Kemi 2. Planering VT2016

Relevanta dokument
PRÖVNINGSANVISNINGAR

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Kemi 1, 100 poäng, som bygger på grundskolans kunskaper eller motsvarande. Kemi 2, 100 poäng, som bygger på kursen kemi 1.

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING


Pedagogisk planering Bi 1 - Individens genetik

5. Förmåga att använda kunskaper i biologi för att kommunicera samt för att granska och använda information.

Modell och verklighet och Gy2011

3: Muntlig redovisning Vid tveksamhet om betygsnivå, kommer du att få ett kompletterande muntligt förhör.

HIPPOLOGI. Ämnets syfte

3: Muntlig redovisning Vid tveksamhet om betygsnivå, kommer du att få ett kompletterande muntligt förhör.

Havets försurning är ett relativt nytt forskningsområde men dock en aktuell samhällsfråga. Vad orsakar denna försurning och hur påverkar det haven?

HUR SKRIVER MAN EN LABORATIONSRAPPORT OCH VARFÖR?

Kursen NAK1a2. Kursens syfte och centrala innehåll. Pär Leijonhufvud Kursens centrala innehåll

FYSIK. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet fysik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

FYSIK. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet fysik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

utvecklar förståelse av sambandet mellan struktur, egenskaper och funktion hos kemiska ämnen samt varför kemiska reaktioner sker,

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi

Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7

BETYG GYMNASIESKOLAN

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.

Atomer och det periodiska systemet

Att få kunskaper om biologiska sammanhang och intresse för naturen. Ni ska få förståelse för de begrepp som finns inom området Ekologi.

Stockholms Tekniska Gymnasium Prov Fysik 2 Mekanik

Pauli gymnasium Komvux Malmö Pauli

HUR SKRIVER MAN EN LABORATIONSRAPPORT OCH VARFÖR?

Moment Delprov Lärandemål

Pedagogisk planering Kemi: Alkoholer, estrar och organiska syror År 8 Planeringsperiod: v 5v 6, 2013

AREA 41 KEMINS GRUNDER

Prov Fysik 2 Mekanik

Planering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och

Vatten. Vad löser sig i vatten? Utvecklar förmåga. Centralt innehåll. Lärarhandledningen, uppgift 2, sida 219 (elevblad sida 240).

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9

"Densitet, Tryck, Värme, Väder"

KEMINS GRUNDER. Nedanstående förmågor kommer vi att träna på följande avsnitt:

Kemi för lärare, åk 7-9, 45hp (1-45hp). Ingår i Lärarlyftet II. 45hp

Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi

Kemiska reaktioner, syror och baser - 9E - ht16 v39-47

De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen.

Kunskapskrav, sid 1 [6] för kursen entreprenörskap, 100 p

PRÖVNINGSANVISNINGAR

Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst. (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras)

Nationella prov i NO årskurs 6

Arbetsområde: Miljöanalys av den egna skolan - Energifallet

FÖRETAGSEKONOMI. Undervisningen i ämnet företagsekonomi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Sexualkunskap 8A. Vad är viktigt inom området? Planering. Pär Leijonhufvud. 30 januari Nyheden BY: Vecka 6. Hur fungerar könsorganen

INSTITUTIONEN FÖR MEDICIN

Energi VT av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

PRÖVNINGSANVISNINGAR

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Insikt med utsikt

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Studieplan i Fysik. Elev: Arbetsområde: Ifylld i samråd med förälder: JA NEJ

Strukturen i gymnasieskolans ämnesplaner

Grundläggande kemi VT av 6. Beskrivning av arbetsområdet. Syfte. Kopplingar till läroplan. Lerum

Prov Fysik 2 Mekanik

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor

Lokal pedagogisk planering i fysik för årskurs 9

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

MOBA02, Kemi: Cellens kemi, 15 högskolepoäng Chemistry of the Cell, 15 credits Grundnivå / First Cycle

Planering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts.

Mikroplaster. Kort om. Det stora miljöhotet KORT OM. Lärarhandledning: Författad av Lena Lacopie lärare på Åva Gymnasium

Lokal planering i NO fsk - 2. Moment Lokalt mål Strävansmål Metod Hur

MEDIEKOMMUNIKATION. Ämnets syfte

MHG121, Livsmedelskemi och Näringsbiokemi, 12 högskolepoäng Food Chemistry and Chemistry of Nutrition, 12 higher education credits

HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING

Hur blir flera bedömningar ett betyg?

Planering för Fysik Elektricitet och magnetism årskurs 7

Kemi Kunskapens användning

använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle, genomföra

INSTITUTIONEN FÖR KEMI OCH MOLEKYLÄRBIOLOGI

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

samt energi. Centralt innehåll Ännu ett examinationstillfälle är laborationen om Excitering där ni också ska skriva en laborationsrapport.

Slutuppgift Kommunikation 1 BF1 våren 2013

Vägledning till kursmaterialets användning

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

PRÖVNING I NATURKUNSKAP

Skolverket föreskriver följande med stöd av 2 kap. 11 förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning.

