MILJÖRAPPORT 2013
GRUNDDEL... 4 1 ÅR FÖR VILKEN MILJÖRAPPORTEN GÄLLER... 4 2 UPPGIFTER OM VERKSAMHETSUTÖVAREN... 4 3 UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN... 4 TEXTDEL... 5 1 BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN... 5 1.1 VERKSAMHETENS ORGANISATION... 5 1.1.1 Lokalisering... 5 1.1.2 Omfattning... 5 1.1.3 Sortering... 5 1.1.4 Kompost... 5 1.1.5 ÅVC... 5 1.1.6 Förorenade massor... 5 1.1.7 Mellanlagring... 6 1.1.8 Deponering... 6 1.1.9 Sluttäckning... 6 1.1.10 Lakvattenbehandling och recipient... 6 1.1.11 Deponigasutvinning... 7 1.2 VERKSAMHETENS HUVUDSAKLIGA PÅVERKAN PÅ MILJÖN... 7 1.2.1 Utsläpp till vatten... 7 1.2.2 Utsläpp till luft... 7 2 TILLSTÅNDSBESLUT... 8 3 ANMÄLNINGSPLIKTIGA ÄNDRINGAR...10 4 ÖVRIGA GÄLLANDE BESLUT...10 5 TILLSYNSMYNDIGHET...10 6 TILLSTÅNDGIVEN OCH FAKTISK PRODUKTION...11 6.1 ALLMÄNT...11 6.2 HANTERADE AVFALLSMÄNGDER...11 6.2.1 Mellanlagring av avfall för energiåtervinning...12 6.2.2 Kompostering...13 6.2.3 Deponering...13 6.2.4 Återvinningscentralen...14 6.2.5 Förorenade massor...15 6.2.6 Sortering av avfall...15 6.2.7 Mellanlagring av farligt avfall...16 6.2.8 Användning av avfall som konstruktions- och sluttäckningsmaterial...16 7 VILLKOR OCH PROVISORISKA FÖRESKRIFTER...17 8 EFTERLEVNAD AV NATURVÅRDVERKETS FÖRESKRIFTER...22 9 RESULTAT AV MÄTNINGAR, BERÄKNINGAR ELLER ANDRA UNDERSÖKNINGAR 22 9.1 FUNKTION HOS MÄTUTRUSTNING SAMT ÅTGÄRDER FÖR KVALITETSSÄKRING...22 9.2 DRIFTSFÖRHÅLLANDEN RENINGSANLÄGGNING...22 9.3 NEDERBÖRD OCH LAKVATTENMÄNGDER...22 9.4 LAKVATTENKONTROLL...24 9.4.1 Översikt över kontrollprogram...24 9.4.2 Kontroll inom anläggningen...25 9.4.3 Resultat av driftkontroll vid reningsverket...26 9.4.4 Utsläppskontroll...26 9.4.5 Recipientkontroll och omgivningspåverkan...28 9.4.6 Grundvattenprovtagning...30 10 BETYDANDE ÅTGÄRDER GÄLLANDE DRIFT OCH KONTROLL...32 11 ÅTGÄRDER MED ANLEDNING AV EVENTUELLA DRIFTSTÖRNINGAR, AVBROTT, OLYCKOR ELLER ANDRA LIKNANDE HÄNDELSER...32 2
12 BETYDANDE ÅTGÄRDER MED SYFTE ATT MINSKA VERKSAMHETENS FÖRBRUKNING AV RÅVAROR OCH ENERGI...33 13 ERSÄTTNING AV PRODUKTER...34 14 BETYDANDE ÅTGÄRDER I SYFTE ATT MINSKA VOLYMEN AVFALL OCH AVFALLETS MILJÖFARLIGHET FRÅN VERKSAMHETEN...34 15 BETYDANDE ÅTGÄRDER MED SYFTE ATT MINSKA SÅDANA RISKER SOM KAN GE UPPHOV TILL OLÄGENHETER FÖR MILJÖN ELLER MÄNNISKORS HÄLSA...34 16 MILJÖPÅVERKAN VID ANVÄNDNING OCH OMHÄNDERTAGANDE AV VAROR VERKSAMHETEN TILLVERKAR...34 17 UNDERSKRIFT...35 Bilagor Bilaga 1: Karta över verksamhetens olika delar Bilaga 2: Analysresultat från brunnsprovtagning Bilaga 3: Karta över platser för provtagning vid Bilaga 4: Karta över platser för recipientprovtagning. Bilaga 5: Karta med platser för brunnsprovtagning Bilaga 6: Analysresultat för komposteringsverksamheten. 3
GRUNDDEL 1 År för vilken miljörapporten gäller Denna miljörapport avser kalenderåret 2013. 2 Uppgifter om verksamhetsutövaren Verksamhetsutövare Uppsala Vatten och Avfall AB Organisationsnummer 556025 0051 Besöksadress Uppsala Business Park, Rapsgatan 7 Postnummer och ort Box 1444, 751 44 Uppsala 3 Uppgifter om verksamheten Anläggningsnamn: Anläggningsnummer: 0380-60-001 Fastighetsbeteckning: Grän 2:2, 5:6, 6:5 Besöksadress:, Grän Hovgården 20, 755 96 Uppsala Kommun: Huvudbransch: 90.290 Uppsala kommun Övriga branschkoder: 90.160, 90.70, 90.10, 90.50 Kod för farliga ämnen: Tillstånd enligt: Tillståndsgivande myndighet: Tillsynsmyndighet: Miljöledningssystem: Nej Miljöbalken Mark- och miljödomstolen Miljö- och hälsoskyddsnämnden, Uppsala kommun Koordinater Nord 66747369 Ost 1609795 Ja Kontaktperson för anläggningen Conny Karlsson, Sektionschef Hovgården tfn 018-727 93 61; conny.karlsson@uppsalavatten.se Juridisk ansvarig för godkännande Tommy Högström, VD för Uppsala Vatten och av miljörapporten Avfall AB tommy.hogstrom@uppsalavatten.se 4
TEXTDEL 1 Beskrivning av verksamheten 1.1 Verksamhetens organisation Uppsala Vatten och Avfall AB ansvarar för vattenförsörjning, avloppshantering och renhållning inom Uppsala kommun. Uppsala Vatten och Avfall AB är organisatoriskt uppdelad i tre avdelningar; Avfall, VA och marknad. Avfallsavdelningen ansvarar för ägande, drift och underhåll, planering, beställning och uppföljning av allt som rör avfallshantering. Avfallsavdelningen är uppdelad i fyra sektioner; planering, Hovgården, Biogas och sektion ÅVC. tillhör sektion Hovgården. 1.1.1 Lokalisering är belägen ca 12 kilometer nordost om Uppsala invid väg 288 mot Östhammar. Anläggningen upptar i dagsläget ca 45 ha och omgärdas av barrskog. Annan bostadsbebyggelse finns cirka 600 respektive cirka 1000 meter från deponiområdet i Grän och Gränlund. 1.1.2 Omfattning består av två deponiytor, två slamceller, en återvinningscentral där hushållen kan lämna sitt sorterade avfall, ett reningsverk för lakvatten samt sex hårdgjorda ytor för sortering och mellanlager av avfall samt hantering av kompost och kompostjord. Verksamheten har bedrivits sedan 1971 och tar emot avfall från hela Uppsala kommun med omnejd. I bilaga 1 finns en karta med lokalisering av verksamhetens olika delar. 1.1.3 Sortering Osorterat grov-, bygg- och industriavfall sorteras på en asfalterad yta på anläggningens södra del. Återvinningsbart material sorteras ut och transporteras vidare till material- eller energiåtervinning. Ej återvinningsbart avfall deponeras. 1.1.4 Kompost Hushållens organiska avfall komposteras på en hårdgjord yta på anläggningens nordvästra del. Hushållsavfallet som är förpackat i plastpåsar sönderdelas med en krosskopa varefter plast och eventuellt felsorterat material sorteras bort med hjälp av en trumsikt. Därefter blandas avfallet med flisat ris, park- och trädgårdsavfall och läggs upp på en strängbädd av träflis/grönflis. Under kompostens första aktiva fas läggs ett rör med små hål ovanpå matavfallet och det hela täcks av plast. I en ända av röret kopplas en sugande fläkt. Efter den aktiva fasen, ca tre veckor, avlägsnas rör och den täckande plasten. Strängen läggs upp för eftermognad. Under eftermognaden vänds komposten regelbundet. Efter färdig kompostering siktas materialet igen vilket resulterar i att strukturmaterial och eventuell plastrest avskiljs från kompostjorden. 1.1.5 ÅVC Hushållens avfall kan lämnas på återvinningscentralen (ÅVC) en dag i veckan, onsdagar mellan kl. 07:00-19:00. 1.1.6 Förorenade massor På Hovgården omhändertas och behandlas förorenade massor exempelvis oljeskadade schaktmassor och massor med förhöjda metallhalter. De oljeförorenade massorna läggs upp 5
