Goodwill. - En gråzon med utrymme för subjektiva bedömningar. Jessica Östman & Johan Ohlsson

Goodwill - En gråzon med utrymme för subjektiva bedömningar Jessica Östman & Johan Ohlsson 2011 Kandidatuppsats, C-nivå, 15 hp Redovisning Examensarbete i Företagsekonomi C Ekonomprogrammet Handledare: Stig Sörling Examinator: Markku Penttinen 1

FÖRORD Vi vill här passa på att tacka alla de personer som ställt upp och varit till hjälp under vårt uppsatsskrivande. Speciellt vill vi rikta ett stort tack till vår handledare Stig Sörling, Högskolan i Gävle, som gav oss goda råd och synpunkter när vi behövde det. Vi vill också rikta ett stort tack till de respondenter på fallföretaget som ställt upp och tagit sig tid, trots pågående Q1 rapport. Ett speciellt tack riktas även till de revisorer som delade med sig av sina tankar och erfarenheter. Tack för ert engagemang och öppna bemötande under intervjuerna. Avslutningsvis vill vi även tacka de opponenter som har läst igenom uppsatsen och kommit med konstruktiv kritik för fortsatta studier. onsdag den 15 juni 2011 Jessica Östman Johan Ohlsson 2

BEGREPPSDEFINITIONER Nedan följer begreppsförklaringar och förkortningar som är väsentliga för att förstå studien. Begreppsförklaringar Diskonteringsränta: Den räntesats som uttrycker avkastningskravet på investerat kapital (www.finansportalen.se) Goodwill: En tillgång som representerar framtida ekonomiska fördelar som uppkommer från andra tillgångar förvärvade i ett rörelseförvärv som inte är enskilt identifierade och separata redovisade (IFRS 3 Definitioner). Identifierbar: En tillgång är identifierbar om den antingen är avskiljbar eller uppkommer ur avtalsenliga eller juridiska rättigheter (IFRS 3 Definitioner). Immateriell tillgång: En identifierbar icke-monetär tillgång utan fysisk form (IFRS 3 Definitioner). Kassagenererande enhet: Den minsta identifierbara grupp av tillgångar som vid en fortlöpande användning ger upphov till inbetalningar som i allt väsentligt är oberoende av andra tillgångar eller grupper av tillgångar (IAS 36 Definitioner). Nedskrivningsbehov: Ett nedskrivningsbehov är det belopp med vilket en tillgångs eller kassagenererande enhets redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde (IAS 36 Definitioner). Nyttjandevärde: Nuvärdet av de framtida kassaflöden en tillgång eller kassagenererande enhet väntas ge upphov till (IAS 36 Definitioner). Redovisat värde: Det belopp till vilket en tillgång redovisas första gången med avdrag för ackumulerad avskrivning och ackumulerad nedskrivning på tillgången (IAS 36 Definitioner). Rörelseförvärv: En transaktion eller annan händelse i vilken en förvärvare erhåller det bestämmande inflytandet i en eller flera verksamheter/rörelser(ifrs 3 Definitioner). 3

Vägd Kapitalkostnad (WACC): Genomsnittlig vägd kapitalkostnad dvs. ett avkastningskrav som behövs för en verksamhet och för att ägarna skall vara nöjda (www.foretagsvardering.org) Återvinningsvärde: Vad företaget kan få ut av tillgången som ett inbetalningsöverskott, antingen direkt genom försäljning eller genom att användas i verksamheten och på så sätt generera framtida kassaflöde (Matron et al (2008) s. 255) Förkortningar CAPM CAPITAL ASSET PRICING METHODS FASB FINANCIAL ACCOUNTING STANDARDS BOARD IAS INTERNATIONAL ACCOUNTING STANDARDS IASB INTERNATIONAL ACCOUNTING STANDARDS BOARD IFRS INTERNATIONAL FINANCIAL RESPORTING STANDARDS US GAAP UNITED STATES GENERALLY ACCEPTED ACCOUNTING PRINCIPLES WACC WEIGHTED AVERAGE COST OF CAPITAL 4

ABSTRACT Title: Goodwill A gray zone with room for subjective judgments Level: C-essay on the subject accounting Author: Jessica Östman & Johan Ohlsson Supervisor: Stig Sörling Date: 2011 June Aim: In 2005 the EU adopted a regulation which meant that all companies within the EU would apply the rules to IFRS / IAS in their consolidated financial statements, in this regard to harmonizing the reporting standards between countries. Instead of the former type of goodwill by linear depreciation, would now be the subject of goodwill impairment testing. The study was conducted with the aim of understanding how a company handles problems with goodwill impairment testing. The aim should be answered on the following problems; How do the selected company implement impairment test of goodwill? What are the implications of the impairment test of goodwill? What is the auditor's role in the company s impairment test of goodwill? Method: In this study, we use an operator approach, which can be linked to the qualitative hermeneutic stance. The study contains both primary and secondary data in the form of interviews, literature and scientific articles. Secondary data has been collected by libraries and databases and the primary data through interviews with respondents from our selected companies and auditors. Both respondents and the firm chose to remain anonymous in the study. Result & Conclusions: The company s impairment test of goodwill is consistent with the theory. The perception of the problem of goodwill differs within the company. It seems also to some extent be subjective at the company s impairment test of goodwill. Suggestions for future research: To conduct our study in more business. Mainly, it would be interesting to know if our reasoning applies to other companies. Contribution of the thesis: We hope that this study will contribute to better understanding how an impairment test of goodwill goes to the company. We also wish to highlight the problems that application of the current standard results. Key words: Goodwill, Impairment tests, IAS 36, Approach, Subjectivity. 5

SAMMANFATTNING Titel: Goodwill En gråzon med utrymme för subjektiva bedömningar Nivå: C-uppsats i ämnet redovisning Författare: Jessica Östman & Johan Ohlsson Handledare: Stig Sörling Datum: 2011 juni Syfte: År 2005 antog EU en förordning som innebar att samtliga noterade bolag inom EU skulle tillämpa regelverket IFRS/IAS i sin koncernredovisning, detta i avseende att harmonisera redovisningen mellan olika länder. Istället för att som tidigare skriva av goodwill genom linjära avskrivningar, skulle nu goodwill bli föremål för nedskrivningsprövningar. Studien har genomförts med syfte att förstå hur ett företag hanterar problematiken med nedskrivningsprövningar av goodwill. Syftet skall besvaras utifrån följande problemformuleringar: Hur ser tillvägagångssättet ut för en nedskrivningsprövning av goodwill i det valda företaget? Hur hanterar företagsledningen standardens utrymme för subjektivitet? Hur ser revisorns roll ut vid företagets nedskrivningsprövning av goodwill? Metod: I den här studien använder vi oss av ett aktörssynsätt, vilket kan kopplas till den kvalitativa hermeneutiska inriktningen. Studien innehåller både primär- och sekundärdata i form av intervjuer, litteratur och vetenskapliga artiklar. Sekundärdata har samlats in via bibliotek och databaser medan primärdata via intervjuer med respondenter från vårt valda företag samt revisorer. Respondenterna och företaget har valt att vara anonyma i undersökningen. Resultat & slutsats: Företagets nedskrivningsprövning av goodwill stämmer väl överens med teorin. Uppfattningen över problematiken med goodwill skiljer sig åt inom företaget. Det verkar även till viss del förekomma subjektivitet vid företagets nedskrivningsprövning av goodwill. Förslag till fortsattforskning: Att genomföra vår studie på fler företag. Främst vore det intressant att veta om våra resonemang stämmer in på andra företag. Uppsatsens bidrag: Vår förhoppning är att studien ska bidra till att öka förståelsen hur en nedskrivningsprövning av goodwill går till i ett företag. Vi vill även belysa den problematik som tillämpning av nuvarande standard medför. Nyckelord: Goodwill, Nedskrivningsprövning, IAS 36, Tillvägagångssätt, Subjektivitet 6

