Leta efter tydliga fel i översättningen. Föreslå även andra förbättringar.

Relevanta dokument
velikán jätte (av vêlik stor) Leta efter fem tydliga fel i översättningen. Föreslå även andra förbättringar.

Slovenska kasus. Genitiv

Kongruensböjningen av adjektivet påverkas av substantivets genus och numerus.

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Slovenska: Översättning B

Kommentarer till A, B, C 1, 2, 3, GREMO. Morgan Nilsson

ólje olja mladóst, -i (f.) ungdom Leta efter tydliga fel i översättningen. Föreslå även andra förbättringar.

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp

2. Substantiv kan man sätta en, ett, flera eller all, allt, alla framför.

začára < förtrollar mêdved, Gsg. medvéda björn Leta efter tydliga fel i översättningen. Föreslå även andra förbättringar.

Då märkte prinsen, att han hade blivit lurad än en gång och red tillbaka med den andra systern.

Bra Du svarar grundligt på frågorna. Du motiverar och förklarar dina egna tankar.

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen.

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. Mål:

Ordbok arabiska - svenska. Denna ordboks webbadress är:

Texter till Predikan

Helande. En lärjungens identitet. Av: Johannes Djerf

Ordföljd. Påstående. Fråga med frågeord (verbet på plats 2) Ja- / nejfråga (verbet först) Uppmaning = imperativ (verbet först)

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Våra äventyr i Höga Landet

SUBSTANTIV = namn på saker, personer, känslor

gramma%k pronomen, a-ribut, adjek%v (fraser), räkneord och syntak%sk funk%on

Ordklasser. Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv.

Veckan efter pingst. Bibeltexterna. Gammaltestamentliga texter

Tunadalskyrkan Friheten i Kristus Mark 2:23-28

Ordklasserna pronomen. Ingemar Wiklund, Ellös skola, Ellös

Sagan om kungafamiljen Silver

Kol 3:16 Låt Kristi ord rikligt bo hos er med all sin vishet. Undervisa och förmana varandra med psalmer, hymner och andliga sånger och sjung till

Längtan efter Guds närvaro! Av: Johannes Djerf

ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET

Kapitel 1 Jag sitter på min plats och tänker att nu ska jag åka till Los Angeles, vad spännande. Kvinnan som sitter bredvid mig börja pratar med mig.

13 söndagen 'under året' - år A Ingångsantifon (Ps 47:2) Klappa i händerna, alla folk, höj jubel till Gud med fröjderop!

dessa satsdelar. Börja med att leta efter verb/predikat. Om ni kör fast på någon mening så lämna den till senare och fortsätt med nästa.

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander

D. På födelsedagen. På födelsedagen kan man hålla andakt enligt detta formulär eller använda det i tillämpliga

Först till häcken... en berättelse om vad som hände innan prinsen kysste prinsessan ROLLER HÄCK-IRÈN MAMMA OLE DOLE DOFF

12 Programstege Substantiv

påskkalender Text: Henny Johansson Illustrationer: Hanna Gustavsson

1 Vilka ord är substantiv? Läs texten.

Snövit. Klassiska sagor. efter bröderna Grimm

Sara och Sami talar ut Arbetsmaterial för läsaren Författare: Tomas Dömstedt

Ordklasser och satsdelar

!!! Några verb är oregelbundna vara är var!!!

Träningshäfte ordklasser (Venus)

Eva Andreas Tunadalskyrkan Tema: Att vara lärjunge utmaningar och möjligheter Grunden

Himlen, Guds vackra hem

En kyrka för hela livet där mötet med Jesus Kristus förvandlar - mig, dig och världen.

