Miljöprogram. Landstinget i Uppsala län 2011 2014 Satsningar för klimatet och en giftfri miljö. Antaget av landstingsfullmäktige 2010-12-06

Miljöprogram Landstinget i Uppsala län 2011 2014 Satsningar för klimatet och en giftfri miljö Antaget av landstingsfullmäktige 2010-12-06

Innehåll Satsningar för klimatet och en giftfri miljö 1 År 2020 använder landstinget inga fossila bränslen 2 Koppling till EU:s och Sveriges miljömål 3 Transporter 4 Energi 6 Läkemedel 8 Kemikalier 10 Livsmedel och textilier 12 Avfall 14 Biologisk mångfald 16 Hur arbetar landstinget för att nå miljömålen? 18 Vad kostar det att uppnå miljömålen? 19 Landstinget är certifierat enligt ISO14001 och EMAS sedan 2005 Bilden sidan 6: Örsundsbro vårdcentral en av landstingets mest energieffektiva lokaler (60 kwh/m 2 ) Bilden sidan 14: Källsorteringsstation på elevhemmet vid Wiks folkhögskola Fotografer: Staffan Claesson och Berndt Godin (bilden sid 17). Produktion: Byrå4, Uppsala 2011

Satsningar för klimatet och en giftfri miljö Vi lever i en tid med enorma utmaningar kopplade till vår yttre miljö. Att begränsa klimatpåverkan och skapa en giftfri miljö har identifierats som två av de största utmaningarna inom såväl EU som Sverige. Problemen är globala, men många av lösningarna vinner på att hanteras lokalt. Eftersom Landstinget i Uppsala läns miljöarbete har utvecklats i en positiv riktning under de senaste åren, finns idag goda möjligheter att möta dessa utmaningar. Målet på europeisk nivå är att minska vår klimatpåverkan så att den globala medeltemperaturen inte ökar mer än två grader. För Sveriges del innebär det att utsläppen måste minska med mellan 75 90 procent fram till år 2050. Landstinget har en stor påverkan på klimatet, framför allt från transporter och energianvändning. Därför antar landstinget i detta miljöprogram en vision att vara fossilbränslefritt senast 2020. Kemikalieanvändningen har ökat dramatiskt under de senaste årtiondena och allt fler farliga kemikalier finns i de varor som används. Läkemedels negativa miljöpåverkan uppmärksammas också alltmer. Genom ändrad förskrivning av läkemedel har landstinget en viktig roll i arbetet med att förhindra att läkemedelsrester hamnar i naturen. Med tydliga miljömål för kemikalier och läkemedel i detta miljöprogram tar landstinget krafttag för att bidra till en giftfri och hälsosam miljö. Som första landsting i Sverige finns i miljöprogrammet mål för biologisk mångfald. Målen är framtagna av Upplandsstiftelsen och ligger väl i tiden för beslutet att anta detta miljöprogram 2010, det år som av FN har utsetts till det internationella året för biologisk mångfald. Miljöarbetet kräver många och omfattande åtgärder och leder till både bättre miljö och förbättrad hälsa. Samtidigt kan noteras att åtgärderna ofta innebär att man hushåller med resurser vilket många gånger leder till minskade kostnader. Med detta miljöprogram för perioden 2011 2014 väntas landstinget minska sina kostnader med cirka 11,2 miljoner kronor. Landstingets miljöpolicy Landstinget i Uppsala län med drygt 11 000 anställda bedriver förebyggande sjukvård, bassjukvård, högspecialiserad hälso- och sjukvård inklusive tandvård. Det svarar även för allmänna kommunikationer mellan länets kommuner och utövar kulturell verksamhet. Verksamheten är omfattande och medför en stor miljöpåverkan genom många transporter, en betydande mängd avfall samt stor användning av energi, förbrukningsmaterial, läkemedel, kemikalier och lustgas. Många av utsläppen har även en negativ påverkan på människors hälsa. För att minska miljöpåverkan och hälsofarliga utsläpp är vår policy att: förebygga föroreningar och hushålla med resurser upphandla varor och tjänster som ger minsta möjliga miljöpåverkan ta miljöhänsyn i varje handling och beslut i det dagliga arbetet följa miljölagstiftningen ständigt förbättra verksamhetens miljöresultat och nå uppsatta mål 1