på hårdgjord yta på anläggningens nordvästra del, och behandlas genom kompostering (liknande den för hushållens komposterbara) för att reducera föroreningshalterna. Vändning av massorna sker regelbundet. Efter cirka 1,5 år är massorna färdigbehandlade, tiden beror på föroreningsnivå och typ av förorening. Massorna används därefter till utjämnings, täckning eller annan konstruktion inne på anläggningen. 1.1.7 Mellanlagring Rötat avloppsslam från Kungsängens avloppsreningsverk och ett antal mindre avloppsreningsverk mellanlagras i täta celler på deponins norra del. På lång sikt är målsättningen att få avkastning för slammet, till exempel genom spridning på åkermark. Under 2013 hanterades delar av slammet inom ramen Revaq certifieringens regelverk och kunde lämna anläggningen och spridas på åkermark. Större delen av slammet användes vid sluttäckning och avjämning av deponi. Mellanlagring av träavfall och brännbart avfall sker på Hovgården i väntan på uttransport till förbränning och energiåtervinning. Källsorterat träavfall och trä utsorterat på sorteringsplattan mellanlagras på en hårdgjord yta på deponins nordvästra del, i direkt anslutning till askdeponin samt i närheten av komposteringen. Innan uttransport sorteras och flisas träavfallet. Brännbart avfall, som utsorterats på sorteringsplattan från osorterat bygg- och industriavfall, mellanlagras i anslutning till askdeponin, i höjd med industrideponin, i väntan på uttransport. Mellanlagringen av trä och brännbart avfall är störst under sommaren och hösten då behovet av trä- och avfallsbränsle är som minst vid förbränningsanläggningarna. Mindre mängder av andra fraktioner som sorteras ut på sorteringsplattan, exempelvis skrot och kabel, mellanlagras i containrar på Hovgården innan transport sker till materialåtervinning. Mindre mängder av farligt avfall kommer in till Hovgården, främst till återvinningscentralen. Detta avfall mellanlagras i en särskild byggnad, den så kallade Kemladan. Under 2013 har balat verksamhetsavfall för energiåtervinning vid Vattenfall mellanlagrats på en del av kompostplattan på Hovgården. 1.1.8 Deponering De avfall som deponeras på är ej återvinningsbart samt obrännbart bygg- och industriavfall. Detta avfall deponeras på anläggningens centrala del inom den så kallade Etapp två (se karta bilaga 1). 1.1.9 Sluttäckning Sedan årsskiftet 2008/2009 har deponeringen av avfall upphört på etapp ett. Sluttäckningsarbete i form av utjämning, terrassering och sluttäckning har pågått under 2013. Deletapp 2 av etapp1 har färdigställts med tät-, skydds- och vegetationsskikt. Som utjämnings- och terrasseringsmaterial har använts bland annat behandlade förorenade massor, stabiliserat rötslam uppblandat med slaggrus och schaktmassor. Som skydds och vegetationsskikt har schaktmassor och färdig kompostjord används. 1.1.10 Lakvattenbehandling och recipient Lakvatten som bildas inom området samlas upp med dräneringsledningar i deponins botten och leds till lakvattenbehandling. Till lakvattenbehandlingen leds även vatten från kondensatcellen, de hårdgjorda ytorna för kompostering och lagring av kompostjord samt från sorteringsplattan via ledningar och ytvattendiken. Vatten från cellerna för mellanlagring av slam leds genom en slamavskiljare vidare till två sedimenteringsbassänger och därefter till slam- och sandavvattningsanläggningen vid 6
Svartmuttern. Anläggningen består av två kompletterande dammar för ytterligare partikelavskiljning, en platta med tippfickor för avvattning av sand samt fyra stycken mindre dammar för avvattning av kemslam från reningsverket. Ett pumphus ansluter slam- och sandavvattningsanläggningen vid Svartmuttern till den övriga lakvattenhanteringen på. Lakvattnet och ytavrinnande vatten från hårdgjorda ytor inom anläggningen behandlas i reningsverket. Reningsverket består av ett mekaniskt-kemiskt reningssteg, ett biosteg och ett poleringssteg. I det mekaniskt-kemiska reningssteget tillsätts kaliumpermanganat, vilket leder till kemisk oxidation som fäller ut järn och mangan samt även ger viss oxidation av svårnedbrytbara organiska ämnen. Efter kemsteget leds vattnet till biosteget. Biosteget består av två parallella linjer. Vardera linjen består av två luftade bassänger innehållande bärarmaterial som mikroorganismer tillväxer på. I biosteget sker en minskning av organiskt innehåll samt en oxidation av ammoniumkväve till nitratkväve. Efter biosteget leds lakvattnet via en sedimenteringsdamm och två stora parallella poleringsdammar samt slutligen genom en luftad damm till recipient. Reningsverket i dess nuvarande form togs i bruk under augusti 2007. Under 2013 har förbättrings- och underhållsarbeten genomförts av reningsverkets biosteg och den luftade dammen. Muddring har skett av sedimenteringsdammen. Behandlat lakvatten avbördas via Hovgårdsbäcken, Lissån och Tomtaån till recipienten Funbosjön. Reningsverkets driftförhållanden redovisas i avsnitt 9.2. 1.1.11 Deponigasutvinning I Uppsala kommun förekom förbränning av hushållsavfall redan innan Hovgården togs i drift. En stor del av det material som deponerats på Hovgården består av askor från denna förbränning. Endast små mängder organiskt avfall har deponerats inom anläggningen. Ingen insamling av deponigas sker idag på deponiområdet. En undersökning av gasmängder och kvalitet utfördes 1990. Där konstaterades att metanhalten i deponigasen var så låg att gasutvinning inte var motiverad, varken av energi- eller miljösynpunkt. 1.2 Verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön 1.2.1 Utsläpp till vatten Lakvatten avbördas till Hovgårdsbäcken och vidare till Funbosjön. Det lakvatten som släpps ut från reningsverket har i jämförelse med recipienten förhöjda halter av organiskt material, kväve, klorid, sulfat och vissa metaller. Vid inloppet till Funbosjön är dock halterna av de undersökta parametrar i de flesta fall i samma storleksordning som uppströms deponin (referenspunkt A0). Resultatet av årets vattenprovtagning diskuteras mer ingående i kapitel 9. 1.2.2 Utsläpp till luft Från komposten, slammellanlagret och till viss del även från industrideponin förekommer emissioner till luft i form av gaser, exempelvis koldioxid och metan. Dessa utsläpp är inte uppmätta eller kvantifierade på annat sätt. Komposteringsverksamheten har tidvis givit upphov till lukt som upplevts som störande för de närboende. Under 2013 har det inte kommit några klagomål om lukt. Verksamheten ger upphov till buller i samband med transporter till, från och inom anläggningen. Att anläggningen är omgärdad av skog bidrar dock till att hålla ljudnivån så låg 7