Kol 3:16 Låt Kristi ord rikligt bo hos er med all sin vishet. Undervisa och förmana varandra med psalmer, hymner och andliga sånger och sjung till

SORIA MORIA SLOTT Askeladdens äventyr. Theodor Kittelsen

Muntliga övningar till: Introducera Grammatik ISBN:

Nebeška razodetja. Nebeška razodetja. Sv. Brigita Švedska. Nebeška razodetja. Sv. Brigita Švedska. Sv. Brigita Švedska 48,00 EUR

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg

A. När någon har avlidit

NYCKELN TILL DRÖMMARNA. Översättning: Göran Gademan. Ah, du är här! Jag har sprungit och sprungit,

glad simma luft koka barnslig pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte varför arg ropa

Om livet, Jesus och gemenskap

Mening. Sats. Huvudsats. En mening: Jag gillar kaffe men jag gillar inte te. En mening börjar med stor bokstav och slutar med.! eller?

När Gud skapade allting

Vanten. Med bilder av Catarina Kruusval

Ryska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat

AYYN. Några dagar tidigare

VAR INTE RÄDDA SAKER SOM JESUS SADE

Ellie och Jonas lär sig om eld

Bibeln för barn presenterar. Himlen, Guds vackra hem

Svenska GRAMMATIK

Utdrag från Lpfö 98/10,s9-11.

Kyss aldrig en groda ROLLER MAMMA JULIA FAMILJEN PÅ SLOTTET PAPPA MAMMA FINA FAMILJEN I STUGAN PAPPA MAMMA MARIA GILLION GRODJÄGARNA

Dunk dunk hjärtat. (Det blev så tomt) en kortpjäs av Hannele Mikaela Taivassalo

Emil i Lönneberga. När Emil hissade upp lilla Ida i flaggstången. Publicerat med tillstånd. Emil i Lönneberga

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

32 söndagen 'under året' - år B

19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar

god dugligare dugligast dålig sämre sämst liten mindre minst

Adagio. œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ œ. & bb 4 4 œ. & bb. œ œ œ œ œ œ œ œ Œ. & bb œ œ œ œ œ œ œ œ. & bb œ œ œ œ œ b D. q = 72. och nar. var 1ens.

Efter att jag byggt mitt bo är jag väldigt hungrig, efter långt slit märker jag att det inte finns något på stranden så jag hugger mer material så

Långfredagens högtidliga förböner

Den rätta vägen LÄSFÖRSTÅELSE. Elevmaterial EVA SUSSO SIDAN 1. Namn: Inledningen. Frågor på raden (Du hittar svaret på raden, direkt i texten.

A. Förbön för sjuka. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3.

Vilja lyckas. Rätt väg

Skogstomten Stures dagbok

Simbegwire. Rukia Nantale Benjamin Mitchley Lena Normén-Younger svensk nivå 5

Söndagen före domsöndagen Vaksamhet och väntan Luk 12:35-40, 2 Kor 13:5-9

Jag kan vad jag har fått lära!

5 söndagen under året år C

Författare: Can. Kapitel1

ANDREAS REJBRAND Svenska Vanliga och allvarliga språkfel

KAPITEL 6. Verb: preteritum. *imperativ som slutar på p, k, s, t eller x +te. Special (it-verb och oregelbundna verb) T ex: gå-gick, drick-drack

Lär dig Sindarin Interaktiv lektioner

I begynnelsen. I honom var liv, och livet var människornas ljus. Johannesevangeliet 1:1.4

LEVA LIVET 3. Gunvor Petersson Lilian Nilsson. Arbetsblad

INDENTITET, GUDS RIKE, HELANDE OCH GUDS VILJA

En helande Gud! Av: Johannes Djerf

Det bibliska landet. Pilgrimsvandring på Tosterö

Bakgrund. Om boken. Om författaren. Arbetsmaterial LÄSAREN Darias stigar. Författare: Emma- Ida Johansson

Luk 11:1-13 BÖN - Evangelium. 3Ge oss var dag vårt bröd för dagen som kommer.

Vem är Jesus enligt Jesus?

