FÖRVALTNINGSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 24/2004 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om. samt lagar om ändring av polisförvaltningslagen

Transkript

1 FÖRVALTNINGSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 24/2004 rd Regeringens proposition med förslag till lag om polisutbildning samt lagar om ändring av polisförvaltningslagen och av 7 polislagen INLEDNING Remiss Riksdagen remitterade den 5 februari 2004 en proposition med förslag till lag om polisutbildning samt lagar om ändring av polisförvaltningslagen och av 7 polislagen (RP 168/2003 rd) till förvaltningsutskottet för beredning. Utlåtande I enlighet med riksdagens beslut har grundlagsutskottet lämnat utlåtande i ärendet. Utlåtandet (GrUU 28/2004 rd) ingår som bilaga till detta betänkande. Sakkunniga Utskottet har hört - lagstiftningsråd Kirsti Vihermaa och polisöverinspektör, utbildningschef Seppo Kolehmainen, inrikesministeriet - regeringsråd Matti Rajakylä, undervisningsministeriet - polisinspektör Kari Hemminki, länsstyrelsen i Södra Finlands län, även som representant för Poliisi-, ulosotto-, syyttäjä- ja maistraattilakimiesten edunvalvontajärjestö PUSH ry - kriminalinspektör Kimmo Markkula, Centralkriminalpolisen - utbildningschef Kirsi Valto, polisinrättningen i Helsingfors härad - utbildningschef Petri Alkiora, Polisyrkeshögskolan - direktör Anja Mikkola, Polisskolan - styrelseledamot Kirsti Laine, Polisskolans elevkår - generalsekreterare Jessica Suni, De Hundras Kommitté rf., som representant för Vapenvägrarförbundet rf - professor Olli Mäenpää. Dessutom har skriftliga utlåtanden lämnats av justitieministeriet rörliga polisen polisinrättningen i Helsingfors härad Finlands Polisorganisationers Förbund rf Rådet för yrkeshögskolornas rektorer ARENE rf PROPOSITIONEN Propositionen innehåller ett förslag till lag om polisutbildning. Målet med propositionen är att bestämmelserna om polisutbildning revideras så, att de även beträffande författningsnivån uppfyller kraven enligt den nya grundlagen. I syfte att göra bestämmelserna om polisförvaltningen tydligare föreslås att de bestämmelser som gäller polisutbildning tas in i en särskild lag om polisutbildning. Det föreslås att i denna lag föreskrivs om grunderna för uttagning till utbild- RP 168/2003 rd Version 2.1

2 Motivering ning för examen för polis samt om fastställandet av urvalsgrunderna, om drogtest både i samband med uttagning till utbildning för grundexamen för polis och under det att utbildningen för grundexamen pågår, om rättigheter och skyldigheter som gäller studerande vid polisläroinrättningar, om disciplinära påföljder för de studerande samt om de studerandes rättsskydd. Propositionen syftar till att förbättra rättsskyddet för studerande vid polisläroinrättningar genom att reglera de studerandes rättigheter och skyldigheter på lagnivå med större precision och exakthet än i gällande bestämmelser. Eftersom det föreslås att en ny lag om polisutbildning stiftas föreslås det att de bestämmelser i polisförvaltningslagen som avser polisutbildning upphävs och att polislagen ändras så, att i lagen fastställs polisaspiranters befogenheter när de av polisens högsta ledning är förordnade att utföra andra på polisen ankommande uppgifter än sådana som har samband med utbildningen. Lagarna avses träda i kraft ungefär en månad efter det att de antagits och blivit stadfästa. UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN Allmän motivering Propositionen reviderar och förtydligar bestämmelserna om polisutbildningen och koncentrerar dem till en särskild lag om polisutbildningen. Genom propositionen anpassas bestämmelserna till kraven i grundlagen. Därför lyfts bestämmelserna om antagning av studerande, studerandenas skyldigheter, avstängning från utbildningen, avbrott