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 10 1.1 BAKGRUND... 10 1.2 PROBLEMDISKUSSION... 11 1.3 PROBLEMFORMULERING... 12 1.4 UPPSATSENS SYFTE... 12 1.5 AVGRÄNSNINGAR... 12 1.6 UPPSATSENS FORTSATTA DISPOSITION... 13 2 METOD... 14 2.1 VETENSKAPLIGT SYNSÄTT... 14 2.2 ANGREPPSSÄTT... 16 2.3 METODVAL... 17 2.4 TROVÄRDIGHET... 17 2.5 TILLVÄGAGÅNSSÄTT... 18 2.5.1 Urval... 18 2.5.2 Datainsamling... 20 2.5.3 Intervjuteknik... 20 3 REFERENSRAM... 22 3.1 IMMATERIELLA TILLGÅNGAR... 22 3.1.1 Två typer av goodwill... 22 3.2 UTÖKADE UPPLYSNINGSKRAV... 24 3.3 BEHOV AV NEDSKRIVNINGSPRÖVNING... 24 3.4 ÅTERVINNINGSVÄRDE... 25 3.4.1 Verkligt värde minus försäljningskostnader... 26 3.4.2 Nyttjandevärde... 26 3.5 NEDSKRIVNINGSBEHOV... 28 3.6 KASSAGENERERADE ENHET... 28 3.7 NEDSKRIVNINGSPRÖVNING AV GOODWILL... 30 3.8 TIDIGARE STUDIER OM NEDSAKRIVNINGSPRÖVNING... 31 3.8.1 Uppdatering av IAS 36/38... 32 3.8.2 Framtida kassaflöden... 33 3.8.3 Diskonteringsränta... 33 3.8.4 Otillräcklig information... 35 3.8.5 Företagsledningen... 35 3.8.6 Revisorns utmaningar... 36 7

3.8.7 Summering... 37 4 EMPIRI... 38 4.1 FÖRETAGET... 38 4.2 RESPONDENTERNAS BAKGRUND... 38 4.3 RESULTAT FRÅN INTERVJUERNA... 39 4.3.1 Nedskrivningsbehov... 39 4.3.2 Tillvägagångssätt vid nedskrivningsprövning av goodwill... 42 4.3.3 Förutsättningar... 45 4.3.4 Problem, risker och svårigheter med goodwill... 48 4.3.5 Standardens subjektivitet... 50 5 ANALYS... 52 5.1 TILLÄMPNING AV IAS 36... 52 5.1.1 Goodwills uppkomst... 52 5.1.2 Tillvägagångssätt vid nedskrivning av goodwill... 53 5.1.3 Uppfattning angående nuvarande regelverk... 54 5.2 STANDARDENS SUBJEKTIVITET... 54 5.2.1 En gråzon med svåra bedömningar... 54 5.2.2 Svårt att identifiera KGE... 56 5.2.3 Svårt att vara objektiv i beräkningsprocessen... 57 5.2.4 Utgör svenska börsnoterade företags goodwillpost en tickande bomb?... 60 6 SLUTSATS... 62 6.1 SLUTSATSER KRING FÖRETAGETS TILLVÄGAGÅNGSSÄTT... 62 6.2 SLUTSATSER KRING STANDARDENS SUBJEKTIVITET... 63 6.3 SLUTSATSER KRING REVISORNS ROLL... 64 6.4 LÄRDOMAR... 65 6.5 FÖRSLAG TILL VIDARE STUDIER... 66 7 KÄLLFÖRTECKNING... 67 7.1 LITTERATUR... 67 7.2 ARTIKLAR... 68 7.3 LAGAR OCH FÖRORDNINGAR... 69 7.4 INTERVJUER... 69 7.5 ÅRSREDOVISNINGAR... 69 8 BILAGOR... 70 8.1 INTERVJUGUIDE 1 RESPONDENTER PÅ FÖRETAGET... 70 8.2 INTERVJUGUIDE 2 RESPONDENTER PÅ KPMG OCH PwC... 72 8

FIGURFÖRTECKNING Figur 1: Disposition... 13 Figur 2: Förvärvad goodwill... 23 Figur 3: Tillvägagångssätt vid val av återvinningsvärde... 26 Figur 4: Nedskrivningsprövning... 28 Figur 5: Nedskrivningsprövning kassagenererade enheter... 29 Figur 6: Nedskrivning av värdet för kassagenererade enhet... 30 Figur 7: Nedskrivning av goodwill... 30 Figur 8: Kassaflödesprognos... 44 Figur 9: Diskontering av framtida kassaflöden... 44 Figur 10: Värdering... 45 9

1 INLEDNING Detta kapitel inleds med att ge läsaren en bakgrund till forskningsuppsatsens ämnesområde. Därefter följer en problemdiskussion som leder fram till en problemformulering. Därpå följer uppsatsens syfte, avgränsning och avslutningsvis presenteras uppsatsens fortsatta disposition. 1.1 BAKGRUND Ekonomin har under en lång tid utvecklats till att bli alltmer global. En starkt ökad ekonomisk integration mellan världens länder har därför resulterat i ett ökat behov av att jämföra företag internationellt, framförallt på aktiemarknaden. Till följd av att aktiemarknaden utbreder sig så ökar också kapitalmarknadens krav på redovisningens användbarhet (Artsberg, 2005). Marton et al (2008) menar att det finns vissa kvalitativa egenskaper som redovisningen måste ha för att överhuvudtaget vara användbar. De kvalitativa egenskaperna ska uppfylla kvalitéer såsom exempelvis väsentlighet, relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet. Kravet kommer främst från internationella investerare och andra intressenter. Olika nationella redovisningsregler skapar skillnader i företagens redovisade ställning vilket försvårar jämförbarheten. Sedan 1973 har därför den privata organisationen IASB arbetat för en internationell harmonisering av regler och rekommendationer, det vill säga strävat efter att minska skillnader mellan länder. IASB har som mål att utveckla principbaserade och inte regelbaserade redovisningsstandarder där avsikten är att skapa ett konsekvent regelverk. Konsekvens inom IFRS kan uppnås på tre olika sätt (Marton et al (2008) s. 7): Genom att Föreställningsramen för finansiell rapportering ger vägledning vid tolkning av specifika standarder Genom att definitioner och värderingsmetoder betyder samma sak när de används i en annan standard Genom att IAS 1 Utformning av finansiella rapporter följs av det redovisande företaget När EU under slutet av 1990-talet upptäckte behovet av en harmoniserad redovisning för noterade företag blev IASB:s standarder det naturliga valet. EU antog därför en förordning som 10