1. Mycket tidigt på första dagen i veckan kom de till graven då solen gick upp.

Transkript:

7. Zdravílno jábołko Jósip Freuensfeld Rádenski zdravílə9n hälsobringande (av zdráv frisk) Leta efter tydliga fel i översättningen. Föreslå även andra förbättringar. Det hälsobringande äpplet Nekóč je živé` králj, ki je imé` trí sinôve. Nékega dné je zbolé`, in poklícali so nájbóljše zdravníke vsə ga kraljéstva, da bi vrníli králju zdrávje. A vsê je biló zamán. Povédali so mu, da se mu blíža kônəc življênja. Ko ní biló nikógar v sôbi, so se odpŕla vráta. V sôbo je stópi` beráč in rékə`: Králj, rád bi ti povéda` nékaj pomémbnega, a lê če mi boš verjé`. Hítro mi povèj! Saj vídiš, da se mi blíža zádnja úra, odgovorí králj. Ní še prišlá zádnja úra, králj. Êno zdravílo je še na svétu, ki ti lahkó vŕne zdrávje. Téga skôraj ne mórem verjéti, právi králj, pa lê povèj! nekóč en gång, någon gång zbolí, zbôle`, zboléla < blir sjuk klíče, klíca` > po- kallar på, ropar på kraljéstvo kungarike (av králj kung) vŕne, vŕni`, vrníla < vráča återger, återlämnar, ger tillbaka zdrávje [zdráwje] hälsa (av zdráv frisk) zamán förgäves blíža se > närmar sig odprê, odpŕ` [otpə rw], odpŕla, odpréti < odpíra öppnar vráta plur. tantum neutrum dörr stópi, stópi`, stopíla < stópa stiga, träda, ta (ett) steg beráč tiggare, fattiglapp láhə9k lätt peró fjäder En gång levde en kung som hade tre söner. En vacker dag blev han sjuk och man tillkallade de bästa läkarna i hela kungariket för att de skulle ge kungen hälsan tillbaka. Men allt var förgäves. De sa till honom att livets slut närmade sig för honom. När det inte var någon i rummet, öppnades dörren. In i rummet steg en tiggare och sa: Kung, jag skulle gärna vilja berätta något viktigt för dig, men bara om du kommer att tro på mig. hítə9r snabb Säg det snabbt! Du ser ju att min sista timme närmar sig, svarar kungen. zdravílo medicin, botemedel (av zdráv frisk) Den sista timmen har inte kommit än, kung. Det finns ännu ett botemedel i världen som kan ge dig hälsan åter. móre, mógə9`, môgla, môči > kan Det kan jag nästan inte tro, säger kungen, men berätta bara! SN1140, Text 7 1

Práv dôbro vém, da ne bóš verjé`, və ndar tó, kar ti povém, je rés takó gotôvo, kákor zdáj stojím pred tebój. Têbe ozdrávi samó zdravílno jábo`ko. Ko ga pojéš, boš zdráv kot ríba v vôdi. Zató pôšlji svôje sinôve po svétu, da ti prinêsejo zdravílno jábo`ko. Ênemu se gotôvo posréči. Če ne storíš po môjih besédah, bo prišlá tvôja zádnja úra. Zbógom, králj! S témi besédami zapustí sôbo. Králj ga klíče nazáj, ker bi rád izvéde`, kjé je tísti vŕt, v katérəm ráste zdravílno jábo`ko. Tóda na njegòv klíc príde služábnik. Tému rêče, naj takój poklíče beráča. Služábnik právi, da ní víde` nikógar íti iz sôbe, čepráv je bí` blízu králjevih vrát. Králj se zamísli. Čəz nékaj čása poklíče sinôve in jim rêče: Sinôvi! Môje življênje še ní končáno. Ozdrávi me lahkó zdravílno práv riktigt, alldeles, väldigt, mycket ozdrávi, ozdrávi` < göra frisk ozdraví, ozdravé` < bli frisk (av zdráv frisk) jé, jédə9`, jédla, jésti > po- äta ríba fisk posréči se < lyckas beséda ord zbógom farväl (av z med och bóg gud) zapustí, zapústi`, zapustíla < zapúšča lämna, överge ráste, rásə9`, rásla, rásti > växer klíc rop, telefonsamtal služábnik tjänare (av slúži tjäna, tjänstgöra) Jag vet mycket väl att du inte kommer att tro det, men det som jag tänker berätta för dig är sant så säkert som att jag nu står framför dig. Bara det hälsobringande äpplet kan göra dig frisk. När du äter det kommer du att bli frisk som fisken i vattnet. Sänd därför ut dina söner i världen för att hämta det hälsobringande äpplet åt dig. En av dem lyckas säkert. Om du inte handlar enligt mina ord, kommer din sista timme att komma. Farväl, kung! Med dessa ord lämnar han rummet. Kungen ropar honom tillbaka eftersom han gärna skulle vilja veta var den trädgård finns där det hälsobringande äpplet växer. Men som svar på hans rop kommer en tjänare. Till denne säger han att han genast skall kalla på tiggaren. Tjänaren säger att han inte har sett någon komma ut från rummet trots att han har varit nära kungens dörr. Kungen försjunker i tankar. Efter någon tid kallar han på sönerna och säger till dem: končán slut, avslutad Söner! Mitt liv är inte ännu slut. Ett hälsobringande äpple kan göra mig SN1140, Text 7 2

