MILJÖRAPPORT 2016 Hovgårdens avfallsanläggning

Transkript

1 MILJÖRAPPORT 2016

2

3 GRUNDDEL ÅR FÖR VILKEN MILJÖRAPPORTEN GÄLLER UPPGIFTER OM VERKSAMHETSUTÖVAREN UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN... 4 TEXTDEL BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN VERKSAMHETENS ORGANISATION Lokalisering Omfattning Sortering Kompost ÅVC Förorenade massor Mellanlagring Deponering Sluttäckning Lakvattenbehandling och recipient Deponigasutvinning VERKSAMHETENS HUVUDSAKLIGA PÅVERKAN PÅ MILJÖN Utsläpp till vatten Utsläpp till luft TILLSTÅNDSBESLUT ANMÄLNINGSPLIKTIGA ÄNDRINGAR ÖVRIGA GÄLLANDE BESLUT TILLSYNSMYNDIGHET TILLSTÅNDGIVEN OCH FAKTISK PRODUKTION ALLMÄNT HANTERADE AVFALLSMÄNGDER Mellanlagring av avfall för energiåtervinning Kompostering Deponering Förorenade massor Återvinningscentralen Sortering av avfall Mellanlagring av farligt avfall Användning av avfall som konstruktions- och sluttäckningsmaterial VILLKOR OCH PROVISORISKA FÖRESKRIFTER EFTERLEVNAD AV VISSA FÖRORDNINGAR OCH FÖRESKRIFTER RESULTAT AV MÄTNINGAR, BERÄKNINGAR ELLER ANDRA UNDERSÖKNINGAR FUNKTION HOS MÄTUTRUSTNING SAMT ÅTGÄRDER FÖR KVALITETSSÄKRING DRIFTSFÖRHÅLLANDEN RENINGSANLÄGGNING NEDERBÖRD OCH LAKVATTENMÄNGDER LAKVATTENKONTROLL Översikt över kontrollprogram Kontroll inom anläggningen Resultat av driftkontroll vid reningsverket Utsläppskontroll Recipientkontroll och omgivningspåverkan Grundvattenprovtagning BETYDANDE ÅTGÄRDER GÄLLANDE DRIFT OCH KONTROLL

4 11 ÅTGÄRDER MED ANLEDNING AV EVENTUELLA DRIFTSTÖRNINGAR, AVBROTT, OLYCKOR ELLER ANDRA LIKNANDE HÄNDELSER BETYDANDE ÅTGÄRDER MED SYFTE ATT MINSKA VERKSAMHETENS FÖRBRUKNING AV RÅVAROR OCH ENERGI ERSÄTTNING AV PRODUKTER BETYDANDE ÅTGÄRDER I SYFTE ATT MINSKA VOLYMEN AVFALL OCH AVFALLETS MILJÖFARLIGHET FRÅN VERKSAMHETEN BETYDANDE ÅTGÄRDER MED SYFTE ATT MINSKA SÅDANA RISKER SOM KAN GE UPPHOV TILL OLÄGENHETER FÖR MILJÖN ELLER MÄNNISKORS HÄLSA MILJÖPÅVERKAN VID ANVÄNDNING OCH OMHÄNDERTAGANDE AV VAROR VERKSAMHETEN TILLVERKAR UNDERSKRIFT...39 Bilagor; Bilaga 1: Karta över verksamhetens olika delar Bilaga 2: Analysresultat från brunnsprovtagning Bilaga 3: Karta över platser för provtagning vid Bilaga 4: Karta över platser för recipientprovtagning. Bilaga 5: Karta med platser för brunnsprovtagning Bilaga 6: Analysresultat för komposteringsverksamheten. Bilaga 7: Sluttäckningsetapper Bilaga 8: Järn och mangan halter i reningsverket 3

5 GRUNDDEL 1 År för vilken miljörapporten gäller Denna miljörapport avser kalenderåret Uppgifter om verksamhetsutövaren Verksamhetsutövare Uppsala Vatten och Avfall AB Organisationsnummer Besöksadress Uppsala Business Park, Rapsgatan 7 Postnummer och ort Box 1444, Uppsala 3 Uppgifter om verksamheten Anläggningsnamn: Anläggningsnummer: Fastighetsbeteckning: Grän 2:2, 5:6, 6:5 Besöksadress: Kommun:, Grän Hovgården 20, Uppsala Uppsala kommun Huvudkod i enlighet med Miljöprövningsförordningen: (kap 29 35) Övriga branschkoder: 29 kap , 29 kap , 29 kap samt 29 kap Kod för farliga ämnen: Tillstånd enligt: Tillståndsgivande myndighet: Tillsynsmyndighet: Nej Miljöbalken Mark- och miljödomstolen Miljö- och hälsoskyddsnämnden, Uppsala kommun Koordinater Nord Ost Kontaktperson för anläggningen Juridisk ansvarig för godkännande av miljörapporten Conny Karlsson, Sektionschef Hovgården tfn ; conny.karlsson@uppsalavatten.se Sigrid De Geyter, VD Uppsala Vatten och Avfall AB sigrid.degeyter@uppsalavatten.se 4

6 TEXTDEL 1 Beskrivning av verksamheten 1.1 Verksamhetens organisation Uppsala Vatten och Avfall AB ansvarar för vattenförsörjning och avfallshantering i Uppsala kommun. Uppsala Vatten levererar dricksvatten, renar avloppsvatten, tar hand om hushållsavfall, producerar biogas samt återvinner avfall. Bolaget är verksamhetsutövare och har en fastställd rutin, som beskriver organisation, ansvar och befogenheter för frågor enligt miljöbalken Lokalisering är belägen ca 12 kilometer nordost om Uppsala invid väg 288 mot Östhammar. Anläggningen upptar i dagsläget ca 57 ha och omgärdas av barrskog. Annan bostadsbebyggelse finns cirka 600 respektive cirka 1000 meter från deponiområdet i Grän och Gränlund Omfattning består av två deponiytor, två slamceller, en återvinningscentral där hushållen kan lämna sitt sorterade avfall, ett reningsverk för lakvatten samt sex hårdgjorda ytor för sortering och mellanlager av avfall samt hantering av kompost och kompostjord. Verksamheten har bedrivits sedan 1971 och tar emot avfall från hela Uppsala kommun med omnejd. I bilaga 1 finns en karta med lokalisering av verksamhetens olika delar Sortering Osorterat grov-, bygg- och industriavfall sorteras på en asfalterad yta på anläggningens södra del. Sorteringen sker med hjälp av grävmaskiner och hjullastare. Den största delen av materialet som sorteras ut material- eller energiåtervinns. Ej återvinningsbart avfall deponeras Kompost Den största delen av hushållens matavfall behandlas i Uppsala Vattens Biogasanläggning vid Kungsängens gård. fungerar endast som en back-upanläggning vid driftstörningar och mängden matavfall från hushåll. Den färdiga jorden används till största del inne på anläggningen. Komposteringen sker i täckta kompoststrängar på anläggningens nordvästra del. Den största andelen material i komposten utgörs park- och trädgårdsavfall ÅVC Hushållens avfall kan lämnas på återvinningscentralen (ÅVC) en dag i veckan, onsdagar mellan kl. 07:00-19:00. 5

7 1.1.6 Förorenade massor Miljörapport 2016 På Hovgården omhändertas och behandlas förorenade massor exempelvis oljeskadade schaktmassor och massor med förhöjda metallhalter. De oljeförorenade massorna läggs upp på hårdgjord yta på anläggningens nordvästra del, och behandlas genom kompostering för att reducera föroreningshalterna. Vändning av massorna sker regelbundet. Efter cirka 1,5 år är massorna färdigbehandlade, tiden beror på föroreningsnivå och typ av förorening. Massorna används därefter till utjämnings, täckning eller annan konstruktion inne på anläggningen Mellanlagring Rötat avloppsslam från Kungsängens avloppsreningsverk och ett antal mindre avloppsreningsverk mellanlagras i täta celler på deponins norra del. Målsättningen är att få avsättning för det Revaq certifierade slammet, till exempel genom spridning på åkermark. Under 2016 lämnade delar av slammet anläggningen för att spridas på åkermark resterande del användes vid sluttäckning och avjämning av deponi. Mellanlagring av träavfall och brännbart avfall sker på Hovgården i väntan på uttransport till förbränning och energiåtervinning. Källsorterat träavfall och trä utsorterat på sorteringsplattan mellanlagras på en hårdgjord yta på deponins nordvästra del, i direkt anslutning till askdeponin samt i närheten av komposteringen. Innan uttransport sorteras och flisas träavfallet. Brännbart avfall, som utsorterats på sorteringsplattan från osorterat bygg- och industriavfall, mellanlagras i anslutning till deponiområdet, i väntan på uttransport. Mellanlagringen av trä och brännbart avfall är störst under sommaren och hösten då behovet av trä- och avfallsbränsle är som minst vid förbränningsanläggningarna. Mindre mängder av andra fraktioner som sorteras ut på sorteringsplattan, exempelvis skrot och kabel, mellanlagras i containrar på Hovgården innan transport sker till materialåtervinning. Mindre mängder av farligt avfall kommer in till Hovgården, främst till återvinningscentralen. Detta avfall mellanlagras i en särskild byggnad, den så kallade Kemladan Deponering De avfall som deponeras på är ej återvinningsbart samt obrännbart bygg- och industriavfall. Detta avfall deponeras på anläggningens centrala del inom den så kallade Etapp två (se karta bilaga 1) Sluttäckning Sedan årsskiftet 2008/2009 har deponeringen av avfall upphört på etapp ett. Sluttäckningsarbete fortgår och under 2016 har tätskikt, skyddsskikt och vegetationsskikt lagts ut på deletapp 5 på etapp1. Som utjämnings- och terrasseringsmaterial under tätskiktet används bland annat behandlade förorenade massor, stabiliserat rötslam uppblandat med slaggrus och schaktmassor. Som skydds och vegetationsskikt används schaktmassor och färdig kompostjord Lakvattenbehandling och recipient Lakvatten som bildas inom området samlas upp med dräneringsledningar i deponins botten och leds till lakvattenbehandling. Till lakvattenbehandlingen leds även vatten från kondensatcellen, de hårdgjorda ytorna för kompostering och lagring av kompostjord samt från sorteringsplattan via ledningar och ytvattendiken. 6

