Världen Av Jani Pirttisalo 21 mar, 2016 4 delningar Kan utrota mänskligheten eller rädda den Om datorutvecklingen fortsätter som den gjort de senaste årtiondena så kommer vi inom en ganska snar framtid att ha maskiner som kan vara tusentals gånger intelligentare än människor. Slutet enligt vissa, ett orakel med svar på allt enligt andra. Bild 1 av 8 Nyfikna barn ställer frågor till den självlärande roboten Pepper i Japan sommaren 2015. Foto: Shizuo Kambayashi/TT Artificiell intelligens kommer att växa allt snabbare. Om forskarna får rätt; från dagens datorer, till intelligens på apnivå och vidare förbi mänsklig intelligens. Det kommer att bli svårt för vårt släkte att uppfatta en konstruerad intelligens som överträffar vår egen art. Särskilt om den blir flera tusen gånger intelligentare, vilket den väntas bli om den exponentiella tillväxten av datorkraft fortsätter. PREMIUM prenumerant. Detta är en del av SvD:s digitala urval för dig som är Hur ser en myra på en människas intelligens? Det kanske kan jämföras med hur en människa ser på en AI som är 1000 gånger intelligentare. AI är här för att stanna och forskningen rör sig snabbt framåt på bred front. Framåt i tiden ligger också en resa in i det okända, det finns riskscenarion, men det finns också ett stort hopp för vad AI kan ge mänskligheten. Sida 1 av 8
Bild 2 av 8 AI som vetenskapligt begrepp föddes 1956 Tio år innan begreppet AI föddes så utvecklades den första datorn ENIAC, den hade 1 byte i RAM-minne. Foto: TT Begreppet artificiell intelligens myntades 1956 av Stanfordforskaren John McCarthy under Dartmouth-konferensen i New Hampshire, USA. Det var där han föreslog en studie av artificiell intelligens enligt följande: Studien ska gå vidare med grundprincipen att varje aspekt av lärande eller andra egenskaper som finns i intelligens, kan beskrivas så precist att en maskin kan simulera det. Försök ska göras i hur maskiner kan använda språk, forma abstraktioner och koncept, lösa problem som bara människor kan idag, och även förbättra sig själva. Det här uttalades nästan tio år innan miniräknaren gjorde sitt intåg och tio år efter att den första datorn ENIAC byggdes. 60 år senare slog en självlärande dator en människa i ett mycket avancerat brädspel, mer om detta nedan. Sida 2 av 8
Bild 3 av 8 Smart dator "pressade" mästare i brädspel Lee Sedol besegreades av en självlärande AI i det mycket avancerade spelet Go i mars 2016. Foto: Lee Jin-man, TT Det 3000 år gamla kinesiska brädspelet Go har biljoner möjliga drag Sida 3 av 8
en bit in i en spelomgång. Schack har till exempel 20 möjliga öppningsdrag, medan Go har 361. Go har därför setts som ett viktigt steg i utvecklingen av AI. Det mycket stora antalet möjligheter i Go gör det samtidigt omöjligt att förprogrammera hur en AI ska spela, det krävs intuition, psykologi och känsla mer än raka beräkningar. Googles superdator DeepMind fick helt enkelt lära sig själv. Genom programmet AlphaGo tränade och lärde sig AI:n att spela Go mot sig själv. Med ett neuralt nätverk, vars idé är sprunget ur Dartmouthkonferensen 1956, kan en AI struktrurera sina "tankar". Nätverket efterliknar systemet med hjärnans nervceller. Var för sig är de rätt så korkade, men tillsammans och med rätt algoritmer så uppnår den en form av intelligens. Matchen slutade 4-1 till maskinen och gick till historien. Besegrade Go-mästaren Lee Sedol efter matchen: Jag har aldrig spelat ett parti där jag känt sådan press. Sida 4 av 8
Bild 4 av 8 Självlärande AI är vägen in i framtiden Googles självkörande bil är ett resultat av många års forskning inom AI. Foto: Google Press Självlärandet är en grund för AI, det krävdes till exempel i spelet Go och används idag i många system (till exempel av Facebook och i Googles sökfunktion). Nationalekonomen Stefan Fölster beskriver i sin bok "Robotrevolutionen" (Volante, 2015) hur datorer lär sig att köra. DARPA, amerikanska försvarsmyndighetens foskningsorganisation, anordnade en serie tävlingar för flera år sedan, med prispengar i potten till den som kunde producera självstyrande bilar. Vinnaren blev ett lag från Stanford. Receptet att låta bilens dator lära sig själv. Det var omöjligt att programmera hur en bil skulle se skillnad mellan en buske på vägen som den kan köra över, och en sten som den inte kan köra över. Det visade sig däremot att datorn kunde lära sig att köra på nästan samma sätt som en körskoleelev. I tävlingen föddes en ny typ av maskiner som kunde lära sig själv. Bild 5 av 8 DeepMinds nästa utmaning spela datorspel I strategispelet Starcraft producerar spelare trupper och flyttar dem