jábo`ko, zató odídite po svétu. Kdór mi prinêse zdravílno jábo`ko, bo dobí` vsê môje kraljéstvo. Starèjšima sinôvoma to ní biló všéč, ker sta se rájši zabávala brez déla. Nájmlájši sín pa se je razveselí`, ko je slíša`, da ôče še ne bó umŕ`. zabáva > roar umrê, umŕ` [umə rw], umŕla, umréti < umíra dör Översättning A frisk, bege er därför ut i världen. Den som kommer med det hälsobringande äpplet till mig, kommer att få hela mitt kungarike. De två äldsta sönerna blev inte så förtjusta över detta, eftersom de hellre roade sig än arbetade. Men den yngste sonen gladde sig när han hörde att fadern inte kommer att dö ännu. Šlí so vsák na svôjo strán. strán, -í (f.) sida, håll Var och en gick åt sitt håll. Minílo je vêč tédnov, ko je prišə9 ` míne, miní` < minéva går, passerar, går Det hade gått flera veckor när den över, försvinner nájstarèjši sín v dežêlo, kjér ní víde` äldste sonen kom till ett land där han inte nobênega človéka. Gléda` je s hríba naokróg runt om naokróg, pa ní zagléda` nobêne híše, nobêne vasí. Ko je šə ` dálje po césti, je såg en enda människa. Han tittade sig runtomkring från en bergstopp men han fick inte syn på ett enda hus eller by. När víde` prihájati nékega človéka. Bí` je han gick vidare längs vägen, såg han en mímo + genitiv förbi beráč. Králjev sín je hôte` mímo njêga, a människa komma emot honom. Det var tá ga je lepó poprôsi`: tiggaren. Kungasonen ville förbi honom, men denne frågade honom vänligt: Gospód, lepó prósim za májhən dár! Nájstarèjši sín mu dá málo denárja, beráč pa šê prósi: dár, G.sg. darú gåva Herre, jag ber vänligen om en liten gåva! Den äldste sonen ger honom lite pengar, men tiggaren ber dessutom: odtód härifrån Málo krúha, drági gospód, lepó prósim, láčən səm. Králjevič mu ničésar ne odgovorí in stópi dálje. Potém se králjevič ustávi, ozrê ustávi < ustávlja stoppar Lite bröd, käre herrn, jag är hungrig. Prinsen svarar honom ingenting och går vidare. Sedan stannar prinsen, ser SN1140, Text 7 3

