FÖRVALTNINGSUTSKOTTETS UTLÅTANDE 37/2005 rd Statsrådets skrivelse med anledning av förslagen till rådets beslut samt till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande, drift och användning av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II) och till Europaparlamentets och rådets förordning om tillträde till andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II) för de enheter i medlemsstaterna som ansvarar för att utfärda registreringsbevis för fordon (förslag till SIS II lagstiftning) Statsrådets utredning med anledning av förslag till rådets beslut samt Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande, drift och användning av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II) och Europaparlamentets och rådets förordning om tillträde till andra generationen av Schengens informationssystem för de enheter i medlemsstaterna som ansvarar för att utfärda registreringsbevis för fordon Till stora utskottet INLEDNING Remiss Riksdagens talman sände den 9 december 2005 statsrådets skrivelse med anledning av förslagen till rådets beslut samt till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande, drift och användning av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II) och till Europaparlamentets och rådets förordning om tillträde till andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II) för de enheter i medlemsstaterna för fordon (förslag till SIS II lagstiftning) (U 47/2005 rd) till stora utskottet för behandling och bestämde samtidigt att förvaltningsutskottet ska lämna utlåtande i saken till stora utskottet. Stora utskottet har redan den 11 november 2005 sänt statsrådets utredning med anledning U 47/2005 rd E 105/2005 rd Version 2.1
av ett förslag till rådets beslut samt Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande, drift och användning av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II) och Europaparlamentets och rådets förordning om tillträde till andra generationen av Schengens informationssystem för de enheter i medlemsstaterna för fordon (E 105/2005 rd) till förvaltningsutskottet för eventuella åtgärder. Sakkunniga Utskottet har hört - lagstiftningsråd Laura Yli-Vakkuri, polisinspektör Seppo Aunola, överinspektör Kukka Savolainen och överinspektör Timo Riissanen, inrikesministeriet - lagstiftningsråd Leena Vettenranta, justitieministeriet - konsultativ tjänsteman Kirsti Vallinheimo, finansministeriet - överinspektör Heikki Huhtiniemi, Dataombudsmannens byrå - tullöverinspektör Juha Vilkko, Tullstyrelsen - kriminalinspektör Seija Havukainen, Centralkriminalpolisen. Dessutom har skriftligt utlåtande lämnats av Polisens datacentral. UTREDNINGEN Förslagets huvudsakliga innehåll Allmänt Målet med de föreslagna bestämmelserna är att skapa en juridisk ram för informationssystemet SIS II. De ska ange hur SIS II ska utformas och finansieras, ansvaret för SIS II fördelas och vilka allmänna regler som ska gälla för databehandling och dataskydd. Schengens informationssystem (SIS) är en väsentlig del av de så kallade kompensatoriska åtgärder som finns till myndigheternas förfogande som motvikt till de slopade kontrollerna vid de inre gränserna. Med hjälp av SIS kan myndigheterna få information om registrerade personer och föremål. Uppgifterna används i synnerhet inom polissamarbetet och det straffrättsliga samarbetet samt vid personkontroller vid de yttre gränserna eller på de nationella territorierna och för utfärdande av visum och uppehållstillstånd. SIS är ett oumbärligt hjälpmedel för att Schengenområdet ska fungera tack vare att det säkerställer en hög säkerhetsnivå inom området och möjliggör ett effektivt samarbete mellan behöriga myndigheter i medlemsstaterna. I samband med utvidgningsprocessen 2001 beslutade rådet att systemet ska förnyas genom utveckling av SIS II och anförtrodde uppgiften åt kommissionen. Avsikten är att SIS II ska utnyttja det senaste inom den tekniska utvecklingen för att underlätta den tekniska integreringen av nya medlemsstater och nya funktioner. Alla tre förslagen gäller Schengens informationssystem som är ett integrerat system. Genom de förslagna bestämmelserna upphävs de bestämmelser i Schengenkonventionen som gäller Schengens informationssystem samt kompletterande andra bestämmelser i Schengenregelverket. Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande, drift och användning av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II) Förordningen reglerar hur uppgifter inom SIS II ska behandlas när de används till stöd för den del av Schengenregelverket som gäller fri rörlighet för personer (t.ex. yttre gränser och bestämmelser om visering). 2