8 Vatten från cellerna för mellanlagring av slam leds genom en slamavskiljare vidare till två sedimenteringsbassänger och därefter till slam- och sandavvattningsanläggningen vid Svartmuttern. Anläggningen består av två kompletterande dammar för ytterligare partikelavskiljning, en platta med tippfickor för avvattning av sand samt fyra stycken mindre dammar för avvattning av slam från Hovgårdens reningsverk. Ett pumphus ansluter slamoch sandavvattningsanläggningen vid Svartmuttern till den övriga lakvattenhanteringen på. Lakvattnet och ytavrinnande vatten från hårdgjorda ytor inom anläggningen behandlas i reningsverket. Reningsverket består av ett mekaniskt-kemiskt reningssteg, ett biosteg och ett poleringssteg. Under året har kemisk oxidation med hjälp av tillsats av kaliumpermanganat ersatts av luftning. Syftet med luftningen är att genom oxidation kunna fälla järn och mangan samt även att kunna oxidera vissa svårnedbrytbara organiska ämnen. Efter luftningen passerar vattnet en lamellsedimentering innan det leds vidare till kemsteget till biosteget. Biosteget består av två parallella linjer. Vardera linjen består av två bassänger varav vardera innehåller bärarmaterial som utformade på ett sådant sätt att det finns mycket yta för mikroorganismer att tillväxa på. I biosteget sker en minskning av organiskt innehåll samt en oxidation av ammoniumkväve till nitratkväve. Efter biosteget leds lakvattnet via en sedimenteringsdamm och två stora parallella poleringsdammar samt slutligen genom en luftad damm till recipient. Reningsverket i dess nuvarande form togs i bruk under augusti Behandlat lakvatten avbördas via Hovgårdsbäcken, Lissån och Tomtaån till recipienten Funbosjön. Reningsverkets driftförhållanden redovisas i avsnitt Deponigasutvinning I Uppsala kommun förekom förbränning av hushållsavfall redan innan Hovgården togs i drift. En stor del av det material som deponerats på Hovgården består av askor från denna förbränning. Endast små mängder organiskt avfall har deponerats inom anläggningen. Ingen insamling av deponigas sker idag på deponiområdet. En undersökning av gasmängder och kvalitet utfördes Där konstaterades att metanhalten i deponigasen var så låg att gasutvinning inte var motiverad, varken ur energi- eller miljösynpunkt. 1.2 Verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön Utsläpp till vatten Lakvatten avbördas till Hovgårdsbäcken och vidare till Funbosjön. Det lakvatten som släpps ut från reningsverket har i jämförelse med recipienten förhöjda halter av organiskt material, kväve, klorid, sulfat och vissa metaller. Vid inloppet till Funbosjön är dock halterna av de undersökta parametrar i de flesta fall i samma storleksordning som uppströms deponin (referenspunkt A0). Resultatet av årets vattenprovtagning diskuteras mer ingående i kapitel Utsläpp till luft Från komposten, slammellanlagret, behandling av förorenad jord och till viss del även från industrideponin förekommer emissioner till luft i form av gaser, exempelvis koldioxid och metan. Dessa utsläpp är inte uppmätta eller kvantifierade på annat sätt. Komposteringsverksamheten kan tidvis ge upphov till lukt som upplevs som störande för de närboende. Under 2016 har inga klagomål om lukt inkommit från närboende, se avsnitt 11. Verksamheten ger upphov till buller i samband med transporter till, från och inom anläggningen. Att anläggningen är omgärdad av skog bidrar dock till att hålla ljudnivån så låg 7

9 att de närboende inte upplever den som störande. Transporterna ger även upphov till avgasutsläpp. 2 Tillståndsbeslut Tillstånd enligt Miljöbalken för fortsatt verksamhet vid på fastigheterna Grän 2:2, 5:6 och 6:5 i Uppsala kommun erhölls under 2006, men på grund av att det i domen utelämnats meddelande om avsteg på krav för geologisk barriär överklagades tillståndet till Miljööverdomstolen. Under 2007 meddelades i domen från Miljööverdomstolen att Hovgården beviljats avsteg från kravet på geologisk barriär. I och med dom från Mark- och miljödomstolen den 30 november 2012 avslutades Hovgårdens prövotid. Slutliga villkor för utsläpp till recipient av behandlat lakvatten samt ytterligare delegationer meddelades. Domen vann laga kraft den 28 december Uppsala Vatten och Avfall AB lämnade i juni 2013 in en ändringsansökan till Mark- och miljödomstolen om att få utöka verksamheten vid anläggningen i enligt 16 kap. 2 miljöbalken. I ansökan yrkades på utökning mottagning av följande avfallsmängder: Grov, bygg och industriavfall, från ton per år till ton per år. Hushållsavfall och därmed jämförligt, från ton per år till ton per år (justerat yrkande februari 2014). Kompostering av organiskt avfall, från ton per år till ton per år som ett medelvärde över en treårsperiod. Stallgödsel, från ton/år till ton per år. Tidsförlängning angående pågående sluttäckning av de avslutade deponierna. Mark och miljödomstolen meddelade den 14 november 2014 tillstånd till ändring av verksamheten vid i enlighet med ovanstående. Domen vann laga kraft den 9 december. Miljödomstolen Miljödomstolen meddelar kommunen tillstånd till fortsatt verksamhet vid på fastigheterna Grän 2:2, 5:6 och 6:5 i Uppsala kommun genom att dels årligen ta emot, behandla, lagra och bortskaffa högst a) ton grov-, bygg- och industriavfall, b) 5000 ton avfall vid återvinningscentralen, c) 5000 ton asbest, d) ton rötat material, e) 1000 ton gallerrens, f) 50 ton latrin, g) ton hushållsavfall och därmed jämförligt avfall, h) ton park- och trädgårdsavfall, i) ton askor, j) 5000 ton slam från det lokala reningssystemet för lakvatten k) 1000 ton stallgödsel varav högst ton askor får behandlas genom siktning, rening, stabilisering och/eller solidifiering, 8

10 varav högst ton park- och trädgårdsavfall samt ton impregnerat trä får flisas, varav högst nedan angiven mängd av följande avfallsslag får komposteras ton rötat material, 1000 ton gallerrens, 50 ton latrin, hushållsavfall och därmed jämförligt avfall, ton park- och trädgårdsavfall samt 1000 ton stallgödsel varav högst 5000 ton slam från det lokala reningssystemet för lakvatten får behandlas i slambädd, varav högst nedan angiven mängd av följande avfallsslag fördelat på de avfallstyper som framgår av domsbilaga 1 (samt andra tillkommande avfallstyper efter tillsynsmyndighetens godkännande) får deponeras ton grov-, bygg- och industriavfall, 5000 ton asbest, ton rötat material, 1000 ton gallerrens, 50 ton latrin, ton askor, varav ton utgör farligt avfall samt 5000 ton slam från det lokala reningssystemet för lakvatten dels som ett årsmedelvärde över en treårsperiod ta emot, behandla, lagra och deponera ton förorenade massor, blästersand och därmed jämförligt avfall av de typer som anges i domsbilaga 2 (samt andra tillkommande typer av förorenade massor efter tillsynsmyndighetens godkännande), dels vid ett och samma tillfälle lagra högst ton farligt avfall som utsorterats från a) och b) ovan I den utsträckningen ovan angivet avfall utgör sorterat brännbart avfall får det endast deponeras under förutsättning att Naturvårdverket meddelar föreskrifter om undantaget i förbudet i 9 förordningen (2001:512) om deponering av avfall mot att deponera utsorterat brännbart avfall eller att länsstyrelsen medger dispens från samma förbud. I den utsträckning ovan angivet avfall utgör organiskt avfall får det endast deponeras under förutsättning att Naturvårdverket meddelar föreskrifter om undantaget i förbudet i 10 förordningen (2001:512) om deponering av avfall mot att deponera organiskt avfall eller att länsstyrelsen medger dispens från samma förbud. 9

11 I den utsträckningen ovan angivet avfall inte uppfyller de gränsvärden för utlakning som föreskrivs i Naturvårdverkets föreskrifter om deponering, kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid anläggningar för deponering av avfall (NFS 2004:10) får endast deponeras under förutsättning att behörig myndighet tillåter högre gränsvärden. Miljö över domstolen Miljööverdomstolen fastställer att etapp 2 av befintlig deponi är en deponi för farligt avfall samt medger Uppsala kommun avsteg från kravet på geologisk barriär i förordningen (2001:512) om deponering av avfall för befintlig del av etapp 2. Deponin skall utformas och verksamheten bedrivas i enlighet med vad kommunen angett eller i övrigt åtagit sig i målet. Mark- och miljödomstolen Mark- och miljödomstolen avslutar prövotiden och föreskriver slutliga villkor för utsläpp till recipient av behandlat lakvatten samt ytterligare delegationer. Mark- och miljödomstolen Mark- och miljödomstolen lämnar Uppsala Vatten och Avfall AB tillstånd (ändringstillstånd) enligt 9 kap. miljöbalken till ändring av verksamheten vid inom fastigheterna Grän 2:2, 5:6 och 6:5 i Uppsala kommun, innebärande en ökning i förhållande till vad som gäller enligt grundtillståndet enligt följande (ändring anges med kursiverad text) att dels årligen ta emot, behandla, lagra och bortskaffa högst a) ton grov-, bygg- och industriavfall, b) ton avfall vid återvinningscentralen, c) ton asbest, d) ton rötat material, e) l 000 ton gallerrens, f) 50 ton latrin, g) ton hushållsavfall och därmed jämförligt avfall, h) ton park- och trädgårdsavfall, i) ton askor, j) ton slam från det lokala reningssystemet får lakvatten, k) ton stallgödsel varav högst nedan angiven mängd av följande avfallsslag får komposteras ton rötat material, l 000 ton gallerrens, 50 ton latrin, ton hushållsavfall och därmed jämförligt avfall samt verksamhetsavfall som ett årsmedelvärde över en treårsperiod, ton park- och trädgårdsavfall samt ton stallgödsel 10

12 varav högst nedan angiven mängd av följande avfallsslag fårdelat på de avfallstyper som framgår av domsbilaga 1 till deldom den 9 maj 2006 i mål nr M (samt andra tillkommande avfallstyper efter tillsynsmyndighetens godkännande) får deponeras ton grov-, bygg- och industriavfall, ton asbest, ton rötat material, l 000 ton gallerrens, 50 ton latrin, l ton askor, varav ton utgör farligt avfall samt ton slam från det lokala reningssystemet får lakvatten. 3 Anmälningspliktiga ändringar Under året har Uppsala Vatten och Avfall AB kommunicerat hur mellantäckningens avses att utföras mellan etapp 1 och Beslut efter inkommen anmälan om att mellanlagra slam på annan plats än i slamcellen, miljö och hälsoskyddsnämnden har inget att erinra Anmälan/information om att tillfälligt lagra massor inför sluttäckning inom Beslut efter inkommen anmälan om att mellanlagra slam på annan plats än i slamcellen, miljö och hälsoskyddsnämnden har inget att erinra Anmälan om mellanlagring av slam på annan plats än i slamcellen på Anmälan om anläggning av ny yta inom Hovgårdens avfallsanläggning. 4 Övriga gällande beslut Nedan redovisas övriga beslut som har haft betydelse för verksamheten under 2016: Länsstyrelsen Miljökontoret Miljökontoret Länsstyrelsen beslutar med stöd av miljöprövningsförordningen (2013:251) att verksamhetskod 29 kap ska gälla som huvudkod för samt att 29 kap , 29 kap , 29 kap samt 29 kap ska gälla som övriga koder. Miljökontoret gör bedömningen att mellanlagring av ton balat hushållsavfall ryms inom befintligt tillstånd. Miljökontoret har inget att erinra mot att VA- och avfallskontoret påbörjar terrasseringsarbete inför sluttäckning av Etapp ett (askdeponin). 11

