Umeälven, Obbolabron Foto: Sven Thunell, ALcontrol Recipientkontroll i Umeälven och Vindelälven 2004-2005
INNEHÅLL BAKGRUND... 1 AVRINNINGSOMRÅDET... 2 METODIK... 3 RESULTAT... 5 VATTENKEMI... 5 METALLER... 10 E. COLI OCH KLEBSIELLA... 12 REFERENSER... 13 BILAGA 1 - ANALYSPARAMETRAR OCH BEDÖMNINGSGRUNDER... 15 BILAGA 2 - ANALYSRESULTAT 2004-2005... 21
UME- OCH VINDELÄLVEN ALcontrol Bakgrund BAKGRUND På uppdrag av Länsstyrelsen i Västerbottens län har ALcontrol fått i uppdrag att sammanställa resultat från recipientkontrollen i Umeälven och Vindelälven för 2004-2005. Undersökningarna har tidigare utförts i två samordnade recipientkontrollprogram. Programmet för Umeälvens övre del innefattar Ume- samt Vindelälven, samt några biflöden, från samhället Vännäs upp till fjällområdet. Programmet för Umeälvens nedre del avser området från en punkt strax ovanför Vännäs och ned till havsstationen vid Bredskär. Undersökningarna i nedre delen av Umeälven har bedrivits sedan 1977 medan undersökningarna i den övre delen inleddes 1997. Från och med 2006 genomförs undersökningarna i ett gemensamt program. Medlemmar i de två programmen är huvudsakligen kommunala VA-anläggningar, vattenregleringsföretag, industrier (bl.a. pappersbruk, sågverk, verkstadsindustri) samt fiskodlingar. När flera kommuner, industrier och andra verksamheter utnyttjar samma vattenområde som recipient är det motiverat att samordna recipientkontrollen. Genom detta erhålls bättre och mer överskådlig information om tillstånd, påverkan och förändringar i vattenområdet jämfört med vad enskilda undersökningar skulle ge. Naturvårdsverket har tidigare i Allmänna Råd 86:3 lagt upp riktlinjer för recipientkontrollen. Allmänna råd 86:3 har dock upphört att gälla när denna rapport skrivs. Några nya direktiv har ännu ej kommit ut och därför bör intentionerna i Allmänna råd behållas tills vidare. Målet med recipientkontroll (vattenundersökningar) är enligt Naturvårdsverkets Allmänna råd (86:3): att åskådliggöra större ämnestransporter och bidrag från enstaka föroreningskällor, att relatera tillståndet och utvecklingen i vattenområdet till belastande utsläpp och förväntade bakgrundshalter, att belysa utsläppens effekter i vattenområdet, att ge underlag för utvärdering, planering och utförande av miljöskyddande åtgärder. 1
UME- OCH VINDELÄLVEN ALcontrol Avrinningsområdet AVRINNINGSOMRÅDET Orientering Umeälvens huvudavrinningsområde omfattar 26 815 km 2. Älven rinner upp i Tärnafjällen och mynnar i Bottenviken utanför Umeå. Avrinningsområdet är det fjärde största i Sverige. Det största biflödet är Vindelälven, med drygt 40 % av avrinningsområdet. Den rinner upp i Ammarnäsfjällen och ansluter till Umeälven vid Vännäs, drygt tre mil från utloppet. Största delen av berggrunden i avrinningsområdet består av urberg, förutom i fjällkedjan där yngre bergarter dominerar. En del av de yngre bergarterna är kalkrika och lättvittrande. 7 % av avrinningsområdets yta utgörs av vatten. Älvarna avvattnar områden av ungefär samma storleksordning. Efter den omfattande regleringen och vattenkraftsutbyggnaden har dock älvarna fått helt olika karaktär. Umeälven med sina vattenmagasin påminner numera om en serie sammanlänkade sjöar medan däremot Vindelälven har ett naturligt flöde. Detta påverkar förhållandena i vattnen ur många aspekter, däribland vattenkemi, fauna, flödesregim och transport av partikelbundna ämnen. verksam- Föroreningsbelastande heter Umeälvens avrinningsområde påverkas av diffusa utsläpp från framförallt skogsbruk och lufttransporterade föroreningar. Utsläpp från punktkällor sker från kommunala reningsverk, industrier och fiskodlingar. I några biflöden utgör gruvnäringen med stor sannolikhet de största enskilda utsläppen av metaller. Lokalt kan även jordbruk och enskilda avlopp ha betydelse för påverkan i mindre vattendrag och sjöar. Nedan finns de företag som var med i den samordnade recipientkontrollen under 2004-2005. Inga gruvföretag var då med, men resultat från deras egen kontroll finns med i denna rapport. Företag övre Umeälven Storumans kommun Lycksele kommun Vindelns Kommun Sorsele Umlax AB Umeälvens vattenregleringsföretag Lycksele fiskodling Sorsele såg AB Överumans Fiskodling Lycksele flygplats Umasjö Fjällröding Stensele såg AB Hemavans flygplats Hällnäs såg AB Lappland-Gunnars Flygplats Åmsele Flygplats (numera nedlagd) Företag nedre Umeälven Öns reningsverk Vännäsby reningsverk Brattby reningsverk Umeå energi AB (Graniten) Umeå flygplats Umeå Hamnförvaltning SCA Timber SCA Packaging AB Volvo Lastvagnar Norrfors fiskodling Markanvändning Skogsmark dominerar i hela avrinningsområdet (43 %), och åkermarksarealen är liten (0,6 %). Avrinningsområdet har en befolkning på ca 105 000 personer varav ca 88 000 bor i tätorter. 2
UME- OCH VINDELÄLVEN ALcontrol Metodik METODIK Provtagningspunkter Totalt provtogs 24 stationer under 2004 och 2005 (15 i programmet för övre Umeälven och 9 i programmet för nedre Umeälven). Stationerna har valts så att provtagning är möjlig under hela året. Stationerna är därför förlagda till exempelvis vattenintag för olika verksamheter, kraftstationer samt broar. I Stornorrfors och i Maltbränna finns stationer som ingår i den nationella övervakningen (f.d. PMK). Data från de nationella stationerna har sammanställts med övriga resultat i årsrapporterna för båda programmen (Tabell 3). Samtliga stationer provtas sex gånger per år. Provtagningen är flödesrelaterad, varför fler provtagningar läggs under vårfloden än under vinterbasflödet. Provtagningspunkternas läge och vilka undersökningar som utförts vid respektive punkt framgår av Tabell 1. Ett problem i sammanhanget är att samma beteckning används för olika stationer i de båda programmen. Exempelvis finns station U2 i båda programmen, men det är två helt skilda stationer. För att särskilja dem i denna sammanställning kallas de stationsnamn som finns på två ställen för öu2 samt nu2. Tabell 1. Provtagningspunkter för vattenkemi i den samordnade recipientkontrollen för övre Umeälven och Vindelälven Station Namn Biflöde X-koordinat Y-koordinat U2 Ajaure 1492070 7266740 U3 Stensele 1565600 7217780 U4 Blåvikssjön 1606640 7193620 U5 Tuggensele 1647860 7155440 U6 Bjurfors N 1683490 7115620 Ubf1 Juktån Juktån 15911 7214180 Ubf2 Lycksbäcken Lycksbäcken 1635880 7172820 Ubf3 Ramsan Ramsan 1682360 7108730 V1 Sorsele 1578370 7272260 V2 Vindelngransele 1617240 7224920 V3 Vindeln 1682290 7139340 Vbf1 Tjulån Tjulån 1583430 7317560 Vbf2 Laisälven Laisälven 1577390 7282000 Vbf3 Vormbäcken Vormbäcken 1637025 7202653 Vbf4 Hjuksån Hjuksån 1668020 7166230 3