År 2020 använder landstinget inga fossila bränslen Landstinget i Uppsala län ska bidra till att skapa ett hållbart samhälle, där en av våra största utmaningar är att minska vår klimatpåverkan. Därför är landstingets vision att användningen av fossila bränslen ska upphöra till år 2020. Genom visionen om att bli fossilbränslefritt går landstinget före det nationella målet om att vara oberoende av fossila bränslen år 2030 och ligger i fas med det nationella målet att uppvärmningen av fastigheter ska vara fossilbränslefri år 2020. Landstingets miljöprogram 2011 2014 är ett viktigt steg på vägen mot ett fossilbränslefritt landsting. Kollektivtrafiken (UL), 11 250 ton, 30 % Tjänsteresor, 3 299 ton, 9 % Varutransporter, 411 ton, 1 % Patientresor, 800 ton, 2 % El, 165 ton, 0 % Värme (inkl kyla och ånga), 21 067 ton, 58% Landstingets utsläppskällor av koldioxid från fossila bränslen år 2010. El Landstinget använder sig redan idag av el som producerats enligt Naturskyddsföreningens kriterier för Bra miljöval. Detta reducerar våra utsläpp av fossilt koldioxid med cirka 3 000 ton per år. Kollektivtrafik Utifrån ägarstruktur står landstinget för hälften (11 250 ton) av utsläppen från länstrafiken. Fram till år 2014 planeras att 80 procent av länsbussarna ska byta drivmedel till biogas. Till dess ska också en infrastruktur ha byggts upp som gör det möjligt att driva bussarna på biogas. Tjänsteresor Mer än 90 procent av de personbilar som landstinget leasar drivs med förnyelsebart bränsle. Fram till 2014 ska också 70 procent av landstingets transportfordon 1 drivas med ickefossila bränslen. Via upphandling kan landstinget även påverka utvecklingen av förnyelsebara drivmedel för landstingets helikopter och flygplan. Genom ändrade resvanor är målet att de fossila koldioxidutsläppen ska minska ytterligare under programperioden. Patientresor Utsläppen av klimatpåverkande gaser från patienters resor, som landstinget betalar i samband med vårdbesök, ska minska med 10 procent till år 2014. Det ska dels ske genom incitament som uppmuntrar patienter att använda sjukresebussar och kollektivtrafik till vårdinrättningar, dels genom att utveckla distansmöten. Värme Varutransporter I detta miljöprogram sätts målet att landstinget ska minska de fossila koldioxidutsläppen från värmeanvändningen med 25 procent till 2014. Samtidigt påbörjas ett arbete med att försöka hitta förnyelsebara alternativ för värmeproduktion. Dessutom ska landstinget vara pådrivande för att påskynda Genom att ställa miljökrav vid upphandling kan utsläppen av fossil koldioxid från varutransporterna minska. En utmaning till år 2020 är att kunna mäta och vidta åtgärder för att minska utsläppen av fossil koldioxid från tillverkning och transporter av förbrukningsartiklar som landstinget använder. utfasningen av fossila bränslen i fjärrvärmeverket som utlovats först till år 2030. 1 Exempelvis minibussar, ambulanser, skåpbilar 2

Koppling till EU:s och Sveriges miljömål Landstingets miljöprogram 2011 2014 utgår från den europeiska gemenskapens miljöhandlingsprogram och Sveriges miljökvalitetsmål. Kopplingen mellan de prioriterade områdena i EU:s sjätte miljöhandlingsprogram, som gäller fram till juni 2012, och landstingets miljömål presenteras i tabellen nedan: EU:s målområden Klimatförändringar Naturskydd och biologisk mångfald Hälsa och livskvalitet Naturresurser och avfall Landstingets miljömålsområden Transporter, energi Livsmedel/textilier, biologisk mångfald Läkemedel, kemikalier, livsmedel/textilier Transporter, energi, läkemedel, kemikalier, livsmedel/textilier, avfall, biologisk mångfald I tabellen nedan visas kopplingen mellan de nationella miljökvalitetsmålen och landstingets miljömål: Nationella miljökvalitetsmål Landstingets miljömålsområden 1. Begränsad klimatpåverkan Transporter, energi 2. Frisk luft Transporter, energi 3. Bara naturlig försurning Transporter, energi 4. Giftfri miljö Läkemedel, kemikalier, livsmedel 5. Skyddande ozonskikt Kemikalier 6. Säker strålmiljö Riktlinjer för miljöanpassat byggande 7. Ingen övergödning Transporter 8. Levande sjöar och vattendrag Biologisk mångfald, läkemedel 9. Grundvatten av god kvalitet Transporter, kemikalier, livsmedel, läkemedel 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård Transporter, läkemedel 11. Myllrande våtmarker Biologisk mångfald 12. Levande skogar Biologisk mångfald 13. Ett rikt odlingslandskap Biologisk mångfald, livsmedel 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö Transporter, energi, avfall 16. Ett rikt växt- och djurliv Livsmedel, biologisk mångfald 3