fritt. Ännu har ingen AI klarat av de bästa mänskliga spelarna. Foto: Blizzard Entertainment Datorspelet Starcraft är ett strategispel som i grunden går ut på att samla resurser för att bygga arméer som i sin tur ska erövra mer resurser och till slut slå ut motståndaren. I spelet kan flera personer delta samtidigt. Varje enhet i spelet (allt från soldater och robotar till pansarvagnar och stridsflyg) som produceras kan utvecklas att bli bättre, var man satsar sina resurser väljer spelaren. Starcraft är även ett e-sportspel, där spelare från hela världen möter varandra i prestigefyllda tävlingar. En AI har tidigare tränats i att spela Starcraft, 2014 spelade 22 datorprogram mot människor två veckor i rad. Totalt spelade Sida 5 av 8
programmen 1800 spel, genom självinlärning. Trots det så vann människan över maskinen i spelet. Ingenjörerna bakom DeepMind och AlphaGo har flaggat för att Starcraft är ett möjligt nästa mål, om det passar in i utvecklingen av programmet. Bild 6 av 8 AI kan starta en artificiell evolution Företaget D-Wave (USA) forskar inom och utvecklar kvantdatorer, som kan komma att ersätta dagens alla system. På bilden en kvantprocessor. Foto: Courtesy of D- Wave Systems Inc. I princip är det bara fysiken som sätter gränser för hur snabbt datorkraften kan växa kommande årtionden. Vid en viss gräns så kommer det att behövas nya material och mjukvara som kan hantera de enorma mängder information som krävs för att en AI ska kunna nå högre intelligens. Idag satsar företag på kvantdatorer och kognitiva datorer som kommer att kräva att den binära grunden (ettor och nollor) som finns idag ersätts. Den dagen en dator ensam kan utveckla bättre varianter av sig själv så kommer AI-evolutionen att ta fart rejält. Nej, det är inte science fiction. Flera framstående forskare inom AI-fältet menar att den exponentiella tillväxten av datorkraft (teorin Moores lag) är det som behövs för att AI ska växa till en superintelligens. Om Moores lag fortsätter att stämma in så kommer en AI att befinna sig på mänsklig intelligensnivå inom några få årtionden. Vägen till en maskinell superintelligens, som är tusentals gånger intelligentare, ligger längre fram. Om teorin stämmer finns det en superintelligent dator om 30 till 50 år, enligt experterna. Bild 7 av 8 AI är beroende av mänsklig intelligens än så länge Lee Sedol (höger på skärmen) vann en gång mot AlphaGo. Hur det gick till är svårt att förklara. Foto: Lee Jin-man, TT Sida 6 av 8
Mindre känt bakom de stora framgångarna för AI är buggarna. I dag är det den mänskliga hjärnan som får rycka in när den artificiella intelligensen inte räcker till. Ett exempel: schackmästaren Kasparov hade inga förkunskaper om hur AI:n Deep Blue spelade. Som bekant förlorade han mot den maskinella intelligensen 1997 (men Kasparov vann första partiet). Däremot så fick Deep Blue uppdateringar under matchens gång och dess algoritmer skrevs om löpande. Deep Blue fick dessutom inmatat exakt på vilket sätt Kasparov spelat tidigare. I mänskliga termer: ett handikapp. Förre världsettan i Go, koreanen Lee Sedol, slog AlphaGo i ett parti. Inte ens ingenjörerna bakom den lärande AI:n kunde riktigt säga varför programmet plötsligt gjorde så dåliga drag. Hade det varit frågan om liv och död hade det kunnat gå illa. Och hur smart är egentligen en AI? De som testat att chatta med en självlärande AI på nätet vet att komplicerade frågor kan ge den en tankeknut, men underhållande är det. Pröva till exempel Mitsuku eller Cleverbot. Bild 8 av 8 AI kan utrota mänskligheten eller rädda den Stephen Hawking har varnat för att AI kan bli slutet för mänskligheten. Foto: Kirsty Wigglesworth, TT En maskinell superintelligens kan te sig lika skrämmande som fantastisk. Förra året fick AI stor uppmärksamhet när framstående forskare och profiler i världen både varnade och hyllade AI:s framsteg under senare år. Den kände teoretiske fysikern Stephen Hawking varnade att AI mycket väl kunde vara slutet för mänskligheten: Den skulle omdesigna sig själv i en ökande fart. Människor som är bundna till en långsam biologisk evolution skulle inte kunna tävla och skulle bli ersatta, sa Hawking i fjol. AI-gurun och professorn Nick Boström (University of Oxford) menar dock att en AI även kan utvecklas till ett slags orakel, som med precision kan besvara i princip alla frågor. Det har också talats om att en super-ai med sina lösningar kan ge människor längre liv och lösa klimatproblematiken. Återstår att se vad en eventuell självständig och suverän maskin beslutar att göra. Jani Pirttisalo Följ skribent Sida 7 av 8
Sida 8 av 8