UME- OCH VINDELÄLVEN ALcontrol Metodik Tabell 2. Provtagningspunkter för vattenkemi i den samordnade recipientkontrollen för nedre Umeälven Station Namn X-koordinat Y-koordinat U1 Vännäs vattenverk 1692340 7093760 U2 Vännäsby, ovan bro 1698240 7097110 U3 Baggböle nedströms råvattenintag 1712630 7087780 U4 Kyrkbron 1719570 7086940 U5 Sydspetsen Öhn 1721360 7084240 U6 Obbolas råvattenintag, Degernäs 1722120 7081060 U7 Nya Obbolabron 1723860 7074890 U8 Mynning i huvudfåra, rakt utanför lotsarna 1723770 7071360 U9 Syd Obbola (Havsstation) 1720860 7064060 Tabell 3. Provtagningspunkter för vattenkemi i den nationella övervakningen i Umeälven och Vindelälven Station Namn X-koordinat Y-koordinat öu8/pmk Stornorrfors 1708650 7089790 V4/PMK Maltbränna 1689148 7129561 Parametrar Undersökta vattenkemiska parametrar framgår av Tabell 4. I programmet för övre Umeälven och Vindelälven mäts metaller (zink, koppar och järn) medan det inte sker i programmet för nedre Umeälven. I stället har frysta prover sparats i minst ett år för eventuella behov. Analysparametrarnas innebörd och bedömningsgrunder för dessa redovisas i Bilaga 1. Analyser i de två programmen har utförts av olika laboratorier under den tid som undersökningar har bedrivits. Detta kan påverka resultaten men troligen kan övergripande förändringar och trender skönjas trots detta. Tabell 4. Analyserade vattenkemiska parametrar i de samordnade recipientkontrollprogrammen för Umeälven samt Vindelälven. Ö = SRK övre Umeälven och Vindelälven, N = SRK i nedre Umeälven Parameter Enhet Program Temperatur o C Ö, N ph - N, Ö Absorbans 420 nm N, Ö Färg mg Pt/l Ö Konduktivitet ms/m N, Ö TOC mg/l N, Ö COD-Mn mg/l N Syrgas mg/l N (bottenvatten) Syremättnad % N (bottenvatten) Fosfatfosfor µg/l N, Ö Totalfosfor µg/l N, Ö Nitrit/nitratkväve µg/l N, Ö Totalkväve µg/l N, Ö E. Coli antal/100 ml N Klebsiella-bakterier antal/100 ml N (station 5, 8) Järn µg/l Ö Koppar µg/l N, Ö Zink µg/l N, Ö 4
UME- OCH VINDELÄLVEN ALcontrol Resultat RESULTAT Figur 1. Vattnets kretslopp. Vattenkemi Bedömningar av analysresultaten har gjorts utifrån Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet, Sjöar och vattendrag (Rapport 4913) samt KM Labs Tilllämpningsförslag gällande bedömningsgrunder kemi (KM Lab 2000) och är kursiverade i texten. Samtliga analysresultat för 2004 och 2005 finns redovisade i Bilaga 2. I diagram redovisas även tidigare års resultat, men kommenteras inte närmare. ph Ett vattens ph-värde är ett mått på dess surhet. I Umeälvens huvudfåra och biflöden bedöms ph-värdena som svagt sura till nära neutrala i samtliga provpunkter under 2004-2005. Även i Vindelälven var ph-värdena svagt sura nära neutrala och risken för försurning var liten. I samband med snösmältningen och vårfloden under vårarna minskade ph-värdet vid flera provpunkter, både i Umeälven och i Vindelälven. Värdena var dock inte oroväckande låga och förekom endast vid enstaka tillfällen. Näringsämnen De växtnäringsämnen som reglerar växtsamhällenas tillväxt är i de flesta fall fosfor (P) och i ett mindre antal fall kväve (N). Ett näringsrikt tillstånd uppstår vid riklig tillförsel av olika kväve- och fosforfraktioner till vattnet. De lösta näringsämnena ammoniumkväve, nitrat/nitritkväve och fosfatfosfor är lättillgängligt för växtplankton och följer en naturlig årscykel. I sjöar 5
UME- OCH VINDELÄLVEN ALcontrol Resultat sjunker halterna i vattnet under vegetationsperioden eftersom ämnena tas upp och binds i planktonbiomassan. Under vintern ökar halterna av löst kväve och fosfor eftersom produktionen är låg i vattnet. Låga fosforhalter vid flertalet provpunkter Totalfosforhalterna i Umeälven var låga under både 2004 och 2005 (Figur 3). Halterna bedöms som låga i samtliga provpunkter uppströms sammanflödet med Vindelälven. Undantaget är Ramsan (Ubf3) där halterna bedöms som måttligt höga. Nedströms sammanflödet med Vindeln bedömdes halterna som låga måttligt höga i samtliga punkter. I Vindelälven uppmättes de högsta fosforhalterna i Sorsele (V1) och Hjuksån (VBf4; Figur 2). I Vindelälven uppmättes något höga halter under 2004 jämfört med 2005, och bedömdes som låga till måttligt höga. Att Vindelälven uppvisar högre fosforhalter än Umeälven kan bero på att den är oreglerad. Det finns inga kraftverksdammar där partiklar fastläggs, vilket resulterar i att en mindre mängd av partikulärt bunden fosfor sedimenterar. Efter sammanflödet med Vindelälven kan en viss ökning av näringsnivåerna i Umeälven anas. Detta är troligen både en följd av de högre fosforhalterna i Vindelälven samt påverkan från bl. a. Vännäs reningsverk. mg/l 0,025 0,020 0,015 0,010 0,005 0,000 Totalfosfor Vbf1 Vbf2 V1 V2 Vbf3 Vbf4 V3 V4/PMK V5 2004 2005 Figur 2. Medelhalter av fosfor i Vindelälven 2004-2005. Streckad linje visar övergången från låga till måttligt höga halter. Över den heldragna linjen är halterna höga. För Vormbäcken (Vbf3) saknas data. mg/l 0,020 Totalfosfor 2004 2005 0,015 0,010 0,005 0,000 öu2 öu3 Ubf1 öu4 Ubf2 öu5 öu6 Ubf3 nu1 nu2 öu8/pmk nu3 nu4 nu5 nu6 nu7 nu8 nu9 Figur 3. Medelhalter av fosfor i Umeälven 2004-2005. Pilen indikerar sammanflödet med Vindelälven. Streckad linje visar övergången från låga till måttligt höga halter. Över den heldragna linjen är halterna höga. 6
UME- OCH VINDELÄLVEN ALcontrol Resultat I samtliga stationer i både huvudfåran och i biflödena går det att urskilja ett mönster med högre fosforhalter närmare kusten. En bidragande orsak till detta kan bl.a. vara ökat läckage från omgivande mark när man går från fjälltrakternas magra moränmarker till kustområdets finkorniga sedimentjordar. Utsläpp från avloppsanläggningar längs med älven påverkar också. Närmare kusten finns även mer jordbruksverksamhet och enskilda avlopp som bidrar med näring. Även de större vattenmagasinen kan ge viss påverkan. Låga kvävehalter vid flertalet provpunkter Totalkvävehalterna i Umeälven var låga i flertalet punkter under 2004-2005. I Ramsan (Ubf3) uppmättes dock måttligt höga halter (Figur 5). Nedströms sammanflödet med Vindeln ökade kvävehalterna något, men halterna bedömdes fortfarande som låga i samtliga punkter. Liksom för fosfor uppmättes de högsta kvävehalterna i Ramsan. samtliga punkter med undantag av Sorsele (V1) som uppvisade måttligt höga halter under 2004. I Vindelälven syns inga stora skillnader i halter mellan 2004 och 2005 med undantag för Sorsele. mg/l 0,40 0,30 0,20 0,10 0,00 Vbf1 Vbf2 V1 Totalkväve V2 Vbf3 Vbf4 V3 V4/PMK 2004 2005 V5 Figur 4. Medelhalter av kväve i Vindelälven 2004-2005. Streckad linje visar övergången från låga till måttligt höga halter. För Vormbäcken (Vbf3) saknas data. I Vindelälven uppmättes de högsta kvävehalterna, till skillnad från fosfor, i de punkter som är belägna längre ned i systemet (Figur 4). Halterna bedömdes som låga i mg/l 0,40 Totalkväve 2004 2005 0,30 0,20 0,10 0,00 öu2 öu3 Ubf1 öu4 Ubf2 öu5 öu6 Ubf3 nu1 nu2 öu8/pmk nu3 nu4 nu5 nu6 nu7 nu8 nu9 Figur 5. Medelhalter av kväve i Umeälven 2004-2005. Pilen indikerar sammanflödet med Vindelälven. Streckad linje visar övergången från låga till måttligt höga halter. 7