in rêče: Nô, tí beráč, denár si dobí` od mêne. Ali mi znáš povédati, na katérəm vŕtu je zdravílno jábo`ko? Le pójdite po tèj césti. Dospéli boste do vŕta. Hítro vzemíte jábo`ko in odhitíte z vŕta! Že práv, že práv! rêče králjevič in se smêje nasvétu, ki mu ga je dá` beráč. Pót je bilá zeló dò`ga. Napôsled je və ndar prišə ` do velíkih vrát, jih odpŕ` in stópi` na vŕt. Rázən êne sáme jáblane tám srédi vŕta ní biló nobênega drevésa. Počási je stópa` králjev sín po póti, ki je vodíla k jáblani, ki je stála tám na zelêni tráti. Samó êno lépo rdéče jábo`ko je biló na njèj. Nobênega drúgega sádja ní biló. Králjevič je šə ` tjá in vzé` tó prelépo jábo`ko. Ogledová` si ga je z vsə h straní, a je biló kákor vsáko drúgo navádno jábo`ko. Stá` je pod drevésom, in naênkrat je bí` zeló utrújen. Ní dò`go premišljevá`, in légə` je pod drevó na zelêno tráto. Ní dò`go ležá`, ko se mu je priblíža` sig om och säger: Jo, tiggare, du har fått pengar av mig. Kan du säga mig i vilken trädgård det hälsobringande äpplet finns? dospê, dospé` < dospéva kommer fram Gå bara längs den här vägen. Ni kommer att komma fram till trädgården. Ta snabbt äpplet och skynda er från trädgården! Ja visst, ja visst! säger prinsen smêje se, smejá` se > skrattar nasvêt, G.sg. nasvéta råd och skrattar åt rådet som tiggaren gett honom. Vägen var mycket lång. Men till slut kom han till en stor port, öppnade rázən + genitiv förutom ên sám en enda den och steg in i trädgården. Förutom ett jáblana äppelträd enda äppelträd mitt där i trädgården srédi + genitiv mitt i fanns inte ett enda träd. Långsamt trädde počási långsamt vódi, vôdi`, vodíla, vodíti > leder kungasonen fram längs vägen som ledde stojí, stá` > står till äppelträdet som stod där på den gröna tráta gräsmatta gräsmattan. Det fanns bara ett enda rdêč, rdéča röd sádje neutr. kollektivt frukt vackert rött äpple på det. Det fanns ingen ogledúje, ogledová` > tittar, granskar, annan frukt. Prinsen gick dit och tog det betraktar mycket vackra äpplet. Han tittade på det från alla håll men det var som varje annat vanligt äpple. Han stod under trädet och plötsligt blev han mycket trött. Han funderade inte länge, och han lade sig ner under trädet på den gröna gräsmattan. leží, lêža`, ležála > ligger priblíža < približúje, približevá` närma Han hade inte legat länge när en SN1140, Text 7 4

člôvek. Bí` je tísti beráč. Králjeviču je vzé` iz rôke jábo`ko, z drevésa je pa vzé` májhno vêjico in se z njó dotákni` králjeviča in rékə`: Tí nísi vrédən, da bi očétu prinésə` zdravílno jábo`ko. Zakáj me nísi poslúša`? vêja, dim. vêjica gren, kvist dotákne se, dotákni` se, dotakníla se < vidrör, rör rêče, rékə9`, rêkla, rêči < govorí säga vrédə9n värd poslúša > lyssna, lyda Översättning A människa närmade sig honom. Det var den där tiggaren. Han tog äpplet ur prinsens hand, och från trädet tog han en liten gren och vidrörde prinsen med den och sa: Du är inte värd att komma med det hälsobringande äpplet till din far. Varför lyssnade du inte på mig? In králjevič je postá` čŕni vrán. Och prinsen blev till en svart korp. Trí dní poznêje je šə ` po ísti póti drúgi sín, ki se mu je zgodílo ísto kákor pŕvemu. Še trí dní poznêje je bí` na ísti póti nájmlájši sín. Napróti mu príde beráč. Králjevič mu takój dá nékaj denárja in rêče: ísti samma Längs samma väg kom tre dagar senare den andra sonen och för honom inträffade samma sak som för den förste. napróti + dativ emot, till mötes Gotôvo si láčən. Ná ta kós krúha! In hóče íti dálje. Beráč se mu lepó zahváli in rêče: zahváli se, zahváli` se, zahvalíla se < zahvaljúje se, zahvaljevá` se + dativ tacka + ngn Ytterligare tre dagar senare var den yngste sonen på samma väg. Mot honom kommer tiggaren. Prinsen ger honom genast lite pengar och säger: ná varsågod, ta emot Du är säkert hungrig. Varsågod, ta denna bit bröd! Och han vill gå vidare. Tiggaren tackar honom ordentligt och säger: Králjevič, jáz vém, kám gréš. Tá Prins, jag vet vart du är på väg. práv rätt, riktig pót je práva. Hítro vzêmi jábo`ko in odhíti Denna väg är den riktiga. Ta snabbt z vŕta! Dánəs je zádnji dán. Prédən bo prédən innan äpplet och skynda dig bort från večér, móra iméti tvój ôče zdravílno jábo`ko. trädgården! Idag är den sista dagen. Innan det blir kväll måste din far ha det hälsobringande äpplet. Té beséde so dále králjeviču nôvo Dessa ord gav prinsen ny styrka. SN1140, Text 7 5