innebar att samtliga noterade företag inom EU måste tillämpa regelverket IFRS i sin koncernredovisning. Denna förordning trädde i kraft år 2005. Utöver medlemsländerna i EU finns det ett stort antal andra länder i världen som tillåter eller kräver IFRS: regelverk för noterade företag, dock inte USA. För att komma till rätta med detta problem påbörjades år 2002 ett konvergensprojekt mellan den amerikanska FASB och IASB med syftet att harmonisera regelverken US GAAP och IFRS. IFRS 3 Rörelseförvärv är en av IASB:s standarder som syftar till att skapa överensstämmelse med FASB:s standarder. Införandet av IFRS 3 Rörelseförvärv har också medfört stora förändringar för IAS 36 Nedskrivningar och IAS 38 Immateriella tillgångar. 1.2 PROBLEMDISKUSSION Införandet av IFRS 3 i samband med rörelseförvärv gav upphov till stora förändringar och ett helt nytt synsätt, speciellt för värderingen av goodwill. Främst handlar förändringen om att goodwill nu enligt IAS 36 skall nedskrivningsprövas istället för som tidigare skrivas av genom årliga linjära avskrivningar. Denna förändring i värderingsmetod kan medföra att den externa redovisningen blir föremål för företagsledningens godtyckliga och subjektiva bedömningar. Marton et al (2008) bekräftar att detta kan ske eftersom IFRS/IAS är en principbaserad standard. Principbaserade standarder tillåter användaren att göra egna bedömningar och tolkningar av de principer som gäller för en viss transaktion (Marton et al, 2008). Även om normbildarna strävat efter att öka relevansen i redovisningen så finns stor osäkerhet kring värderingen av goodwill och följaktligen de finansiella rapporternas användbarhet. Tidigare forskning verifierar att det finns incitament för företagsledningen till att manipulera värderingen av goodwill. Manipuleringen kan exempelvis handla om företagsledningens önskan om ett högt eller lågt resultat vilket kan leda till antingen en överskattning eller underskattning av värdet. Frågeställningen kring huruvida regelverkets komplexitet och utrymme för subjektivitet påverkar företagsledningens antaganden, bedömningar och tolkningar gör det intressant för oss att ta reda på hur förfarandet vid nedskrivningsprövning kan se ut i ett företag som använder sig av 11

regelverket IFRS/IAS. Den subjektivit som vi främst kommer stöta på i studien berör uppskattning av framtida kassaflöden samt val av diskonteringsfaktor. 1.3 PROBLEMFORMULERING Med utgångspunkt i ovanstående problemdiskussion har vi kommit fram till följande frågeställningar: Huvudfrågor: Hur ser tillvägagångssättet ut för en nedskrivningsprövning av goodwill i det valda företaget? Hur hanterar företagsledningen standardens utrymme för subjektivitet? Delfråga: Hur ser revisorns roll ut vid företagets nedskrivningsprövning av goodwill? 1.4 UPPSATSENS SYFTE Syftet med uppsatsen är att belysa vilka faktorer som ligger bakom en nedskrivningsprövning av goodwill. Det gör vi genom att studera tidigare forskning men också genom ett praktiskt exempel. Därpå är syftet att skapa en ökad förståelse kring hur företagsledningen hanterar standardens utrymme för subjektivitet vid värdering och redovisning av goodwill. 1.5 AVGRÄNSNINGAR Uppsatsen avgränsas till att gälla ett företag inom IT-branschen vars aktie är noterad på Nasdaq OMX Nordic. Företaget följer således regelverket IFRS/IAS. Aktien tillhör Nordiska listans segment Small Cap, vilket är ett segment för bolag som har ett börsvärde som understiger 150 miljoner euro. Med koncentration mot ett företag ökar möjligheten att med utvalda respondenter från olika poster inom företaget få en mer djupgående analys. Nya redovisningsregler för värdering av goodwill visar på att företag med stora goodwillposter i dagsläget kan påverkas hårt av en nedskrivning, därför utgör företaget en intressant grund för uppsatsen. Vidare behandlar vi endast posten förvärvad goodwill som redovisas i koncernredovisningar. 12

1.6 UPPSATSENS FORTSATTA DISPOSITION KAPITEL 2: METOD I detta kapitel kommer vi först att redogöra vilket synsätt och angreppssätt vi valt samt redogöra för vald metod. Vidare presenteras trovärdighet och avslutningsvis berättar vi om studiens tillvägagångssätt vid datainsamlingen samt val av företag och respondenter. KAPITEL 3: REFERENSRAM- Syftet bakom detta kapitel är att beskriva de teorier som är kopplade till nedskrivning av goodwill samt presentera tidigare forskning kring ämnet. Kapitlet inleds med att presentera allmän teori kring ämnet, för att sedan presentera teorier som ger en djupare förståelse i prövning av goodwill. Avslutningsvis presenteras vetenskapliga artiklar och studier som behandlats inom ämnet. KAPITEL 4: EMPIRI - I detta kapitel kommer vi inledningsvis att presentera det utvalda företaget och respondenterna som ingått i undersökningen. Därefter kommer vi att presentera respondenternas svar utifrån olika teman baserade på resultaten från intervjuerna. I våra teman har vi valt att fokusera inom rubrikerna: nedskrivningsbehov; tillvägagångssätt vid nedskrivningsprövning av goodwill; förutsättningar; problem, svårigheter och risker med goodwill; samt standardens subjektivitet. KAPITEL 5: ANALYS - I detta kapitel kommer vi att förena den teoretiska referensramen med det empiriska materialet för att tillsammans med egna resonemang skapa en analys. Detta görs genom att analysera utifrån rubrikerna Tillämpning av IAS 36 och Standardens Subjektivitet. KAPITEL 6: SLUTSATS - I detta kapitel presenteras de slutsatser som vi kan dra utifrån tidigare analys. Vi har valt att dela in analysen i tre delar; slutsatser kring företagets tillvägagångssätt, slutsatser kring standardens subjektivitet och slutsatser kring revisorns roll. Avslutningsvis presenteras förslag till vidare forskning inom det valda ämnesområdet. Metod Referensram Empiri Analys Slutsats Figur 1: Disposition 13