Senaste lydelse av SKOLFS 2012:18

KEMI. År 1 år 3. År 1. Kunna sortera föremål efter några olika egenskaper samt kunna motivera sin sortering. År 2

Ämnesplan i Kemi Treälven

KONSTRUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7

KONSTRUKTION. Ämnets syfte

Statens skolverks författningssamling

Betyg och bedömning. Information till föräldrar. Patricia Svensson lärare i Idrott och hälsa samt NO och Teknik.

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

LEDARSKAP OCH ORGANISATION

Använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet.

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI

GYMNASIEINGENJÖREN I PRAKTIKEN

CIVILINGENJÖRSEXAMEN DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN ENGINEERING

Pedagogisk planering kemi åk 4

Allmän sjukdomslära, utvecklingsbiologi och bioentreprenörskap, 30 hp. General Pathology, Developmental Biology and Bioentrepreneurship

Mall för beskrivning av kurs (5) :1044

Stålforsskolan Kemi Namn: Klass 7D

INSTITUTIONEN FÖR KEMI OCH MOLEKYLÄRBIOLOGI

ENTREPRENÖRSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Transkript:

Kemi 2 (KEM02, NA2) Planering VT2016 Pär Leijonhufvud CC $\ BY: 20160208 C Denna planering gäller för VT2016, med andra ord den andra halvan av kursen. Centralt innehåll Fet stil skolverkets text, med mina förklaringar. Organisk kemi Olika organiska ämnesklasser, deras egenskaper, struktur och reaktivitet. Du skall känna till de olika typerna av organiska föreningar (alkaner, ketoner, ester, osv), samt deras egenskaper och hur de reagerar. Kapitel 6 i boken. Reaktionsmekanismer, inklusive kvalitativa resonemang om, hur och varför reaktioner sker och om energiomsättningar vid olika slags organiska reaktioner. Du skall känna till de vanligaste typerna av reaktionsmekanismer (m.a.o. hur molekyler reagera med varandra. Kapitel 7 i boken. Biokemi Det genetiska informationsflödet, inklusive huvuddragen i de biokemiska processerna replikation, transkription och translation. En fördjupning i dessa delar av genetiken, där vi fokuserar på vad som händer mer kemiskt. Kapitel 10 i boken.

Huvuddragen i människans ämnesomsättning på molekylär nivå. Du skaffar dig en bättre förståelse för vad som händer kemiskt i kroppen i samband med ämnesomsättningen (t.ex. matspjälkningen). Proteiners struktur och funktion, med speciellt fokus på enzymer. Hur ett protein ser ut, och hur detta är kopplat till dess funktion, och även hur enzymer fungerar. Kapitel 9 i boken Analytisk kemi Kvalitativa och kvantitativa metoder för kemisk analys, till exempel masspektrometri och spektrofotometri. Hur du analyserar saker inom kemin. Detta står det bara lite om i boken (främst i kapitel 6), men vi kommer att ta upp det i samband med andra avsnitt. Resonemang om provtagning, detektionsnivå, riktighet och precision samt systematiska och slumpmässiga felkällor. Det här handlar om sådant som begränsningar i analysmetoder. Återigen, det står inte mycket om det i boken, men vi löser det utan bok. Kemins karaktär och arbetssätt Modeller och teorier som förenklingar av verkligheten. Modellers och teoriers giltighetsområden och hur de kan utvecklas, generaliseras eller ersättas av andra modeller och teorier över tid. Egentligen är det här saker som finns med hela tiden, så det kommer vi inte att ha några särskilda moment om. Avgränsning och studier av problem och frågor med hjälp av kemiska resonemang. Hur du kan och inte kan använda kemi för att studera och lösa problem. Det experimentella arbetets betydelse för att testa, omvärdera och revidera hypoteser, teorier och modeller. Varför det är bra att testa saker i verkligheten, för att läsa sig nya saker. Planering och genomförande av experimentella undersökningar och observationer samt formulering och prövning av hypoteser i samband med dessa. Att laborera, både att bestämma hur man skall göra och att faktiskt göra det. 2

Utvärdering av resultat och slutsatser genom analys av metodval, arbetsprocess och felkällor. Att analysera (sina) resultat från en laboration. Frågor om etik och hållbar utveckling kopplade till kemins olika arbetssätt och verksamhetsområden. Som för allt annat så gäller det även inom kemin att hållbar utveckling är viktig. Inget kapitel i boken, men vi tar upp det där det passar i samband med annat. Planering Vi kommer att följa planeringen nedan. Det finns några veckor på slutet som är avsedda dels som reservtid, men även om någon av er behöver komplettera för att uppnå ett högre betyg. Veckor Område Bokens kapitel 6 Organisk kemi 6 7 9 Reaktionsmekanismer 7 11 14 Biomolekyler 8 15 18 Biokemi 9 19-21 Molekylärbiologi 10 22 23 Reserv Jag kommer att planera varje avsnitt i mer detalj, och då även ange uppgifter, osv. Även betygskriterier för varje avsnitt kommer att finns. Eget ansvar På gymnasiet förväntas man ta eget ansvar för sina studier. Därför är det viktigt att du lägger den tid som krävs på dina studier, och gör de uppgifter som du har blivit tilldelad. All erfarenhet visar att om man väntar till sista minuten med att lämna in uppgifter, läsa boken, osv blir resultatet oftast sämre än om man gör dem i god tid. Examination Vi kommer att under VT ha tre prov (förutom det på den organiska kemin). Preliminära datum finns i tabell 1 på följande sida. 3