UME- OCH VINDELÄLVEN ALcontrol Resultat Efter sammanflödet med Vindelälven kan en viss ökning av näringsnivåerna i Umeälven anas, och troligen är det utsläpp från reningsverken i bl. a. Vännäs och Umeå som bidragit till detta (Figur 5). Under växtsäsongen minskade halterna av de lösta kvävefraktionerna (nitrit/nitratkväve) i samtliga punkter, troligen som en följd av den ökande produktionen under sommaren. Halterna av ammoniumkväve bedömdes som låga i samtliga punkter. I Vindelälven och Umeälven finns ingen risk för eutrofiering (övergödning) om närsaltshalterna stannar på samma nivåer som de var under 2004-2005. Liksom för fosfor går det att urskilja ett mönster med högre kvävehalter närmare kusten. Orsakerna är troligen desamma som för fosfor, med bl.a. ökat läckage från omgivande mark och mer jordbruksverksamhet samt enskilda avlopp närmare kusten. Syrgas och organiska ämnen Mycket låga till höga TOC-halter Halten organiska ämnen (TOC) i Umeälven varierade från mycket låg längst upp i systemet (Ajaure, öu2) till hög i biflödet Ramsan (Ubf3) under 2004-2005 (Figur 6). Nedströms sammanflödet med Vindeln var halterna relativt liknande i samtliga stationer. I Vindelälven uppmättes de högsta halterna av organiskt material i biflödet Hjuksån (Vbf4). I hela Vindelälven varierade halten organiska ämnen från mycket låg till måttligt hög (Figur 7). Stor tillförsel av humusämnen från omgivande marker bidrar till en hög halt av organiska ämnen i vattnet. Organiska ämnen har en syretärande effekt på vattnet p.g.a. att syre förbrukas vid nedbrytning. Vid samtliga provplatser där syrgas mäts rådde ett syrerikt tillstånd under året. Troligen bidrog de låga halterna av organiska ämnen till låg syreförbrukning och därmed goda syreförhållanden. mg/l 15 TOC 2004 2005 12 9 6 3 0 öu2 öu3 Ubf1 öu4 Ubf2 öu5 öu6 Ubf3 nu1 nu2 öu8/pmk nu3 nu4 nu5 nu6 nu7 nu8 nu9 Figur 6. Medelhalter av organiska ämnen (TOC) i Umeälven 2004-2005. Pilen indikerar sammanflödet med Vindelälven. Streckad linje visar övergången från mycket låg till låg halt. Över den heldragna linjen är halten måttligt hög och över den tjocka heldragna linjen hög. 8
UME- OCH VINDELÄLVEN ALcontrol Resultat mg/l 15 12 9 TOC 2004 2005 nen (COD Mn eller TOC). Humus består av svårnedbrytbara organiska ämnen som kommer från omgivande skogs- och myrmarker. Vid stor nederbörd sker stor utlakning av humusämnen från marken till vattnet. 6 3 0 Vbf1 Vbf2 V1 V2 Vbf3 Vbf4 V3 V4/PMK V5 Figur 7. Medelhalter av TOC i Vindelälven 2004-2005. Streckad linje visar övergången från mycket låg till låg halt. Över den heldragna linjen är halten måttligt hög och över den tjocka heldragna linjen hög. Ljusförhållanden Vattnets färg är främst ett mått på mängden humus och järn i vattnet och är ofta en återspegling av halterna av organiska äm- Svagt till måttligt färgat vatten Absorbansen i Umeälven visade på att vattnet var svagt till måttligt färgat i flertalet punkter under 2004-2005. Undantaget var Ramsan (Ubf3) där vattnet var starkt färgat i flera provpunkter (Figur 8). I Vindelälven uppmättes den högsta vattenfärgen i de punkter som är belägna längst ner i systemet. Framförallt var det Hjuksån (Vbf4) och Vindeln (V3) som uppvisade hög absorbans (Figur 9). I hela Vindelälven varierade vattnets färg från svagt till betydligt färgat. Nedströms sammanflödet med Vindeln ökade vattenfärgen i Umeälven något. 420 nm/5 cm 0,25 Absobans 2004 2005 0,20 0,15 0,10 0,05 0,00 öu2 öu3 Ubf1 öu4 Ubf2 öu5 öu6 Ubf3 nu1 nu2 öu8/pmk nu3 nu4 nu5 nu6 nu7 nu8 nu9 Figur 8. Medelvärden för absorbans i Umeälven 2004-2005. Pilen indikerar sammanflödet med Vindelälven. Streckad linje visar övergången från obetydligt till svagt färgat vatten. Över den heldragna linjen är vattnet till måttligt färgat, över den streckade tjocka linjen betydligt färgat och över den tjocka heldragna linjen starkt färgat. 9
UME- OCH VINDELÄLVEN ALcontrol Resultat mg/l 0,25 Absorbans 2004 2005 nehåll av organiska ämnen. Om vattnet innehåller höga halter av metaller påverkas vattnets organismer negativt. 0,20 0,15 0,10 I Vindel- och Umeälvens avrinningsområde finns både pågående och nedlagd gruvverksamhet, och detta påverkar metallhalterna i älvarna. 0,05 0,00 Vbf1 Vbf2 V1 V2 Vbf3 Vbf4 V3 V4/PMK V5 Figur 9. Medelvärden för absorbans i Vindelälven 2004-2005. Streckad linje visar övergången från obetydligt till svagt färgat vatten. Över den heldragna linjen är vattnet till måttligt färgat, över den streckade tjocka linjen betydligt färgat och över den tjocka heldragna linjen starkt färgat. Koppar Höga halter av koppar i flera stationer Kopparhalterna i Umeälven varierade från mycket låga till låga under 2004 och 2005 (Figur 10). I Vindelälven var halterna i flertalet stationer mycket låga till måttligt höga. Undantaget var Vormbäcken (Vbf3) där halterna bedömdes som höga (Figur 11). Troligen beror de förhöjda halterna i Vormbäcken på påverkan från gruvindustri. Konduktivitet Tidigare undersökningar av yt- mellanoch bottenskikt har visat att variationerna mellan dessa skikt är mycket små utom i stationerna i Österfjärden och mynningsområdet. Där sker saltvatteninträngningar från havet som medför att vattenmassan skiktas i ett ytskikt av älvsvatten och ett saltare havsvattenskikt i botten. µg/l 1,5 1,0 0,5 Koppar 2004 2005 Konduktiviteten var låg (1,2-14,8 ms/m) i samtliga punkter som inte är påverkade av havsvatten. Vid ett tillfälle (040527) uppmättes en förhöjd konduktivitet på 41 ms/m vid Kyrkbron (nu4). Vid övriga provtagningar uppmättes dock betydligt lägre konduktivitet. I de tre nedersta punkterna var konduktiviteten betydligt högre och varierade mellan 3,0 ms/m i ytvattnet till 810 ms/m i bottenvattnet. 0,0 öu2 öu3 Ubf1 öu4 Ubf2 öu5 öu6 Ubf3 nu8 Figur 10. Medelvärden för koppar i Umeälven 2004-2005. Streckad linje visar övergången från mycket låga till låga halter. Metaller Metaller förekommer naturligt i låga halter i sjöar och vattendrag. Halterna varierar med avrinningsområdets berggrund och jordart, vattnets grumlighet, surhet och in- 10