i studierna och disciplinära påföljder upp från förordning till lag. Därigenom förbättras de studerandes rättssäkerhet. Propositionen förtydligar också relationerna och arbetsfördelningen mellan polisförvaltningen och polisutbildningen, anser utskottet. Utskottet föreslår inga större ändringar i de materiella bestämmelserna. Med hänvisning till propositionen och övrig information finner utskottet förslaget nödvändigt och lämpligt. Utskottet tillstyrker lagförslaget, men med de anmärkningar och ändringsförslag som läggs fast i betänkandet. Detaljmotivering 1. Lag om polisutbildning 2. Polisläroinrättningarnas uppgifter. I 3 mom. sägs att förutom bestämmelserna i den föreslagna lagen iakttas också i tillämpliga delar vad som bestäms i yrkeshögskolelagen (351/2003) eller med stöd av den i fråga om de examina som avläggs vid Polisyrkeshögskolan och den undervisning som ges i anslutning till den. Vid utfrågningen av de sakkunniga påpekades det att uttrycket "i tillämpliga delar" gör att Polisyrkeshögskolans förhållande till det allmänna yrkeshögskolesystemet i viss mån är öppet. Utskottet påpekar att den föreslagna regleringen stämmer överens med gällande lagstiftning och att bestämmelserna enligt vad utskottet har erfarit inte har medfört några praktiska problem. Därför anser utskottet det inte befogat att föreslå preciseringar på denna punkt. Inrikesministeriet har fattat ett polisbeslut om att flytta Polisyrkeshögskolan till Tammerfors. Samtidigt är det tänkt att polisskolan och Polisyrkeshögskolan ska slås samman och bilda en yrkeshögskola för polisområdet. När sammanslagningen blir aktuell kan i förekommande fall förhållandet mellan dessa bestämmelser och den allmänna yrkeshögskolelagstiftningen utvärderas. 3. Styrelsen för polisläroinrättningarna. Paragrafen har bestämmelser om en gemensam styrelse för polisläroinrättningarna. Enligt 3 mom. utfärdas närmare bestämmelser om styrelsens sammansättning och tillsättandet av den samt om styrelsens uppgifter genom förordning av statsrådet. Också mandattiden regleras genom förordning av statsrådet. I sitt utlåtande anser grundlagsutskottet att det ingår i styrelsens upp- 2

3 Motivering gifter att utöva offentlig makt, till exempel att handlägga rättelseyrkanden. Därför måste det med hänvisning till mom. i grundlagen föreskrivas om de allmänna grunderna för styrelsen genom lag. Med "de allmänna grunderna" avses i förarbetena till grundlagen "närmast enhetens namn, bransch och huvudsakliga uppgifter" (RP 1/1998 rd, s. 174). Grundlagsutskottet har också ansett att en eventuell tidsbegränsning av organets mandattid ingår i de allmänna grunderna (GrUU 12/2004 rd, s. 3). Bestämmelserna måste därför kompletteras med en angivelse om hur lång styrelsens mandattid är. Annars kan lagförslaget inte behandlas i vanlig lagstiftningsordning. Med hänvisning till utlåtandet från grundlagsutskottet och annan information föreslår förvaltningsutskottet att den sista meningen i 3 3 mom. stryks och att den första meningen i 3 1 mom. får en bestämmelse om styrelsens mandattid enligt följande: "Polisläroinrättningarna har en gemensam styrelse som polisens högsta ledning utser för tre år i sänder". 4. Beslutsförfarandet i styrelsen. Paragrafen har bestämmelser om den gemensamma styrelsens beslutförhet och beslutsprocedurer. Enligt 3 mom. gäller i fråga om jäv för styrelsemedlemmar och delgivning av avgöranden i fråga om rättelseyrkanden vad som bestäms om jäv och delgivning i förvaltningslagen (434/2003). Förvaltningslagen är en allmän lag och tillämpas i sin helhet på styrelsens verksamhet. Därför kan en hänvisning till några bestämmelser i förvaltningslagen medföra oklarheter om hur bindande lagen i övrigt är. Därför föreslår utskottet att 4 3 mom. stryks. 