móč. Kmálu je prišə ` do vŕta in stópi` vánj. Híte` je k jáblani. Ko je vzé` rdéče jábo`ko, je hôte` takój odíti, kákor mu je svetová` beráč. Tóda gláva mu je postála têžka in nôge utrújene. Že je hôte` léči pod drevó, ko je nékaj zaslíša` nad sebój. Ozŕ` se je próti nébu in vídel dvá vrána. Káj, če sta tó môja bráta? pomísli in vsá utrújenost ga míne. Mój ôče! rêče glásno in hití z jábo`kom z vŕta. Zúnaj mu príde napróti beráč. Ná to vêjico, vzêmi jo s sebój! V tístəm hípu, ko bo ôče zdráv vstá` iz póstelje, pójdi və n iz gradú. Priletéla bosta dvá vrána in sédla prédte na zêmljo. Hítro se ju dotákni s tó vêjico. In spét je králjevič postá` utrújen. Zapŕ` je utrújene očí. Zdélo se mu je, da je leté` skúpaj z beráčem. Ko se je králjevič zbúdi`, je zagléda` pred sebój grád svôjega očéta. Tedáj je kmálu snart, inom kort takój genast kákor (så) som svetúje, svetová` </> råder, ger ett råd nebó himmel utrújenost trötthet (av utrújen trött) Han kom snart till trädgården och trädde in i den. Han skyndade fram till äppelträdet. När han hade tagit det röda äpplet ville han genast gå därifrån, som tiggaren hade rått honom. Men hans huvud kändes tungt och benen trötta. Han ville just lägga sig under trädet när han hörde något ovanför sig. Han såg sig om mot himlen och såg två korpar. Tänk om det är mina bröder? tänker han och all trötthet lämnar honom. glásə9n högljudd Min far! säger han högt och skyndar ut ur trädgården med äpplet. Utanför kommer tiggaren honom till mötes. priletí, prilête`, priletéla < priléta kommer flygande zaprê, zapŕ` [zapə rw], zapŕla, zapréti < zapíra stänger Varsågod, ta denna lilla gren med dig! I samma stund som far frisk stiger upp ur sängen, skall du gå ut från borgen. Två korpar kommer att komma flygande och sätta sig framför dig på marken. Vidrör dem snabbt med denna lilla gren. Och återigen blev prinsen trött. Han slöt sina trötta ögon. Det tycktes honom att han flög tillsammans med tiggaren. När prinsen vaknade, fick han framför sig syn på sin fars borg. Då SN1140, Text 7 6