att de närboende inte upplever den som störande. Under 2013 utfördes en bullerutredning, se vidare kapitel 10. Transporterna ger även upphov till avgasutsläpp. 2 Tillståndsbeslut Tillstånd enligt Miljöbalken för fortsatt verksamhet vid på fastigheterna Grän 2:2, 5:6 och 6:5 i Uppsala kommun erhölls under 2006, men på grund av att det i domen utelämnats meddelande om avsteg på krav för geologisk barriär överklagades tillståndet till Miljööverdomstolen. Under 2007 meddelades i domen från Miljööverdomstolen att Hovgården beviljats avsteg från kravet på geologisk barriär. I och med dom från Mark- och miljödomstolen den 30 november 2012 avslutades Hovgårdens prövotid. Slutliga villkor för utsläpp till recipient av behandlat lakvatten samt ytterligare delegationer meddelades. Domen vann laga kraft den 28 december 2012. Miljödomstolen 2006-05-09 Miljödomstolen meddelar kommunen tillstånd till fortsatt verksamhet vid på fastigheterna Grän 2:2, 5:6 och 6:5 i Uppsala kommun genom att dels årligen ta emot, behandla, lagra och bortskaffa högst a) 60 000 ton grov-, bygg- och industriavfall, b) 5000 ton avfall vid återvinningscentralen, c) 5000 ton asbest, d) 30 000 ton rötat material, e) 1000 ton gallerrens, f) 50 ton latrin, g) 20 000 ton hushållsavfall och därmed jämförligt avfall, h) 20 000 ton park- och trädgårdsavfall, i) 180 000 ton askor, j) 5000 ton slam från det lokala reningssystemet för lakvatten k) 1000 ton stallgödsel varav högst 150 000 ton askor får behandlas genom siktning, rening, stabilisering och/eller solidifiering, varav högst 20 000 ton park- och trädgårdsavfall samt 10 000 ton impregnerat trä får flisas, varav högst nedan angiven mängd av följande avfallsslag får komposteras 30 000 ton rötat material, 1000 ton gallerrens, 50 ton latrin, 10 000 hushållsavfall och därmed jämförligt avfall, 20 000 ton park- och trädgårdsavfall samt 1000 ton stallgödsel varav högst 5000 ton slam från det lokala reningssystemet för lakvatten får behandlas i slambädd, 8
varav högst nedan angiven mängd av följande avfallsslag fördelat på de avfallstyper som framgår av domsbilaga 1 (samt andra tillkommande avfallstyper efter tillsynsmyndighetens godkännande) får deponeras 40 000 ton grov-, bygg- och industriavfall, 5000 ton asbest, 30 000 ton rötat material, 1000 ton gallerrens, 50 ton latrin, 100 000 ton askor, varav 20 000 ton utgör farligt avfall samt 5000 ton slam från det lokala reningssystemet för lakvatten dels som ett årsmedelvärde över en treårsperiod ta emot, behandla, lagra och deponera 40 000 ton förorenade massor, blästersand och därmed jämförligt avfall av de typer som anges i domsbilaga 2 (samt andra tillkommande typer av förorenade massor efter tillsynsmyndighetens godkännande), dels vid ett och samma tillfälle lagra högst 10 000 ton farligt avfall som utsorterats från a) och b) ovan I den utsträckningen ovan angivet avfall utgör sorterat brännbart avfall får det endast deponeras under förutsättning att Naturvårdverket meddelar föreskrifter om undantaget i förbudet i 9 förordningen (2001:512) om deponering av avfall mot att deponera utsorterat brännbart avfall eller att länsstyrelsen medger dispens från samma förbud. I den utsträckning ovan angivet avfall utgör organiskt avfall får det endast deponeras under förutsättning att Naturvårdverket meddelar föreskrifter om undantaget i förbudet i 10 förordningen (2001:512) om deponering av avfall mot att deponera organiskt avfall eller att länsstyrelsen medger dispens från samma förbud. I den utsträckningen ovan angivet avfall inte uppfyller de gränsvärden för utlakning som föreskrivs i Naturvårdverkets föreskrifter om deponering, kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid anläggningar för deponering av avfall (NFS 2004:10) får endast deponeras under förutsättning att behörig myndighet tillåter högre gränsvärden. Miljö över domstolen 2007-11-26 Miljööverdomstolen fastställer att etapp 2 av befintlig deponi är en deponi för farligt avfall samt medger Uppsala kommun avsteg från kravet på geologisk barriär i 19-20 förordningen (2001:512) om deponering av avfall för befintlig del av etapp 2. Deponin skall utformas och verksamheten bedrivas i enlighet med vad kommunen angett eller i övrigt åtagit sig i målet. Mark- och miljödomstolen Mark- och miljödomstolen avslutar prövotiden och föreskriver slutliga villkor för utsläpp till recipient av behandlat lakvatten samt ytterligare delegationer. 9
3 Anmälningspliktiga ändringar Miljörapport 2013 Uppsala Vatten och Avfall AB lämnade i juni 2013 in en ändringsansökan till Mark- och miljödomstolen om att få utöka verksamheten vid anläggningen i enligt 16 kap. 2 miljöbalken. I ansökan yrkades på utökning mottagning av följande avfallsmängder: Grov, bygg och industriavfall, från 60 000 ton per år till 110 000 ton per år. Hushållsavfall och därmed jämförligt, från 20 000 ton per år till 60 000 ton per år (justerat yrkande februari 2014). Kompostering av organiskt avfall, från 10 000 ton per år till 10 000 ton per år som ett medelvärde över en treårsperiod. Stallgödsel, från 1 000 ton/år till 5 000 ton per år. Tidsförlängning angående pågående sluttäckning av de avslutade deponierna. 4 Övriga gällande beslut Nedan redovisas övriga beslut som har haft betydelse för verksamheten under 2013: Miljökontoret 2008-09-16 Miljökontoret 2006-11-07 Miljökontoret gör bedömningen att mellanlagring av 10 000 ton balat hushållsavfall ryms inom befintligt tillstånd. Miljökontoret har inget att erinra mot att VA- och avfallskontoret påbörjar terrasseringsarbete inför sluttäckning av Etapp ett (askdeponin). 5 Tillsynsmyndighet Fram till och med 1998 utövade länsstyrelsen tillsyn över verksamheten. Tillsynen övertogs 1999 av Miljö- och hälsoskyddsnämnden. 10
