1 Förbud och Krav om avverkning i skogsvårdslagen Mats Hagner 2007-12-13 UBICON Rapport 10, 2007 ISSN 1654-4455 ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- UBICON, Blåbärsvägen 19, 903 39 Umeå, Sweden. Tel 090-141620, 070-64 222 44 Epost mats.hagner@telia.com. Org.nr: 340827-8210. http://www-sekon.slu.se/~mats -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
2 Sammanfattning Dagens åldersklasskogsbruk kommer att ersättas av kontinuitetsskogsbruk. De bestämmelser om skydd mot avverkning av ung skog kan därefter inte användas, eftersom åldern hos träd saknar betydelse för deras tillväxt och reaktion efter gallring. Det kunde vara rimligt att ersätta nuvarande tankar med tanken att ett träd bör odlas vidare om det ger god ränta på sitt eget drivningsnetto. Emellertid uppstår mycket stora svårigheter på grund av att trädens framtida drivningsnetto inte bara varierar med diameter, utan i högsta grad även med vitalitet, sjukdomar, skador och virkesegenskaper. Av detta skäl föreslås att lagliga förbud och krav ersättas med rekommendationer. Bakgrund Skogsvårdslagens föreskrift om lägsta ålder är avsedd att gälla i ett åldersklasskogsbruk. Man får inte avverka ett bestånd på en bonitet T20 förrän träden är mer än 80 år i brösthöjd. Eftersom allt tyder på att vi av många skäl kommer att gå ifrån ett skogsbruk där närstående träd är lika gamla eller lika stora, är det rimligt att söka andra vägar för att uppnå syftet med föreskriften. Det egentliga syftet är enligt min mening, hindra skogsägaren att avverka träd som ger god ränta på sitt eget värde. Nationen har intresse av att skogsmarken avkastar virke i proportion till sin kapacitet. Detta genomsyrar skogsvårdslagen och yttrar sig även i återväxtplikt och i val av proveniens, bestämmelser som jag tycker är riktiga. Vid bruk av skiktad skog utförs de flesta skogsvårdsåtgärder vid gallringar och de mest avgörande besluten tas i samband med val av träd som skall avverkas. Trädålder Eftersom åldern hos ett träd har mycket ringa betydelse för dess förmåga att växa till ett fullstort träd (Jonsson 1995), bör begreppet ålder utgå helt och hållet. Bestånd ersätts med trädgrupp Eftersom begreppet bestånd inte är förankrat i någon typ av definierbar enhet, eller i någon enhet för behandling av skog, bör begreppet utgå. Att detta kan sägas, beror på att ordet bestånd inte används när det avgörande beslutet om trädval fattas ute i skogen. Där avverkas i stället ett träd i taget. När skog gallras tar någon ett beslut som grundar sig på frågeställningen skall jag ta bort det här trädet eller ej. Beslutet bygger på en intiutiv beräkning av det långsiktiga värdet av trädgruppen, med och utan det aktuella trädet (ATr). Med trädgrupp avses de träd som delar på samma tillväxtresurser som det ATr. Trädgruppens storlek Med tillväxtresurser avses sådana faktorer som i huvudsak styr tillväxten, dvs. vatten, ljus och marknäring. När ordet tillväxtresurser används för att definiera trädgruppens storlek, bör endast de träd ingå, som får en enkelt mätbar tillväxtförbättring efter att det aktuella trädet avverkats. Trädgruppens storlek är positivt korrelerad med centrumträdets storlek, om ovanstående definition används. Om ett träd är 20 m högt, kan dess rötter sträcka sig 20 m ut från stubben. Eftersom tillväxten i träd i huvudsak regleras av samspelet med markens mikrober, först och främst den eller de svampar som infekterat trädets rötter, kan en liten plantas tillväxtreaktion bli stark även på ett avstånd på 20 m från centrumträdet. Arbeten av Kalela (1954) och Elfving (avhandling refererad 1981) visar emellertid att finrotskoncentrationen avtar tämligen