2 METOD I detta kapitel kommer vi först att redogöra vilket synsätt och angreppssätt vi valt samt redogöra för vald metod. Vidare presenteras trovärdighet och avslutningsvis berättar vi om studiens tillvägagångssätt vid datainsamlingen samt val av företag och respondenter. 2.1 VETENSKAPLIGT SYNSÄTT Med utgångspunkt från att belysa de faktorer som ligger bakom en nedskrivningsprövning har vi valt att utgå ifrån vad Arbnor & Bjerke (1994) kallar ett aktörsynsätt, vilket kan kopplas till den kvalitativa hermeneutiska inriktningen. Vi uppfattar att valet av aktörsynsätt lämpar sig bäst eftersom vi utgår ifrån individers tolkningar och uppfattningar. Arbnor & Bjerke (1994) menar att utifrån aktörsynsättet existerar verkligheten som en social konstruktion som utgörs av olika aktörers syn på det de betraktar och studerar. Alltså förekommer det olika verklighetsbilder för olika aktörer. Gemensamt är att vissa verklighetsbilder delas av en större eller mindre grupp av människor, vilket kan utgöras av organisationer, samhällen eller som i vårt fall företag. De verklighetsbilder som delas inom gruppen utgör den objektiverade verkligheten. Vid samhällsvetenskaplig forskning är det i princip omöjligt att uppnå det traditionella objektivitetsidealet. Än svårare blir det när vi använder aktörsynsättet som Sörling (2002) berättar skulle kunna jämföras med interpretivism och subjektivism. De två andra synsätten är systemsynsättet och det analytiska synsättet. Eftersom vi strävar efter att få vår forskning accepterad av vår omgivning använder vi vad Arbnor & Bjerke (1994) kallar en objektiveringsprocess. Den bygger på att vi som forskare omtolkar och anpassar vår sociala konstruktion utifrån de sociala konstruktioner av verkligheten som vi stött på under studien. Detta har vi försökt beakta, där vi främst har stött på våra aktörers sociala konstruktion av verkligheten, men vi har även stött på social konstruktion från forskare via litteratur och tidigare studier kring ämnet. Tillsammans med våra aktörer har vi därför skapat en social konstruktion i företaget, vilket utgör en objektiverad verklighet. Eftersom vi har använt oss av ett aktörsynsätt i denna studie vill vi framhäva att det vi informerar om är endast vår och våra aktörers konstruktion av den sociala verklighet och därför inte objektiv i ordets rätta bemärkelse. Dock har vi även låtit oss skapa en objektivitet då vi insett hur svårt det är att vara 14

just objektiv. Detta har gjorts då vi låter oss påverkas av vår skapade objektivitet som lett till omtolkning och skapandet av ny objektivitet. Arbnor & Bjerke (1994) berättar också att det förekommer risker med aktörssynsättet. De menar dels att det förekommer en risk att författarna endast tolkar utifrån aktörernas verklighetsbild istället för sin egen men också att de bara uppmärksammar det som passar in i deras verklighetsbild av vad aktörerna upplever. Med utgångspunkt från detta hoppas vi ha minimerat riskerna, eftersom vi varit medvetna om detta i studien. Enligt Arbnor & Bjerke (1994) är det viktigt i aktörssynsättet att se aktören som en handlande, skapande och reflekterande individ. Vi hade aktören som undersökningsobjekt i form av en handlande individ, där individens handlande var viktigare än dess beteende. Dessutom ingick våra aktörer och dess olika verklighetsbilder i en större verklighetsbild, nämligen företagets objektiverade verklighet. För att vi skulle öka vår förståelse utifrån vårt syfte var den sociala konstruktionen av verkligheten från våra aktörer en grundförutsättning. Helheten kan bara nås genom interaktion via dialog med aktörerna, utifrån dess olika verklighetsbilder. För att överbrygga de skillnader som föreligger mellan vår och aktörernas verklighetsbild krävdes som Arbnor & Bjerke (1994) sa, diagnostisk förförståelse. Det är dock viktigt att inte förväxla den diagnostiska förförståelsen med den allmänna, som är den kunskap och erfarenhet som vi tog med oss in i studien. För att utveckla vår verklighetsbild tog vi del av litteratur i form av teori samt tidigare studier i ämnet. Innan intervjuerna informerade vi våra aktörer vad studiens syfte var samt skickade våra intervjuguider. På så sätt kunde aktörerna reda ut eventuella oklarheter. Detta har sedan legat som grund genom hela förståelseutvecklingen. Förståelseutvecklingen kan också kopplas ihop med den hermeneutiska cirkeln som Lindholm (2001) nämner. Där tolkning av delar och tolkningen av helheter samspelar tills man uppnått en helhetsuppfattning om det studerade fenomenet och därefter tar ett nytt varv i cirkeln för att ytterligare öka förståelsen. Processen pågår ofta i det omedvetna och enligt Kvale (1997) finns det inte någon bestämd start eller slutpunkt för när tolkningen pågår. Vidare menar Kvale (1997) att hermeneutiken är som en resa utan slut, där resan hela tiden går vidare mot nya upptäckter i takt med att förförståelse hela tiden utvecklas. 15

Vi upplever att vi genom intervjuer har skapat en förståelse för nedskrivningsprövning av goodwill. Genom intervjuerna har vi även funnit gemensamma träffpunkter samt skillnader vilket utgör enligt Arbnor & Bjekre (1994) det andra steget i förståelseutvecklingen, reflektionsprocessen. Processen går ut på att forskare reflekterar och hittar mönster i sin information hos den undersökta aktören. I den diagnostiska efterförståelsen, vilket är den sista i förståelseutvecklingen, menar Arbnor & Bjerke (1994) att det påbörjas en process där det utvecklade språken sätts i relation till teorin och det faktiska samt aktuella. Språkutvecklingen är här en del av de fortsatta handlingar som mynnar ut i ett meningsskapande. Med utgångspunkt från detta har vi under studiens gång ökat vår förståelse samt fått en bredare kunskap för nedskrivningsprövning av goodwill. Vår process mynnar ut i att vi kan under kapitlet slutsats presentera svaren på vår problemformulering med hjälp av vårt teoretiska och empiriska material. Vi upplever att aktörssynsättet passar vår studie, utifrån ovanstående resonemang. Men för att närma sig den empiriska verkligheten berättar Patel & Davidsson (2003) att val av angreppssätt är avgörande. 2.2 ANGREPPSSÄTT Val av angreppssätt syftar till vilket sätt forskaren närmar sig den empiriska verkligheten där arbetet består av att relatera teori och verklighet till varandra. (Patel & Davidsson 2003) Alvesson & Sköldberg (2008) berättar att det centrala i hermeneutiken är att meningen av en del endast kan förstås ur helheten och att helheten endast kan förstås ur delarna. Det vill säga att förståelsen för helheten byggs av en växelvärkan mellan teori och verklighet. Vi var därför tvungna att öka vår kunskap genom förståelseutvecklingen vilket tas upp ovan. Enligt Johansson Lindfors (1993) finns det ingen klar strategi för vilket metod/synsätt som är bäst lämpad för att få grepp om verkligheten, utan det bör bestämmas utifrån forskarens kunskapssyn samt undersökningen och problemets karaktär. De två huvudsakliga angreppssätten kallas induktion (från empiri till teori) och deduktion (från teori till empiri). (Jacobsen, 2002) Dock berättar Andersen (1998) att det i verkligheten är svårt att skilja dessa åt. Detsamma gäller vår studie där vi inte använder oss av något bestämt angreppssätt, utan det istället används en 16