6 Tillståndgiven och faktisk produktion 6.1 Allmänt På arbetar totalt cirka 15 personer, varav merparten av personalen sköter sortering av inkommande osorterat bygg- och rivningsavfall på den så kallade sorteringsplattan. Anläggningen är öppen måndag till fredag mellan 06:30 och 16:00. Allt avfall som kommer till anläggningen kontrolleras, vägs och registreras i ett datasystem. 6.2 Hanterade avfallsmängder Under 2013 mottogs sammanlagt ca 296 000 ton avfall vid anläggningen, vilket är en ökning med ca 19 % procent jämfört med 2012. Det är framförallt mängden askor som ökat jämfört med föregående år. Följande mängder avfall har hanterats inom anläggningen jämfört med mängder angivna i tillståndet (inerta schaktmassor till täckningsarbete ingår ej nedan). I Figur 1 illustreras avfallsmängderna från 2009 och framåt. Tabell 1: Hanterad avfallsmängder vid Hovgården 2013 Beskrivning Tillståndsgiven mängd per år (ton) Hanterad mängd under året (ton) Grov, bygg- och industriavfall 60 000 39 600 Avfall från återvinningscentralen 5 000 530 Asbest 5 000 610 Rötat material 30 000 14 300 Gallerrens 1 000 340 Latrin 50 0 Hushållsavfall och därmed jämförligt avfall 20 000 6 750 Park och trädgårdsavfall 20 000 8 500 Askor 180 000 146 800 Slam från Hovgårdens reningsverk 5 000 <500 Stallgödsel 1 000 750 Förorenade massor, blästersand och jämförligt material * Som ett årsmedelvärde över en treårsperiod. 40 000* 2013 2012 2011 10 240 4640 4 720 11
250 000 ton 200 000 150 000 Förorenad jord Stallgödsel Askor 100 000 50 000 0 2009 2010 2011 2012 2013 Park- och trädgårdsavfall Hushållsavfall och därmed jämförligt avfall Gallerrens Rötat material Asbest Figur 1 Mottagen mängd avfall till Hovgården exklusive schaktmassor till konstruktion (sluttäckning/ nya ytor). Under året har ca 34 700 ton avfall lämnat anläggningen för att material- eller energiåtervinnas. Av dessa har 8 800 ton materialåtervunnits exempelvis har 7 360 ton metaller sorterats ut från sorteringsplattan och från slaggsorteringen. Största delen av inkommande materialet ca 246 000 ton har används som konstruktionsmaterial exempelvis i sluttäckningsarbetet eller vid nya behandlingsytor. 6.2.1 Mellanlagring av avfall för energiåtervinning Under året mottogs 2 335 ton källsorterat träavfall vid Hovgården och ca 3 540 ton trä sorterades ut på sorteringsplattan. Vid årsskiftet 2012/ 2013 fanns ca 3 070 ton i mellanlager sammanlagt har 8 940 ton träavfall hanterats på Hovgården under 2013. Träavfallet flisas på Hovgården av anlitad entreprenör för att därefter transporteras till värmeverk för energiåtervinning. Under 2013 levererades 7 760 ton träflis till energiåtervinning. Under året sorterades 4 985 ton brännbart avfall ut på sorteringsplattan och 27 ton oförbränt från slaggaskorna. 820 ton plast sorterades ut från komposten och 1 400 ton källsorterat brännbart avfall mottogs till anläggningen. Det mottogs även 5 290 balat verksamhetsavfall för mellanlagring. Vid årsskiftet 2012/ 2013 början fanns ca 4 900 ton balat avfall i mellanlager. Under den varma delen av året är förbränningskapaciteten hos Vattenfall AB begränsad varför brännbart avfall mellanlagras i väntan på att behov av avfallsbränsle ökar. Totalt har 9 960 ton balat avfall lämnat anläggningen för att energiåtervinnas genom förbränning. 12
Tabell 2: Hanterad mängd trä och brännbart avfall under 2013. Fraktion Inkommen källsorterad mängd (ton) Mängd utsorterat från plattan (ton) Totalt inkommen mängd under 2013 (ton) Träavfall 2 335 3 540 5 870 Brännbart avfall, exklusive balat avfall 1 400 4 985 7 230 inklusive plastpåsar från kompost och oförbränt från slaggsortering Balat brännbart 5 290 5 290 6.2.2 Kompostering Vid anläggningen sker två separata typer av kompostering, dels kompostering av utsorterat organiskt hushållsavfall och därmed jämförligt avfall och dels stabilisering av rötslammet/gallerrens samt vattenverksslam. Park- och trädgårdsavfall inklusive ris blandas in vid kompostering av utsorterat organiskt hushållsavfall och därmed jämförligt avfall. Kalkpellets har tidigare blandats in i komposten under eftermognadsfasen men sedan halvårsskiftet blandas pelletsen in i den färdigsållade kompostjorden. Park- och trädgårdsavfall inklusive ris används även till viss del vid biologisk behandling av förorenade massor. Tabell 3: Komposterade avfallsmängder under 2013. Beskrivning Tillståndsgiven mängd Mängd som har komposteras under 2013 Rötat material 30 000 14 340 Gallerrens 1 000 340 Latrin 50 0 Hushållsavfall och därmed jämförligt avfall 10 000 6 750 Park och trädgårdsavfall 20 000 8 490 Stallgödsel 1 000 750 Hushållsavfall samt därmed jämförligt material komposteras i strängar. Under komposten första aktiva fas så är strängarna täckta och luftflödet regleras genom sugande fläktar. Komposten vänds regelbundet och efter ca 10 månader är kompostjorden klar. Det mesta av kompostjorden, 11 760 ton har använts inne på anläggningen som konstruktions- och täckningsmaterial. Ca 180 ton färdig kompostjord har lämnat anläggningen och används vid tillverkning av anläggningsjord. Analys av komposten under 2013 visade att innehållet av tungmetaller i den färdiga kompostjorden ligger under de riktvärden som anges i certifieringsreglerna för kompost, SPCR 152 (komposten är dock inte certifierad enligt SPCR 152), se bilaga 6. Rötat avloppsslam mellanlagras i täta celler på deponins norra del. Efter mellanlagring behandlas slammet och huvuddelen av rötslammet används som sluttäckningsmaterial på etapp ett. En del av slammet är Revaq certifierat. Under 2013 lämnade 590 ton Revaq certifierat slam anläggningen och spreds på jordbuksmark. 6.2.3 Deponering Totalt har ca 3290 ton avfall deponerats under 2013 vilket utgör ca 1 % av den totalt hanterade mängden på Hovgården. Under 2012 respektive 2011 deponerades ca 2 885 ton 13
respektive ca 2 350 ton. Mängderna avfall som deponeras är små, vilket till största del beror på ökad användning av material i konstruktions- och sluttäckningsarbetet. Tabell 4: Deponerade avfallsmängder under 2013. Beskrivning Tillståndsgiven att Deponerad mängd under mängd att deponera per året (ton) år (ton) Grov, bygg- och industriavfall 40 000 2680 Asbest 5 000 610 Rötat material 30 000 0 Gallerrens 1 000 0 Latrin 50 0 Askor 100 000 0 Slam från Hovgårdens reningsverk 5 000 0 6.2.4 Återvinningscentralen På återvinningscentralen, ÅVC, som är öppen helgfria onsdagar mellan 07.00 och 19.00, kan hushållen lämna sitt sorterade avfall. Under 2013 lämnades det ca 530 ton avfall vid återvinningscentralen på Hovgården. 1. Det är en ökning från förra året som främst beror på att de vitvaror som funnits i mellanlager kördes ut under året. Siffran som anges uppger vad som hämtats från Hovgården. I Tabell 5, nästa sida, redovisas fraktioner och mängder av mottaget avfall. Tabell 5 Mottagna mängder avfall vid återvinningscentralen under 2013. Fraktion Mottagen mängd (ton) Metaller 57 Elektronik, lysrör etc. 18 Kyl- och frysmöbler 22 Vitvaror 35 Wellpapp 6 Trä 120 Ris 29 Brännbart 114 Sten och betong 47 Deponi 28 Asbest 37 Bilbatterier 4 Småbatterier 1 Farligt avfall 8 Summa 527 1 Tidningar och förpackningar är inte medräknade under 2013. Producentansvar och hämtas via FTI 14
