Integrations- och Systemaspekter vid Produktion av Biomassabaserade Material/Kemikalier Föredrag vid Styrkeområde Energis seminarium, 120910



Relevanta dokument
Framtidens Bioraffinaderi mycket. mer än papper och massa

processindustrin Thore Berntsson

Nordisk Etanolproduktion AB Karlshamn

Lignin i pulverpannor

(Place for logo if desired) Lars Holmquist Göteborg Energi

Erfarenheter från klusterutvecklingsarbete inom bioraffinaderiområdet i Sverige

Vad kan industrin göra? Industrin som energislukare eller föregångare i omställningen mot en hållbar region?

Läget inom Processum och pilotpark Norrland Solander Symposium

Energieffektiviseringens roll i utveckling av kemiklustret i Stenungsund

Energiforskningens roll i klimatfrågan exempel från Chalmers

Nenet Norrbottens energikontor. Kjell Skogsberg

Framtidens el- och värmeteknik

Etanol och biogas ur cellulosarika avfall. Utbildning om Resursåtervinning

Rapport från IEA Bioenergy ExCo-workshop The role of industrial biorefineries in a low-carbon economy

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö Pathways to Sustainable European Energy Systems

Metso is a global supplier of sustainable technology and services

Energisession Forskningen som drivkraft för en innovativ region. Thore Berntsson, professor Styrkeområdesledare för Chalmers Energi Initiativ

How to get a tree into a pipe?

Biometan via förgasning

NAODEN S PRESENTATION. Index B 15/06/2018 Editor : D. ALLANIC Approver J. BILHEUR

Effektiva transporter En förutsättning för vår konkurenskraft En del av miljöproblemet - En del av lösningen

Energibolaget som lokal aktör för ökad hållbarhet

Enerwoods. Världens primärenergianvändning 2007 ( 500 Exajoul)

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Gasdagarna oktober 2010 Stenungsund

A wood-biorefinery cluster in northern Sweden. Clas Engström, CEO Processum Biorefinery Initiative AB

Biojetproduktion i Sverige möjligheter och utmaningar. Niklas Berglin & Anna von Schenck, NiNa Innovation Trollhättan, 3 maj 2017

Utveckling av massaprocessen som navet i flera olika värdekedjor

Elen och elsystemet spelar en allt mer central roll i omställningen av energisystemet

Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu

Bioenergi idag och i framtiden...

RÄCKER SKOGEN TILL FÖRGASNING? 20 oktober 2010 Jan Wintzell Pöyry Management Consulting AB

Etanol från Cellulosa. BioEtanol. ETANOL - BRED RÅVARUPOTENTIAL Från Spannmål till biomassa med cellulosa. Barrskogsbältet. Processutvecklingssteg

Celsius - konkurrenskraftig och hållbar fjärrvärme och fjärrkyla till Europas städer.

Flaggskep Bioraffinaderi. Jonas Joelsson Forskningschef

Forskarskolan Program Energisystem

Hydrogen production EN overview of the alternatives for H2 production and reflections on H2 as fuel in the transport sector

Facilita'ng biomass conversion by thermal pretreatment

METODER OCH VERKTYG FÖR AUTOMATION AV ENERGIEFFEKTIVA INDUSTRIELLA ENERGISYSTEM MoveDynE

Transforming the energy system in Västra Götaland and Halland linking short term actions to long term visions

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson

Finns det hållbara drivmedel?

Biomassaförgasning integrerad med kraftvärme erfarenheter från en demoanläggning i Chalmers kraftcentral

Kostnadseffektiva val av bränslen i transportsektorn koldioxidmål Finansierat av Vinnova

GoBiGas demonstration. Henrik Thunman Chalmers tekniska högskola

Förgasningsforskning, utgångspunkt

Vad är ett bioraffinaderi? Clas Engström. Processum

Biogasens samhällsnyttor i en cirkulär ekonomi

Framtida energisystem i Jönköpings län

Bioraffinaderi Öresund etablering av en pilotanläggning och en Öresundsregional plattform för bioraffinering

Biogasens möjligheter i Skåne. Desirée Grahn Verksamhetsledare, Biogas Syd Landskrona,

Biogas som värdeskapare

Anna Joelsson Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur

Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker.