13 5 Tillsynsmyndighet Fram till och med 1998 utövade länsstyrelsen tillsyn över verksamheten. Tillsynen övertogs 1999 av Miljö- och hälsoskyddsnämnden. 6 Tillståndgiven och faktisk produktion 6.1 Allmänt På arbetar totalt cirka personer. Anläggningen är öppen måndag till torsdag mellan kl. 06: och fredag kl. 06:30-16:00. Allt avfall som kommer till anläggningen kontrolleras, vägs och registreras i ett datasystem. 6.2 Hanterade avfallsmängder Under 2016 mottogs sammanlagt ca ton avfall vid anläggningen, vilket är en ökning med ca 19 % procent jämfört med Det är framförallt mängden schaktmassor till sluttäckningen samt grov, bygg och industriavfall som ökat jämfört med föregående år. Följande mängder avfall har hanterats inom anläggningen jämfört med mängder angivna i tillståndet (inerta schaktmassor till täckningsarbete ingår ej nedan). Tabell 1: Hanterad avfallsmängder vid Hovgården 2016 Tillståndsgiven Beskrivning mängd per år (ton) Hanterad mängd under året (ton) Grov, bygg- och industriavfall Avfall från återvinningscentralen Asbest Rötat material Gallerrens Latrin 50 0 Hushållsavfall och därmed jämförligt avfall Park och trädgårdsavfall Askor Slam från Hovgårdens reningsverk < 5000 Stallgödsel Förorenade massor, blästersand och jämförligt material * Som ett årsmedelvärde över en treårsperiod *

14 ton Mottagen mängd avfall exkl schaktmassort till konstruktion Förorenad jord Stallgödsel Askor Park- och trädgårdsavfall Hushållsavfall och därmed jämförligt avfall Gallerrens Rötat material Asbest Avfall vid ÅVC Hovgården Grov-, bygg- och industriavfall Figur 1 Mottagen mängd avfall till Hovgården exklusive schaktmassor till konstruktion (sluttäckning/ nya ytor). I Figur 1 illustreras avfallsmängderna från 2012 och framåt. Under året har ca ton avfall lämnat anläggningen för att material- eller energiåtervinnas. Av dessa har ton materialåtervunnits, exempelvis har ton metaller sorterats ut från sorteringsplattan och slaggsorteringen samt ton slaggrus har lämnat anläggningen för att användas som sluttäckningsmaterial på andra anläggningar. Största delen av inkommande material, ca ton, har eller kommer att användas som konstruktionsmaterial exempelvis i sluttäckningsarbetet eller vid nya behandlingsytor inom Mellanlagring av avfall för energiåtervinning Under den varma delen av året är förbränningskapaciteten hos förbränningsanläggningarna begränsad varför brännbart avfall mellanlagras i väntan på att behov av avfallsbränsle ökar. Under året mottogs ton källsorterat träavfall vid Hovgården och ca ton trä sorterades ut på sorteringsplattan. Vid årsskiftet 2015/2016 fanns ca ton trä i mellanlager. Sammanlagt har ton träavfall hanterats på Hovgården under Träavfallet flisas på Hovgården av anlitad entreprenör för att därefter transporteras till förbränningsanläggning för energiåtervinning. Under 2016 levererades ton träflis till energiåtervinning. Under året sorterades ton brännbart avfall ut på sorteringsplattan och 30 ton oförbränt avfall från slaggaskorna. 400 ton plast sorterades ut från komposten och 730 ton källsorterat brännbart avfall mottogs till anläggningen. 13

15 Tabell 2: Inkommen mängd trä och brännbart avfall under Fraktion Inkommen källsorterad mängd (ton) Mängd utsorterat från plattan (ton) Totalt inkommen mängd under 2015 (ton) Träavfall Brännbart avfall inklusive plastpåsar från kompost och oförbränt från slaggsortering Totalt har ton flisat trä och ton brännbart avfall lämnat anläggningen för energiåtervinning. Dessutom har 790 ton oflisat ris gått till förbränning Kompostering Vid anläggningen har under 2016 tre separata typer av kompostering skett, dels kompostering av utsorterat organiskt hushållsavfall och därmed jämförligt avfall samt en industrikompost (verksamhetsavfall ex kvarnavfall, frukt- och grönt, organiska slammer) och dels stabilisering av rötslammet/gallerrens. Park- och trädgårdsavfall inklusive ris blandas in vid kompostering av organiskt hushållsavfall och därmed jämförligt avfall samt i industrikomposten. Under 2016 har det också funnits en särskild kompost med enbart trädgårdsavfall/ris. Tabell 3: Komposterade avfallsmängder under Beskrivning Tillståndsgiven mängd Mängd som har komposteras under 2016 Rötat material Gallerrens Latrin 50 0 Hushållsavfall och därmed jämförligt avfall * samt verksamhetsavfall Park och trädgårdsavfall Stallgödsel *Som ett medelvärde över en treårsperiod I första hand rötas utsorterat organiskt hushållsavfall på Biogasanläggningen i Uppsala. Hovgården utgör en back-up vid händelse av driftproblem. Därutöver komposteras även material från planerade underhållsåtgärder vid Biogasanläggningen som till exempelvis tanktömningar. Under 2016 har flera större underhållsåtgärder på Biogasanläggningen samt vissa driftproblem resulterat i att mottagna mängder hushållsavfall och därmed jämförligt avfall samt verksamhetsavfall är större än året innan. Avfallet komposteras i strängar. Under komposten första aktiva fas så är strängarna täckta och luftflödet regleras genom sugande fläktar. Komposten vänds regelbundet och efter ca 10 månader är kompostjorden klar. Det mesta av den färdiga kompostjorden, har använts inne på anläggningen som konstruktions- och täckningsmaterial. Ca 1000 ton färdig kompostjord har lämnat anläggningen och används vid tillverkning av anläggningsjord. Analys av komposten under 2016 visade att innehållet av tungmetaller i den färdiga kompostjorden ligger under de riktvärden som anges i certifieringsreglerna för kompost, SPCR 152 (komposten är inte certifierad enligt SPCR 152), se bilaga 6. 14

16 Rötat avloppsslam från de kommunala reningsverken mellanlagras i en tät cell på deponins norra del. Under 2016 har Hovgården även tagit emot rötslam från andra kommuner. Större delen av detta slam hade redan komposterats/lagrats på andra anläggningar innan det körts in på Hovgården. Det har varit viktigt att hålla isär Revaq-slampartier och det externa slammet vilket har inneburit att mellanlagring och hantering av extern slammet har skett i närheten av etapp 1. Det externa slammet och delar av Uppsalas rötslam har används eller kommer att användas som sluttäckningsmaterial på etapp ett. Under 2016 lämnade ton Revaq certifierat slam anläggningen och spreds på jordbruksmark Deponering Totalt har ca ton avfall deponerats under 2016 vilket utgör ca 5 % av den totalt mottagna mängden på Hovgården. Under 2015 och 2014 deponerades ca ton respektive ca ton. Under 2015 var den procentuella andelen avfall till deponi lika stor som under Den deponerade mängderna är något högre det två senaste åren jämfört med 2014 och 2013 vilket till största del beror behovet av att använda material i konstruktions- och sluttäckningsarbetet har varit lägre. Tabell 4: Deponerade avfallsmängder under Tillståndsgiven mängd att Beskrivning deponera per år (ton) Deponerad mängd under året (ton) Grov, bygg- och industriavfall Asbest Rötat material Gallerrens Latrin 50 0 Askor Slam från Hovgårdens reningsverk Förorenade massor Under 2016 har 320 ton förorenade massor tagits emot på. De oljeförorenade massor behandlas innan de används som konstruktionsmaterial i sluttäckningsarbetet. Genom inblandning av grönflis/rötslam/stallgödsel eller annan näringslösning sker en biologisk nedbrytning av föroreningarna. Den genomsnittliga behandlingstiden är ungefär ett och ett halvt år. Massorna mellanlagras och luftas, genom regelbunden vändning. 15

17 6.2.5 Återvinningscentralen På återvinningscentralen, ÅVC, som är öppen helgfria onsdagar mellan och 19.00, kan hushållen lämna sitt sorterade avfall. Under 2016 lämnades det ca 430 ton avfall vid återvinningscentralen på Hovgården. 1 vilket är 10 ton mindre än året innan. Siffrorna som anges i tabell 5 är baserade på vad som hämtats från Hovgården. Tabell 5 Mottagna mängder avfall vid återvinningscentralen under 2016 Mottagen Fraktion mängd (ton) Metaller 60 Elektronik, lysrör etc. 15 Kyl- och frysmöbler 6 Vitvaror 12 Wellpapp - Trä 117 Ris 21 Brännbart 100 Sten och betong 39 Deponi 17 Asbest 29 Bilbatterier 5 Farligt avfall 10 Summa Sortering av avfall Vid Hovgården finns en sorteringsplatta där osorterat bygg- och industriavfall sorteras för att möjliggöra material- och energiåtervinning. Under 2016 mottogs ton avfall till sorteringsplattan, vilket är en ökning med drygt 4 % procent jämfört med året innan. Mängder av respektive utsorterad fraktion anges i tabell 6. Fördelningen av det utsorterade material var under 2016 som följer; 18,3 % till materialåtervinning, 48,5 % till energiåtervinning, 6,1 % till deponering samt 27,1 % till återanvändning inne på anläggningen. Den procentuella fördelningen för de olika kategorierna är ungefär desamma som under Det är skillnad mellan inkommande och utsorterad mängd som till viss del kan förklaras med att ett lager på sorteringsplattan förskjuts över årsskiftet och att vissa material suger till sig vatten. 1 Tidningar och förpackningar är inte medräknade under Producentansvar och hämtas via FTI 16

18 Tabell 6 Utsorterade fraktioner från sorteringsplattan Utsorterade fraktioner Mängd (ton) Materialåtervinning Metaller, inklusive kabel Däck utan fälg 235 Bilbatterier 1 Ris - Summa Del av totalmängd 18,3% Energiåtervinning Brännbart Trä Summa Del av totalmängd 48,5% Deponering Deponirest Summa Del av totalmängd 6,1% Konstruktion (ytor & sluttäckningsarbete) Sten, betong, tegel Summa Del av totalmängd 27,1% Totalt sorterad mängd Mellanlagring av farligt avfall På Hovgården mellanlagras farligt avfall som lämnas av hushållen vid återvinningscentralen. Farligt avfall som eventuellt påträffas vid sortering på sorteringsplattan mellanlagras tillsammans med hushållens farliga avfall. Farligt avfall förutom slipers/impregnerat trä transporteras till Mellanlagringsstation Fyrislund för sortering och vidare transport och slutligt omhändertagande. Slipers transporteras av Turebergs åkeri till EON i Norrköping för krossning och förbränning. Totalt mellanlagrad mängd farligt avfall, under året var ca 267 ton och tillståndsgiven mängd för mellanlagring av farligt avfall är ton. Slipers och asbest kan lämnas på Hovgårdens återvinningscentral alla dagar i veckan, alltså även de dagar när återvinningscentralen inte är öppen. 17