6.2.5 Förorenade massor Under 2013 har 10 240 förorenade massor tagits emot på. Massorna används i sluttäckningsarbete av etapp ett. Oljeförorenade massor behandlas innan de används i sluttäckningsarbetet. Behandling av förorenade massor kan liknas med kompostering där organiskt material, grönflis/rötslam/stallgödsel blandas i massorna. Massorna mellanlagras och luftas, genom regelbunden vändning. 6.2.6 Sortering av avfall Vid Hovgården finns en sorteringsplatta där osorterat bygg- och industriavfall sorteras för att möjliggöra material- och energiåtervinning. Under 2013 mottogs 18 907 ton avfall till sorteringsplattan, vilket är en ökning med ca 12 % procent jämfört med året innan. Mängder av respektive utsorterad fraktion anges i tabell 6. Fördelningen av det utsorterade material var under 2013 som följer; 18,8 % till materialåtervinning, 49,6 % till energiåtervinning, 3,6 % till deponering samt 28 % till återanvändning inne på anläggningen. Den procentuella fördelningen för de olika kategorierna är ungefär desamma som under 2012. Det skiljer cirka 620 ton mellan den inlevererade mängden till sorteringsplattan och den utlevererade mängden. Detta beror på att mängder som sorterats ut under 2012 har mellanlagrats inom anläggningen över årsskiftet och sedan transporterats ut under 2013. Tabell 6: Utsorterat material vid sorteringsplattan under 2013. Utsorterade fraktioner Mängd (ton) Materialåtervinning Metaller, inklusive kabel 3547 Gummidäck 119 Bilbatterier 1 Summa 3667 Del av totalmängd 18,8 % Energiåtervinning Brännbart 6153 Trä 3537 Summa 9 690 Del av totalmängd 49,6 % Deponering Deponirest 706 Summa 706 Del av totalmängd 3,6 % Konstruktion (ytor & sluttäckningsarbete) Sten, betong, gips 5 462 Summa 5 462 Del av totalmängd 28,0 % Total mängd 19 525 15
6.2.7 Mellanlagring av farligt avfall På Hovgården mellanlagras farligt avfall som lämnas av hushållen vid återvinningscentralen. Farligt avfall som eventuellt påträffas vid sortering på sorteringsplattan mellanlagras tillsammans med hushållens farliga avfall. Från Hovgården transporteras det farliga avfallet, förutom slipers till Mellanlagringsstation Fyrislund för sortering och vidare transport och slutligt omhändertagande. Slipers transporteras av Turebergs åkeri till EON i Norrköping för krossning och förbränning. Totalt mellanlagrad mängd farligt avfall, under året var ca 138,5 ton och tillståndgiven mängd för mellanlagring av farligt avfall är 10 000 ton. För att kunna omhänderta hushållens slipers på ett bra sätt kan slipers, liksom asbest, lämnas på Hovgårdens återvinningscentral alla dagar i veckan, alltså även de dagar när återvinningscentralen inte är öppen. Tabell 7: Mellanlagring av farligt avfall vid Hovgården under 2013 Fraktion Mellanlagrad mängd under 2013 (kg) Spillolja 2 560 Oljefilter 478 Fogskum 59 Lösningsmedel, ej halogenerade 459 Färgavfall, burkar 3 422 Vattenbaserad färg 4 572 Bekämpningsmedel 51 Bilbatterier 4 279 Slipers, tryckimpregnerat trä 125 000 Syror 20 Baser 42 Övrigt FA 64 Totalt mellanlagrat under året 138 445 6.2.8 Användning av avfall som konstruktions- och sluttäckningsmaterial Inom anläggningen har det under 2013 skett en hel del konstruktionsarbeten. Färdigställandet av sluttäckningen på deletapp 2 på etapp 1 har inneburit användning av stora mängder material. I avjämningsskiktet används en blandning av rötslam och slaggrus. Torvaska används som skyddsskikt under tätskiktet. Schaktmassor samt kompostjord används som skydd- och vegetationsskikt ovan tätskiktet. En ny behandlingsyta håller på att iordningställas på etapp 2 vilket gör att askor och slagg grus används till att skapa denna yta. Nedan anges exempel på olika kategorier av avfall som används i konstruktion inom anläggningen. En omfattande sortering av avfallsslagg har skett under året. Inom anläggningen har 73 860 utsorterat slaggrus använts i olika konstruktionsarbeten. Under 2013 har 25 800 ton rötslam lyfts från cellen, behandlats och använts som konstruktionsmaterial och täckmaterial på etapp ett. 5 800 ton förorenade massor från olika marksaneringar i staden och 30 100 ton inerta byggoch rivningsmassor har används inne på anläggningen som konstruktionsmaterial. Till sluttäckningsarbetet under 2013 fanns ca 21 000 ton schaktmassor i lager och ca 67 000 ton schaktmassor mottogs under 2013. Av dessa har ca 38 000 ton schaktmassor använts i sluttäckningsarbetet och ca 48 000 lagras i väntan på att användas. 16
7 Villkor och provisoriska föreskrifter Allmänt villkor 1) Om inte annat framgår av nedan angivna villkor skall verksamheten, innefattande åtgärder för att minska vatten- och luftföroreningar samt andra störningar för omgivningen, bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad kommunen har angett eller i övrigt åtagit sig i målet. Kommentar Uppsala Vatten och Avfall AB har bedrivit verksamheten i huvudsak i överensstämmelse med vad som uppgavs i ansökan. Mottagning, behandling av förorenade massor, blästersand och därmed jämförligt avfall 2) Alla förorenade massor, blästersand och därmed jämförligt avfall skall kontrolleras genom okulärbesiktning före och efter lossning vid anläggningen. Massorna (inklusive blästersand och jämförligt avfall) skall analyseras såväl före som efter behandling. Stickprov ska tas ut per 50 ton obehandlad massa (blästersand och jämförligt avfall). Stickprov slås samman till ett samlingsprov, vilket skall analyseras med avseende på olika parametrar beroende på materialet och dess härkomst. Uttag av stickprov skall ske enligt NT Envir 004 eller annan lämplig standard. Kommentar Under 2013 har framförallt metall- och oljeförorenade massor men också PAH- och oljeförorenade massor tagits emot på Hovgården. Okulärbesiktning sker redan vid invägningen och även vid lossning. Massorna analyseras före behandling och beroende på föroreningsnivå läggs de på olika ställen. Olja- och även vissa PAH- förorenade massor läggs upp på hårdgjord yta på anläggningens nordvästra del, och behandlas genom kompostering (liknande den för hushållens komposterbara). Vändning av massorna sker regelbundet. Efter cirka 1,5 år är massorna färdigbehandlade, tiden beror på föroreningsnivå och typ av förorening. Massorna används därefter till utjämnings, täckning eller annan konstruktion inne på anläggningen. 