Vecka Område Bokens kapitel 7 Organisk kemi 6 9 Reaktionsmekanismer 7 18 Biokemi och biomolekyler 8 9 21 Molekylärbiologi 10 Laborationsrapporter Tabell 1: Kursens examinationstillfällen. Du skall under kursen lämna in minst tre laborationsrapporter. Betygskriterier Jag har tolkat Skolverkats betygskriterier i tabellen nedan för att göra dem mer lättbegripliga. I samband med de olika avsnitten kommer ni att få ut specifika betygskrav, m.a.o. vad som gäller för just det avsnittet. Dessa kommer att vara mer konkreta. Betyg Område E C A Begrepp och modeller Du kan översiktligt förklara olika begrepp, teorier, modeller och arbetsmetoder från de olika områdena Du kan använda något exempel för att översiktligt redogöra för hur dessa har utvecklats, och göra enkla omdömen om deras giltighet/begränsningar. Du använder dem med viss säkerhet för att beskriva kemiska förlopp. Du kan utförligt förklara olika begrepp, teorier, modeller och arbetsmetoder från de olika områdena Du kan använda några exempel för att utförligt redogöra för hur dessa har utvecklats, och göra enkla om dömmen om deras giltighet/begränsningar. Du använder dem med viss säkerhet för att beskriva kemiska förlopp. Du kan utförligt och nyanserat förklara olika begrepp, teorier, modeller och arbetsmetoder från de olika områdena. Du kan använda några exempel för att utförligt och nyanserat redogöra för hur dessa har utvecklats, och göra nyanserade om dömmen om deras giltighet/begränsningar. Du använder dem med säkerhet för att beskriva kemiska förlopp. 4

Betyg Område E C A Analys & hypoteser Du söker svar och analyserar enkla frågor i bekanta situationer med tillfredsställande resultat, både i teoretiskt och praktiskt arbete Du formulerar relevanta hypoteser och ställer med viss säkerhet enkla egna frågor Du söker svar och analyserar komplexa frågor i bekanta situationer med tillfredsställande resultat, både i teoretiskt och praktiskt arbete Du formulerar relevanta hypoteser och ställer med viss säkerhet egna frågor Du söker svar och analyserar komplexa frågor i bekanta och nya situationer med gott resultat, både i teoretiskt och praktiskt arbete Du formulerar relevanta hypoteser och ställer med säkerhet komplexa egna frågor Experiment Tolkning & utvärdering Du planerar och genomför i samråd med handledare experiment och observationer. Du hanterar kemikalier och utrustning på ett säkert sätt Du tolkar & och utvärderar med enkla omdömen och motiverar slutsatser med enkla resonemang. Du planerar och genomför efter samråd med handledare experiment och observationer. Du tolkar & och utvärderar med enkla omdömen och motiverar slutsatser med välgrundade resonemang. Du planerar och genomför efter samråd med handledare experiment och observationer. Du tolkar & och utvärderar med nyanserade omdömen och motiverar slutsatser med välgrundade och nyanserade resonemang. Du föreslår även vid behov förändringar. 5

Betyg Område E C A Hållbar utveckling Du diskuterar översiktligt frågor som rör kemins betydelse för individ och samhälle. I diskussionerna använder du enkla argument och redogör översiktligt för konsekvenser av något ställningstagande. Naturvetenskapligt språk och källanvändning Du använder med viss säkerhet ett naturvetenskapligt språk och anpassar till viss del din kommunikation till syfte och sammanhang. Du använder olika typer av källor och gör enkla bedömningar av informationens och källornas trovärdighet och relevans. Du diskuterar utförligt frågor som rör kemins betydelse för individ och samhälle. I diskussionerna använder du välgrundade argument och redogör utförligt för konsekvenser av något tänkbart ställningstaganden. Du använder med viss säkerhet ett naturvetenskapligt språk och anpassar till stor del din kommunikation till syfte och sammanhang. Du använder olika typer av källor och gör välgrundade bedömningar av informationens och källornas trovärdighet och relevans. Du diskuterar utförligt och nyanserat komplexa frågor som rör kemins betydelse för individ och samhälle. I diskussionerna för du välgrundade och nyanserade argument och redogör utförligt och nyanserat för konsekvenser av flera tänkbara ställningstaganden. Du föreslår också nya frågeställningar att diskutera. Du använder med viss säkerhet ett naturvetenskapligt språk och anpassar till stor del din kommunikation till syfte och sammanhang. Du använder olika typer av källor och gör välgrundade och nyanserade bedömningar av informationens och källornas trovärdighet och relevans. 6