blandning av båda. Därför använder vi oss av något som Andersen (1998) kallar abduktivt angreppssätt. Anledningen till valet av angreppssätt var att vi inte ville känna oss begränsade i studien. Genom att använda en växelverkan mellan det teoretiska och empiriska materialet kan vi utveckla förståelseutvecklingen och därmed finna nya reflektioner. 2.3 METODVAL För att nå en djupare och mer fullständig förståelse av det problem som utformats anser Holme & Solvang (1997) att kvalitativ metod ska användas. Eftersom vår problemformulering är explorativ uppfattar vi också att kvalitativ metod lämpar sig bäst i vår studie. Jacobsen (2002) berättar att just en kvalitativ metod med mindre antal enheter är att föredra när det är av intresse att skapa mer klarhet och öka förståelsen av ett problem. Utifrån att öka förståelsen för vårt syfte har vi därför valt fem respondenter (aktörer). Eftersom en nedskrivningsprövning av goodwill kan skilja sig åt mellan olika företag förekommer det ingen klar objektiverad verklighet hur det är hos alla företag som tillämpar IASB:s regelverk. Vi väljer därför att fokusera mer på kvalitén hos våra respondenter för att på så sätt erhålla ett så bra underlag som möjligt för våra tolkningar. 2.4 TROVÄRDIGHET I vår studie används inte begrepp som reliabilitet och validitet eftersom Bryman (2004) berättar att vid en kvalitativ studie så passar begreppet trovärdighet bättre. Trovärdighet delas in i fyra områden: Kredibilitet slutsatserna ska bekräftas av de medlemmar av det sociala fenomen som undersöks. Överförbarhet Desto mer ingående den undersökta sociala miljön beskrivs desto lättare blir det för läsaren att avgöra om studiens slutsatser går att överföra till andra sociala fenomen. Pålitlighet All forskningsmaterial ska sparas och är därmed öppet för granskning för att styrka de slutsatser som framställts. Bekräftbarhet Eftersom kvalitativ forskning inte kan vara objektiv får inte forskaren influera sina slutsatser med personliga värderingar. 17

För att öka studiens trovärdighet har vi försökt beakta de begrepp som Bryman (2004) tar upp. God pålitlighet säkerställs enligt Bryman & Bell (2005) genom att alla faser i forskningsprocessen redogörs fullständigt. Detta för att läsaren ska kunna fungera som granskare. För att uppnå en god pålitlighet har vi ingående redogjort samtliga delar av vår undersökningsprocess (överförbarhet). Information som inte passade in under referensramen eller empirin har vi placerat i slutet av studien som appendix. Detta för att läsaren ska kunna ta del av allt vårt material. Vi hoppas genom detta att läsaren kan på ett kritiskt förhållningssätt följa vår analys, och att vi har uppnått en god bekräftbarhet. För att uppnå god kredibilitet i studien kommer aktörerna och företaget vara anonyma. Dessutom är alla siffror som visas i studien om företaget fabricerade. Enligt Bryman & Bell (2005) kritiseras ofta en kvalitativ studie utifrån att den är alltför impressionistisk och subjektiv. De menar att resultatet som forskarna kommer fram till bygger på allt för stora osystematiska uppfattningar av vad som är viktigt och betydelsefullt. Vidare menar de att forskare som använder sig av den här metoden ofta påbörjar studien med en öppen problemformulering men med tiden preciserar denna utifrån underlaget. De menar därmed att forskaren inte på ett pålitligt sätt informerar varför ett visst ämnesområde har valts. Något vi vill poängtera är att allt inom forskningsprocessen utgörs av tolkningar. Vi som författare tolkar den litteratur vi läser, handlingar som utförs och vad som sägs vid intervjuerna. Enligt Holme & Solvang (1997) är det därför viktigt att studiens undersökning i möjligaste mån strävar efter objektivitet. Vi försöker därmed ställa krav på saklighet och öppenhet i framställningen som representerar ett slags modifierat objektivitetsideal i forskningen. 2.5 TILLVÄGAGÅNSSÄTT 2.5.1 Urval För att erhålla ett relevant empiriskt material utifrån vår explorativa problemformulering fokuserar vi på kvalitén i val av respondenter och företag, vilket är den metod Jacobsen (2002) förespråkar. Vi har därför valt att fokusera på ett företag med en stor andel goodwill i balansräkningen och som är verksamt på Nasdaq OMX Nordic, vilket medför att de måste följa IASB:s regelverk. Valet av företag baseras på att studien ska få ett bra material där den 18

nuvarande problematiken är aktuell samt att det föreligger en god kunskap om nedskrivningstester. Våra respondenter har valts utifrån hur pass delaktiga de är vid nedskrivningsprövningen. Inom företaget så har den Verkställande Direktören, Ekonomichefen och Redovisningschefen intervjuats. Enligt vår tolkning ger detta ett relevant underlag för studien eftersom dessa personer är beslutsfattande i processen. Men för att fördjupa förståelsen har vi även valt att intervjua två auktoriserad revisorer som arbetar på KPMG samt PwC där de ansvarar för granskning av goodwill. Vi vill därmed ta del av de utomstående uppfattningar som kan tänkas finnas vid företagets nedskrivningsprövning. Vi försökte även ytterligare öka förståelsen vid nedskrivningsprövningen genom att finna en respondent på Skatteverket, för att lyssna på deras syn av problematiken. Detta misslyckades på grund av den strikt rådande sekretess som Skatteverket följer där de inte ens får erkänna ifall de granskar goodwill eller inte. Som tagits upp ovan kommer både företaget och respondenterna förbli anonyma i studien. Detta ger oss således en möjlighet att ta del av känsligt material, vilket ger oss en djupare insyn i företaget. För revisorerna råder tystnadsplikt vilket medför enligt lag att de inte får upplysa specifikt vad de ser hos kunder. Valet av litteratur utgörs till störst del av IFRS I teori och praktiken där författarna är Universitetslektorer på Handelshögskolan i Göteborg, ekonomie doktorer och redovisningsspecialister. Då vi gick igenom litteratur som behandlar nedskrivningsprövningar av goodwill märkte vi att teorin är sig lik författare emellan. Anledningen till att vi valde Marton et al. (2008) beror på att vi upplevde tillvägagångssättet och begreppen presenteras på ett utförligt och pedagogiskt sätt. Valet av vetenskapliga artiklar baseras utifrån att vi vill föra en diskussion om tidigare studier som på olika sätt uppfattar problematiken vid nedskrivningsprövning av goodwill. Att flertalet av våra vetenskapliga artiklar är gjorda utomlands har ingen betydelse eftersom de numera följer samma regelverk som svenska börsnoterade bolag. Vi kan därför ta del av respekterade internationella forskares studier, vilket vi uppfattar bidrar till ökad trovärdighet. 19