6. Antagning av studerande till utbildning för grundexamen för polis. I paragrafen ingår bestämmelser om antagningskraven till utbildningen för grundexamen för polis. Grundlagsutskottet noterar att 1 mom. 3 punkten föreskriver att den som antas till utbildningen ska ha fullgjort beväringstjänsten enligt värnpliktslagen (452/1950). Om man ser till de grundläggande fri- och rättigheterna finns det enligt grundlagsutskottet inga godtagbara grunder för den här typen av bestämmelser. Därför strider de mot diskrimineringsförbudet i 6 2 mom. i grundlagen. Vidare bör det noteras att bestämmelserna inte står i samklang med bestämmelserna om religions- och samvetsfrihet i 11 eller med rätten i mom. i grundlagen. Grundlagsutskottet föreslår att 6 1 mom. 3 punkten stryks. Annars kan lagförslaget inte behandlas i vanlig lagstiftningsordning. Enligt grundlagsutskottet är det ändå godtagbart och motiverat att fullgjord beväringstjänst eller frivillig värnplikt betraktas som en extra merit vid antagningen till polisläroinrättningarna. Med anledning av grundlagsutskottets konstitutionella anmärkning föreslår förvaltningsutskottet att 6 1 mom. 3 punkten stryks. Samtidigt föreslår förvaltningsutskottet vissa ändringar på grund av detta i 2 och 3 mom. Enligt 6 1 mom. 1 punkten ska den som tas in till utbildning för grundexamen för polis vara finsk medborgare. Polisskolan kan av särskilda skäl medge undantag från kravet med stöd av 2 mom. I likhet med regeringen anser förvaltningsutskottet kravet på finskt medborgarskap för grundexamen för polis vara befogat. Enligt grundlagsutskottet finns det ett godtagbart skäl till medborgarskapskravet för polismanstjänster. Bestämmelsen påverkar därför inte lagstiftningsordningen. Inom polisen har det på senare år ansetts nödvändigt att också rekrytera personer med olika nationell eller etnisk härkomst. I likhet med grundlagsutskottet anser förvaltningsutskottet detta vara viktigt i vårt allt mer mångkulturella samhälle och understryker att möjligheten att medge undantag från kravet på finskt medborgarskap spelar en viktig roll i detta sammanhang. Med hänsyn till att det i 8 med undantag för utbildningen för grundexamen klart sägs ut vilken läroinrättning som står för antagningen av studerande föreslår förvaltningsutskottet att också 6 för konsekvensens skull får en bestämmelse om grundexamen. Det är polisskolan som antar studerande till utbildningen för grundexamen. Med hänvisning till detta föreslår utskottet att paragrafen får ett nytt 1 mom. enligt följan- 3

4 Motivering de: Polisskolan antar studerande för utbildningen för grundexamen för polis. 7. Drogtestning. På grundval av 1 mom. är den som söker in till utbildning för grundexamen för polis skyldig att delta i drogtest innan han eller hon antas till utbildningen. Den som avlägger grundexamen är skyldig att delta i testet på anmaning av polisläroinrättningen om det finns grundad anledning att misstänka att han eller hon uppträder påverkad av berusningsmedel under utbildningstiden eller i arbetet under praktikperioden. Med drogtestning avses i lagförslaget testning om en person är påverkad av narkotika, läkemedel eller alkohol. Bestämmelserna är mer omfattande än i lagen om integritet i arbetslivet (759/2004). Utskottet menar att det är motiverat med mer långtgående bestämmelser. I utbildningen för grundexamen för polis utbildas polismän. Med hänsyn till polisens arbete och dess karaktär är det motiverat att det redan under grundutbildningen går att i så stor utsträckning som möjligt ingripa i eventuella problematiska fall och få personerna under vård i ett så tidigt stadium som möjligt. Enligt propositionen kan alkohol- eller narkotikaberoende vara ett kriterium för avstängning från utbildningen. Vad beträffar alkotestning påpekar utskottet att en studerande inte får alkotestas