3 snabbt med avståndet från stammen, troligen till 90 % på 0.16 * trädhöjden, och till 10 % på 0.6*trädhöjden. Mer forskning krävs för att beräkna trädgruppens storlek, eftersom dessa avstånd förändras med markens bördighet. En målsättning med forskning kan vara att ta reda på hur stor radien blir, om avsikten är att inom trädgruppen lägga träd som reagerar på friställning med mer än 20 % ökning av årsringen. Gissningsvis kommer det att vara rimligt att räkna trädgruppens storlek såsom de träd som står inom en radie av 0.4 * trädhöjden, dvs. inom 8 m från stubben på ett 20 m högt träd och inom 16 m från stubben på ett 40 m högt träd. Mitt förslag är att ordet bestånd ersätts av ordet trädgrupp, med en innebörd enligt ovan. God avkastning Skogsvårdslagen gäller åtgärder som har väsentlig inverkan på skogsmarkens avkastning. Enligt min mening har riksdagens ordval byggt på uppfattningen att värdeproduktionen skall tryggas. Tyvärr har nuvarande lag med föreskrifter utformats nästan enbart med tanke på volymproduktion. Det finns idag bestämmelser som begränsar möjligheten att avverka ung skog. I ljus av det ovanstående är det rimligt att ändra på detta och i stället lägga restriktion på avverkning av träd som ger bra ränta på sitt eget kapital. Eftersom det är lätt att beräkna räntan efter att trädets diameter och dess årsring har mätts (Hagner 1999a), kan fiskala åtgärder sättas in när misstag har begåtts. Trädets årsring och diameter kan mästas på rotstocken även sedan virket blivit placerat i en virkesvälta. Stubben kan också utnyttjas för kontroll. Räntabiliteten ändras givetvis med virkespriser och med avverkningskostnad, etc. men det bör, enligt min mening, vara tämligen lätt att komma överens om en standard för detta. Problemet är att sjuka, skadade och missvuxna träd har mycket lågt värde. En välväxande gran med kraftig barkskada kanske bör tas bort om ett närstående träd har mycket högre potentiellt värde. Skall skogspolisen anmärka på avverkningen av ett träd, måste alltså trädets kvalitet tas med i bedömningen. Detta utesluter granskning av stubbar, och det utesluter även granskning av virkesvältor, eftersom träddelarna skiljs åt vid transporterna. En felfri bottenstock kan komma från ett träd som hade en allvarlig defekt på 4 m ovanför stubben. Ränta på trädets värde Samhället bör givetvis sätta minimumkrav, medan skogsägaren själv bör ange sina krav i enlighet med sin egen aktuella ekonomiska situation. Det kan anses vara rimligt att kräva att ett träd skall stå kvar i skogen om det ger en avkastning på sitt eget värde, dvs. avverkningsförbud. Det kan kanske också vara rimligt att kräva avverkning av ett träd skall ske, om det inte ger tillräckligt hög avkastning, avverkningskrav (Figur 1 hämtad från Hagner 2007).