2.5.2 Datainsamling Val av litteratur baseras utifrån att vi vill förstå innebörden av en nedskrivningsprövning av goodwill. Eftersom vi uppfattar att problematiken skiljer sig mellan olika objektiverade verkligheter har vi valt ta del av alla typer av vetenskapliga artiklar i ämnet. Detta för att få en helhet av problematiken. De vetenskapliga artiklarna som presenteras i referensramen inriktar sig mot mer subjektiva problem som forskare har belyst i en nedskrivningsprövning. Tack vare att vi tog del av alla typer av subjektiva problem kunde vi utifrån vårt empiriska material välja de vetenskapliga artiklar som vi uppfattade som mest relevant för vår objektiverade verklighet. Vår förhoppning är dock att de studier samt litteratur som vi tagit med i referensramen räcker för att fördjupa vår förståelse av den problematik som företagsledningen upplever. Informationsinsamlingen har skett på en rad olika sätt. Vi har via mail tagit kontakt med Björn Gauffin, som skickat över sina tidigare studier. Vi har även använt oss av de databaser som Högskolan i Gävle har tillgång till, Greenfile Far Komplett och Emereald. Även Uppsala Universitets databaser, Business Source Premier och DIVA, användes vid insamlingen. Våra vetenskapliga artiklar fann vi genom sökord som: Goodwill, IAS 36, nedskrivningsprövning, kassagenererande enheter, diskonteringsränta, impairment testing och CGU. Ytterligare sökning gjordes på sökmotorn Google. Litteraturen har lånats från biblioteket på Gävle Högskola, Kungliga biblioteket och Gävle stadsbibliotek. Vi har dessutom fått ett kompendium av vår handledare med Företagsekonomisk metodlära av Abnor & Bjerke (1994). Slutligen samlade vi in information utifrån våra intervjuer. Den inledande kontakten med företaget togs via telefon. Via telefonen presenterade vi oss och förklarade forskningsuppsatsens syfte och tillvägagångssätt. Respondenterna informerades även om vilka intervjumöjligheter som fanns. Samtliga tillfrågade respondenter valde att medverka under förutsättning att de kunde besvara intervjuerna skriftligen. I motsatts till den inledande kontakten med företaget togs den initiala kontakten med revisorerna via mail. Vidare var tillvägagångssättet detsamma som ovan förutom att intervjuerna genomfördes muntligt och via telefon. 2.5.3 Intervjuteknik Vi har valt att använda en intervjuteknik som Bryman (2004) och Jacobsen (2002) kallar semistrukturerad intervjuteknik. Det innebär att vi har utgått från en uppsättning av generella frågor 20

som kan beskrivas som en frågeguide. Vi skapade dock två olika frågeguider, en för respondenterna verksamma inom företaget medan den andra riktades mot revisorerna. Frågorna var noggrant framtagna och öppet formulerade så respondenterna gavs möjlighet att förklara och motivera sina svar. Dessa intervjuguider skickades i förväg så att intervjuerna skulle ge så mycket information som möjligt. Fördelen med det är att respondenten innan intervjun kunde reda ut eventuella oklarheter. Dock kan det finnas en risk att svaren vi erhöll inte var spontana, vilket begränsar intervjun och öppenheten. Men eftersom vi i studien söker en djupare förståelse av ett relativt komplicerat ämne uppfattar vi det vara snarare en fördel att skicka intervjuguiderna i förväg. Intervjuerna har sedan gjorts på olika sätt utifrån den tid och val som respondenterna har haft. Med en av revisorerna använde vi vad Jacobsen (2002) kallar besöksintervju. Fördelen med det var att vi kunde gå mer in på djupet vid intervjun. Vi fick efter önskemål från respondenten inte spela in intervjun utan var istället tvungna att anteckna. Vi uppfattar därmed att respondenten undvek att bli nervös och återhållsam, vilket i sin tur gav oss tydliga och öppna svar. Respondenten gav oss även möjlighet att ställa frågor via mail i ett senare skede om det krävdes. Vi har till störst del använt oss av något som Davidsson (2007) kallar self report, skriftliga intervjuer. Fördelen med self report är att respondenterna gavs tid att besvara frågeställningarna vilket i sin tur leder till bättre och djupare svar. En nackdel enligt Davidsson (2007) är att det inte ges någon möjlighet att formulera om frågor eller ställa motfrågor som det gör vid besöksintervjuer. För att minimera dessa risker har vi alltså skapat två olika intervjuguider efter vi först införskaffat förståelse i ämnet. Detta för att formulera de frågor som vi uppfattade som mest relevanta för de två olika intervjuguiderna (se appendix). Den slutliga tekniken vi använde oss av var telefonintervjuer. Jacobsen (2002) berättar att telefonintervjuer inte ger lika uttömmande svar som besöksintervjuer. Från erfarenhet menar Jacobsen (2002) att telefonintervjuer är en olämplig metod om undersökningen innehåller öppna frågor. I vårt fall fanns det inget annat val än att hålla en telefonintervju med en av våra revisorer. Vi upplever dock att vår respondent har gett oss uttömmande och sanningsenliga svar. Detta baserar vi på att vi kunde finna tydliga samband mellan revisorernas svar. 21

3 REFERENSRAM Syftet bakom detta kapitel är att beskriva de teorier som är kopplade till nedskrivning av goodwill samt presentera tidigare forskning kring ämnet. Kapitlet inleds med att belysa de delar som är väsentliga för förståelsen av nedskrivning av goodwill. Detta görs genom att först presentera allmän teori kring ämnet, för att sedan presentera teorier som ger en djupare förståelse i prövning av goodwill. Avslutningsvis presenteras vetenskapliga artiklar och studier som behandlats inom ämnet. 3.1 IMMATERIELLA TILLGÅNGAR Den heltäckande standarden som tagits fram om immateriella tillgångar kallas IAS 38. Enligt IAS 38, punkt 8 definieras en immateriell tillgång som en icke-monetär tillgång utan fysisk form. Vikten av att skilja de icke fysiska tillgångarna åt är vital för redovisningen, därför exkluderas de monetära tillgångarna från IAS 38. För att få redovisa tillgångar som immateriella har IAS 38 visa bestämmelser som måste vara uppfyllda. Den immateriella tillgången måste generera ekonomiska fördelar i framtiden som kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Den immateriella tillgången måste vara identifierbar vilket innebär att tillgången baseras på juridiska rättigheter eller är avskiljbar. Företaget måste ha kontroll över tillgången vilket innebär att företaget kan säkerställa den ekonomiska fördelen samt att den är exkluderbar. Samtliga bestämmelser ovan måste vara uppfyllda för att tillgången ska tas med i balansräkningen. Ett exempel på en sådan tillgång är goodwill. (Nilsson et al. (2009) s. 103) 3.1.1 Två typer av goodwill Någon glasklar definition av det allmänna begreppet goodwill finns inte. Redovisningen utgör också en av de mer kontroversiella delarna av immateriella tillgångar. Det förekommer två typer av goodwill: Internt upparbetad goodwill Förvärvad goodwill 22