19 Tabell 7: Mellanlagring av farligt avfall vid Hovgården under 2016 Fraktion Mellanlagrad mängd under 2016 (kg) Lösningsmedel (färgavfall) Färgavfall, vattenburen Spillolja Brandsläckare 371 Gasol 235 Bekämpningsmedel 63 Bilbatterier Slipers, tryckimpregnerat trä Fogskum 40 Aerosoler 217 Syror 22 Baser 54 Övrigt FA 86 Totalt mellanlagrat under året Användning av avfall som konstruktions- och sluttäckningsmaterial Under 2016 har arbete fortgått med att sluttäcka etapp 1. Tätskikt och skyddsskikt har lagts ut på deletapp 5. Etapp 5b jämnats av och försetts med en mellantäckning (skiss på de olika deletapperna finns i bilaga 7). Avjämningsarbeten och förberedelse för utläggning av tätskikt på den sista deletappen nr 4 har påbörjats. I avjämningsskiktet används en blandning av rötslam och slaggrus. Torvaska används som skyddsskikt under tätskiktet. Schaktmassor samt kompostjord används som skydd- och vegetationsskikt ovan tätskiktet. För att skydda tätskiktet har det ovanpå dränskiktet lagts ett lager SSR, dvs. en stenmjöl- och rötslamsblandning. Andra konstruktionsarbeten som skett inom anläggningen är anläggandet av en vall/kant runt deponin på etapp 2 för att ge stadga och stabilitet till deponin, en ny väg upp till deponin, en ny cell för deponering av asbest samt en väg runt en av slamcellerna. Nedan anges exempel på olika kategorier av avfall som används i konstruktion inom anläggningen. En omfattande sortering av avfallsslagg (bottenaska) har skett under året. Inom anläggningen har ton utsorterat slaggrus använts i olika konstruktionsarbeten. Under 2016 har ton rötslam använts som konstruktionsmaterial och täckmaterial på etapp ett ton förorenade massor har används inne på anläggningen till olika konstruktionsarbeten. Ca ton schaktmassor fanns i lager vid årets början, ca ton schaktmassor mottogs under 2016 och ca ton har använts i sluttäckningsarbeten och annan konstruktion inne på anläggningen under året. 7 Villkor och provisoriska föreskrifter Allmänt villkor Om inte annat framgår av nedan angivna villkor skall verksamheten, innefattande åtgärder för att minska vatten- och luftföroreningar samt andra störningar för omgivningen, bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad kommunen har angett eller i övrigt åtagit sig i målet. (Tillkommande villkor ändringstillståndet) Den utökade verksamheten ska bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad Uppsala Vatten och Avfall AB har angett eller i övrigt åtagit sig i målet om inte annat framgår av denna dom. 18

20 Kommentar Uppsala Vatten och Avfall AB har bedrivit verksamheten i huvudsak i överensstämmelse med vad som uppgavs i ansökan. Mottagning, behandling av förorenade massor, blästersand och därmed jämförligt avfall 1) Alla förorenade massor, blästersand och därmed jämförligt avfall skall kontrolleras genom okulärbesiktning före och efter lossning vid anläggningen. Massorna (inklusive blästersand och jämförligt avfall) skall analyseras såväl före som efter behandling. Stickprov ska tas ut per 50 ton obehandlad massa (blästersand och jämförligt avfall). Stickprov slås samman till ett samlingsprov, vilket skall analyseras med avseende på olika parametrar beroende på materialet och dess härkomst. Uttag av stickprov skall ske enligt NT Envir 004 eller annan lämplig standard. Kommentar Under 2016 har framförallt oljeförorenade massor tagits emot på Hovgården. Okulärbesiktning sker redan vid invägningen och även vid lossning. Massorna analyseras före behandling och beroende på föroreningsnivå läggs de på olika ställen. Olja- och även vissa PAH- förorenade massor läggs upp på hårdgjord yta på anläggningens nordvästra del, och behandlas genom kompostering (liknande den för hushållens komposterbara). Vändning av massorna sker regelbundet. Efter cirka 1,5 år är massorna färdigbehandlade, tiden beror på föroreningsnivå och typ av förorening. Massorna används därefter till utjämnings, täckning eller annan konstruktion inne på anläggningen. 2) Utsläpp till luft från behandling av förorenade massor, blästersand och därmed jämförligt avfall får som gränsvärde uppgå högst till de utsläppskrav som gäller för avfallsförbränningsanläggningar enligt Naturvårdverkets föreskrifter om avfallsförbränning (NFS 2002:28). Kommentar Uppsala Vatten och Avfall ABs bedömning är att utsläppen till luft är lägre än utsläppskraven som gäller för avfallsförbränningsanläggningar enligt Naturvårdverkets föreskrifter om avfallsförbränning (NFS 2002:28). Aktuell behandlingsmetod är kompostering efter inblandning av lämpligt organiskt strukturmaterial. 3 Kommunen skall inför varje kampanj av behandling av förorenade massor, blästersand eller därmed jämförligt avfall ge in en anmälan till tillsynsmyndigheten. Anmälan skall också ges in till tillsynsmyndigheten inför bearbetning av impregnerat trä genom flisning. Kommentar Aktuell behandlingsmetod är kompostering efter inblandning av lämpligt organiskt strukturmaterial. För eventuellt nya behandlingskampanjer av förorenade massor avser Uppsala Vatten och Avfall AB att anmäla detta till tillsynsmyndigheten. Vid tillsynsmöten har Miljöförvaltningen fortlöpande blivit underrättade om pågående behandling av förorenade massor. Detsamma gäller flisning av impregnerat trä. 4) All hantering av förorenade massor, blästersand eller därmed jämförligt avfall skall ske på hårdgjorda ytor med uppsamling av dagvatten. Processvatten från jordtvätt skall samlas upp och får inte avledas till lakvattensystemet om inte tillsynsmyndigheten så medger. 19

21 Kommentar Förorenade massor som behandlas läggs upp på hårdgjorda ytor. Lakvattnet samlas upp och avleds till det lokala reningsverket för omhändertagande. Olje- och PAH-förorenade massor, läggs upp i slamcell 2 som består av en tät, hårdgjord yta invallad av ca tre meter höga vallar. Dräneringen från mellanlagringsytan kan pluggas om de anses nödvändigt, annars avleds lakvattnet från slamcellen/plattan till det lokala reningsverket för omhändertagande. Behandling genom jordtvätt har inte varit aktuell under Deponering 5) Deponering inklusive sluttäckning, får ske till en högsta höjd om + 80 meter. Kommentar Nuvarande deponeringshöjd samt sluttäckning ligger under + 80 meter. 6) Utformning av bottentätning och sluttäckning skall ske i samråd med tillsynsmyndigheten. Därvid skall kommunen redovisa läggnings- respektive kvalitetsplaner för utförandet samt hur kontroll av bottentätning skall ske. Kommentar. Samråd sker löpande med Miljöförvaltningen angående sluttäckningsarbetet. Under 2016 har sluttäckning skett av deletapp 5 och förberedande utjämnings- och terrasseringsarbete inför utläggande av tätskikt på deletapp 4. En skrivelse lämnades in till tillsynsmyndigheten avseende hur mellantäckning på deletapp 5b skulle utformas. Etapp 5 b är området där den gamla deponin (etapp 1) övergår i den nya (etapp 2). Miljöförvaltningen besökte anläggningen i juni 2016 för att titta på sluttäckningsarbetet. Omhändertagande av lakvatten 7) Lakvatten från deponin, förorenat dagvatten från hårdgjorda ytor samt slamvatten från mellanlagringen av rötslam skall ledas till det lokala reningsverket för behandling innan det släpps ut till recipient. Slamvatten från mellanlagringen av rötslam skall förbehandlas genom slamavskiljning och sedimentation innan det leds till det lokala reningsverket. Kommentar Lakvatten som bildas inom området samlas upp med dräneringsledningar i deponins botten och leds till lakvattenbehandling. Till lakvattenbehandling leds även vatten från kondensatcellen, de hårdgjorda ytorna för kompostering och lagring av kompostjord samt från sorteringsplattan via ledningar och ytvattendiken. Vatten från cellerna för mellanlagring av slam leds genom två övre samavskiljande dammar vidare till två nedre sedimenteringsbassänger för ytterligare partikelavskiljning innan det rinner med självfall till lakvattenbehandlingen. Under första månaderna under 2016 var de två övre dammarna förbikopplade på grund av trasig duk. Lagning av duk skedde under våren och resten av året har dammarna varit i bruk, se mer om detta under avsnitt a. Försiktighetsåtgärder för att minska de momentanaflödena vid regn till reningsanläggningen för lakvatten (Tillkommande villkor ändringstillståndet) Inför anläggandet av avfallshanteringsytor inom områden som inte tidigare använts för avfallshantering ska en anmälan ges in till tillsynsmyndigheten. Denna anmälan ska beskriva utformning av ytan samt redovisa beräknad dimensionering av fördröjningsmagasin eller annan åtgärd utifrån utgångspunkten att flödet från området inte ska överstiga tioårsflödet från området innan ytan anlades. Vid den beräkningen ska 20

22 i förekommande fall en avräkning göras får icke-förorenat vatten som avleds på ett sådant sätt att vattnet inte passerar Hovgårdens lakvattenreningsanläggning. Kommentar Den sista ytan som tillkom på anläggningen, yta för lagring av trä- och flis, anmäldes till Miljöförvaltningen (dock innan detta villkor fick laga kraft). Ytan är försedd med fördröjningsmagasin för att flödet från området inte ska överstiga tioårsflödet från området innan ytan anlades. 7b. Hantering av icke-förorenade dagvattenflöden (Tillkommande villkor i ändringstillståndet) Bolaget ska i god tid före bortledning av vatten från ytor där inte behandling eller lagring av avfall pågår ge in en anmälan till tillsynsmyndigheten. Anmälan ska innehålla en beskrivning av hur ytan används och hur bortledandet av icke-förorenat dagvatten ska genomföras. Kommentar Allt vatten inom avfallsanläggningen där behandling eller lagring av avfall sker har letts till reningsanläggningen under 2016 någon bortledning av icke-förorenat dagvatten har inte skett under ) Detaljutformningen av det lokala reningsverket ska ske i samråd med tillsynsmyndigheten. Det skall tas i bruk senast den 1 juli 2007 efter anmälan till tillsynsmyndigheten. Kommentar Reningsverket har varit i drift under hela Tillsynsmyndigheten har fortlöpande fått information om reningsverket på Hovgården. 9 a. Halterna i behandlat lakvatten som släpps ut till recipient får inte överskrida nedan angivna begränsningsvärden, beräknat som flödesviktat årsmedelvärde, Ämne Halt (mg/l) NH 4 -N 10 P-tot 0,3 BOD 7 10 TOC 80 Cl 3000 Ämne Halt (µg/l) Pb 5 Cd 0,3 Cu 50 Cr 10 Hg 0,1 Ni 20 Zn 100 Kommentar: Inget begränsningsvärde har överskridits under 2016, se tabell. 21

23 Ämne Enhet Begränsningsvärde Flödesviktat årsprov i A 1 under 2016 Flödesviktat årsprov i A 1 under 2015 Flödesviktat årsprov i A 1 under 2014 NH 4 -N mg/l 10 0,23 2,9 1,2 P-tot mg/l 0,3 0,060 0,09 0,07 BOD 7 mg/l 10 3,1 3,4 3,7 TOC mg/l Cl mg/l Pb µg/l 5 0,20 0,24 0,25 Cd µg/l 0,3 0,05 0,05 0,05 Cu µg/l ,6 Cr µg/l 10 1,18 1,18 1,27 Hg µg/l 0,1 0,02 0,02 < 0,02 Ni µg/l 20 7, Zn µg/l b) Utsläppet av fosfor får inte överskrida 15 kg, beräknat som ett rullande aritmetiskt medelvärde över en tioårsperiod. Kommentar: Medelvärdet för fyra år 13,8 kg. År Årtal Utsläppsmängd (kg) , , , ,1 Medelvärde för 4 år 13,8 9 c) Redovisade åtgärder för att förbättra nitrifikationen och förbättra luftningen i den sista poleringsdammen ska vara genomförda inom ett år efter det att denna dom vunnit laga kraft. Kommentar: Under 2013 gjordes omfattande arbeten i syfte att förbättra nitrifikation och luftning exempelvis fylldes bärarmaterial på i bägge linjerna i biosteget, silar till luftare rengjordes och byttes ut. Arbetet fortskred under 2014 och slutfördes under Grinden i den lilla sista dammen lyftes och underhållsarbete och förbättringsarbeten har utförts under 2014 och d) Bolaget ska inom fem år efter att denna dom vunnit laga kraft genomföra en grundläggande karakterisering av utsläpp till recipient. Därefter ska karakterisering ske fortlöpande. Bolaget ska i samband med karakteriseringarna samråda med tillsynsmyndigheten kring parametervalet. Karakteriseringarna ska utformas på ett sådant sätt att tillsynsmyndigheten bl.a. får underlag för att bedöma eventuellt behov av villkor för att minska akuttoxiska effekter. Kommentar: Screening kommer att utföras 2017, dvs. inom fem år efter att denna dom vunnit laga kraft. 22