UME- OCH VINDELÄLVEN ALcontrol Resultat µg/l 12,0 10,0 Koppar 2004 2005 µg/l 80 Zink 2004 2005 8,0 60 6,0 40 4,0 2,0 20 0,0 0 Vbf1 Vbf2 V1 V2 Vbf3 Vbf4 V3 V4 Vbf1 Vbf2 V1 V2 Vbf3 Vbf4 V3 V4 Figur 11. Medelvärden för koppar i Vindelälven 2004-2005. Streckad linje visar övergången från mycket låga till låga halter. Över den heldragna linjen är halterna måttligt höga, och över den tjocka linjen höga. Figur 13. Medelvärden för zink i Vindelälven 2004-2005. Streckad linje visar övergången från mycket låga till låga halter. Över den heldragna linjen är halterna måttligt höga, och över den tjocka heldragna linjen höga. Zink Höga halter av zink i station Vbf3 Zinkhalterna i Umeälven och Vindelälven var mycket låga till låga i flertalet stationer (Figur 12 och Figur 13). Undantaget var Vormbäcken (Vbf3) där halterna bedömdes som höga. µg/l 6 Zink 2004 2005 Järn Förhöjda halter av järn i flera stationer De högsta järnhalterna i Umeälven uppmättes i Lycksbäcken (Ubf2) och Ramsan (Ubf3; Figur 15). Här var halterna betydligt högre jämfört med övriga undersökta stationer. I Vindelälven uppmättes förhöjda järnhalter i Vormbäcken (Vbf3), Hjuksån (Vbf4), Vindeln (V3) och Maltbränna (V4). µg/l 1200 Järn 2004 2005 4 800 2 400 0 öu2 öu3 Ubf1 öu4 Ubf2 öu5 öu6 Ubf3 nu8 Figur 12. Medelvärden för zink i Umeälven 2004-2005. Streckad linje visar övergången från mycket låga till låga halter. 0 öu2 öu3 Ubf1 öu4 Ubf2 öu5 öu6 Ubf3 nu8 Figur 14. Medelvärden för järn i Umeälven 2004-2005. 11
UME- OCH VINDELÄLVEN ALcontrol Resultat µg/l 800 Järn 2004 2005 ant/100 ml 60 E.coli 2004 2005 600 50 40 400 30 200 20 10 0 0 Vbf1 Vbf2 V1 V2 Vbf3 Vbf4 V3 V4 nu1 nu2 nu3 nu4 nu5 nu6 nu7 nu8 nu9 Figur 15. Medelvärden för järn i Vindelälven 2004-2005. Figur 16. Årsmedel av E.coli i Umeälven 2004-2005. Gränsen för tjänligt till tjänligt med anmärkning för badvatten, 100/100ml är ej utritad i figuren. E. coli och Klebsiella Bakteriehalten har endast undersökts i den nedre delen av Umeälven. Halten bakterier har bedömts i enlighet med SNV:s föreskrifter om badvatten; SNFS (1996:6). Bakteriehalterna har varierat mellan åren, men generellt uppmättes mindre mängd bakterier under 2004 och 2005 jämfört md tidigare. I samtliga punkter i Umeälven var vattnet av bra kvalitet med endast enstaka tarmbakterier vid flertalet tillfällen. I Baggböle (nu3), Kyrkbron (nu4) och Sydspetsen av Öhn (nu5) överskred antalet tarmbakterier aldrig gränsen för tjänligt med anmärkning för badvatten (100/100 ml). I övriga stationer var antalet tarmbakterier högre, men antalet överskred gränsvärdet för badvatten (100/100 ml) vid endast ett eller två tillfällen under 2004 och 2005 (Figur 16). Klebsiellabakterier påvisades vid sydspetsen Öhn (nu5) under 2005 men ej under 2004. I mynningen (nu8) påvisades Klebsiellabakterier under 2004 men ej under 2005. 12
UME- OCH VINDELÄLVEN ALcontrol Referenser REFERENSER Alabaster & Lloyd. 1982. Water quality criteria for freshwater fish. Butterworth. ALcontrol Laboratories. 2004. Översiktlig sammanställning av recipientkontrollen i Umeälven och Vindelälven 1999-2003 KM Lab. 2000. Tillämpningsförslag gällande bedömningsgrunder kemi. Skrivelse angående nya bedömningsgrunder för miljökvalitet (vattenkemi). KM Lab AB 2000-02-14. Naturvårdsverket. 1969. Bedömningsgrunder för svenska ytvatten. Statens Naturvårdsverks Publikationer 1969:1. Naturvårdsverket. 1986a. Recipientkontroll vatten. Allmänna Råd 86:3. Naturvårdsverket 1986b. Recipientkontroll vatten. Metodbeskrivningar Del I. Undersökningsmetoder för basprogram. Rapport 3108. Naturvårdsverket 1996. Handbok för miljöövervakning. Utgåva 1996-06-24. Arbetsmaterial. Naturvårdsverket. 1999a. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, Sjöar och vattendrag. Rapport 4913. SCB. 1998. Statistik för avrinningsområden 1995. Statistiska meddelanden, beställningsnummer Na 11 SM 9701. SNV:s föreskrifter om badvatten; SNFS (1996:6). 13
UME- OCH VINDELÄLVEN ALcontrol Referenser 14
UME- OCH VINDELÄLVEN ALcontrol Bilaga 1 BILAGA 1 Analysparametrarnas innebörd och bedömningsgrunder för vattenkemi 15
UME- OCH VINDELÄLVEN ALcontrol Bilaga 1 Analysparametrarnas innebörd Från och med undersökningsåret 1999 tilllämpas Naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913 Sjöar och vattendrag). Nedanstående klassgränser har hämtats från rapporten. Vissa tillägg och avvikelser från Naturvårdsverkets bedömningsgrunder har gjorts (Tillämpningsförslag gällande bedömningsgrunder kemi, KM Lab 2000). Skillnaderna kommenteras i efterföljande text. Då inget annat anges, anser bedömningen årsmedelvärden i ytvatten (0,5 m). För ph avses medianvärden och för syre i sjöar årslägsta halter i bottenvatten (en meter över botten). Vattentemperatur ( C) Temperatur mäts alltid i fält. Den påverkar bl.a. den biologiska omsättningshastigheten och syrets löslighet i vatten. Eftersom densitetsskillnaden per grad ökar med ökad temperatur, kan ett språngskikt bildas i sjöar under sommaren. Detta innebär att vattenmassan skiktas i två vattenvolymer med olika fysikaliska och kemiska egenskaper. Förekomst av temperatursprångskikt försvårar ämnesutbytet mellan yt- och bottenvatten, vilket medför att syrebrist kan uppstå i bottenvattnet där syreförbrukande processer dominerar. Under vintern medför isläggningen att syresättningen av vattnet i stort sett upphör. Under senvintern kan därför också syrebrist uppstå i bottenvattnet. ph-värde Vattnets surhetsgrad anges som ph-värde. Skalan är logaritmisk, vilket innebär att ph 6 är 10 gånger surare och ph 5 är 100 gånger surare än ph 7. Normala ph-värden i sjöar och vattendrag är oftast 6-8. Regnvatten har ett ph-värde på 4,0-4,5. Låga värden uppmäts som regel i sjöar och vattendrag i samband med snösmältning eller kraftiga regn. Höga ph-värden kan under sommaren uppträda vid kraftig algtillväxt, vilket är en konsekvens av koldioxidupptaget vid fotosyntesen. Vid ph-värden under ca 5,5 uppstår biologiska störningar, t.ex. nedsatt fortplantningsförmåga hos vissa fiskarter, utslagning av känsliga bottenfaunaarter m.m. Vid värden under ca 5,0 sker drastiska förändringar och utarmning av organismsamhällen. Låga ph-värden ökar många metallers löslighet och därmed giftighet i vatten. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) kan vattnets tillstånd med avseende på ph (medianvärde) indelas enligt följande effektrelaterade skala: > 6,8 Nära neutralt 6,5 6,8 Svagt surt 6,2 6,5 Måttligt surt 5,6 6,2 Surt < 5,6 Mycket surt Tillägg (KM Lab) 8 9 Högt ph-värde > 9 Mycket högt ph-värde Konduktivitet (ms/m, 25 C) Konduktivitet (elektrisk ledningsförmåga) är ett mått på den totala halten lösta salter i vattnet. De ämnen som vanligen bidrar mest till konduktiviteten i sötvatten är kalcium, magnesium, natrium, kalium, klorid, sulfat och vätekarbonat. Konduktiviteten ger information om markoch berggrundsförhållanden i tillrinningsområdet. Konduktiviteten kan i en del fall också användas som indikation på utsläpp. Utsläppsvatten från reningsverk har ofta höga salthalter. 16
UME- OCH VINDELÄLVEN ALcontrol Bilaga 1 Vatten med hög salthalt är tyngre (har högre densitet) än saltfattigt vatten. Om inte vattnet omblandas kommer därför det saltrika utsläppsvattnet att inlagras på botten av sjöar och vattendrag. Färgtal (mg/l) Färgtal mäts genom att vattnets färg jämförs med en brungul färgskala (platinaklorid). Färgtalet är främst ett mått på vattnets innehåll av humus och järn. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) kan en klassindelning med avseende på vattnets färgtal göras enligt följande: < 10 Ej eller obetydligt färgat 10 25 Svagt färgat 25 60 Måttligt färgat 60 100 Betydligt färgat > 100 Starkt färgat Fotometermätningar av vattnets absorbans på filtrerat vatten vid 420 nm våglängd ger högre precision än mätningar av vattenfärg med färgkomparator, speciellt vid låg vattenfärg. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) kan en klassindelning med avseende på vattnets absorbans göras enligt följande: < 0,02 Ej eller obetydligt färgat 0,02 0,05 Svagt färgat 0,05 0,12 Måttligt färgat 0,12 0,2 Betydligt färgat > 0,2 Starkt färgat TOC (mg/l) TOC (totalt organiskt kol) ger information om halten av organiska ämnen. TOChalten ligger i intervallen 2-5 mg/l för näringsfattiga klarvattensjöar, 5-15 mg/l för humösa sjöar och 5-15 mg/l för näringsrika sjöar. Vatten som är kraftigt förorenade med organiskt material kan ha värden överstigande 15 mg/l. Nedbrytningen av det organiska materialet förbrukar syre. TOC-halten ger därför även information om risken för låga syrgashalter. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) kan en klassindelning med avseende på TOC-halt göras enligt följande: < 4 Mycket låg halt 4 8 Låg halt 8 12 Måttligt hög halt 12 16 Hög halt > 16 Mycket hög halt COD Mn (mg/l) COD Mn (kemisk syreförbrukning) ger information om halten organiska ämnen och vissa oorganiska ämnen som järn och ammonium. Värdet anger mängden syre som åtgår vid den kemiska oxidationen av provet. Tidigare angavs det s.k. permanganattalet, KMnO 4, vilket i princip är detsamma som COD Mn multiplicerat med faktorn 3,95. Halterna av COD Mn ligger i intervallen 2-5 mg/l för näringsfattiga klarvattensjöar, 10-25 mg/l för humösa sjöar och 5-15 mg/l för näringsrika sjöar. Vatten som är kraftigt förorenade med organiskt material kan ha värden överstigande 20 mg/l. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) är klassindelningen för COD Mn identisk med TOC-skalan (se rubriken TOC). Syrehalt (mg/l) Syrehalten anger mängden syre som är löst i vattnet. Vattnets förmåga att lösa syre minskar med ökad temperatur och ökad salthalt. Syre tillförs vattnet främst genom omrörning (vindpåverkan, forsar) samt genom växternas fotosyntes. Syre förbrukas vid nedbrytning av organiska ämnen. 17
UME- OCH VINDELÄLVEN ALcontrol Bilaga 1 Syrebrist kan uppstå i bottenvattnet i sjöar med hög humushalt, efter kraftig algblomning eller efter tillförsel av syreförbrukande utsläpp (organiska ämnen, ammonium). Risken är störst under sensommaren, särskilt vid förekomst av skiktning (se rubriken Vattentemperatur), och i slutet av isvintrar. Om djupområdet i en sjö är litet kan syrebrist uppträda även vid låg eller måttlig belastning av organiska ämnen (humus, plankton). I långsamt rinnande vattendrag kan syrebrist uppstå sommartid vid hög belastning av organiska ämnen och ammonium. Lägre syrehalter än 4-5 mg/l kan ge skador på syrekrävande vattenorganismer. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) kan tillståndet med avseende på syrehalt (årslägsta värde) indelas enligt: > 7 Syrerikt 5 7 Måttligt syrerikt 3 5 Svagt syretillstånd 1 3 Syrefattigt tillstånd < 1 Syrefritt/nästan syrefritt Syremättnad (%) Syremättnad är den andel som den uppmätta syrehalten utgör av den teoretiskt möjliga halten vid aktuell temperatur och salthalt. Vid 0 C kan sötvatten t.ex. hålla en halt av 14 mg/l, men vid 20 C endast 9 mg/l. Mättnadsgraden kan vid kraftig algtillväxt betydligt överskrida 100 %. Vattnets tillstånd med avseende på syre bedöms utifrån syrehalten (se rubriken Syrehalt). Kväve (µg/l) Totalkväve (tot-n) anger det totala kväveinnehållet i ett vatten. Kvävet kan föreligga dels organiskt bundet, dels som lösta salter. De senare utgörs av nitrat, nitrit och ammonium. Kväve är ett viktigt näringsämne för levande organismer. Tillförsel av kväve anses utgöra den främsta orsaken till övergödningen (eutrofieringen) av våra kustvatten. Kväve tillförs sjöar och vattendrag genom nedfall av luftföroreningar, läckage från jord- och skogsbruksmarker samt genom utsläpp av avloppsvatten. Nitratkväve (NO 3 -N) är en viktig närsaltkomponent som direkt kan tas upp av växtplankton och högre växter. Nitrat är lättrörligt i marken och tillförs sjöar och vattendrag genom s.k. markläckage. Ammoniumkväve (NH 4 -N) är den oorganiska fraktion av kväve som bildas vid nedbrytning av organiska kväveföreningar. Ammonium omvandlas via nitrit (NO 2 -N) till nitrat (NO 3 -N) med hjälp av syre. Denna process tar ganska lång tid och förbrukar stora mängder syre. Oxidation av 1 kg ammoniumkväve förbrukar 4,6 kg syre. Många fiskarter och andra vattenlevande organismer är känsliga för höga halter av ammonium beroende på att gifteffekter kan förekomma. Giftigheten är beroende av ph-värdet (vattnets surhet), temperaturen och koncentrationen av ammonium. En del ammonium övergår till ammoniak som är giftigt. Ju högre ph-värde och temperatur desto större andel ammoniak i förhållande till ammonium (Alabaster & Lloyd, 1982). Enligt Naturvårdsverket (1969:1) är gränsvärdet för laxfisk (t.ex. öring och lax) 0,2 mg ammonium/l och för fisk i allmänhet (t.ex. abborre, gädda och gös) 1,5 mg ammonium/l. Det finns dock en del tåliga arter inom gruppen vitfiskar (t.ex. ruda, mört och braxen) som klarar högre halter. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) kan tillståndet med avseende på totalkvävehalt (maj oktober) i sjöar bedömas enligt: 18