Internt upparbetad goodwill är enligt IAS 38 inte tillåtet att redovisa som en tillgång. Det beror på att tillgången inte är identifierbar, det vill säga inte har uppstått ur juridiskt avtal eller är avskiljbar. Detta medför att värdet inte kan bestämmas på ett tillförlitligt sätt. Internt upparbetad goodwill kan exempelvis vara ett företags goda rykte, varumärke, humankapital, kundstock, etcetera.(nilsson et al. (2009) s. 109) Förvärvad goodwill är enligt IFRS 3 en immateriell tillgång som definieras som framtida ekonomiska fördelar som inte går att enskilt identifiera och inte heller att redovisa separat. Denna typ av goodwill uppkommer i samband med ett rörelseförvärv där anskaffningsvärdet överstiger det verkliga värdet av nettotillgångarna, vilket bilden visar. Figur 2: Förvärvad goodwill Det övervärde som uppstår ska enligt IFRS 3, punkt 36 fördelas i sin tur på de tillgångar där övervärdena finns, så kallade kassagenererande enheter som beskrivs mer utförligt nedan.(nilsson et al. (2009) s. 110) Förändringen som gjordes i samband med införandet av IFRS/IAS var att förvärvad goodwill numera ska ha obegränsad nyttjandeperiod. Istället för årliga avskrivningar skulle immateriella tillgångar och goodwill årligen prövas för nedskrivning. Idag krävs det därmed större krav på att dessa tillgångars redovisade värde kan motiveras, vilket medför utökade upplysningskrav.(marton et al. (2008) s. 255) 23

3.2 UTÖKADE UPPLYSNINGSKRAV Redan idag konstateras det att goodwillposten är en av de dominerande posterna i företagens balansräkningar vilket medför ett stort informationsbehov för användaren. (Gauffin & Thörnsten, Balans 8-9/2010) Uppdatering av IAS 36 kräver väsentligt utökade upplysningar i samband med nedskrivningsprövningar. (Marton et al. (2008) s. 256) Enligt IFRS 3 punkt 72 så ska en förvärvare lämna upplysningar som hjälper användare av företagets finansiella rapporter att bedöma de finansiella effekterna av vinster, förluster, rättelser av fel samt andra justeringar som redovisas under den aktuella perioden och som är hänförliga till rörelseförvärv som skett under den aktuella perioden eller under tidigare perioder. Oavsett om nedskrivning av goodwill eller immateriella tillgångar har gjorts eller inte så måste redogörelser lämnas om de väsentliga antagandena som gjorts vid prövningen. Användarna av redovisningen ska därmed själva kunna avgöra om företaget gjort nödvändiga nedskrivningar. 3.3 BEHOV AV NEDSKRIVNINGSPRÖVNING IAS 36 har beroende av tillgång två olika sätt att avgöra om behov av nedskrivningsprövning föreligger. För immateriella tillgångar med obegränsad nyttjandeperiod och immateriella tillgångar som ännu inte är färdiga för användning ska det årligen ske minst ett nedskrivningstest. Tidpunkten ska vara densamma varje år. Det kan förekomma undantag då en prövning inte längre anses nödvändig, då återvinningsvärdet ligger högt över det redovisade värdet och inget speciellt har inträffat. (Marton et al. (2008) s. 258) Enligt IAS 36 ska alla övriga tillgångar undersökas om det finns indikation på värdenedgång. Återvinningsvärdet måste således inte beräknas varje år för alla tillgångar utan det räcker för företagen att beräkna de tillgångar som befaras ha minskat i värde. Dock kan företagen inte vänta med bedömningen för att se om nedgången är bestående. (Marton et al. (2008) s. 258) Tillgångar som klassificeras med obegränsad nyttjandeperiod är goodwill och vissa varumärken, därför ska de årligen prövas för nedskrivning. I samband med att företag avgör om det finns 24

indikationer på värdenedgång så tar de hänsyn till vissa interna och externa indikationer som förekommer i IAS 36, punkt 12. Externa informationskällor Tillgångens marknadsvärde har minskat kraftigt under perioden. Utvecklingen inom teknologi, marknad, lagstiftning samt ekonomi påverkar förutsättningarna som företaget verkar enligt, vilket även påverkar värdet av tillgångarna. Höjda marknadsräntor/avkastningskrav. Detta påverkar diskonteringsräntan vid beräkning av nyttjandevärdet. Företagets redovisade eget kapital överstiger börsvärdet. Interna informationskällor Tillgången är tekniskt föråldrad eller skadad. Förändrade möjligheter att utnyttja tillgången för avsett ändamål har inträffat inom perioden eller kommer inträffa inom en snar framtid. Den interna rapporteringen indikerar att tillgångens avkastning är sämre än vad som tidigare antagits. De externa indikatorerna kan företaget således inte påverka medan de själva kan kontrollera de interna. För att kunna utföra nedskrivningsprövning så måste ett värde för tillgången beräknas. (Marton et al. (2008) s. 258) 3.4 ÅTERVINNINGSVÄRDE Ett återvinningsvärde på en tillgång är det högsta värdet mellan det verkliga värdet minus försäljningskostnader och nyttjandevärde. För att avgöra om det föreligger ett nedskrivningsbehov jämförs tillgångens återvinningsvärde med dess redovisade värde. Företagen måste inte nödvändigtvis genomföra båda dessa beräkningar eftersom det räcker att endast ett av dessa värden överstiger tillgångens redovisade värde för att undvika nedskrivning.(marton et al. (2008) s. 260) 25

Tillvägagångssätt vid val av återvinningsvärde Redovisat värde Jämförs Återvinningsvärde Verkligt värde försälj.kostn Högsta Nyttjandevärdet Figur 3: Tillvägagångssätt vid val av återvinningsvärde Källa: Marton, Et al (2008) 3.4.1 Verkligt värde minus försäljningskostnader Verkligt värde minus försäljningskostnader för en tillgång är precis som det låter. De kostnader som uppkommer är exempelvis försäljnings- och avvecklingskostnader, juridiska kostnader och kostnader för att sätta tillgången i sådant skicka att den kan säljas. Tillgångens försäljningspris avgörs lättast om det finns ett bindande avtal om försäljning mellan oberoende parter. Om tillgången har en aktiv marknad utgör marknadspriset normalt den aktuella köpkursen. Ofta uppstår det problem med att bestämma värdet av tillgångar då en aktiv marknad saknas. För att lösa detta kan företag bestämma försäljningspris genom att titta på liknande tillgångars transaktioner, justerat för ålder och slitage, som är verksamma inom samma bransch. Saknar företaget denna möjlighet måste nyttjandevärdet beräknas. (Marton et al. (2008) s. 260) 3.4.2 Nyttjandevärde Enligt Gauffin & Thörnsten (2010) är beräkning av nyttjandevärdet den i särklass vanligaste metoden hos svenska företag i samband med nedskrivningsprövning. Endast två av 254 noterade bolag på svenska börsen använde sig av verkligt värde minus försäljningskostnader. Problematiken med att beräkna en tillgångs nyttjandevärde är att det baseras på subjektiv bedömning hos företagsledningen om de framtida kassaflödena som tillgång förväntas generera. I dessa beräkningar finns två viktiga variabler: 26