3) Utsläpp till luft från behandling av förorenade massor, blästersand och därmed jämförligt avfall får som gränsvärde uppgå högst till de utsläppskrav som gäller för avfallsförbränningsanläggningar enligt Naturvårdverkets föreskrifter om avfallsförbränning (NFS 2002:28). Kommentar Uppsala Vatten och Avfall AB bedömning är att utsläppen till luft är lägre än utsläppskraven som gäller för avfallsförbränningsanläggningar enligt Naturvårdverkets föreskrifter om avfallsförbränning (NFS 2002:28). Aktuell behandlingsmetod är kompostering efter inblandning av lämpligt organiskt strukturmaterial. 4) Kommunen skall inför varje kampanj av behandling av förorenade massor, blästersand eller därmed jämförligt avfall ge in en anmälan till tillsynsmyndigheten. Anmälan skall också ges in till tillsynsmyndigheten inför bearbetning av impregnerat trä genom flisning. Kommentar För eventuellt nya behandlingskampanjer av förorenade massor avser Uppsala Vatten och Avfall AB att anmäla detta till tillsynsmyndigheten. Vid tillsynsmöten har Miljökontoret fortlöpande blivit underrättade om pågående behandling av förorenade massor. Detsamma gäller flisning av impregnerat trä. 17
5) All hantering av förorenade massor, blästersand eller därmed jämförligt avfall skall ske på hårdgjorda ytor med uppsamling av dagvatten. Processvatten från jordtvätt skall samlas upp och får inte avledas till lakvattensystemet om inte tillsynsmyndigheten så medger. Kommentar De förorenade massor läggs upp på hårdgjorda ytor. Lakvattnet samlas upp och avleds till det lokala reningsverket för omhändertagande. Vissa massor, t.ex. kreosotförorenade massor, läggs upp i slamcell 2 som är tät, hårdgjord yta invallad av ca tre meter höga vallar. Dräneringen från mellanlagringsytan kan pluggas om de anses nödvändigt, annars avleds lakvattnet från slamcellen/plattan till det lokala reningsverket för omhändertagande. Behandling genom jordtvätt har inte varit aktuell under 2013. Deponering 6) Deponering inklusive sluttäckning, får ske till en högsta höjd om + 80 meter. Kommentar Nuvarande deponeringshöjd samt sluttäckning ligger under + 80 meter. 7) Utformning av bottentätning och sluttäckning skall ske i samråd med tillsynsmyndigheten. Därvid skall kommunen redovisa läggnings- respektive kvalitetsplaner för utförandet samt hur kontroll av bottentätning skall ske. Kommentar. Samråd sker löpande med Miljökontoret angående sluttäckningsarbetet. Under 2013 sluttäcktes deletapp 2 på etapp 1. Miljökontoret gjorde platsbesök under utläggning av tätskikt i juli. Omhändertagande av lakvatten 8) Lakvatten från deponin, förorenat dagvatten från hårdgjorda ytor samt slamvatten från mellanlagringen av rötslam skall ledas till det lokala reningsverket för behandling innan det släpps ut till recipient. Slamvatten från mellanlagringen av rötslam skall förbehandlas genom slamavskiljning och sedimentation innan det leds till det lokala reningsverket. Kommentar Lakvatten som bildas inom området samlas upp med dräneringsledningar i deponins botten och leds till lakvattenbehandling. Till lakvattenbehandling leds även vatten från kondensatcellen, de hårdgjorda ytorna för kompostering och lagring av kompostjord samt från sorteringsplattan via ledningar och ytvattendiken. Vatten från cellerna för mellanlagring av slam leds genom en slamavskiljare vidare till två sedimenteringsbassänger för ytterligare partikelavskiljning innan det rinner med självfall till lakvattenbehandlingen. 9) Detaljutformningen av det lokala reningsverket ska ske i samråd med tillsynsmyndigheten. Det skall tas i bruk senast den 1 juli 2007 efter anmälan till tillsynsmyndigheten. Kommentar Det nya reningsverket har varit i drift under hela 2013. Tillsynsmyndigheten har fortlöpande fått information om reningsverket på Hovgården. 18
9 a. Halterna i behandlat lakvatten som släpps ut till recipient får inte överskrida nedan angivna begränsningsvärden, beräknat som flödesviktat årsmedelvärde, Ämne Halt (mg/l) NH 4 -N 10 P-tot 0,3 BOD 7 10 TOC 80 Cl 3000 Ämne Halt (µg/l) Pb 5 Cd 0,3 Cu 50 Cr 10 Hg 0,1 Ni 20 Zn 100 Kommentar: Inget begränsningsvärde har överskridits under 2013, se nedanstående tabell. Ämne Enhet Begränsningsvärde Flödesviktat årsprov i A 1 under 2013 Flödesviktat årsprov i A 1 under 2012 Flödesviktat årsprov i A 1 under 2011 NH 4 -N mg/l 10 2,34 2,81 2,03 P-tot mg/l 0,3 0,057 0,068 0,076 BOD 7 mg/l 10 3,4 4,4 4 TOC mg/l 80 40 41 33 Cl mg/l 3000 1480 1215 1380 Pb µg/l 5 0,3 0,3 0,4 Cd µg/l 0,3 < 0,05 < 0,05 0,07 Cu µg/l 50 21 24 17 Cr µg/l 10 1,34 1,7 1,58 Hg µg/l 0,1 <0,02 < 0,02 < 0,02 Ni µg/l 20 7,9 9,3 8,5 Zn µg/l 100 30 27 18 9 b) Utläppet av fosfor får inte överskrida 15 kg, beräknat som ett rullande aritmetiskt medelvärde över en tioårsperiod. Kommentar: För år ett (2013) av tioårsperioden var utsläppet av fosfor 11 kg. 9 c) Redovisade åtgärder för att förbättra nitrifikationen och förbättra luftningen i den sista poleringsdammen ska vara genomförda inom ett år efter det att denna dom vunnit laga kraft. Kommentar: Under 2013 har bärarmaterial fyllts på i bägge linjerna i biosteget. Silar till luftare har rengjorts och byts ut. Även bassängerna har rengjorts. Grinden i den lilla sista dammen har lyfts och visst underhållsarbete har utförts vilket innebär att luftningen i den sista poleringsdammen ligger väl över 6 mg/l. 9 d) Bolaget ska inom fem år efter att denna dom vunnit laga kraft genomföra en grundläggande karakterisering av utsläpp till recipient. Därefter ska karakterisering ske 19