UME- OCH VINDELÄLVEN ALcontrol Bilaga 1 < 300 Låga halter 300 625 Måttligt höga halter 625 1250 Höga halter 1250 5000 Mycket höga halter > 5000 Extremt höga halter Dessa gränser har tillämpats för medelhalter av värden uppmätta även under övriga delar av året. Tillståndsbedömningen i rinnande vatten har gjorts enligt samma normer. Fosfor (µg/l) Totalfosfor (tot-p) anger den totala mängden fosfor som finns i vattnet. Fosfor föreligger i vatten antingen organiskt bundet eller som fosfat (PO 4 -P). Fosfor är i allmänhet det tillväxtbegränsande näringsämnet i sötvatten och alltför stor tillförsel kan medföra att vattendrag växer igen och syrebrist uppstår. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) kan tillståndet med avseende på totalfosforhalt (maj-oktober) i sjöar bedömas enligt nedanstående skala. Skalan är kopplad till olika produktionsnivåer, från näringsfattiga till näringsrika vatten: < 12,5 Låga halter 12,5 25 Måttligt höga halter 25 50 Höga halter 50 100 Mycket höga halter > 100 Extremt höga halter Dessa gränser har tillämpats för medelhalter av värden uppmätta även under övriga delar av året. Tillståndsbedömningen i rinnande vatten har gjorts enligt samma normer. 19
UME- OCH VINDELÄLVEN ALcontrol Bilaga 1 20
BILAGA 2 Analysresultat Ume- och Vindelälven 2004 och 2005 21
Plats Station Datum Temp ph Kond NO2+3-N Tot-N PO4-P Tot-P TOC oc ms/m mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l Ajaure öu2 2004-02-24 7,1 3,8 0,035 <0,002 <0,002 <1 2004-04-14 7,2 4,9 0,046 0,10 <0,002 0,002 <1 2004-05-25 7,2 3,5 0,037 0,14 0,003 0,005 1,3 2004-06-02 7,4 9 0,032 0,22 <0,002 <0,002 1,2 2004-08-03 15,0 7,4 3,5 0,007 0,13 0,003 0,005 1,6 2004-09-28 7,3 3,5 0,016 0,07 <0,002 0,002 1,3 Medel 2004 15,0 7,3 4,7 0,029 0,13 0,002 0,003 1,1 Ajaure öu2 2005-03-03 7,1 4,1 0,030 0,14 0,002 0,003 1,4 2005-04-26 7,1 4,2 0,037 0,11 <0,002 <0,002 1,3 2005-06-07 7,2 3,8 <0,005 0,10 0,009 0,043 1,4 2005-06-14 7,1 3,9 0,031 0,07 <0,002 0,002 1,6 2005-08-09 7,4 3,7 0,015 0,11 0,002 0,005 1,5 2005-10-04 7,4 3,5 0,017 0,075 <0,002 <0,002 1,4 Medel 2005 7,2 3,9 0,022 0,10 0,003 0,009 1,4 Stensele öu3 2004-02-24 7,1 3,6 0,041 0,12 <0,002 <0,002 1,2 2004-04-13 7,4 7,3 0,038 0,12 <0,002 <0,002 1,1 2004-05-25 7,0 6,7 1,9 0,010 0,26 <0,002 0,011 5,4 2004-06-02 7,0 2,2 <0,005 0,39 <0,002 0,01 6,7 2004-08-03 15,0 7,4 3,5 0,017 0,12 <0,002 0,006 2,6 2004-09-28 9,0 7,3 3,5 0,023 0,14 <0,002 0,004 2,0 Medel 2004 10,3 7,2 3,7 0,022 0,19 <0,002 0,006 3,2 Stensele öu3 2005-02-28 7,1 3,8 0,053 0,17 <0,002 <0,002 2,0 2005-04-26 7,3 4,1 0,043 0,14 <0,002 0,002 2,2 2005-06-07 11,0 6,8 2,1 0,005 0,22 <0,002 0,008 7,5 2005-06-14 6,9 2,2 <0,005 0,21 <0,002 0,008 6,7 2005-08-09 15,0 7,5 3,5 0,018 0,14 <0,002 0,004 2,3 2005-10-04 10,0 7,4 3,7 0,035 0,13 <0,002 <0,002 2,4 Medel 2005 12,0 7,2 3,2 0,026 0,17 <0,002 0,004 3,9 Åskiljebron Ubf1 2004-02-24 7,2 3,7 0,042 0,12 <0,002 <0,002 1,3 2004-04-13 8,1 7 0,036 0,12 <0,002 <0,002 1,2 2004-05-25 8 7,0 2,3 0,006 0,19 <0,002 0,006 3,9 2004-06-02 7,1 2,6 <0,005 0,30 <0,002 0,003 5,1 2004-08-03 15 7,4 3,5 0,016 0,10 <0,002 0,005 2,6 2004-09-28 9 7,2 3,4 0,021 0,14 <0,002 0,004 2,7 Medel 2004 10,7 7,2 3,8 0,021 0,16 <0,002 0,003 2,8 Åskiljebron Ubf1 2005-02-28 7,1 3,8 0,052 0,15 <0,002 <0,002 2,1 2005-04-26 7,3 4,0 0,048 0,12 <0,002 0,002 1,9 2005-06-07 10 6,9 2,2 0,037 0,17 <0,002 0,005 5,6 2005-06-14 6,9 2,3 0,012 0,13 <0,002 0,006 5,3 2005-08-09 17 7,3 3,4 0,018 0,17 <0,002 0,004 2,6 2005-10-04 11 7,4 3,6 0,028 0,12 0,003 0,005 2,2 Medel 2005 12,7 7,2 3,2 0,033 0,14 <0,002 0,004 3,3 Blåviksjön öu4 2004-03-10 6,8 5 0,046 0,13 0,006 0,006 1,8 2004-05-05 7,0 2,9 0,030 0,20 0,002 0,007 4,1 2004-05-26 7,0 4,1 0,008 0,20 0,002 0,003 3,9 2004-07-01 7,3 3,4 <0,005 0,13 <0,002 0,003 1,7 2004-08-12 7,2 2,9 <0,005 0,12 <0,002 0,002 4,1 Medel 2004 7,0 3,66 0,018 0,16 0,002 0,004 3,1 Blåviksjön öu4 2005-03-29 7,2 3,6 0,049 0,11 <0,002 <0,002 1,4 2005-05-11 7,1 3,2 0,018 0,18 <0,002 0,002 5,6 2005-06-09 7,0 2,7 <0,005 0,16 0,004 0,004 6,1 2005-08-10 7,3 3,3 0,010 0,17 0,003 0,004 3,1 2005-11-09 7,2 3,7 0,040 0,14 <0,002 0,005 2,2 Medel 2005 7,2 3,3 0,024 0,15 0,002 0,003 3,7 22
Plats Station Datum Temp ph Kond NO2+3-N Tot-N PO4-P Tot-P TOC Abs filt. Fe Zn Cu oc ms/m mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l 420nm/5cm mg/l µg/l µg/l Lycksele- Ubf2 2004-03-10 6,8 5,3 0,048 0,22 <0,002 0,007 5,4 0,102 bäcken 2004-05-05 6,5 2,7 0,034 0,25 <0,002 0,006 7,0 0,154 2004-05-26 6,8 4 <0,005 0,23 0,002 0,005 5,7 0,136 0,38 2 0,27 2004-07-01 7,0 2,9 <0,005 0,15 <0,002 0,005 5,9 0,09 2004-08-12 6,9 2,9 <0,005 0,19 <0,002 0,004 7,1 0,131 0,28 3 0,59 Medel 2004 6,8 3,6 0,018 0,21 0,001 0,005 6,2 0,123 0,33 3 0,43 Lycksele- Ubf2 2005-03-29 6,8 4,1 0,051 0,19 <0,002 <0,002 4,8 0,087 0,33 1 0,19 bäcken 2005-05-11 6,7 2,5 0,016 0,24 <0,002 0,003 8,4 0,157 2005-06-09 6,9 2,5 <0,005 0,17 <0,002 <0,002 7,7 0,118 2005-08-10 7,1 2,9 <0,005 0,28 0,003 0,004 8,5 0,151 0,37 3 0,37 2005-11-09 6,9 3 0,019 0,22 <0,002 0,01 7,4 0,14 0,36 2 0,65 Medel 2005 6,9 3,0 0,018 0,22 0,001 0,004 7,4 0,131 0,353 2 0,40 Tuggen- öu5 2004-03-10 7,1 4,7 0,046 0,10 0,002 0,007 1,8 0,023 sele 2004-05-05 7,1 3,4 0,029 0,18 <0,002 0,005 3,2 0,074 2004-05-26 6,9 4,2 0,010 0,21 <0,002 0,005 3,9 0,100 0,27 2 0,45 2004-07-01 7,1 3 0,005 0,14 <0,002 0,006 3,7 0,051 2004-08-12 7,3 3,4 <0,005 0,12 <0,002 0,003 2,8 0,037 0,068 1 0,56 Medel 2004 7,1 3,7 0,019 0,15 0,001 0,005 3,1 0,057 0,169 2 0,51 Tuggen- öu5 2005-03-29 7,1 3,6 0,051 0,18 <0,002 <0,002 1,5 0,027 0,035 2 0,44 sele 2005-05-11 7,1 3,4 0,021 0,18 <0,002 <0,002 4,8 0,082 2005-06-09 7,1 2,8 <0,005 