mísli`, da je samó sánja` o zdravílnəm jábo`ku, a ko ga je zagléda` v svôji rôki, je spozná`, da se je to rés zgodílo. Spômni` se je túdi, da móra bíti pri očétu pred večérom, zató je odhité` v grád. Ko je králj pojédə` jábo`ko, je ozdravé`. Skôči` je iz póstelje, v katéri je takó dò`go lêža`. Králjevič pa je odhité` iz sôbe. Ko je prišə ` iz gradú, sta mu napróti priletéla dvá vrána in sédla prédənj na zêmljo. Ko se ju je dotákni` z vêjico, ki mu jo je dá` beráč, sta stála pred njím njegôva bráta. V grádu so se vsí zeló veselíli. Starèjša králjeviča pa sta bilá mánj veséla, ker je njún nájmlájši brát dobí` vsê kraljéstvo, čepráv sta ônadva míslila, da se tó nikóli ne móre zgodíti. spozná < inser skóči, skôči`, skočíla, skočíti < skáče, skáka`, skakála hoppa Översättning A trodde han att han bara drömt om det hälsobringande äpplet, men när han fick syn på det i sina händer insåg han att det verkligen hade hänt. Han mindes också att måste vara hos fadern före kvällen, därför skyndade han in i borgen. När kungen ätit upp äpplet, blev han frisk. Han hoppade ur sängen i vilken han så länge legat. Och prinsen skyndade ut ur rummet. När han kom ut från borgen, kom två korpar flygande mot honom och satte sig framför honom på marken. När han vidrört dem med den lilla grenen som tiggaren gett honom stod hans båda bröder framför honom. I borgen gladde alla sig mycket. Men de båda äldre prinsarna var mindre glada eftersom deras yngste bror hade fått hela kungariket, trots att de två hade trott att det aldrig kunde hända. 5330 tecken Även denna andra folksaga är något förkortad och förenklad. Den är ursprungligen nedtecknad av Jósip Freuensfeld Rádenski. SN1140, Text 7 7

Plurale tantum. Vissa substantiv förekommer bara i plural. De har över huvud taget inga former i singular även om ordet betecknar bara ett föremål av det aktuella slaget. Ordet måste alltså böjas med ändelerna för plural och alla andra ord som syftar på substantivet i fråga, såsom verb, pronomen och adjektiv, måste också stå i plural, t.ex. Prišə ` je do velíkih vrát. (genitiv plural) Han kom till en stor dörr. Odpŕ` je jih. (ackusativ plural) Han öppnade den. Vráta so se odpŕla. (neutrum plural) Dörren öppnades. Dativ. Observa att dativ inte bara betecknar den som får något, utan även den som blir av med något, t.ex. Králjeviču je vzé` jábo`ko. Han tog äpplet från prinsen. Vissa verb kräver (styr) dativ, t.ex. Smêje se nasvétu. Han skrattar åt rådet. Beráč se mu zahváli. Tiggaren tackar honom. Reflexivt pronomen. Observera att det lilla reflexiva pronomenet i dativ är mycket användbart, men ibland svårt att översätta. Det betecknar att man utför en handling så att man själv får utbyte av handlingen, antingen på ett konkret eller på ett känslomässigt plan. T.ex. Ogledová` si je jábo`ko z vsə h straní. Han tittade på äpplet från alla håll. Han utförde handlingen för att försöka skaffa sig upplysningar om det för sin egen skull. Relativt pronomen. Observera att om det relativa pronomenet ki som betecknar objketet i bisatsen måste man sätta ut ett personligt pronomen för att markera detta objekt, t.ex. Smêje se nasvétu, ki mu ga je dá` beráč. Han skrattar åt rådet som tiggaren har givit till honom. På slovenska säger man alltså ordagrant Han skrattar åt rådet som tiggaren har givit honom det. Man kan alltså tänka sig att man tagit det två självständiga satserna Smêje se nasvétu. Dá` mu ga je beráč. Han skrattar åt rådet. Tiggaren har givit honom det. När man sedan fogar samman dem med det relativa pronomenet ki som sryker man i svenskan objektspronomenet det eftersom det upplevs som överflödigt. I slovenskan behåller man däremot det lilla ga. SN1140, Text 7 8