24 9e) Bolaget ska i miljörapporten redovisa utsläppta mängder av de ämnen som omfattas av haltvillkoren. Kommentar: Mängder för de ämnen som omfattas av haltvillkoren redovisas i avsnitt Mellanlagring av farligt avfall och hantering av kemiska produkter m.m. 10) Mellanlagring av farligt avfall som inte ska behandlas eller deponeras på Hovgården samt lagring av kemiska produkter skall ske under tak på hårdgjord yta inom invallat område. Det invallade området skall rymma en volym motsvarande volymen för den största behållaren för flytande avfall samt 10 % av summan av övriga behållares volym. Kommentar Hushållens farliga avfall, t.ex. lösningsmedel, färg och batterier, mellanlagras i den s.k. kemladan som är en byggnad med tak, tre väggar och asfalterat golv och invallade ytor för flytande farligt avfall. Samtliga behållare och lagringsutrymmen är märkta och vid eventuellt spill och läckage finns absorptionsmedel och ögondusch tillgängligt. 11) Mellanlagring av elektriskt och elektroniskt avfall, exklusive vitvaror, ska ske under tak. Kommentar Mellanlagring av elektriskt och elektroniskt avfall sker under tak. 12) Mellanlagring av impregnerat trä och vitvaror ska ske på hårdgjord yta. Kommentar Mellanlagring av impregnerat trä och vitvaror sker på hårdgjord yta. Damning, lukt, nedskräpning och skadedjur 13) Om problem med damning, lukt nedskräpning eller skadedjur uppkommer, skall kommunen i samråd med tillsynsmyndigheten utreda orsaken till dessa samt vid behov vidta åtgärder. Kommentar Driftinstruktionerna för komposteringsarbetet ses över kontinuerligt. Hovgården tillämpar en täckt komposteringsmetod. För att minska risken för lukt omhändertas matavfallet så snabbt som möjligt. Vändning och hantering av strängarna förläggs i möjligaste mån till måndag till torsdag för att undvika lukt under helgen. Inga klagomål på damning, nedskräpning eller skadedjur har förekommit avseende anläggingen. Städning av deponins olika ytor görs regelbundet. 13 a) Lukt från förvaring av hushållsavfall (Tillkommande villkor ändringstillståndet) Om bolaget avser att under mer än 14 dagar lagra hushållsavfall ska bolaget senast 30 dagar före det att hanteringen inleds ge in en anmälan till tillsynsmyndigheten. Anmälan ska vara skriftlig och innehålla en beskrivning av den tekniska metod som bolaget avser använda liksom uppgift om de skyddsåtgärder som bolaget avser vidta. Om det 23

25 uppkommer ett omedelbart behov av att mellanlagra brännbart hushållsavfall under längre tid än 14 dagar är det tillräckligt att anmälan görs innan lagringen påbörjas. Kommentar Under 2016 har ingen lagring skett av brännbart hushållsavfall. Uppsala Vatten har en fastställd plan för var och hur omhändertagandet av brännbart hushållsavfall ska ske. Buller 14) Bullret från verksamheten skall begränsas så att det inte som riktvärde ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder än 50 db(a) vardagar dagtid (kl 07-18) 40 db(a) samtliga dygn nattetid (kl 22-07) 45 db(a) övrig tid. Momentana ljud nattetid får ej överskrida 55 db(a). Om hörbara tonkomponenter och/eller impulsartat ljud förekommer skall den tillåtna ljudnivån sänkas med 5 db(a)- enheter. Kommentar En bullerutredning har utförts under 2013 inför ansökan om tillstånd till utökade mängder Hovgårdens och resultatet visade att såväl dagens som en framtida utökad verksamhets ljudnivåer är lägre än ovanstående riktvärden för natt vid närliggande bostäder. Inga klagomål om buller från närboende har inkommit. Hantering av askor 15) Rutin ska finnas för hantering av askor. Rutinen ska syfta till att identifiera förändring, t.ex. i askornas sammansättning eller hantering, som kan leda till risk för uppkomst av explosiv gasblandning. Kommentar Askor läggs upp med god kontakt med fria luften, där risken för gasansamling i bildade hålrum bedöms som minimal. Kontinuerlig avstämning med leverantörer av askor sker för att inga förändringar i askornas sammansättning uppkommer som skulle kunna öka risken för explosiva gasblandningar. Avslutning och sluttäckning av deponietapper 16) Avslutning och sluttäckning av deponerat avfall ska ske efterhand, sluttäckning skall vara avslutat så snart som möjligt, dock senast 15 år efter avslutad deponering (Ändringstillstånd),). Vid sluttäckningen får restprodukter (förorenade massor och askor m.m.) användas ovanför tätskiktet endast om halterna av olika ämnen i produkterna understiger halterna för mindre känslig markanvändning (MKM) enligt Naturvårdsverkets rapporter 4638 och Material som används under tätskiktet i deponin skall uppfylla samma kriterier som det deponerade avfallet. Kommentar Arbete med täckning av deponerat avfall sker löpande. Om förorenade massor använd ovan tätskiktet så är det endast massor med klassningen MKM eller därunder som används. Arbete pågår med sluttäckning av etapp 1, askdeponin varav deletapp 1-3 samt 5 är sluttäckta. 24

26 Kontroll 17. Kommunen skall inom den tid som tillsynsmyndigheten bestämmer ge in ett reviderat kontrollprogram till tillsynsmyndigheten. I kontrollprogrammet skall bl.a. ingå nya provtagningspunkter varvid särskilt provtagningspunkt/er för provtagning av hela det inkommande flödet till reningsanläggningen och vad som släpps ut i recipienten. Kommentar Ett reviderat kontrollprogram har lämnats till tillsynsmyndigheten. 17a (Tillkommande villkor ändringstillståndet) Bolaget ska inom den tid som tillsynsmyndigheten bestämmer ge in ett förslag till reviderat kontrollprogram till tillsynsmyndigheten. Kommentar Ett reviderat kontrollprogram lämnades in till Miljöförvaltningen under Provisoriska föreskrifter De provisoriska föreskrifterna avseende utsläpp av behandlat lakvatten har upphört att gälla i och med att de slutliga begränsningsvärdena vunnit laga kraft. 8 Efterlevnad av vissa förordningar och föreskrifter Föreskrift SNFS 1990:14 Kontroll av utsläpp till vattenoch markrecipient från anläggningar för behandlingar av avloppsvatten från tätbebyggelse SNFS 1994:2 Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket NFS 2002:26 Utsläpp till luft av svaveldioxid, kväveoxider och stoft från förbränningsanläggningar med en installerad tillförd effekt på 50 MW eller mer. NFS 2002:28 Avfallsförbränning Förordning (2013:252) om stora förbränningsanläggningar Förordning (2013:253) om förbränning av avfall Förordning (2013:254) om användning av organiska lösningsmedel Kommentar Ej aktuell Biogasanläggningen omfattas inte av denna föreskrift men i de Råd och anvisningar som medföljer den biogödsel som produceras på biogasanläggningen är denna föreskrift vägledande när det gäller begränsning av tillförsel av metaller till åkermark. Ej aktuell Ej aktuell Ej aktuell Ej aktuell Ej aktuell 25

27 9 Resultat av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar 9.1 Funktion hos mätutrustning samt åtgärder för kvalitetssäkring Provtagning och analys av mätdata utförs av Vattenlaboratoriet. Provtagning sker av utbildad personal och analyser av parametrar som ingår som begränsningsvärden sker enligt ackrediterade metoder. Mätutrustning som används vid fältprovtagning kalibreras regelbundet. Flödesmätaren i reningsverket kontrolleras var 14:e dag och kalibreras vid behov. 9.2 Driftsförhållanden reningsanläggning Reningsverksprocessen har fungerat tillfredställande under året. Nitrifikationen har överlag fungerat mycket bra under året vilket tydligt kan utläsas av årets låga ammoniumkvävehalter. För att erhålla låga ammoniumkvävehalter krävs god syresättning så att de nitrifierande mikroorganismerna trivs. Hovgården har ett mycket hårt vatten och det hårda vattnet riskerar att förorsaka beläggningar som täpper till luftrören, vilket bland annat leder till försämrad nitrifikationsprocess. Ett fast system för tillsättning av myrsyra med injektionsnipplar är placerade på strategiska ställen och dosering av myrsyra görs då behov uppstår. Under 2016 tillsattes myrsyra vid ett tillfälle. Under året har installation av luftning i gamla reningsverksdelen skett. Luftningen ersätter den kemiska oxidationen med tillsats av kaliumpermanganat. Luftningen har varit igång sedan februari och i maj tillsattes det sista kaliumpermanganatet. Hovgårdens begränsningsvärden för utsläpp av fosfor är stränga,15 kg fosfor/ år som ett medelvärde över 10 år. Under 2015 var mängden 17,6 kg och i ett försök att försöka minska fosforhalterna påbörjades i slutet av juni tillsättning av PAX (Poly-aluminium klorid) för fällning av fosfatfosfor. På grund av en felinställd ventil skedde en feldosering/överdosering av PAX i ena linje på biosteget och tillsättning avbröts den 8 juli. Feldosering påverkade temporärt nitrifikationen men nitrifikationsprocessen återhämtade sig snabbt. Överdoseringen ledde troligtvis till att biohuden på bärare i linje 1 skadades och bärare började sjunka. För att förhindra sjunkande bärarmaterial rengjordes bärarna från beläggningar genom tillsats av citronsyra. Någon påverkan på utgående vatten i A1 har inte kunnat ses, extra prover har tagits och halterna är normala. I oktober återupptogs doseringen av PAX. Under våren lades ny duk i den övre dammen i Svartmuttern och bägge dammarna kunde åter tas i bruk efter ha varit avställda under vintern på grund av den trasiga duken. 9.3 Nederbörd och lakvattenmängder Nederbörden uppmättes till totalt 499,6 mm på s väderstation under Väderstationen togs i bruk under våren 2015 och har varit i drift under hela Den totala mängden renat lakvatten som släppts ut i Hovgårdsbäcken under 2016 är ca m 3. I Tabell 8 redovisas det månadsflöde som uppmätts vid utsläppspunkten från avfallsanläggningen (A1) under 2015/2016 samt nederbördsdata för 2016/2016. Trots att nedbörden varit liten så är flödet högre än året innan. Orsaken är inte känd men en orsak kan vara att det möjligtvis förekommit fel i flödesmätning under elavbrotten 2015, dvs. flödet är troligen högre än redovisat under 2015 samt kan även 26