0,15 0,003 0,005 5,6 0,087 2005-08-10 7,4 3,3 0,011 0,18 0,003 0,005 3,2 0,049 0,1 3 0,44 2005-11-09 7,2 3,7 0,041 0,14 <0,002 0,004 2,5 0,033 0,072 1 0,79 Medel 2005 7,1 3,4 0,025 0,17 0,002 0,003 3,5 0,056 0,069 2 0,56 Bjurfors N öu6 2004-02-26 7,2 3,7 0,052 0,14 0,002 0,002 1,3 0,027 2004-04-22 7,1 4,7 0,040 0,17 <0,002 0,005 2,6 0,049 2004-05-18 9,0 7,0 4,5 0,017 0,22 <0,002 0,01 4,4 0,111 0,36 5 0,4 2004-06-08 7,2 4,2 <0,005 0,21 0,002 0,006 5,7 0,091 2004-08-18 7,4 3,6 <0,005 0,12 0,005 0,005 3,1 0,033 0,064 1 0,43 2004-10-25 6,0 7,2 3,1 0,033 0,15 <0,002 0,014 3,3 0,045 0,064 2 0,54 Medel 2004 7,5 7,2 4,0 0,025 0,17 0,002 0,007 3,4 0,059 0,163 3 0,46 Bjurfors N öu6 2005-03-01 6,9 3,8 0,051 0,18 <0,002 <0,002 2,4 0,052 2005-04-27 7,2 3,6 0,035 0,15 <0,002 0,004 3,9 0,044 2005-06-02 7,0 2,8 0,008 0,19 <0,002 0,003 6,4 0,116 0,25 3 0,52 2005-06-15 7,0 2,8 0,019 0,21 <0,002 0,009 5,8 0,079 2005-08-31 12,0 7,1 3 0,018 0,21 <0,002 0,004 6,5 0,105 0,22 3 0,57 2005-10-21 5,0 6,8 3 0,033 0,28 <0,002 0,012 7,8 0,155 0,89 3 0,69 Medel 2005 8,5 7,0 3,2 0,027 0,20 0,001 0,006 5,5 0,092 0,453 3 0,59 Ramsan Ubf3 2004-02-26 6,6 3,6 0,066 0,39 0,003 0,016 9,0 0,221 2004-04-22 6,5 4,3 0,085 0,39 0,005 0,038 11,0 0,277 2004-05-18 9,0 6,6 4 0,022 0,30 0,005 0,013 7,9 0,231 1,2 5 1 2004-06-08 6,8 3,7 0,008 0,28 0,003 0,014 9,7 0,208 2004-08-18 6,8 3 0,006 0,29 0,004 0,016 10,0 0,221 1,2 3 1,1 2004-10-25 6,0 6,6 2,6 0,017 0,30 <0,002 0,015 13,0 0,289 1,0 5 1,1 Medel 2004 7,5 6,6 3,5 0,034 0,33 0,004 0,019 10,1 0,241 1,13 4 1,1 Ramsan Ubf3 2005-03-01 6,4 3,5 0,046 0,42 0,006 0,011 13,0 0,225 2005-04-27 6,4 2,8 0,052 0,35 0,009 0,018 14,0 0,263 2005-06-02 10,0 6,5 2,6 0,007 0,31 <0,002 0,011 13,0 0,241 0,76 5 1,0 2005-06-15 6,4 2,6 0,007 0,31 0,009 0,022 11,0 0,242 2005-08-31 12,0 6,4 2,6 0,010 0,37 <0,002 0,018 18,0 0,340 1,3 7 1,3 2005-10-21 5,0 7,0 3,3 0,022 0,19 <0,002 0,006 4,8 0,060 0,36 4 0,98 Medel 2005 9,0 6,4 2,9 0,024 0,33 0,005 0,014 12,3 0,229 0,807 5 1,1 23
Plats Station Datum Provdjup Temp ph Alk Kond Syre NH4-N NO2-N NO2+3-N Tot-N PO4-P Tot-P m oc mekv/l ms/m mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l Vännäs nu1 2004-03-11 0,1 7,1 4,1 0,052 0,41 0,002 0,008 vattenverk 2004-05-10 7,6 7,2 5,2 0,037 0,22 <0,002 0,008 2004-05-27 8,5 7,0 4,4 0,017 0,14 0,003 0,015 2004-06-10 10,1 8,1 4,7 0,006 0,21 0,002 0,004 2004-08-19 15,8 7,3 3,6 <0,005 0,13 0,003 0,025 2004-11-02 3,4 7,1 3,4 0,038 0,15 <0,002 0,003 Medel 2004 7,6 7,2 4,2 0,025 0,21 0,002 0,011 Vännäs nu1 2005-02-22 0,3 7,0 4 0,057 0,24 <0,002 0,002 vattenverk 2005-05-09 5,8 7,2 4,1 0,037 0,17 0,002 0,002 2005-05-30 11,0 7,3 3,8 0,015 0,26 <0,002 0,008 2005-06-23 15,8 6,9 2,8 0,006 0,18 0,002 0,004 2005-08-24 15,7 7,0 3 0,010 0,17 0,003 0,007 2005-11-08 4,5 7,2 5,4 0,041 0,17 <0,002 0,005 Medel 2005 8,9 7,1 3,9 0,028 0,20 0,00 0,005 Tjulån Vbf1 2004-04-19 7,7 5,3 0,072 0,30 <0,002 0,011 2004-05-24 5,0 7,3 4,9 0,031 0,21 <0,002 0,003 2004-06-02 7,3 5,1 0,031 0,12 <0,002 <0,002 2004-08-17 8,0 7,7 4,9 0,006 0,10 <0,002 0,003 2004-10-25 3,0 7,1 3,9 0,037 0,11 <0,002 <0,002 Medel 2004 5,3 7,4 4,8 0,035 0,17 0,001 0,004 Tjulån Vbf1 2005-02-24 7,2 5,5 0,072 0,22 0,002 0,009 2005-05-02 7,3 4,9 0,056 0,14 <0,002 <0,002 2005-06-02 5,0 7,3 4 0,025 0,13 <0,002 <0,002 2005-06-14 7,2 3,5 0,017 0,08 0,003 0,010 2005-08-17 7,0 7,2 3,7 0,009 0,05 <0,002 <0,002 2005-10-17 5,0 7,2 3,9 0,030 0,08 <0,002 <0,002 Medel 2005 5,7 7,2 4,3 0,035 0,12 0,002 0,004 Laisälven Vbf2 2004-01-28 0,5 1,0 7,1 13,0 0,023 2004-02-17 7,2 13,0 0,01 <0,001 <0,002 2004-04-13 0,5 2,0 13,2 0,02 2004-04-20 6,7 5,4 0,067 0,22 <0,002 0,004 2004-05-05 0,5 5,0 13,0 0,004 0,001 2004-05-24 6,0 7,2 4,5 0,020 0,21 <0,002 0,003 2004-06-02 7,3 4,7 0,018 0,18 <0,002 <0,002 2004-06-14 0,5 9,0 10,8 <0,003 2004-07-07 7,3 10,7 0,018 2004-08-17 0,5 8,0 7,5 4,2 9,8 0,005 <0,005 <0,002 0,004 2004-09-07 0,5 5,0 10,3 0,006 2004-10-06 0,5 5,0 11,3 <0,003 2004-10-25 3,0 7,0 3 0,024 0,096 <0,002 <0,002 2004-11-10 0,5 3,0 13,0 <0,003 2004-12-16 0,5 2,0 13,3 0,007 Medel 2004 4,5 7,2 4,4 11,9 0,009 0,001 0,026 0,18 0,001 0,002 Laisälven Vbf2 2005-02-24 6,9 5,1 0,074 0,22 <0,002 0,002 2005-05-02 7,2 4,0 0,027 0,094 <0,002 <0,002 2005-06-02 6,0 7,1 3,0 0,014 0,12 <0,002 <0,002 2005-06-14 7,1 2,8 0,014 0,087 <0,002 0,007 2005-08-17 6,5 7,0 3,0 <0,005 0,073 <0,002 0,003 2005-10-17 5,0 7,3 3,2 0,017 0,082 0,003 0,004 Medel 2005 5,8 7,1 3,5 0,025 0,11 0,001 0,003 24
Susp BOD5 TOC COD Abs filt. Ca Fe Zn Cu E coli Datum Station mg/l mg/l mg/l mg/l 420nm/5cm mg/l mg/l µg/l µg/l cfu/100ml 3,1 3 0,028 9 2004-03-11 nu1 5,1 7 0,098 5 2004-05-10 4,2 8 0,100 5 2004-05-27 52,0 9 0,093 5 2004-06-10 3,0 4 0,035 9 2004-08-19 3,2 4 0,064 9 2004-11-02 11,8 6 0,070 7 Medel 2004 2,1 3 0,032 5 2005-02-22 nu1 4,3 6 0,103 5 2005-05-09 5,4 9 0,103 120 2005-05-30 4,7 8 0,090 18 2005-06-23 6,4 8 0,115 9 2005-08-24 3,1 3 0,045 5 2005-11-08 4,3 6 0,081 27 Medel 2005 1,9 0,029 2004-04-19 Vbf1 1,3 0,038 0,085 5 0,37 2004-05-24 1,3 0,035 2004-06-02 <1 0,013 0,025 20 0,37 2004-08-17 1,3 0,023 0,024 3 0,38 2004-10-25 1,3 0,028 0,045 9 0,37 Medel 2004 1,4 0,021 2005-02-24 Vbf1 2,3 0,041 2005-05-02 2,5 0,055 0,067 9 0,37 2005-06-02 1,8 0,037 2005-06-14 1,3 0,024 0,036 3 0,36 2005-08-17 1,2 0,039 0,025 4 0,34 2005-10-17 1,8 0,036 0,043 5 0,36 Medel 2005 3 2,0 2004-01-28 Vbf2 <5 <3 6 <5 2004-02-17 13 5,0 2004-04-13 1,1 0,018 2004-04-20 <3 6 <10 2004-05-05 2,0 0,047 0,089 7 0,3 2004-05-24 1,7 0,039 2004-06-02 2004-06-14 15 <10 2004-07-07 1,6 0,025 0,056 16 0,16 2004-08-17 <5 <10 2004-09-07 2004-10-06 1,8 0,031 0,036 3 0,51 2004-10-25 <5 <10 2004-11-10 <5 <10 2004-12-16 <5 <3 1,6 0,032 0,060 7 3 Medel 2004 1,9 0,025 2005-02-24 Vbf2 3,0 0,054 2005-05-02 3,0 0,045 0,055 6 0,27 2005-06-02 2,0 0,037 2005-06-14 2,3 0,040 0,055 6 1,5 2005-08-17 1,6 0,046 0,053 4 0,25 2005-10-17 2,3 0,041 0,054 5 0,7 Medel 2005 25