utan sitt samtycke vid misstanke om påverkat tillstånd. Om en studerande vägrar låta sig testas kan han eller hon slussas vidare till drogtestning med stöd av 7. Om man ser till de grundläggande fri- och rättigheterna finns det godtagbara skäl för bestämmelserna i 7, påpekar grundlagsutskottet och anser att lagförslaget kan behandlas i vanlig lagstiftningsordning. Grundlagsutskottet påpekar dessutom att förslaget inte säger någonting om hur länge uppgifterna ska förvaras, men anser det vara på sin plats att förslaget för tydlighetens skull kompletteras. Enligt 7 2 mom. betraktas uppgifter från drogtest som uppgifter om hälsotillståndet. Uppgifter om en persons hälsotillstånd betraktas enligt 11 i personuppgiftslagen (523/1999) som känsliga uppgifter. Enligt 12 2 mom. i personuppgiftslagen ska känsliga uppgifter utplånas ur registret så snart det inte längre finns någon grund enligt 12 1 mom. för behandlingen av dem. Kriterierna och behovet av behandlingen av uppgifterna måste bedömas med minst fem års mellanrum om ingenting annat följer av lagen eller det tillstånd från datasekretessnämnden som avses i 12 1 mom. 13 punkten i personuppgiftslagen. Tiden för förvaring av uppgifter från drogtester måste enligt förvaltningsutskottet ordnas på behörigt sätt och klart och tydligt enligt bestämmelserna i personuppgiftslagen. Det är också förenligt med regleringsprinciperna i lagen om integritet i arbetslivet. 12. Avbrott i studierna. Enligt 2 mom. kan ett beslut om avbrott i studierna verkställas genast. Utskottet påpekar att 31 i förvaltningsprocesslagen tillämpas som allmän bestämmelse på beslutsverkställbarhet. För informationens skull anser utskottet det nödvändigt att lagen hänvisar till besvärsmyndighetens möjlighet att i förekommande fall avbryta verkställigheten av ett beslut. Enligt 20 i lagförslaget är polisläroinrättningen och förvaltningsdomstolen besvärsmyndigheter när det gäller lagen om polisutbildning. Med hänvisning till detta föreslår utskottet att 2 mom. omformuleras enligt följande: "Beslut om avbrott i studierna kan verkställas genast om inte polisläroinrättningen eller förvaltningsdomstolen bestämmer något annat." 14. Avstängning från utbildningen. Enligt 3 mom. kan ett beslut om avstängning verkställas genast. Utskottet påpekar att 31 i förvaltningsprocesslagen tillämpas som allmän bestämmelse på besluts verkställbarhet. För informationens skull är det enligt utskottet nödvändigt att lagen hänvisar till besvärsmyndighetens möjlighet att i förekommande fall avbryta verkställigheten av ett beslut. En likadan bestämmelse ingår till exempel i 42 i yrkeshögskolelagen. Enligt 20 i lagförslaget är polisläroinrättningen och förvaltningsdomstolen besvärsmyndigheter i frågor som gäller lagen om polisutbildning. Med hänvisning till detta föreslår utskottet att den första meningen i 3 mom. ändras enligt föl- 4

5 Motivering jande: "Beslut om avstängning kan verkställas genast om inte polisläroinrättningen eller förvaltningsdomstolen bestämmer något annat." 15. Förfarande i ärenden som gäller förlust av studierätt och avbrytande av studier samt förfarandet i disciplinärenden. Paragrafen föreskriver explicit att en studerande ska höras i ärenden som gäller förlust av studierätt, avbrytande av studier, anmärkningar eller varningar och avstängning från utbildningen. Enligt uppgifter till utskottet syftar bestämmelsen explicit till att understryka de studerandes rättssäkerhet och skyldigheten att höra en studerande. För tydlighetens skull påpekar utskottet att förvaltningslagen är den allmänna lag som tillämpas på handläggningen av dessa ärenden. Närmare bestämmelser om procedurerna ingår i förvaltningslagen. Vidare understryker utskottet vikten av en tillräckligt lång tidsfrist och framhåller att de studerande måste höras angående alla krav och utredningar som kan påverka utgången av ärendet. I detta sammanhang vill utskottet också understryka att en varning är en disciplinåtgärd, vilket en anmärkning däremot inte är. Följaktligen föreslår utskottet en precisering i paragrafrubriken enligt följande: "Förfaranden i ärenden som gäller förlust av studierätt och avbrytande av studier, (utesl.) förfarandet i disciplinärenden samt vid anmärkning." 