fortlöpande. Bolaget ska i samband med karakteriseringarna samråda med tillsynsmyndigheten kring parametervalet. Karakteriseringarna ska utformas på ett sådant sätt att tillsynsmyndigheten bl.a. får underlag för att bedöma eventuellt behov av villkor för att minska akuttoxiska effekter. Kommentar: Screening kommer att utföras 2017, dvs. fem år efter att denna dom vunnit laga kraft. 9e) Bolaget ska i miljörapporten redovisa utsläppta mängder av de ämnen som omfattas av haltvillkoren. Kommentar: Mängder för de ämnen som omfattas av haltvillkoren redovisas i avsnitt 9.4.4. Mellanlagring av farligt avfall och hantering av kemiska produkter m.m. 10) Mellanlagring av farligt avfall som inte ska behandlas eller deponeras på Hovgården samt lagring av kemiska produkter skall ske under tak på hårdgjord yta inom invallat område. Det invallade området skall rymma en volym motsvarande volymen för den största behållaren för flytande avfall samt 10 % av summan av övriga behållares volym. Kommentar Hushållens farliga avfall, t.ex. lösningsmedel, färg och batterier, mellanlagras i den s.k. kemladan som är en byggnad med tak, tre väggar och asfalterat golv och invallade ytor för flytande farligt avfall. Samtliga behållare och lagringsutrymmen är märkta och vid eventuellt spill och läckage finns absorptionsmedel och ögondusch tillgängligt. 11) Mellanlagring av elektriskt och elektroniskt avfall, exklusive vitvaror, ska ske under tak. Kommentar Mellanlagring av elektriskt och elektroniskt avfall sker under tak. 12) Mellanlagring av impregnerat trä och vitvaror ska ske på hårdgjord yta. Kommentar Mellanlagring av impregnerat trä och vitvaror sker på hårdgjord yta. Damning, lukt, nedskräpning och skadedjur 13) Om problem med damning, lukt nedskräpning eller skadedjur uppkommer, skall kommunen i samråd med tillsynsmyndigheten utreda orsaken till dessa samt vid behov vidta åtgärder. Kommentar Driftinstruktionerna för komposteringsarbetet ses över kontinuerligt. På Hovgården har man gått över till en mera sluten kompostering. För att minska risken för lukt omhändertas matavfallet så snabbt som möjligt. Vändning och hantering av strängarna förläggs i möjligaste mån till måndag till torsdag för att undvika lukt till helgen. Inga klagomål på lukt har inkommit under 2013. Inga klagomål på damning, nedskräpning eller skadedjur har förekommit avseende anläggingen. Städning av deponins olika ytor görs regelbundet i enlighet med anläggningens egenkontrollprogram. Buller 14) Bullret från verksamheten skall begränsas så att det inte som riktvärde ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder än 20
50 db(a) vardagar dagtid (kl 07-18) 40 db(a) samtliga dygn nattetid (kl 22-07) 45 db(a) övrig tid. Miljörapport 2013 Momentana ljud nattetid får ej överskrida 55 db(a). Om hörbara tonkomponenter och/eller impulsartat ljud förekommer skall den tillåtna ljudnivån sänkas med 5 db(a)-enheter. Kommentar En bullerutredning har utförts under 2013 inför ansökan om tillstånd till utökade mängder Hovgårdens och resultatet visade att såväl dagens som en framtida utökad verksamhets ljudnivåer är lägre än ovanstående riktvärden för natt vid närliggande bostäder. Inga klagomål om buller från närboende har inkommit. Hantering av askor 15) Rutin ska finnas för hantering av askor. Rutinen ska syfta till att identifiera förändring, t.ex. i askornas sammansättning eller hantering, som kan leda till risk för uppkomst av explosiv gasblandning. Kommentar Askor läggs rutinmässigt upp i strängar, med god kontakt med fria luften, där risken för gasansamling i bildade hålrum bedöms som minimal. Kontinuerlig avstämning med leverantörer av askor sker för att inga förändringar i askornas sammansättning uppkommer som skulle kunna öka risken för explosiva gasblandningar. Avslutning och sluttäckning av deponietapper 16) Avslutning och sluttäckning av deponerat avfall ska ske efterhand, sluttäckning skall vara avslutat så snart som möjligt, dock senast 10 år efter avslutad deponering. Vid sluttäckningen får restprodukter (förorenade massor och askor m.m.) användas ovanför tätskiktet endast om halterna av olika ämnen i produkterna understiger halterna för mindre känslig markanvändning (MKM) enligt Naturvårdsverkets rapporter 4638 och 4889. Material som används under tätskiktet i deponin skall uppfylla samma kriterier som det deponerade avfallet. Kommentar Arbete med täckning av deponerat avfall sker löpande. Endast massor med klassningen MKM eller därunder användes ovan tätskiktet. Kontroll 17. Kommunen skall inom den tid som tillsynsmyndigheten bestämmer ge in ett reviderat kontrollprogram till tillsynsmyndigheten. I kontrollprogrammet skall bl.a. ingå nya provtagningspunkter varvid särskilt provtagningspunkt/er för provtagning av hela det inkommande flödet till reningsanläggningen och vad som släpps ut i recipienten. Kommentar Ett reviderat kontrollprogram lämnades in till Miljökontoret i april 2007. Provisoriska föreskrifter De provisoriska föreskrifterna avseende utsläpp av behandlat lakvatten har upphört att gälla i och med att de slutliga begränsningsvärdena vunnit laga kraft. 21
8 Efterlevnad av naturvårdverkets föreskrifter Föreskrift SNFS 1990:141 Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandlingar av avloppsvatten från tätbebyggelse SNFS 1994:2 Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket NFS 2001:11 Begränsningar av flyktiga organiska föreningar förorsakade av användning av organiska lösningsmedel i vissa verksamheter och anläggningar. NFS 2002:264 Utsläpp till luft av svaveldioxid, kväveoxider och stoft från förbränningsanläggningar med en installerad tillförd effekt på 50 MW eller mer. NFS 2002:28 Avfallsförbränning Kommentar Ej aktuell Ej aktuell. Ej aktuell Ej aktuell Ej aktuell 9 Resultat av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar 9.1 Funktion hos mätutrustning samt åtgärder för kvalitetssäkring Provtagning och analys av mätdata utförs av Vattenlaboratoriet. Provtagning sker av certifierad personal och analyser av parametrar som ingår som begränsningsvärden sker enligt ackrediterade metoder. Mätutrustning som används vid fältprovtagning kalibreras regelbundet. Flödesmätaren i reningsverket kontrolleras var 14:e dag och kalibreras vid behov. 