4 Figur 1. The diagram to the left shows the interest rate plotted against diameter at breast height for three types of trees. The upper curve is for a pine with very high quality timber and an annual ring-width of 2 mm. The second curve is for a spruce with fairly good quality timber (class 2, 2, 3 in the first, second and third logs, respectively) and an annual ring-width of 2 mm. The lowest curve is for a spruce with fairly good quality timber, but an annual ring-width of only 0.5 mm. The diagram to the right shows the net value at road-side of the three trees. Estimates obtained using the computer model Tree, which can be downloaded from the webpage: wwwsekon.slu.se/~mats. Vilket värde skall avses, virkesvärdet på rot, eller drivningsnettot, dvs. trädets värde vid landsvägen. Nationens värdering av trädet bör, enligt min mening, definieras som värdet av de förädlade produkterna, minskat med samhällets kostnad för produkterna. Skall skogsägarens handlingsmönster styras av regeringspåbud, finns det, enligt mitt sätt att se, inget bättre mått än drivningsnettot. Detta beror till exempel på att ett träd långt från väg, ovanför ett bergsstup, kan ha ett stort virkesvärde men sakna drivningsnetto. Avverkningsförbud Som utgångspunkt för diskussioner, skulle jag kunna förorda att staten satte räntenivån 5 % för avverkningsförbud. Det skulle innebära att man i Jämtland, där en normal årsring i välgallrad skog ligger på 1.5 mm, skulle förbjuda avverkning av träd med mindre diameter än 22 cm (Tabell 1). Samtidigt gäller givetvis att träd i överslutna trädgrupper har mindre årsring, ofta 0.2-0.5 mm, vilket innebär att de får avverkas vid liten diameter. Om årsringen är 1 mm får diametern vara så liten som 18 cm. Gallringskrav Skall man införa ett krav eller rekommendation, kanske räntenivån 1 % kunde vara en lämplig nivå. Det skulle innebära att staten skulle sätta krav på avverkning när granar i Jämtland blir grövre än 65 cm i brösthöjd. Tabell 1. Diameter (cm) vid nuvärdekulmen hos en ordinär gran med kvalitet 2 i alla de tre nedersta timmerstockarna. Virkespriser 2007 Norrskog, Jämtland. Ränta 1% 1.50% 2% 3% 4% 5% Årsring 1 mm 46 34 30 23 20 18 1.5 mm 65 49 37 31 25 22 2 mm 86 60 46 34 30 26 3 mm 124 88 70 46 40 34 Rekommendationer i stället för lag Min personliga åsikt är följande. Med hänsyn till att de flesta träd är mer eller mindre skadade och missformade, att deras potentiella värde varierar väldigt kraftigt med vitalitet, grönmassa
5 etc. tror jag att krav och förbud enligt ovan förda diskussion inte bör införas med lagens hjälp. Utöver detta tillkommer att det nästan är ogörligt att bevisa överträdelser. Diskussionen ovan är dock helt relevant och tankarna bör utgöra underlag för framtida rekommendationer. En helt annan sida av saken har jag belyst i ett tidigare arbeten (Hagner 199b, 2004). Där förordar jag nya lagregler om återväxtplikt. Jag anser också att kvalitet och art hos befriade träd bör kunna regleras genom lag. Referenser Elfving, B. (1981) Prognoser över skogens etablering och ungdomsutveckling. Sveriges Skogsvårdsförbunds Tidskrift.1-2, 65-68. Hagner, M. (1999a) TREE01. A description of a computer model for choice of tree. En beskrivning av en datormodell för val av träd. Available on internet: http://www-sekon.slu.se/~mats. Sveriges Lantbruksuniversitet, Institutionen skogsskötsel, Arbetsrapport.144, 1-4. Hagner, M. (1999b) Ny skogsvårdslag, ett förslag. Sveriges Lantbruksuniversitet, Institutionen Skogsskötsel, Arbetsrapport.141, 1-6. Hagner, M. (2004) Naturkultur, Ekonomiskt skogsbruk kännetecknat av befriande gallring och berikande plantering. Mats Hagners bokförlag, Umeå, ISBN 91-631-5010-7.124 sidor. Hagner, M. (2007) Liberich. An economic principle used to maximize the net present value of tree-groups. UBICON Report.13, 1-14. Jonsson, B. (1995) Thinning response functions for single trees of Pinus sylvestris L. and Picea abies Karst. Scandinavian Journal of Forest Research.10, 353-363. Kalela, E. (1954) Uber Veränderungen in den Wurzelverhältnissen der Kiefernbestände im Laufe der Vegetationsperiode. Acta Forestalia Fennica.1-41.