16. Studerandes deltagande i polisuppgifter. Grundlagsutskottet tar ställning till 21 om polisläroinrättningens ordningsstadga och säger att den föreslagna behörigheten för polisläroinrättningarna att utfärda en ordningsstadga får en mycket begränsad räckvidd. Vidare påpekar grundlagsutskottet att behörigheten inte tillåter att läroinrättningen utfärdar bestämmelser till exempel om de studerandes skyldighet att ha hand om vaktturer på läroinrättningarna, om det inte finns grunder för sådana skyldigheter någon annanstans i lag. De uppdrag som avses i 21 1 mom. 4 punkten gäller vaktuppdrag på polisläroinrättningen och anses ingå i studierna. I uppgifterna kan till exempel ingå att tillhandahålla kundtjänst i entréhallen men också andra uppgifter i anknytning till polisutbildningen. Förvaltningsutskottet anser att de studerandes skyldighet att utföra den här typen av uppgifter måste skrivas in i lagen. Bestämmelsen kan lämpligen placeras i 16 som gäller studerandes deltagande i polisuppgifter. Med hänvisning till detta föreslår förvaltningsutskottet ett nytt 5 mom. i 16 enligt följande: "Polisläroinrättningen kan förordna den som studerar för grundexamen för polis att under utbildningen utföra jourtjänst och liknande polisutbildningsrelaterade uppgifter". Dessutom föreslår utskottet att "paragrafrubriken" ändras i enlighet med detta. 19. Lärdomsprov. Upphovsrätten till de lärdomsprov som avläggs i samband med utbildningen för examen för polis övergår från den studerande till polisinrättningen så snart lärdomsprovet blivit godkänt vid polisläroinrättningen, föreskrivs i propositionen. Propositionen anför inga skäl för att begränsa yttrandefriheten och vetenskapens frihet, som är godtagbara med avseende på de grundläggande fri- och rättigheterna, framhåller grundlagsutskottet. Bedömningen att det är ganska rimligt ur läroinrättningens synvinkel sett räcker inte som skäl för en begränsning och relaterar heller inte till något allmänt behov som kunde motivera att upphovsrätten, som ingår i egendomsskyddet enligt grundlagen, förs över helt och hållet från upphovsmannen till polisläroanstalten på det sätt som regeringen föreslår i propositionen. Över huvud taget redogör propositionen inte för orsakerna till varför upphovsrätten behöver eller måste föras över. När upphovsrätten på detta sätt fråntas den som avlägger ett lärdomsprov strider det också mot proportionalitetskravet, framhåller grundlagsutskottet. Med anledning av utlåtandet från grundlagsutskottet föreslår förvaltningsutskottet att paragrafen om lärdomsprov stryks för att lagförslaget ska kunna behandlas i vanlig lagstiftningsordning. Grundlagsutskottet behandlar också 21 om polisläroinrättningens ordningsstadga och påpekar att den föreslagna behörigheten för polislä- 5

6 Förslag till beslut roinrättningarna att utfärda en ordningsstadga inte tillåter att en läroinrättning utfärdar bestämmelser till exempel om de studerandes skyldighet att använda uniform, om det inte finns grunder för sådana skyldigheter någon annanstans i lag. Enligt gällande praxis använder studerande inom grundutbildningen polisuniform. Med hänvisning till detta anser förvaltningsutskottet att det krävs bestämmelser i lag om de studerandes skyldighet att använda uniform. I polislagen (493/1995) utfärdas närmare bestämmelser om användning av uniform genom förordning av statsrådet. Utskottet menar att den aktuella skyldigheten att använda uniform måste regleras på samma sätt. Därför föreslår utskottet att 19 formuleras om på följande sätt: "Den som studerar för grundexamen för polis skall bära polisuniform i utbildningen. Närmare bestämmelser om användning av uniform kan utfärdas genom förordning av statsrådet". Dessutom föreslår utskottet att paragrafrubriken ändras till "Användning av uniform". 