9.2 Driftsförhållanden reningsanläggning Tillbyggnad av ett nytt biosteg som komplement till det gamla reningsverket, färdigställdes under maj 2007. Under vintern och våren 2013 fanns problem med igensättning av silarna. Det hårda vattnet ger beläggningar på utrustningen, speciellt på silarna som skyddar luftarrören och detta försämrar bl.a. nitrifikationsprocessen. Störst var problemen i linje två. Under hösten 2013 genomfördes underhålls och förbättringar i bägge linjerna i biosteget. Samtliga reaktorer tömdes och rengjordes, nya silar till luftarna i första facken (zonerna) monterades. Nytt bäraramaterial, ca 65 m 3 fylldes på i de andra facken (zon 3 och 4) medan det befintliga bärarmaterialet flyttades över till första facken (zon 1 och 2). De reaktorer/zoner där bärare funnits hade mycket mindre beläggning än de som inte haft bärare. Under sommaren tömdes och muddrades sedimenteringsdammen vilket kommer att innebära en stabilare drift. Ett åtgärdat kabelfel samt översyn och förbättringar av PLC/program kommer att innebära bättre övervakning och stabilare drift. Under 2013 har rutiner och checklistor för driften av reningsverket uppdaterats och lagts in i Uppsala Vattens verksamhetsledningssystem. 9.3 Nederbörd och lakvattenmängder Sommar och höst under 2013 har varit nederbördsfattigt. Nederbörden uppmättes till totalt 441 mm (uppmätt vid institutionen för meteorologi vid Uppsala universitet) jämfört med 739 22
mm år 2012. Årsnederbörden för 2013 var 25 % lägre än årsmedelnederbörden mellan åren 1836-2011 (549,35 mm). Den totala mängden renat lakvatten som släppts ut i Hovgårdsbäcken under 2013 är ca 193 000 m 3. I Tabell 8 redovisas det månadsflöde som uppmätts vid utsläppspunkten från avfallsanläggningen (A1) under 2012/2013 samt nederbördsdata för 2012/2013. Tabell 8: Nederbörd och flöde ut från avfallsanläggningen. Nederbörden är uppmätt vid Geocentrum, Uppsala och flödet är uppmätt vid utsläppspunkten A1, Hovgården. Månad Nederbörd Flöde i A1 Nederbörd Flöde i A1 2012 (mm) 2012 (m 3 ) 2013 (mm) 2013 (m 3 ) Januari 44,9 27 800 25,4 23 741 Februari 51,9 27 400 31,9 22 001 Mars 12,5 20 800 1,1 16 357 April 57,2 22 900 40,9 23 034 Maj 50,9 20 400 12,7 19 669 Juni 115 26 000 63 13 181 Juli 38,4 18 300 17,1 8 625 Augusti 114 31 800 38 14 044 September 77,8 22 000 49,3 6 613 Oktober 57,6 24 100 57 9 929 November 47 20 200 49,2 14 115 December 71,3 17 700 55,1 21 800 Totalt 739 279 000 440,7 193 108 Lakvattenflödet från deponin ökar vid snösmältning och vid kraftig eller långvarig nederbörd, vilket innebär att flödet är förhöjt på hösten och på våren. Under 2013 kan man tydligt se att det sker en fördröjning lakvattenflödet eftersom nederbörden infiltrerar deponikroppen. Flödet är högt under januari-april på grund av det rikliga nedbörden under slutet av 2012. 140 120 100 Lakvattenflöde och nederbörd under 2012 och 2013 40 000 35 000 30 000 (mm) 80 60 40 20 0 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 m 3 Nederbörd Flöde A1 Figur 2: Vattenflöde och nederbörd under 2012 och 2013. 23
9.4 Lakvattenkontroll 9.4.1 Översikt över kontrollprogram Kontrollprogrammet för Hovgården fastställdes av Länsstyrelsen 1993 och gäller idag med några tillägg och ändringar som gjorts under åren. En mer omfattande revidering av kontrollprogrammet genomfördes under 2007 i samband med att reningsverket byggdes. Allt lakvatten leds till reningsverket och därefter till sedimenteringsdamm och poleringsdammar. Fältmätningar görs varannan vecka vid samtliga provtagningspunkter. Slamvatten från Svartmuttern (slamceller, avvattning) Svartmuttern Provpunkt S0 Prover 4/år Hovgårdsbäcken Provpunkt A0 Prover 4/år Fältmätn 26/år Ytvatten från Hovgårdsbäcken (kulverterad) Hovgårdsbäcken Provpunkt A2 Prover 4/år Fältmätn 26/år Deponivatten Provpunkt D0 Prover 4/år Fältmätn 26/år Lakvatten från deponi PST A Sedimenteringsdamm Poleringsdamm 2 A= 3500 m2 V= 5000 m3 Poleringsdamm 1 A= 3500 m2 V= 5000 m3 Damm Mätstn UTSLÄPPSPUNKT Provpunkt A1 Prover 12/år Fältmätn 26/år Flöde ska loggas Svartvatten från sorteringsytor samt personalutrymmen Provtagning i Reningsverk R1 Inloppslåda kemsteg R2 Pumpsump biosteg R3 Utlopp linje 1 biosteg R4 Utlopp linje 2 biosteg Reningsverk Biosteg Reningsverk Kemsteg Driftprover 12 ggr/år Fältmätningar 26 ggr/år R2, R3, R4 R1 Flöde ut från R2 loggas Figur 3: Provtagningspunkterna inom Hovgården. Provtagningspunkterna för lakvattenkontroll är följande: Inom anläggningen S0 Avslammat vatten från slamcell och slamavvattning, fullständig analys fyra ggr/år D0 Obehandlat lakvatten från deponin, fullständig analys fyra ggr/år Utsläppskontroll A1 Renat vatten ut från reningsverket, fullständig analys varje månad Recipientkontroll A0 Referenspunkt, uppströms utsläppskontrollen A1. Hovgårdsbäcken norr om utjämningsmagasinet. A2 Cirka 50 meter nedströms reningsverket, Hovgårdsbäcken. L1 Lissån uppströms sammanflödespunkten med Hovgårdsbäcken. 24
L2 Lissån nedströms sammanflödet med Hovgårdsbäcken. A3 Tomtaåns nedre lopp vid Frötuna, före utlopp till Funbosjön. Fullständig analys gör för recipientkontrollen fyra ggr/år. Driftkontroll reningsverk R1 Inloppslåda reningsverk kemsteg R2 Pumpsump biosteg (inlopp biosteg) R3 Utlopp linje 1 biosteg R4 Utlopp linje 2 biosteg Screeninganalys kommer att föras utgående vatten 2017 och därefter vart femte år. 9.4.2 Kontroll inom anläggningen Inom anläggningen tas fältprover (syrehalt, ph och konduktivitet) på vatten från deponiområdet och slamcellerna var 14:e dag samt totalanalyser enligt kontrollprogrammet fyra gånger per år. Provtagningspunkterna inom Hovgården återges i figur 2, och en sammanställning av årsmedelvärdena ges i tabell 9. Tabell 9: Resultat av vattenprovtagning inom anläggningen under 2013 (urval av parametrar). Redovisade värden är aritmetiska årsmedelvärden. Parameter Enhet D0 S 0 A 1 Fältmätningar Konduktivitet ms/m 960 230 600 ph - 7,4 7,7 8,0 Syrehalt mg/l 1,9 2,6 7,3 Organiskt material BOD-7 mg/l 9,7 24 3,4 TOC mg/l 188 86 40 SS mg/l 95 42 6,6 Närsalter NH 4 -N mg/l 79 50 1,9 TOT-P mg/l 0,32 2,1 0,055 Salter Cl mg/l 2 450 315 1570 SO 4 mg/l 233 227 256 HCO 3 mg/l 1880 414 826 Metaller Fe mg/l 0,74 1,0 0,05 Cu µg/l 10 13 21 Zn µg/l 16 37 26 Pb µg/l 0,2 1 0,3 Hg µg/l <0,02 <0,02 < 0,02 Generellt kan sägas att det obehandlade vattnet från deponiområdet (D 0) är betydligt saltrikare än vattnet från slamcellerna (S 0). Provresultaten från D 0 och S 0 uppvisar metallhalter som är lägre än året innan, vilket kan bero på den nederbördsfattiga sommaren. Kopparhalterna i det obehandlade vattnet, både i S0 och i D0, är mycket låga vid flera av mättillfällena, varmed årsmedlet blir lågt. Trots detta ligger kopparhalten på utgående vatten på samma nivå som tidigare år. Orsaken till detta är oklar. 25