Fuels for trucks. Renewable energy carriers for heavy duty vehicles Magnus Swahn

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall

Hållbara drivmedel finns de?

Koldioxidinfångning ett riskabelt spel eller nödvändigt för klimatet?

Green Gothenburg Sustainable solutions. Bernt Svensén Business Region Göteborg AB

Småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige

På väg mot fossilfria el- och transportsystem Filip Johnsson, Lisa Göransson, Henrik Thunman Energy & Environment, Chalmers

Framtidens drivmedel

Biodrivmedel från skogsråvara möjligheter i Blekinge?

Det våras för CCS? Klimatarbete och det globala perspektivet. Filip Johnsson, Chalmers NEPP:s halvtidskonferens,

Globala energitrender, klimat - och lite vatten

Nya drivmedel. Maria Grahn. 23 november 2017

Biodrivmedel från sko sk g o sråvara Seminariedag Seminarieda BDX BD -företa eta en, Piteå A Piteå pril 2009 Lars Stigsson, KIRAM Stigsson,

Begränsa den globala temperaturökningen < 2ºC: Minskad energianvändning

Klimatsmartare bilar och bränslen rsök k att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker.

Vindkraft, en ren energikälla som skapar arbetstillfällen och exportintäkter

Skogsindustrins möjligheter med förgasning Roine Morin Chef Koncernstab Miljö och Energi

Er naturgasen stadig grön?

Vad driver klimatomställning i svensk energisektor? 1. Hur signifikant är omställningen?

Offentlig upphandling av plastbaserade produkter

Biobränslebaserad kraftproduktion.

Lågtemperaturfjärrvärme i nya bostadsområden P i samverkan med Växjö kommun, Växjö Energi AB och Växjö-bostäder AB

Framdrivning av Scania lastbilar/bussar. Jonas Holmborn Scania motorutveckling

Klimatdeklarationer & Miljövarudeklarationer

Sustainable Business Hub

Alternativa drivmedel och ny fordonsteknik. Marcus Olsson Volvo Lastvagnar Sverige

Utvecklingsvägar för Europas energisystem

Energikombinat för kostnadseffektiv minskning av koldioxidutsläpp en systemstudie

Chemistry makes the world go round

Falu Energi & Vatten

VärmlandsMetanol AB!

Regional Exportsamverkan. Håkan Knutsson Sustainable Business Hub. Dan Samuelsson Ecoex

Projektets omfattning

Varför ett nytt energisystem?

Neova/Vapo. Syntetdiesel Stefan Östlund Neova AB

Produktion av bioolja i pannanläggningar erfarenheter och nästa steg

Framtida utmaningar att lösa inom förgasning av biomassa

Indikatorer för utvecklingen av de Europeiska energisystemen

Hållbarhet inom industri och politikens roll

GTL, CTL and BTL Friends or Enemies Dr Mark Morgan

Bioenergi Sveriges största energislag!

Industriell symbios och sektorsövergripande lösningar. Mats Eklund Professor Industriell miljöteknik Linköpings Universitet

Industriellspillvärme

Morgondagens energisystem i Europa utmaningar och möjligheter

Development status for syngas from solid forest residues via entrained flow gasification

Biodrivmedel/oljor från skogsråvara tekniker, status och möjligheter?

Transkript:

Integrations- och Systemaspekter vid Produktion av Biomassabaserade Material/Kemikalier Föredrag vid Styrkeområde Energis seminarium, 120910 Thore Berntsson Roman Hackl Avdelningen för värmeteknik och maskinlära, Chalmers

Värmeintegration över hela siten genom energisamarbete mellan de olika företagen Bränslen Bränslen Fossila Fossila råvaror råvaror Gröna råvaror Gröna råvaror Energieffektiv integration av avancerade bioraffinaderier Kemikalieproduktion med minskad miljöpåverkan och ökad konkurrenskraft Kemikalier + + Vatten El Kraftvärme och integration av kylsystemen över hela siten genom energisamarbete mellan de olika företagen