Plats Station Datum Provdjup Temp ph Kond Syre NH4-N NO2-N NO2+3-N Tot-N PO4-P Tot-P m oc ms/m mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l Sorsele V1 2004-01-28 0,5 1,0 6,6 10,1 0,054 2004-02-17 6,7 9,6 0,040 0,001 0,003 2004-04-13 0,5 2,0 9,5 0,071 2004-04-20 6,8 1,8 0,120 0,74 0,083 0,11 2004-05-05 0,5 6,0 12,1 0,021 0,001 2004-05-24 6,0 7,2 4,7 0,019 0,23 <0,002 0,006 2004-06-02 7,3 6 0,016 0,22 <0,002 0,003 2004-06-14 0,5 8,0 10,6 0,003 2004-07-07 0,5 9,0 7,4 10,1 0,005 2004-08-17 0,5 8,0 7,1 4,5 9,3 0,005 0,025 0,20 <0,002 0,008 2004-09-07 0,5 5,0 7,2 9,9 0,004 2004-10-06 0,5 4,5 11,0 <0,003 <0,001 2004-10-25 4,0 6,8 3,2 0,048 0,26 <0,002 <0,002 2004-11-10 0,5 3,0 7,1 12,5 <0,003 2004-12-16 0,5 2,5 7,0 12,6 0,009 Medel 2004 4,9 7,1 4,0 10,7 0,020 0,001 0,046 0,33 0,017 0,022 Sorsele V1 2005-02-24 6,4 5,2 0,15 0,36 <0,002 0,002 2005-05-02 6,7 4,1 0,13 0,25 <0,002 0,003 2005-06-02 6,0 7,6 3,6 0,012 0,12 <0,002 <0,002 2005-06-14 7,2 3,3 0,009 0,10 <0,002 0,007 2005-08-17 7,0 7,1 3,1 <0,005 0,084 <0,002 <0,002 2005-10-17 6,0 7,3 3,2 0,010 0,15 <0,002 0,008 Medel 2005 6,3 7,2 3,8 0,052 0,18 0,001 0,004 Vindel- V2 2004-03-10 7,0 5,3 0,069 0,18 0,003 0,007 gransele 2004-05-05 6,9 2,8 0,051 0,26 0,002 0,008 2004-05-26 7,1 4,5 0,014 0,15 0,002 0,002 2004-07-01 7,3 3,5 0,008 0,13 <0,002 0,003 2004-08-12 7,3 2,9 0,007 0,11 <0,002 0,003 Medel 2004 7,1 3,8 0,030 0,17 0,002 0,005 Vindel- V2 2005-03-29 7,2 5,2 0,140 0,64 <0,002 <0,002 gransele 2005-05-11 7,4 2,8 0,018 0,22 <0,002 0,010 2005-06-09 7,2 3,2 0,007 0,092 0,003 0,003 2005-08-10 7,4 3 0,005 0,13 0,002 0,002 2005-11-09 7,2 3,3 0,017 0,10 0,002 0,003 Medel 2005 7,2 3,5 0,037 0,24 0,002 0,004 Vorm- Vbf3 2004-01-08 1,2 7,5 14,8 bäcken 2004-02-12 6,9 12 2004-03-01 1,0 6,9 13,9 2004-05-06 4,3 6,4 3,2 0,03 2004-07-01 15,0 7,0 8,6 2004-07-05 <0,02 2004-09-09 7,0 7,8 <0,02 2004-11-02 1,0 7,0 7,6 <0,02 Medel 2004 4,5 7,0 9,7 0,02 Vorm- Vbf3 2005-01-10 1,0 6,8 9,3 0,02 bäcken 2005-03-08 1,0 7,3 9,33 0,03 2005-05-09 1,5 6,8 8,1 0,02 2005-06-30 14 6,6 7,4 <0,05 2005-09-07 10 6,8 10 <0,02 2005-11-01 2,2 6,9 9,3 Medel 2005 5,0 6,8 8,9 0,02 26
Susp BOD5 TOC COD Abs filt. Ca K Mg Na Fe Mn Zn Cu Al Cd Datum Station mg/l mg/l mg/l mg/l 420nm/5cm mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 6 1,0 2004-01-28 V1 <5 <3 9 <0,5 2004-02-17 12 <10 2004-04-13 1,9 0,014 2004-04-20 <3 <5 <10 2004-05-05 2,4 0,047 0,11 5 0,5 2004-05-24 1,9 0,044 2004-06-02 2004-06-14 14 <10 2004-07-07 1,7 0,026 0,17 20 0,7 2004-08-17 <5 <10 2004-09-07 <3 2004-10-06 2,9 0,040 0,05 6 1,9 2004-10-25 <5 <10 2004-11-10 10 <10 2004-12-16 <5 <3 2,2 0,034 0,11 8 3 Medel 2004 2,2 0,034 2005-02-24 V1 2,0 0,036 2005-05-02 3,2 0,047 0,056 5 0,29 2005-06-02 2,6 0,041 2005-06-14 2,6 0,039 0,056 4 0,36 2005-08-17 2,2 0,060 0,1 4 0,82 2005-10-17 2,5 0,043 0,071 4 0,49 Medel 2005 1,9 0,034 2004-03-10 V2 4,3 0,108 2004-05-05 2,8 0,057 0,12 2 0,31 2004-05-26 1,6 0,030 2004-07-01 3,2 0,045 0,087 3 1,2 2004-08-12 2,8 0,055 0,1035 3 0,76 Medel 2004 3,6 0,040 0,16 9 1,4 2005-03-29 V2 5,9 0,124 2005-05-11 2,8 0,050 2005-06-09 2,1 0,042 0,07 5 0,34 2005-08-10 2,7 0,042 0,099 3 0,64 2005-11-09 3,4 0,060 0,110 6 0,79 Medel 2005 <2 19,3 1,11 1,54 2,44 0,558 30,3 110 13,2 106 2,15 2004-01-08 Vbf3 <2 2004-02-12 <2 18,4 4,76 1,46 2,32 0,389 24,8 83,3 9,11 62,2 1,77 2004-03-01 1,3 12,7 0,88 0,995 1,57 0,782 107 67,5 7,75 133 0,153 2004-05-06 0,4 11,7 0,89 1,02 1,66 0,245 37,8 51,8 7,52 59,6 0,0823 2004-07-01 2004-07-05 <2 11,1 0,20 0,946 1,56 0,446 40,5 71,1 9,29 104 0,137 2004-09-09 <3 10,8 0,584 1,04 1,37 0,484 34,6 86,0 11,2 141 0,139 2004-11-02 1,2 14,0 1,40 1,17 1,82 0,484 45,8 78,3 9,7 101 0,74 Medel 2004 <3 13,4 0,621 1,22 1,60 0,493 25,3 97,2 11,2 150 0,22 2005-01-10 Vbf3 <2 12,7 0,763 1,24 1,67 0,524 26,2 106 12 139 0,184 2005-03-08 <2 11,4 0,871 0,993 1,40 1,01 81,3 73,4 9,39 161 0,119 2005-05-09 <2 9,67 1,39 0,942 1,38 0,347 28,4 70,9 13,7 88,9 0,119 2005-06-30 2,4 11,1 0,957 0,981 1,47 0,541 37,0 69,5 10,9 95,3 0,116 2005-09-07 <2 13,2 0,893 1,09 1,59 0,566 33,1 77,8 9,43 110 0,149 2005-11-01 1,3 11,9 0,916 1,08 1,52 0,580 38,6 82,5 11,1 124 0,151 Medel 2005 27
Forts. från föregående uppslag Plats Station Datum Pb Hg Cr Ni Co As Ba S µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l Sorsele V1 2004-01-28 2004-02-17 2004-04-13 2004-04-20 2004-05-05 2004-05-24 2004-06-02 2004-06-14 2004-07-07 2004-08-17 2004-09-07 2004-10-06 2004-10-25 2004-11-10 2004-12-16 Medel 2004 Sorsele V1 2005-02-24 2005-05-02 2005-06-02 2005-06-14 2005-08-17 2005-10-17 Medel 2005 Vindel- V2 2004-03-10 gransele 2004-05-05 2004-05-26 2004-07-01 2004-08-12 Medel 2004 Vindel- V2 2005-03-29 gransele 2005-05-11 2005-06-09 2005-08-10 2005-11-09 Medel 2005 Vorm- Vbf3 2004-01-08 <0,6 <0,02 <0,9 2,5 0,22 1,46 10,4 15,8 bäcken 2004-02-12 2004-03-01 <0,6 <0,02 <0,9 1,11 <0,2 1,54 9,01 14,9 2004-05-06 <0,6 <0,02 <0,9 <0,6 0,342 1,8 9,24 10,1 2004-07-01 <0,6 <0,02 <0,9 0,753 <0,2 1,47 6,92 9,20 2004-07-05 2004-09-09 <0,6 <0,02 <0,9 0,613 <0,2 1,42 8,72 8,77 2004-11-02 <0,6 <0,02 <0,9 0,765 <0,2 1,21 8,77 8,54 Medel 2004 <0,6 <0,02 <0,9 1,0 0,160 1,48 8,84 11,2 Vorm- Vbf3 2005-01-10 <0,6 <0,02 <0,9 0,612 <0,2 1,36 8,70 11,0 bäcken 2005-03-08 <0,6 <0,02 <0,9 1,15 <0,2 1,32 10,1 10,1 2005-05-09 <0,6 <0,02 <0,9 0,928 0,396 1,46 8,19 8,85 2005-06-30 <0,6 <0,02 <0,9 0,814 <0,2 1,13 6,71 7,51 2005-09-07 <0,6 <0,02 <0,9 <0,6 <0,2 1,33 8,25 8,42 2005-11-01 <0,6 <0,02 <0,9 0,807 0,226 1,68 8,55 9,82 Medel 2005 <0,6 <0,02 <0,9 0,77 0,170 1,38 8,42 9,28 28
29
Plats Station Datum Provdjup Temp ph Alk Kond Syre NH4-N NO2-N NO2+3-N Tot-N m oc mekv/l ms/m mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l Hjuksån Vbf4 2004-02-26 6,9 4,3 0,130 0,37 2004-04-22 6,5 3,7 0,040 0,30 2004-05-18 9,0 6,6 3,9 0,007 0,28 2004-06-08 6,9 3,8 0,011 0,27 2004-08-18 6,9 3,3 0,016 0,24 2004-10-25 6,0 6,6 2,5 0,025 0,29 Medel 2004 7,5 6,8 3,6 0,038 0,29 Hjuksån Vbf4 2005-03-01 6,7 4,9 0,110 0,44 2005-04-27 6,5 2,5 0,035 0,29 2005-06-02 11,0 6,6 2,4 0,007 0,28 2005-06-15 6,6 2,5 0,008 0,27 2005-08-31 12,0 6,6 2,5 0,009 0,29 2005-10-21 5,0 7,3 3,4 0,029 0,14 Medel 2005 9,3 6,6 3,0 0,033 0,29 Vindeln V3 2004-01-14 0,2 0,5 6,9 13,6 0,040 2004-02-12 0,5 7,1 13,7 0,025 <0,001 2004-02-26 7,0 4,2 0,073 0,20 2004-03-18 0,3 0,5 13,9 0,018 2004-04-07-13,5 0,014 2004-04-22 7,0 4,8 0,062 0,23 2004-05-18 0,5 8,0 12,5 0,009 0,001 2004-06-08 0,5 13,0 7,4 4,4 10,3 0,010 <0,005 0,15 2004-07-08 0,5 13,0 6,1 9,7 0,011 2004-08-18 0,5 18,0 7,2 3,1 10,0 <0,003 <0,005 0,14 2004-09-08 0,3 14,0 7,3 10,1 <0,003 2004-10-25 6,0 7,0 2,8 0,022 0,16 Medel 2004 8,2 7,0 3,9 11,9 0,014 0,001 0,032 0,18 Vindeln V3 2005-03-01 6,9 4 0,069 0,21 2005-04-27 6,9 3,2 0,048 0,21 2005-06-02 9,5 6,9 2,7 <0,005 0,14 2005-06-15 7,1 3,2 0,005 0,12 2005-08-31 12,0 7,1 2,9 <0,005 0,14 2005-10-21 3,0 6,5 2,7 0,017 0,37 Medel 2005 8,2 6,9 3,1 0,024 0,20 30