21. Polisläroinrättningens ordningsstadga. Med anledning av förslagen till 16 och 19 anser utskottet att 21 1 mom. 2 och 4 punkten är onödiga. Utskottet föreslår att de stryks. 24. Närmare bestämmelser. Förvaltningsutskottet håller med grundlagsutskottet och föreslår att paragrafen formuleras om på följande sätt: "Genom förordning av statsrådet kan närmare bestämmelser utfärdas om de uppgifter som ankommer på polisläroinrättningarnas tjänstemän, de examina som avläggs vid polisläroinrättningar och om övrig undervisning som ges vid dessa, om förfarandet i samband med antagandet av studerande, avbrott i studierna och avstängning från utbildningen, om polisläroinrättningarnas delegationer och reglementen." Vidare påpekar förvaltningsutskottet att närmare bestämmelser om förfarandet vid avstängning av studerande bara kan gälla tekniska saker. 2. Lag om ändring av polisförvaltningslagen 16. Närmare stadganden och bestämmelser. Med stöd av 2 mom. har inrikesministeriet rätt att utfärda närmare föreskrifter om polisenheternas ställning och uppgifter. Grundlagsutskottet anser att momentet bör justeras för att motsvara de gällande reglerna för skrivning av bemyndigandebestämmelser (se t.ex. GrUU 46/2001 rd, s. 2). Bestämmelsen bör föreskriva att det genom förordning av ministeriet kan utfärdas närmare bestämmelser om de ärenden som avses. Med hänvisning till utlåtandet från grundlagsutskottet föreslår förvaltningsutskottet att 16 2 mom. ändras enligt följande: "(Utesl.) Närmare bestämmelser om polisenheternas ställning och uppgifter kan utfärdas genom förordning av inrikesministeriet." Dessutom föreslår utskottet att paragrafrubriken ändras i enlighet med detta. 3. Lag om ändring av 7 i polislagen Förvantlningsutskottet konstaterar att lagförslaget är behövligt och motiverat och föreslår att det godkänns oförändrat. Lagstiftningsordning Av grundlagsutskottets utlåtande framgår att lagförslagen kan behandlas i vanlig lagstiftningsordning, men lagförslag 1 bara om utskottets konstitutionella anmärkningar till 3 3 mom., 6 1 mom. 3 punkten och 19 beaktas. Förvaltningsutskottet har beaktat grundlagsutskottets konstitutionella anmärkaningar på det sätt som grundlagsutskottet förutsatte. Sålunda kan också lagförslag 1 behandlas i vanlig lagstiftningsordning. Förslag till beslut Med stöd av det som anförs ovan föreslår förvaltningsutskottet att lagförslag 3 godkänns utan ändringar och 6

7 Förslag till beslut att lagförslag 1 och 2 godkänns med följande ändringar: 1. Lag om polisutbildning I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 1 och 2 3 Styrelsen för polisläroinrättningarna Polisläroinrättningarna har en gemensam styrelse som polisens högsta ledning utser för tre år i sänder. Styrelsen består av en ordförande, en viceordförande samt elva andra medlemmar som var och en har en personlig suppleant. (2 mom. som i RP) Närmare bestämmelser om styrelsens sammansättning och tillsättandet av den samt om styrelsens uppgifter utfärdas genom förordning av statsrådet. (Utesl.) 4 Beslutsförfarandet i styrelsen (1 och 2 mom. som i RP) (3 mom. utesl.) 