28 nederbördmätningen vara en felkälla under 2015 eftersom den väderstationen tagits i bruk. Lakvattenflödet från deponin ökar vid snösmältning och vid kraftig eller långvarig nederbörd, vilket innebär att flödet normalt är förhöjt på hösten och på våren. På grund nederbördsfattiga hösten var dock flödena mycket låga. Det sker också viss en fördröjning lakvattenflödet eftersom nederbörden infiltrerar deponikroppen. Tabell 8: Nederbörd och flöde ut från avfallsanläggningen. Nederbörden är uppmätt vid en väderstation på och flödet är uppmätt vid utsläppspunkten A1, Hovgården. Månad Nederbörd Flöde i A1 Nederbörd Flöde i A (mm) 2015 (m 3 ) 2016 (mm) 2016 (m 3 ) Januari 85, , Februari 22, Mars 35, April 13, , Maj 96, , Juni 61, Juli 112, , Augusti 9, , September 72, Oktober , November 64, , December 41, , Totalt 609, , (mm) Lakvattenflöde och nederbörd under 2015 och m Nederbörd Flöde A1 Figur 2: Vattenflöde och nederbörd under 2015 och Lakvattenkontroll Översikt över kontrollprogram Kontrollprogrammet för Hovgården fastställdes av Länsstyrelsen 1993 och gäller idag med några tillägg och ändringar som gjorts under åren. Provtagningsprogrammet revideras och 27

29 uppdateras årligen. Allt lakvatten leds till reningsverket och därefter till sedimenteringsdamm och poleringsdammar. Fältmätningar görs varannan vecka vid samtliga provtagningspunkter. Provtagningspunkterna för lakvattenkontroll är följande: Inom anläggningen S0 Försedimenterat vatten från slamcell och slamavvattning, fullständig analys fyra ggr/år D0 Obehandlat lakvatten från deponin, fullständig analys fyra ggr/år Utsläppskontroll A1 Renat vatten ut från reningsverket, fullständig analys varje månad Recipientkontroll Fullständig analys fyra ggr/år. A0 Referenspunkt, uppströms utsläppskontrollen A1. Hovgårdsbäcken norr om utjämningsmagasinet. A2 Cirka 50 meter nedströms reningsverket, Hovgårdsbäcken. L1 Lissån uppströms sammanflödespunkten med Hovgårdsbäcken. L2 Lissån nedströms sammanflödet med Hovgårdsbäcken. A3 Tomtaåns nedre lopp vid Frötuna, före utlopp till Funbosjön. Slamvatten från Svartmuttern (slamceller, avvattning) Svartmuttern Provpunkt S0 Prover 4/år Hovgårdsbäcken Provpunkt A0 Prover 4/år Fältmätn 26/år Ytvatten från Hovgårdsbäcken (kulverterad) Hovgårdsbäcken Provpunkt A2 Prover 4/år Fältmätn 26/år Deponivatten Provpunkt D0 Prover 4/år Fältmätn 26/år Lakvatten från deponi PST A Sedimenteringsdamm Poleringsdamm 2 A= 3500 m2 V= 5000 m3 Poleringsdamm 1 A= 3500 m2 V= 5000 m3 Damm Mätstn UTSLÄPPSPUNKT Provpunkt A1 Prover 12/år Fältmätn 26/år Flöde loggas Svartvatten från sorteringsytor samt personalutrymmen Provtagning i Reningsverk R1 Inloppslåda reningsverk R2 Pumpsump biosteg R3 Utlopp linje 1 biosteg R4 Utlopp linje 2 biosteg Driftprover 12 ggr/år Fältmätningar 26 ggr/år Reningsverk Biosteg R2, R3, R4 Reningsverk Luftning/ sedimentering R1 Flöde ut från R2 loggas Figur 3: Provtagningspunkterna inom Hovgården. 28

30 Driftkontroll reningsverk R1 Inloppslåda reningsverk, gamla delen R2 Pumpsump biosteg (inlopp biosteg) R3 Utlopp linje 1 biosteg R4 Utlopp linje 2 biosteg Screeninganalys kommer att utföras på utgående vatten 2017 och därefter vart femte år. Under juni 2016 uteblev analysresultat för metaller från utsläppspunkten då provet av okänd anledning inte kom till det externa labbet, händelsen är rapporterad som en avvikelse. I februari visade analysresultaten för kvicksilver förhöjda värden i samtliga punkter dvs. i referens-, utsläpp- och recipientpunkter vilket tyder på analysfel. Kvicksilverresultaten stryks och är inte med i medelvärdsberäkningar eller flödesviktade årsprov Kontroll inom anläggningen Inom anläggningen tas fältprover (syrehalt, ph och konduktivitet) på vatten från deponiområdet och slamcellerna var 14:e dag samt totalanalyser enligt kontrollprogrammet fyra gånger per år. Provtagningspunkterna inom Hovgården återges i bilaga 2, och en sammanställning av årsmedelvärdena ges i Tabell 9. Tabell 9: Resultat av vattenprovtagning inom anläggningen under 2016 (urval av parametrar). Redovisade värden är aritmetiska årsmedelvärden. Parameter Enhet D0 S 0 A 1 Fältmätningar ph - 7,4 7,7 8,3 Konduktivitet ms/m Syrehalt mg/l 2,3 2,6 10,5 Organiskt material BOD-7 mg/l 20,5 20 3,1 TOC mg/l SS mg/l Närsalter NH 4 -N mg/l ,21 TOT-P mg/l 0,63 1,9 0,059 Salter Cl mg/l SO 4 mg/l HCO 3 mg/l Metaller Fe mg/l 0,2 0,6 0,07 Cu µg/l 8, Zn µg/l 12, Pb µg/l <0,2 2,9 < 0,2 Hg µg/l 0,02 0,02 0,02 De övre dammarna i svartmuttern har varit avställda under hela våren men några egentliga effekter på resultaten i S0 kan inte utläsas. Våren var dock nederbördsfattig vilket innebar att belastningen på de nedre dammarna inte blev så stor som de kunde ha blivit. Generellt kan sägas att det obehandlade vattnet från deponiområdet (D0) är betydligt saltrikare än vattnet från slamcellerna (S0). I S0 är halten organiska ämnen, näringsämnen och klorider lägre än Halten BOD-7 är något högre än normalt i D0 vilket beror på ett högt värde i maj. Proverna som tas i S0 och D0 är stickprover och det förekommer en del variationer, pga. av nederbörd, flöde, pågående aktiviteter på behandlingsytorna vid provtillfällena. 29

31 Kopparhalterna i delströmmarna inom anläggningen, S0 och D0, var vid mättillfällena låga, varmed årsmedlet blir lågt. Trots detta ligger kopparhalten på utgående vatten på något högre nivå än tidigare år. Även under 2015 var kopparhalterna högre än tidigare år och orsaken till detta är forfarande oklar. Fortsatt utredning kring orsaken pågår Resultat av driftkontroll vid reningsverket God driftövervakning, regelbunden myrsyratillsättning för att förhindra igensättningar av silar samt inga stora flöden med kallt vatten under året har inneburit att nitrifikationen i biosteget har fungerat mycket bra. Överdoseringen av PAX i slutet och början av juli verkade inte stört nitrifikation i någon nämnvärd utsträckning. I oktober återupptogs PAX-tillsättningen. Det är ännu för tidigt att säga om det har haft någon effekt. Fosforhalterna in i verket har under året varit låga. I början av året togs installerades luftare i kemsteget i g:la reningsverksdelen. Syftet med installationen är att genom luftning av vattnet oxidera järn och mangan istället för att kemisk oxidera med tillsats av kaliumpermanganat. I maj tillsattes den sista kaliumpermanganatet och sedan dess har enbart luftning skett. Resultat från stickprovsvärden finns i bilaga 8. Minskningen av järnhalten är inte lika stor mellan R1 och R2 vid luftningen som vid kemisk oxidation med kaliumpermanganat, dock tyder de uppmätta halterna efter biosteget på att oxidationen fortsätter även i biosteget. När det gäller mangan syns en minskning av halterna med undantag av vissa enstaka resultat som kan bero på grumliga prov. Tabell 10: Resultat av driftkontroll vid reningsanläggningen under Redovisade värden är aritmetiska medelvärden under året. Enhet R1 R2 R3 R4 Fältmätningar Konduktivitet ms/m ph - 7,6 8,2 8,1 8,1 Syrehalt mg/l 3,5 8,7 8,4 8,5 Organiskt material BOD-7 mg/l TOC mg/l SS mg/l Näringsämnen Enhet NH4-N mg/l ,17 0,12 Tot-P mg/l 0,63 0,26 0,21 0,32 Salter Cl mg/l SO4 mg/l HCO3 mg/l Metaller Fe mg/l 5,2 3 1,6 1,9 Mn mg/l 0,46 0,40 0,20 0, Utsläppskontroll I utsläppspunkten (provpunkt A1) tas fältprover var 14:e dag samt en totalanalys enligt kontrollprogrammet varje månad. Det totala lakvattenflödet mäts i en Parshallränna och registreras i ett räkneverk vid utsläppspunkten A1. 30

32 Årsprov Årsprovet på renat lak- och ytavrinnandevatten från anläggningen (provpunkt A1) är framräknat flödesproportionerligt från resultatet på månadstickprov, resultaten redovisas i Tabell 11. Tabell 11:Årsprov för utsläpp av renat lakvatten (punkt A1) baserat på 12 mätningar. Årsproven beräknade som flödesviktade årsmedelvärden. Parameter Enhet Årsmedelvärde 2016 Årsprov 2016 Årsprov 2015 Årsprov 2014 Årsprov 2013 Årsprov 2012 Fältmätningar ph - 8,3 8,3 8,2 7,8 7,9 7,8 Konduktivitet ms/m Syrehalt mg/l 10,5 10,6 9,3 9,9 7,2 6 Organiskt material BOD 7 mg/l 3,1 3,1 3,4 3,7 3,4 4,4 TOC mg/l Suspenderad mg/l substans 6,5 6,6 7,7 6,4 6,4 8,1 Näringsämnen PO 4 -P mg/l 0,014 0,014 0,036 0,033 0,038 0,042 Tot-P mg/l 0,059 0,060 0,092 0,070 0,057 0,068 NH 4 -N mg/l 0,21 0,23 2,90 1,2 2,34 2,81 Tot-N mg/l Salter Cl mg/l SO 4 mg/l Alkalinitet (HCO3-) mg/l Na mg/l K mg/l Mg mg/l Ca mg/l Metaller Fe mg/l 0,07 0,09 0,09 0,17 0,06 0,06 Al µg/l ,6 9, ,3 As µg/l 1,4 1,4 3,3 2,2 3,1 2,1 Cd µg/l 0,05 0,05 0,05 < 0,05 < 0,052 0,05 Co µg/l 0,87 0,87 1,07 0,99 1,2 1,3 Cr µg/l 1,16 1,18 1,18 1,27 1,34 1,7 Cu µg/l Hg µg/l 0,02 0,02 0,02 < 0,02 < 0,02 <0,02 Mn µg/l Ni µg/l 7,6 7,7 7,8 11 7,9 9,3 Pb µg/l 0,20 0,20 0,24 0,25 0,3 0,29 Zn µg/l Ammoniumkvävehalterna ut från anläggningen är de lägsta någonsin på årsbasis. Halterna är en bekräftelse på att nitrifikationen i biosteget fungerat bra under året. Fosforhalten är låg och beror främst på att halterna in till verket generellt varit lägre under året (med något undantag). 31