Förslag till rådets beslut om inrättande, drift och användning av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II) Beslutet innehåller bestämmelser om hur uppgifter från SIS II ska behandlas till stöd för polissamarbete och straffrättsligt samarbete (t.ex. Europeiska arresteringsordern, överföring av personuppgifter till tredjepart eller tredjeland). Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om tillträde till andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II) för de enheter i medlemsstaterna som ansvarar för att utfärda registreringsbevis för fordon De två förslagen ovan kompletteras av ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om tillgång för de enheter i medlemsstaterna till registreringar i SIS II om stulna, bortförda eller försvunna fordon. Förslagens närmare innehåll I fråga om det närmare innehållet hänvisar utskottet till statsrådets skrivelse U 47/2005 rd. Regeringens ståndpunkt Schengenregelverket, inklusive Schengens informationssystem, integrerades i Europeiska unionens institutionella ram genom Amsterdamfördraget. Kommissionen utgår från att principerna och rutinerna för Schengens informationssystem inte ändras i större utsträckning. Utvecklingen i branschen ska emellertid vägas in på behörigt sätt. Finlands utgångspunkt i behandlingen av de föreslagna rättsakterna är att informationssystemet fortsatt ska betjäna ett effektivt samarbete mellan säkerhetsmyndigheterna. Det är viktigt att den rättsliga grunden för informationssystemet SIS II stärks i god tid 2006 för att det ska kunna tas i bruk 2007 enligt den tänkta tidsplanen. Finland stöder medlemsstaternas ambition i förslaget till förordning att förfarandet för registrering i syfte att vägra tredjelandsmedborgare inresa ska samordnas. En enhetlig praxis för att lägga in registreringar bidrar framför allt till bättre förutsebarhet, större effektivitet och likabehandling. För att systemet ska ge önskat resultat och fungera och för att enskilda personers rättssäkerhet ska tillgodoses bör de myndigheter klart anges som ska få tillgång till systemet. Europols och Eurojusts tillgång till systemet bör begränsas uteslutande till registreringar som klart faller inom deras respektive verksamhetsområde. Finland kommer aktivt att delta i behandlingen av bestämmelser om dataskydd. Nivån på skyddet bör säkerställas i enlighet med direktivet om skydd av personuppgifter 1995/46/EG, Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2001/45 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter samt konventionen om skydd för enskilda vid automatisk databehandling av personuppgifter (FördrS 35 36/1992). För samarbetet mellan nationella övervakningsmyndigheter bör det finnas klara institutionella mekanismer och den rättsliga grunden för systemet bör med tanke på dataskyddet ha en entydig struktur och hierarki. Därför måste ansvaret för behandlingen av uppgifter preciseras mellan kommissionen och medlemsländerna. Dessutom bör de nationella övervakningsmyndigheternas och Europeiska datatillsynsmannens behörighet i förhållande till varandra vara entydigt definierad. Det är viktigt att säkerställa att övervakningssystemet är vattentätt också i det fall att en medlemsstat inte har en egen kopia av systemet utan är direkt uppkopplad till den centrala databasen. Övervakningen av systemet måste fungera utan gråzoner och nivån på övervakningen får inte heller sjunka. Finland ser positivt på att fordonsregistermyndigheterna har tillgång till SIS-systemet och anser det viktigt med SIS-kontroller på importerade fordon innan fordonen registreras på nytt. 3
UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN Motivering De föreslagna rättsakterna bör ses mot planerna på att upprätta ett område med fri och säker rörlighet för personer. De hänger samman med Schengensystemet som går ut på att gränskontrollerna av personer har avskaffats mellan stater som anslutit sig till Schengen. Schengens informationssystem (SIS) utgör ett väsentligt led i de kompensatoriska åtgärder som myndigheterna har tillgång till som motvikt till att kontrollerna vid de inre gränserna har avskaffats. Myndigheterna kan utnyttja informationssystemet för att kontrollera registreringar av personer och föremål. Informationen behövs inte minst i polissamarbetet och det straffrättsliga samarbetet vid kroppsvisitation vid de yttre gränserna eller på det nationella territoriet och för att utfärda visum och uppehållstillstånd. Informationssystemet SIS är absolut nödvändigt för att Schengenområdet ska fungera. Det bidrar till en hög säkerhetsnivå inom området för att medlemsstaternas behöriga myndigheter ska kunna samarbeta effektivt. I samband med utvidgningsprocessen 2001 beslutade rådet se över systemet och upprättade informationssystemet SIS II. I den andra generationen av Schengens informationssystem är det meningen att utnyttja den senaste tekniken som ska göra det enklare att integrera nya medlemsstater och nya funktioner i systemet. Utskottet noterar att samtliga tre av de aktuella förslagen gäller Schengens informationssystem (SIS II), som utgör en integrerad helhet. En översyn av Schengens informationssystem är ett villkor för att kontrollerna vid de inre gränserna mot de nya medlemsländerna ska kunna avskaffas. Europeiska rådet i Haag bestämde hösten 2004 att kontrollerna vid de inre gränserna kan avskaffas när villkoren för tillämpning av Schengenreglerna har uppfyllts och informationssystemet SIS II har införts 2007. Målet är att de nuvarande och nya medlemsstaterna ska gå med i SIS II våren 2007. Därför måste de föreslagna rättsakterna bli färdiga senast hösten 2006. SIS II ska enligt förslagen till rättsakter bestå av Schengens centrala informationssystem, varje medlemsstats gränssnitt och kommunikationsinfrastrukturen mellan dem. Dessutom ska medlemsstaterna ha sina nationella system som integreras i SIS II genom gränssnitten. Kommissionens uppgift är att svara för den operativa administrationen av SIS II. Kommissionen framhåller att den inte avsett att upprätta ett nytt system genom sina förslag, utan att förslagen bygger på existerande regler. Utskottet omfattar regeringens syn och anser att kommissionens förslag i sig är lovvärda. Det tror att behandlingen kan fortsätta utifrån kommissionens förslag. Men för att förslagen ska antas krävs det fortsatta djuplodande diskussioner. Förslagen förefaller t.ex. avvika från gällande texter på många punkter. Innan de slutliga ståndpunkterna slås fast måste det klarläggas om meningen har varit att ändra systemet eller om det bara handlar om ett nytt skrivsätt. Dessutom måste de rättsliga verkningarna av ett eventuellt nytt skrivsätt utredas. Förslagen är förknippade med en rad horisontella frågor som måste lösas innan de föreslagna rättsakterna kan förordas. Det får absolut inte finnas några luckor eller någon brist på samordning i dataskyddet för att medlemsstaterna respektive kommissionen svarar för att systemet fungerar. I den fortsatta behandlingen här hemma måste registermyndighetens ansvar och en tydligare roll för kommissionen uppmärksammas alldeles särskilt. Frågan om behörig myndighet har samband med en större fråga om syftet med SIS II. Om systemets syfte utvidgas ytterligare måste det ses till att dataskyddet står på behörig nivå i alla lägen. Kommittéförfarandet anlitas för kompensatoriska regler. Till denna del bör det ses till att förfarandet följer rådets beslut om kommittéförfarande 1999/468/EG. Utgifterna för förbättring och översyn av SIS II betalas över unionens budget. Kommissionen kommer med en gemensam finansiell utredning i 4
en bilaga till förordningen. Medlemsstaterna svarar i sin tur för kostnaderna för den nationella biten av SIS II. I Finland täcks kostnaderna med polisens omkostnadsanslag och då gäller det att reservera nödvändiga anslag för ändamålet. En översyn av Schengens informationssystem kräver att åtminstone lagen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet (761/2003) ändras. Behovet av ändringar i den nationella lagstiftningen måste bedömas över hela linjen i den fortsatta beredningen. Utlåtande Förvaltningsutskottet meddelar att utskottet omfattar regeringens ståndpunkt. Helsingfors den 16 december 2005 I den avgörande behandlingen deltog ordf. Matti Väistö /cent vordf. Veijo Puhjo /vänst medl. Sirpa Asko-Seljavaara /saml Nils-Anders Granvik /sv Rakel Hiltunen /sd Hannu Hoskonen /cent Jyrki Kasvi /gröna Esko Kurvinen /saml Kari Kärkkäinen /kd Lauri Oinonen /cent Heli Paasio /sd Tapani Tölli /cent Ahti Vielma /saml Tuula Väätäinen /sd. Sekreterare var utskottsråd Ossi Lantto. 5