Eten från biomassa Fermentation Carbohydrates Fischer - Tropsch Naphtha Conventional steam cracking Dehydration Biomass Gasification CO + H 2 +( CO 2 + CH 4 ) ( Syngas ) Methanol Propylene Butenes and heavier Methane steam reforming Mixed alcohols Dehydration Anaerobic digestion Methane

Etanoltillverkning från skogsråvara samt dehydrering Etanolutbyte: 277,6 kg/t torr biomassa Fasta biprodukter: 32,64 MJ/kg etanol Barr: 6,84 MJ/kg etanol Lignocellulosics (50% moisture) Two-step dilute acid steam pretreatment SSCF * Enzymatic hydrolysis Etenutbyte: 570 kg/t etanol Bränsle biprodukter: 1,15 MJ/kg eten 450 C Process steam Utility steam Electricity Excess solid residues CHP Evaporation Solid residues Co-fermentation purification (93 wt%) Steam injection Furnace 386 C Adiabatic Reactor (11.4 bar) Quench Tower * SSCF Simultaneous Saccharification and Co-Fermentation By-products Compressor Additional fuel purification Dryer Caustic Tower (Polymergrade, i.e. 99.95 vol%)

Biomass Lignocellulosic ethanol production via fermentation dehydration to ethyleneo Waste heat Waste heat Ingen material- eller värmeintegration mellan processerna

Etanoltillverkning Etentillverkning T ( C) 500 450 400 350 300 250 200 150 100 Q heating, min =112 MW ΔT min =10 K T pinch =96 C 400 Minimalt värmebehov: 131 MW 350 300 Minimalt kylbehov: 250 196 MW T ( C) 500 450 200 150 100 Q heating, min =19 MW ΔT min =10 K T pinch =174 C 50 0-50 Q cooling, min =148 MW 0 50 100 150 50 0-50 0 10 20 30 40 50-100 Q (MW) -100 Q cooling, min = 48 MW Q (MW)

Biomass Lignocellulosic ethanol production via fermentation o integration dehydration to ethyleneo Waste heat Waste heat Etanol levereras direkt i gasfas Värmeintegration mellan processerna

T( C) 500 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0-50 -100 dehydration process Q heating, min = 82 MW Minimalt värmebehov: 82 MW Q recovered = 44.5 MW Minimalt kylbehov: 141 MW 0 20 40 60 80 100 120 140 160 Q cooling, min = 141 MW Q (MW) ΔT min =10 K production process

Biomass Lignocellulosic ethanol production via fermentation o integration dehydration to ethyleneo integration Chemical cluster Waste heat Waste heat Bioraffinaderiet är integrerat med klustret

Bioraffinaderi med klustrets utilitysystem 1400 1200 Chemical cluster ΔT min =10 K 1000 T ( C) 800 600 400 Combined ethylene production process Q rec =17.5 MW 200 0-50 50 150 250 350 450 550 650 750-200 Q (kw)

1. Två stand-alone anläggningar Minimalt värmebehov: 131 MW Minimalt kylbehov: 196 MW 2. Material- och värmeintegration Minimalt värmebehov: 82 MW Utilityångbesparingspotential: -37% Minimalt kylbehov: 141 MW Besparingspotential: -28% 3. Integration genom utilitysystemet Minimalt värmebehov: 64,5 MW Potential för överskottsvärmeöverföring från klustret idag: 17,5 MW

Systemstudier vid avdelningen, kopplade till hållbar material-/kemikalieproduktion Kristina Holmgren, Advantages of regional cluster formations for the integration of biomass gasification systems Roman Hackl, Improved energy efficiency and biorefinery integration with industrial clusters Maria Arvidsson, Energy efficient integration of opportunities for thermal gasification based biorefinery concepts Johan Isaksson, Process integration and energy systems studies for gasification of biomass Daniella Johansson, Pathways to a sustainable energy system- the role of the oil refining industry Viktor Andersson, CCS in refineries technologies and systems solutions Jeff Brau, Advanced biorefinery concepts and oil refineries: evaluation of integration options Valeria Lundberg, Strategic energy efficiency measures for developing biorefinery concepts in the pulp and paper industry Stefan Heyne, Production of synthetic natural gas from gasified biomass Process integration aspects