Beräkning av framtida kassaflöden Val av diskonteringsfaktor IAS 36 ger omfattande riktlinjer hur en företagsledning i olika situationer ska få fram dessa uppgifter. Företagsledningen ska under sin bästa bedömning av de ekonomiska förhållandena som råder under tillgångens nyttjandeperiod beräkna framtida kassaflöden. Det som ligger till grund för dessa bedömningar ska vara de senaste budgetar och prognoser för en period som normalt omfattar högst fem år. Eftersom en lång tidsperiod ökar osäkerheten i bedömningarna så antas kassaflödena vara oförändrade eller avtagande efter fem år, om inte högre takt kan motiveras. IAS 36, punkt 39 anger vilka kassaflöden som ska ingå i bedömningarna. Huvudsakligen är det in- och utbetalningarna som tillgången genererar samt de betalningar som uppstår i samband med avyttring. (Marton et al. (2008) s. 262) Gauffin & Thörnsten ifrågasätter i sin studie vad som verkligen ligger till grund för dessa bedömningar hos svenska företags årsredovisningar. De känslighetsanalyser som företagen använder upplevs som att de inte bottnar i en analys av rådande marknadsförutsättningar utan snarare på en kalkyl från ekonomiavdelningens dator.(gauffin & Thörnsten, Balans 8-9/2010) Vidare berättar Gauffin & Thörnsten att det är högst intressant att också analysera vilka diskonteringsräntor som används eftersom nästan samtliga svenska företag tillämpar diskontering av framtida kassaflöden.(gauffin & Thörnsten, Balans 8-9/2010) Diskonteringsränta används vid prövotidpunkten för att beräkna nuvärdet av de framtida kassaflödena. Valet av diskonteringsränta bestäms av företagsledningen, kravet är dock att räntan så långt det är möjligt ska baseras på marknadsmässig bedömning. Den ska baseras på riskfri ränta samt eventuell riskpremie. Riskpremien ska endast vara med om det finns risker förknippade med tillgången, det vill säga att de framtida kassaflödena kan avvika från de beräknade kassaflödena, vilket det oftast gör. En högre diskonteringsränta leder till ett lägre värde av de framtida kassaflödena vilket i sin tur minskar tillgångens värde. Detsamma gäller vice versa. Diskonteringsräntan är väsentligt för att avgöra om det föreligger ett nedskrivningsbehov. (Marton et al. (2008) s. 263) 27

3.5 NEDSKRIVNINGSBEHOV Vid nedskrivningsprövning av en tillgång jämförs redovisat värde med det återvinningsvärde som räknats fram. (Marton et al. (2008) s. 264) Bilden nedan illustrerar exemplet Figur 4: Nedskrivningsprövning En nedskrivning görs endast om återvinningsvärdet av tillgången understiger det redovisade värdet. I sådana fall skrivs tillgången ner till återvinningsvärdet, men om återvinningsvärdet överstiger det redovisade värdet händer ingenting. Det kan ofta vara svårt att urskilja ett kassaflöde ur en enskild tillgång och därmed ska enligt IAS 36 kassaflödet istället beräknas som en kombination av tillgångar, en så kallad kassagenererande enhet. (Marton et al. (2008) s. 266) 3.6 KASSAGENERERADE ENHET Företag har ofta problem när de ska beräkna tillgångars återvinningsvärde eftersom de inte kan separera kassaflödena på endast en tillgång. Därför beräknas istället återvinningsvärdet för flera sammansatta tillgångar, så kallade kassagenererande enheter. Det är upp till företagsledningen att välja vilka tillgångar som ska ingå i en kassagenererande enhet. Ofta baseras det på vilka tillgångars in- och utbetalningar som är beroende av varandra. Exempelvis är det svårt att bestämma återvinningsvärdet för en maskin som ingår i en större produktionsenhet eftersom de produkter maskinen tillverkar ofta passerar flera maskiner och områden innan det når marknaden. (Marton et al. (2008) s. 266) 28

Definitionen för en kassagenererande enhet är enligt IAS 36, punkt 6 den minsta identifierbara grupp av tillgångar som vid en fortlöpande användning ger behov till inbetalningar som i allt väsentlig är oberoende av andra tillgångar eller grupper av tillgångar. Val av kassagenererande enhet innebär betydande gränsdragningsproblem. Enligt punkt 6 är målet att identifiera dessa på så låg nivå som möjligt, för att undvika otillåtna kvittningar och att fel tillgångar skrivs ner. För vissa företag med integrerad verksamhet kan det vara svårt att särskilja mindre enheter än företaget som helhet. (Marton et al. (2008) s. 267) Till följd uppstår problem som beskrivs nedan. Figur 5: Nedskrivningsprövning kassagenererade enheter Som förefaller ovan kan det finnas incitament hos företagsledningen att inte dela in verksamhetens kassagenererande enheter på låg nivå. Skulle företagsledningen i exemplet ovan istället välja att redovisa verksamheten som endast en enhet innebär detta att det inte är nödvändigt att göra någon nedskrivning. Därmed undviker företaget att redovisa en kostnad på 5 000 tkr i resultaträkning och att skriva ner tillgången i balansräkningen. (Marton et al. (2008) s. 267) Vid nedskrivning av kassagenererande enheter förekommer vissa regler. Skulle goodwill ha tilldelats enheten så ska den i första hand skrivas ner. Därefter ska nedskrivningen fördelas mellan de enskilda tillgångarna. Allra helst ska nedskrivningen göras till tillgångarnas återvinningsvärde om det är möjligt att fastställa dessa. Om inte återvinningsvärdet kan fastställas görs en schablonmässig fördelning av nedskrivningen, där beloppet ställs i proportion till tillgångarnas redovisade värde. Ingen nedskrivning kan dock innebära att en tillgång 29

redovisar ett lägre värde än noll. (Marton et al. (2008) s. 268) Bilden illustrerar hur en schablonmässig nedskrivning kan se ut. Figur 6: Nedskrivning av värdet för kassagenererade enhet 3.7 NEDSKRIVNINGSPRÖVNING AV GOODWILL En goodwillpost kan inte enskilt prövas för ett nedskrivningsbehov, eftersom goodwill är beroende av andra tillgångar för att generera kassaflöden. Ofta genererar goodwill kassaflöden till flera kassagenererande enheter och behandlas därför som en del av alla dessa enheter. Exempel på poster som ingår i goodwill är förväntad framtida övervinster, synergieffekter och personalstyrka. (Marton et al. (2008) s. 270) Bilden illustrerar hur nedskrivning av goodwill kan se ut. Figur 7: Nedskrivning av goodwill 30