5 6 Antagning av studerande till utbildning för grundexamen för polis Polisskolan antar studerandena till utbildning för grundexamen för polis. (Nytt 1 mom.) Den som tas in till utbildning för grundexamen för polis skall (1 och 2 punkten som 1 mom. 1 och 2 punkten i RP) (3 punkten utesl.) (3 6 punkten som 1 mom. 4 7 punkten i RP) (Utesl.) Polisskolan kan av särskilda skäl medge undantag från kraven enligt 2 mom. 1 och 2 samt 5 punkten. Polisens högsta ledning beslutar om urvalsgrunderna vid antagningen av studerande till utbildning för grundexamen för polis till den del det gäller gränsdragningar i fråga om hälsotillstånd och lämplighet för yrket enligt 2 mom. 3 punkten, beaktande av tidigare studier vid antagningen samt avvägningen mellan de olika delarna i urvalsprovet och urvalsprovets struktur Avbrott i studierna (1 mom. som i RP) Beslut om avbrott i studierna kan verkställas genast om inte polisläroinrättningen eller förvaltningsdomstolen bestämmer något annat. (3 mom. som i RP) 13 7

8 Förslag till beslut 14 Avstängning från utbildningen (1 och 2 mom. som i RP) Beslut om avstängning kan verkställas genast om inte polisläroinrättningen eller förvaltningsdomstolen bestämmer något annat. Om ett beslut om avstängning från utbildningen upphävs, beslutar polisläroinrättningen om det sätt på vilket de tidigare studierna senare tillgodoräknas den studerande i samband med motsvarande studier. (4 mom. som i RP) 15 Förfarande i ärenden som gäller förlust av studierätt och avbrytande av studier, (utesl.), förfarandet i disciplinärenden samt vid anmärkning 16 Studerandes deltagande i polisuppgifter och andra uppgifter som de förordnas till (1 4 mom. som i RP) Polisläroinrättningen kan förordna den som studerar för grundexamen för polis att under utbildningen utföra jourtjänst och liknande polisutbildningsrelaterade uppgifter. (Nytt 5 mom.) 17 och Användning av uniform Den som studerar för grundexamen för polis skall bära polisuniform i utbildningen. Närmare bestämmelser om användning av uniform kan utfärdas genom förordning av statsrådet Polisläroinrättningens ordningsstadga Polisläroinrättningen har en ordningsstadga som varje polisläroinrättning utfärdar. I den ingår bestämmelser som är nödvändiga för tryggheten och trivseln inom studentgemenskapen och som kan gälla (1 punkten som i RP) 2) (utesl.) (2 punkten som 3 punkten i RP) 4) (utesl.) (3 och 4 punkten som 5 och 6 punkten i RP) (2 och 3 mom. som i RP) 22 och Närmare bestämmelser Genom förordning av statsrådet kan närmare bestämmelser utfärdas om de uppgifter som ankommer på polisläroinrättningarnas tjänstemän, de examina som avläggs vid polisläroinrättningar och om övrig undervisning som ges vid dessa, om förfarandet i samband med antagning av studerande, avbrott i studierna och avstängning från utbildningen, om polisläroinrättningarnas delegationer och reglementen. 25 8

9 2. Lag om ändring av polisförvaltningslagen I enlighet med riksdagens beslut upphävs i polisförvaltningslagen av den 14 februari 1992 (110/1992) 12, 12 a och 12 b, sådana de lyder, 12 och 12 b i lagarna 778/1997 och 679/2002 samt 12 a i nämnda lag 778/1997, samt ändras 16, sådan den lyder delvis ändrad i nämnda lagar 778/1997 och 679/2002, som följer: 16 Närmare (utesl.) bestämmelser Genom förordning av statsrådet bestäms närmare om polisens organisation och uppgifter samt om annan lämplig högre högskoleexamen och däri ingående studier som utöver polisbefälsexamen krävs för en polischefstjänst. Genom förordning av inrikesministeriet kan utfärdas närmare bestämmelser om polisenheternas ställning och uppgifter. Ikraftträdandebestämmelse Helsingfors den 8 december 2004 I den avgörande behandlingen deltog ordf. Matti Väistö /cent vordf. Veijo Puhjo /vänst medl. Sirpa Asko-Seljavaara /saml Nils-Anders Granvik /sv Lasse Hautala /cent Hannu Hoskonen /cent Lauri Kähkönen /sd Kari Kärkkäinen /kd Rosa Meriläinen /gröna Lauri Oinonen /cent Heli Paasio /sd Satu Taiveaho /sd Tapani Tölli /cent Ahti Vielma /saml Tuula Väätäinen /sd. Sekreterare var utskottsråd Minna-Liisa Rinne. 9