33 Utsläpphalterna och årsproverna för metaller är i ungefär i nivå med tidigare år. Koppar ligger alltjämt högt, något högre än förra året. Orsaken till de något ökande kopparhalterna under året är oklar. Halten är dock långt under begränsningsvärdet på 50 ug/l. Utsläppsmängder från Hovgården I tabell 12 redovisas utsläppsmängderna för de tre senaste åren. Utsläppsmängderna är lägre eller ungefär lika stora jämfört med tidigare år för samtliga parametrar utom för koppar. Tabell 12: Beräknade utsläppsmängder från beräknad utifrån månadstickprovtagning vid utsläppspunkt A1. Parameter Enhet Utsläppsmängd 2016 Utsläppsmängd 2015 Utsläppsmängd 2014 Flöde m 3 /år NH 4 -N kg/år Tot-P kg/år 12,1 17,6 14,6 BOD 7 ton/år 0,63 0,64 0,8 TOC ton/år 6,4 6,8 8,0 Cl ton/år Pb kg/år 0,037 0,045 0,051 Cd kg/år < 0,010 < 0,010 < 0,010 Cu kg/år 6,1 4,7 4,2 Cr kg/år 0,22 0,23 0,26 Hg kg/år < 0,004 < 0,004 < 0,004 Ni kg/år 1,4 1,5 2,2 Zn kg/år 2,7 4,9 3, Recipientkontroll och omgivningspåverkan Ytvattenprovtagning Ytvattenprovtagning utförs i fyra punkter nedströms reningsverket (provpunkter A2, L1, L2 samt A3) och uppströms reningsverket (provpunkt A0). Kontrollprogrammets provtagningspunkter redovisas närmare i avsnitt ovan. Provtagningspunkterna finns också markerade på karta i bilaga 4. I tabell 13 redovisas resultatet av ytvattenprovtagningen uppströms (A0) reningsverket, vid utsläppspunkten (A1), nedströms reningsverket (A2, L2, A3) samt uppströms inloppet till Hovgårdsbäcken (L1) under De mätvärden som redovisas är aritmetiska medelvärden av prover tagna under året. Eftersom referens- och recipientprovtagningarna sker fyra gånger per år kan ett avvikande resultat få stort genomslag på medelvärdet. Vid provtagning finns risk för att en del sediment följer med vattenprovet, speciellt ett år som detta då flödet tidvis varit låg i recipienten. Både A0, L1 och L2 finns provtagningstillfällen då den suspenderade substansen varit hög. Halterna kan då vara högre av vissa ämnen som vanligtvis förekommer partikelbundna, exempelvis fosfor. För A 0 bedömdes ett prov i maj inte som representativt då SS halten var alltför avvikande. 32

34 Uppmätta halter i A2 jämfört med A0 visar på en påverkan av främst salter, kväve, koppar och nickel jämfört med referenspunkten A0. Tabell 13: Ytvattenprovtagning under Värdena som anges är aritmetiska årsmedelvärden. Medelvärdet i provpunkterna baseras på 4 mätningar utom för A1 där medelvärdet baseras på 12 mätningar och för A 0 där det baseras på tre mätningar*. Parameter Enhet A0 A1 (utsläppspunkt) A2 L1 L2 A3 ph - 7,7 8,3 8,3 7,9 7,9 7,8 Konduktivitet ms/m Syrehalt mg/l 9,1 10,5 10,3 9,8 10,8 8,9 BOD 7 mg/l 3,0 3,1 3 3,0 5,3 3,0 TOC mg/l SS mg/l 111 6,6 8, PO 4 -P mg/l 0,008 0,014 0,014 0,012 0,014 0,042 Tot-P mg/l 0,11 0,059 0,057 0,068 0,098 0,085 NH 4 -N mg/l 0,22 0,21 0,26 0,069 0,11 0,107 Tot-N mg/l ,2 4,8 Cl mg/l SO 4 mg/l Fe mg/l 0,22 0,07 0,05 0,14 0,11 0,08 Cd µg/l < 0,05 0,05 < 0,05 < 0,05 < 0,05 < 0,054 Cu µg/l 5, Hg** µg/l 0,02 0,02 < 0,02 < 0,02 < 0,02 < 0,02 Ni µg/l 1,9 7,6 6,3 4,2 5,0 5,3 Pb µg/l 0,26 0,20 <0,2 < 0,2 < 0,2 < 0,2 Zn µg/l 8,5 15 8,3 4,4 7,2 4,8 *Under augusti var Hovgårdsbäcken i stort sett torrlagd uppströms utsläppspunkten, provet som togs i A 0, Hovgårdsbäcken var mycket grumligt och innehöll mycket sediment (SS = 2200), provet anses som icke representativt och utesluts. **Analysfel för kvicksilver i februari- resultatet stryks. Vid en jämförelse mellan årsmedelhalterna före (L1) och efter (L2) Hovgårdsbäckens inlopp i Lissån uppvisas högre halter efter inloppet för TOC, kväve, klorid, sulfat, zink och koppar. För övriga parametrar är halterna ungefär lika stora före inloppet som efter inloppet till Hovgårdsbäcken Grundvattenprovtagning Grundvattenprovtagning utförs runt deponiområdet i sex provtagningsrör. Provtagningspunkterna finns markerade i bilaga 4 och de som är aktuella för provtagning är följande: P 1 Grundvattenrör sydost om etapp 1, gamla deponin. P 2 Grundvattenrör söder om etapp 1, gamla deponin. P 3 Grundvattenrör vid släntfoten av etapp 2 (aktiva deponin). Två provrör finns, innan och utanför tätsponten. P 6 Grundvattenrör norr om de nya utjämningsmagasinen för slamvatten. 33

35 P 8 Grundvattenrör (installerades under 2013). Strax öster om avvattningsplattan. P 24 Grundvattenrör (installerades under 2013, just invid GW24). Nedströms lakvattendammarna. Grundvattenprovtagning utförs fyra gånger per år och fältmätningar av ph och konduktivitet gjordes 12 gånger under Eftersom P 6 och P 8 har visat på föroreningspåverkan så sker provtagning månatligen i dessa provpunkter. Hösten har dock varit väldigt torr så flera av mätningarna har uteblivet på grund av torra rör. Vi några tillfällen har även rören frusit. Totalt togs 7 prover i P 6,10 stycken i P8 och 4 provtagningar i P1, P3 utsida och P24 samt 3 provtagningar i P2 och P3 insida under Resultatet från provtagning i grundvattenrören redovisas i Tabell 14. De värden som redovisas är medelvärden av årets analysresultat. Tabell 14: Grundvattenprovtagning vid Hovgården under Angivna värden är aritmetiska medelvärden från resultat från samtliga provtagningstillfällen När värdet ligger under detektionsgränsen så halva <- värdet använts. Parameter Enhet P 1 P 2 P 3 INSIDA P 3 UTSIDA P 6 P 8 P 24 ph - 7,2 7,4 7,3 7,2 7,2 7,1 7,3 Konduktivitet ms/m Alkalinitet mg/l N tot mg/l 1,0 0,48 2,75 1,49 12,20 11,62 1,11 NH 4 -N mg/l 0,19 0,04 1,57 0,76 0,17 0,11 0,10 NO 2 -N mg/l 0,003 0,001 0,001 0,001 0,020 0,078 0,003 Cl mg/l SO 4 mg/l Na mg/l K mg/l 6,3 5,2 119,3 53,9 4,5 55,1 3,2 Cd µg/l 0,017 0,033 0,014 0,009 0,148 0,134 0,084 Cu µg/l 0,98 1,05 0,89 0,23 10,77 20,48 4,33 Zn µg/l 3,3 3,8 3,0 2, ,8 4,5 Pb µg/l 0,008 0,029 0,041 0,037 0,139 2,064 0,009 As µg/l 0,32 0,32 0,86 0,74 0,37 0,63 0,27 En grundvattenutredning utfördes i Svartmutternområdet under Det nederbördsfattiga året innebar dock att grundvattennivåerna i området var mycket låga och det planerade antal rör som skull installeras och provtas reducerades kraftigt. Resultatet från grundvattenutredningen 2 visar på fortsatt förhöjda men minskande föroreningskoncentrationer i en del av Svartmutternområdet, vid röret P6, och utredningen bedömer att de höga halter som tidigare uppmätts har orsakats av ett punktutsläpp. Punktutsläppet av föroreningar har sannolikt skett i samband med att lakvattenledningen från anläggningens ena slamcell bräddat genom ett tidigare okänt bräddavlopp. I området kring 2 Utredning av möjlig grundvattenpåverkan vid Svartmuttern,, Jonas Robertsson, Geosigma AB

36 P4, nedströms det sluttäckta område som tidigare misstänkts vara orsaken till de förhöjda koncentrationerna, detekteras fortsatt höga nivåer av bland annat koppar och nickel. Området bedöms fortsatt vara påverkat av föroreningar. Då inte utsättningen av alla planerade grundvattenrör lyckades, finns inte tillräckligt mycket information tillgänglig för att säkerställa vad som är orsaken till den konstaterade föroreningen. Ytterligare utredningar kommer troligtvis att behöva utföras. I provtagningspunkterna P3 syns en påverkan på grundvattnet för flera parametrar, framförallt klorid, sulfat, natrium och kalium. På utsidan av tätsponten är värdena lägre än på insidan, vilket innebär att tätsponten till viss del uppfyller sitt syfte. Halterna är ungefär i nivå med 2015 eller lägre. Övriga provpunkter uppvisar ungefär samma halter som förra året. Halterna i P1 är i stort sett oförändrade sedan förra året men med en viss ökning av salthalten. Natrium och kloridmedelvärdena är högre i P24 än förra året. Det högre värdet beror på ett avvikande högt novembervärde som troligtvis orsakats av att grundvattentillgång var så dålig, vilket leder till att det var det nedre skiktet som provtogs (rören omsätts ej innan provtagning). P24 visar utöver detta låga halter och liten påverkan. Provtagning enligt Livsmedelverkets råd om enskild dricksvattenförsörjning utförs även vid närliggande bostadsbebyggelse samt i dricksvattenbrunnen på Hovgården. Aktuella brunnar finns markerad på karta i bilaga 5. I brunnarna tas normalt prover en gång per år. I Hovgårdens brunn togs prover vid två tillfällen under Resultatet från brunnsprovtagningen redovisas i bilaga Betydande åtgärder gällande drift och kontroll Under våren 2016 lades ny duk i den övre dammen i Svartmuttern och därmed kunde de övre dammarna åter tas i bruk i juni. I samband med renoveringen av dammen installerades även två brunnar som fördröjer vattnet. Den ena i inloppet till den övre dammen och den andra mellan de två dammarna. Omfattande arbete med underhåll och filmning av ledningar från slamcellerna har skett under året för att säkerställa att ledningarna är hela och bibehåller sin funktion. Av samma anledning har dessutom kontroll och underhåll av ledningar från kontor, sorteringsplatta genomförts. Reparation och service har genomförts på två av de tre blåsmaskinerna som förser biosteget med luftning (den tredje renoverades och servades 2015). Schema för årlig service av blåsmaskinerna har upprättas. Väg har byggts bakom slamcell 2 för att underlätta underhåll och skötsel av vallarna och för att möjliggöra underhåll av ledningsnät och brunnarna. Andra arbeten som genomförts är att en vall/kant runt deponin på etapp 2 byggts för att ge stadga och stabilitet till deponin samt att deponin försetts med en ny infartsväg. Det har också byggt en ny cell för deponering av asbest. Under året gjordes en dammutredning ur ett arbetsmiljöperspektiv. De ämnen som undersöktes var kvarts, asbest och metaller. Resultatet visar att halterna i de miljöer som arbetstagarna rör sig är under gränsvärdena. Ett utbyte av vågskåpen har skett under året och datakommunikationen till vågen har försetts med ny styrdator och ny programvara. 35

37 Grinden ned mot 288:an har flyttats och i samband med det har den försetts med nytt passersystem (kort istället för nyckel). I slutet av året installerades mätare för syre och konduktivitet i den lilla sista dammen, detta för att kontinuerligt kunna övervaka utsläppen till recipienten. 11 Åtgärder med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor eller andra liknande händelser Under hösten uppstod två mindre bränder på Hovgården, en liten glödbrand i industrikomposten som Hovgårdens personal kunde släcka själva och en något större glödbrand i ett mellanlager för gödsel där räddningstjänst till en början var på plats. Orsaken till bränderna var att materialet ett tungt snöfall som lade sig på högarna och isolerade vilket bidrog till en ökad värmeutveckling, samt att högarna legat något längre än normalt. Under en normal nedbrytningsprocess kan temperaturen stiga upp till 75 grader, varefter mikroorganismerna dör och den biologiska processen avstannar. I vissa fall på grund av höga temperaturer kan dock vattenavdunstningen fortsätta. Trots att aktiviteten i materialet är liten kan temperaturen mycket snabbt stiga ytterligare. Denna temperaturstegring beror på en kemisk process och kan i enstaka fall leda till självantändning. Spridningsrisken var liten och bränderna var snabbt under kontroll. Bättre kontroll av material och regelbunden vändning/omläggning av material i syfte att minska risken för brand har införts. Som en säkeråtgärd har även riskmaterial flyttats längre ifrån mellanlagring brännbart material. Stopp i en ledning ledde till ett kortvarig intern bräddning av vatten vid Svartmuttern. Ledningarna till och från dammarna slamsögs. Orsaken till bräddningen är troligtvis att arbete har pågått med renovering av brunnarna i cellen för förorenade massor, vilket lett till att mycket skräp förts vidare i systemet samt att ventilen inte varit fullt öppen varmed det större materialet fastnat och satt igen ledningen. Under sommaren 2016 har det åter förekommit några små interna bräddningar vid pumpstation A. Åtgärder som har vidtagits för att minska risken för att de ska uppstå är exempelvis inställningarna på pumparna i pumpstation A. Hovgården arbetar aktivt med att minska risken för lukt bland annat genom att omhänderta matavfallet så snabbt som möjligt. Vändning och hantering av strängarna försökte i möjligaste mån förläggas till måndag till torsdag för att undvika lukt till helgen. Strukturmaterial hålls alltid i lager i syfte att ha en ökad beredskap för eventuellt inkommande matavfall. Under 2016 har det inte inkommit några externa klagomål på lukt från Hovgårdens verksamhet. Vid driftstörningar ökar riskerna för utsläpp från anläggningen. Sådana driftstörningar kan till exempel vara en trasig maskin till komposteringsverksamheten eller driftavbrott i reningsverket. Maskinparken består av flera uppsättningar maskiner såsom trumsiktar och påsrivare. Detta möjliggör frekvent vändning samt minskad risk för driftstörningar i samband med eventuellt maskinhaveri. 36

38 12 Betydande åtgärder med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi I tabell 15, nästa sida, redovisas förbrukningen av kemiska produkter under 2016 på. Mängden förbrukad diesel är ungefär lika hög som under Den fortsatt höga förbrukningen beror delvis på att arbete med sluttäckning pågått under året. Användning av AdBlue har fortsatt under AdBlue är en vätska som innehåller urea och den används som tillsats i vissa dieselmotorer för att minska utsläppen av kväveoxider (NO x ). AdBlue fungerar på så sätt att vätskan sprutas in i motorns avgassystem uppströms katalysatorn där urean vid vissa temperaturer bryts ned till ammoniak (NH 3 ) som i katalysatorn reducerar en tillräcklig mängd av kväveoxiderna i avgaserna till ofarligt vatten och kväve. Minskningen av mängden förbrukad kaliumpermanganat beror på att reningsverket byggdes om under 2016 så att mekanisk luftning ersatte kemisk oxidation med kaliumpermanganat. Ingen mer tillsats av kaliumpermanaganat har skett från maj Citronsyra har åtgått till att tvätta bärarna i biosteget. Tabell 15: Kemikalieförbrukning under Kemikalieförbrukning Produktnamn Användning Faro använd klass mängd Diesel Bio+ maskiner Xn; R Xi; R38 liter N; R51/53 AdBlue maskiner liter Akylatbensin maskiner F, Xn, 10 liter Hydraulolja SHS46 maskiner H liter Motorolja Agrol Evo truck 15W-40 maskiner liter Glykol super maskiner H liter Transmissionsolja ATF dextron III maskiner - 80 liter Spolarvätska maskiner liter Smörjfett maskiner kg Rengöring RM 81ASF Kärcher maskiner H290, H liter Blandat småkem; Färg hjullastare Delta vinylglans, WD-40 underhåll - 9 liter Spray,Max way 15 w etc. Hydraulolja (Master Tran Ultra Action) Kaliumpermanganat Citronsyra maskiner liter Oxidationsmedel för järn och mangan i reningsverk. Rengöring av bärare i MBBR-reaktorerna (Biosteget) R8,R22, R50/53 Xi, R kg 1600 kg Myrsyra Rengöring av luftare i biosteget C R34 14 liter PAX (Poly-aluminium klorid) Fällningskemikalie för P i reningsverket Xi, R41 3 m 3 Förbrukad elström för drift och uppvärmning av anläggningen under 2016 var 892 MWh vilket är en minskning med 42 MWh. 37

39 En översyn av uppvärmningen i reningsverket genomfördes i början av året. En luftvärmepump i gamla reningsverksdelen installerades och recirkulation av varmluft från till exempel blåsmaskiner kunde utnyttjas i andra rum vilket innebär ett bättre nyttjande av värme som annars skulle ventileras bort. 13 Ersättning av produkter I början av året installerades luftare i gamla reningsverksdelen vilket därmed innebär att tillsats av kaliumpermanganat för kemiska oxidation upphör, se mer om detta under avsnitt Vid upphandling av produkter och tjänster tillämpar Uppsala Vatten och Avfall AB en miljöanpassad upphandling. Även när det gäller mindre inköp av kemikalier eller rengöringsmedel finns en strävan att välja produkter som är skonsamma mot miljön. 14 Betydande åtgärder i syfte att minska volymen avfall och avfallets miljöfarlighet från verksamheten I verksamheten uppstår endast mindre mängder farligt avfall, exempelvis spillolja från maskiner som används inom anläggningen och uttjänta lysrör från verksamhetens lokaler. Detta avfall kan inte helt undvikas då produkterna som alstrar avfallet i är nödvändiga för drift av anläggningen. För att försöka minimera mängden farligt avfall väljs om möjligt miljövänliga alternativ till dessa produkter. 15 Betydande åtgärder med syfte att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa Verksamheten vid Hovgården orsakar utsläpp till luft och vatten. Utsläpp till vatten kontrolleras genom yt- och grundvattenprovtagning. Sluttäckningen av etapp 1, 2, 3 är färdigställda och under 2016 färdigställdes sluttäckningen på deletapp 5. Deletapp 5 B försågs med en mellantäckning. Täckningen kommer på längre sikt att resultera i mindre mängd lakvatten vilket därmed innebär mindre utsläpp till recipienten. För verksamheten vid finns ett egenkontrollprogram för att på ett bra sätt kunna kontrollera de risker som verksamheten ger upphov till. Arbetet med egenkontrollprogrammet är en kontinuerlig process som kommer att fortsätta även under kommande år. 16 Miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av varor verksamheten tillverkar bidrar till en bättre miljö genom ett aktivt arbete för att avfallet ska kunna materialåtervinnas, energiåtervinnas eller återanvändas. Andelen avfall som deponeras på anläggningen är låg. 38

40 17 Underskrift Uppsala Vatten och Avfall AB avger härmed miljörapport för år 2015 för, Uppsala kommun. Rapporten har upprättats enligt Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport, NFS 2006:9, som även innehåller allmänna råd, samt Vägledning om Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport, Rapportering har även skett via Svenska Miljörapporteringsportalen, SMP. För sammanställning av rapporten står Eleonora Barck-Holst, Uppsala Vatten och Avfall AB. Uppsala Uppsala Vatten och Avfall AB Sigrid De Geyter VD 39

41

42

43 Bilaga 2 Brunnsprovtagning Provtagningen utfördes under 28 juni 2016 samt provtagning19 september för B3*. Parameter Enhet B3 innan filter/ cistern B3 i lunchrum efter filter/cistern B3 i lunchrum efter filter/cistern Temperatur C 8, ,8 10,1 Konduktivitet ms/m ,4 ph - 8,1 8,1 7,7 Odlingsbara mikroorganismer vid cfu/ml Ej påvisad C Långsamväxande bakterier cfu/ml Coliforma bakterier vid 35 C cfu/ml Ej påvisad Ej påvisad Ej påvisad 46 Escherichia coli cfu/ml Ej påvisad Ej påvisad Ej påvisad 10 Mikrosvamp vid25 C varav jäst Ej påvisad Ej påvisad - - varav mögelsvampar Intestinala enterokocker Ej påvisad Ej påvisad - - Presumtiva clostridium perfringens Ej påvisad Ej påvisad - - Aktinomyceter Turbiditet FNU 0,19 0,29 0,32 0,12 Lukt vid 20 C - Svagt Ingen Ingen Ingen svaleväte Lukt vid 50 C - Ingen Ingen Ingen Ingen Färgtal mg/l Pt COD Mn mg/l 1,2 1,2-1,3 Totalhårdhet dh 10,8 1,2 1,2 7,8 Alkalinitet mg/l Kalium mg/l ,7 Kalcium mg/l 65,7 <5 <5 39,9 Magnesium mg/l 7,1 <2 <2 9,7 Natrium mg/l Järn mg/l 0,084 0,045 0,045 0,012 Aluminium mg/l <0,01 <0, Mangan mg/l 0,072 <0,005 <0,005 0,061 Koppar mg/l 0,029 <0,02 <0,02 <0,02 Ammonium mg/l 0,076 <0,04 <0,04 0,15 Nitrit mg/l <0,01 <0,01 <0,01 <0,01 Nitrat mg/l <2 <2 - <2 Fosfat mg/l <0,05 Fluorid mg/l 2,3 2,3-1,7 Klorid mg/l Sulfat mg/l Uran mg/l 14,4 16,3-67,3 Radon Bq/l * Analysen den 19 september 2016 var utökad i enlighet med SLV FS 2001:30. B5 B3 B5, huvudbrunn Holst/Philipsson

44

45

46

47

48

49 file:///g:/avfall/3 Sektion Hovgården/20 Miljörapport & Verksamhet/Miljörapport 2012/Bilagor/Bilaga 5.gif[ :18:12]