Transporter Vision När vi reser eller fraktar varor sker det med cykel, tåg eller med fordon som drivs med förnyelsebara drivmedel. Mål År 2014 ska minst 70 procent av de transportfordon landstinget leasar eller köper drivas med ickefossila bränslen. 1 ska utsläppen av fossil koldioxid från tjänsteresor vara minst 15 procent mindre per anställd jämfört med år 2010. ska utsläppen av fossil koldioxid från resor till och från arbetet vara minst 4 procent mindre per anställd jämfört med år 2010. 2 ska utsläppen av fossil koldioxid från patienters resor till och från vården minska med minst 10 procent jämfört med år 2010. ska antalet resenärer som åker med Upplands Lokaltrafik öka med i genomsnitt 7 procent årligen från år 2010. ska 80 procent av Upplands Lokaltrafiks kilometerproduktion för busstrafiken utföras med icke- fossila bränslen. Åtgärder Köpa eller leasa transportfordon som drivs med biogas. 3 Skapa förutsättningar för anställda att genomföra distansmöten. Fortsätta med projekt som uppmuntrar anställda att cykla till arbetsplatsen. Genom ekonomiska incitament få patienter att i ökad utsträckning använda sjukresebussar och kollektivtrafik istället för egen bil och taxi till vårdinrättningar. 4 Utveckla telemedicin och distansmöten så att patienten i ökad utsträckning kan få vård nära hemorten. Öka turtätheten och förbättra framkomligheten för kollektivtrafiken. Upphandla bussar som drivs med biogas samt bygga upp infrastruktur för biogasanvändning. Miljö Transporter är en av landstingets största miljöpåverkande aktiviteter. Landstingets transporter motsvarar en sträcka som är längre än ett varv runt jorden varje dag och då är inte Upplands Lokaltrafiks länsbussar medräknade. Utsläppen av fossil koldioxid är den viktigaste orsaken till ökad växthuseffekt som resulterar i att jorden blir varmare. Förutom en ökad växthuseffekt bidrar utsläppen från transporterna till övergödning, försurning och ökade halter marknära ozon. Hälsa Landstingets transporter bidrar till luftföroreningar och buller som påverkar människors hälsa negativt. Halterna av vissa luftföroreningar från trafiken i de centrala delarna av Uppsala överstiger EU:s gränsvärden. Redan vid lägre nivåer ger utsläpp av kväveoxider, kolväten, partiklar och buller upphov till luftvägsinfektioner, astma, sömnstörningar och högt blodtryck. Varje år vårdas länsinvånare på sjukhus på grund av luftvägs- eller hjärt-kärlsjukdomar som orsakas av luftförore- 1 Med tjänsteresor menas tåg, flyg, personbilar leasade av landstinget, egen bil i tjänsten och hyrbil. 2 I målet räknas endast in de patientresor som betalas av landstinget: taxi, kollektivtrafik och ersättning för egen bil. 3 Möten med tekniska hjälpmedel som gör att mötesdeltagarna kan befinna sig på olika geografiska platser. 4 Vårdinsats eller rådgivning på distans med hjälp av tekniska hjälpmedel för informationsöverföring. 4

ningar från trafiken och i hela Sverige beräknas fler människor dö av dessa luftföroreningar än antalet personer som dör i trafikolyckor 5. Ekonomi Transportfordon som drivs med biogas istället för diesel är inte dyrare i inköp och drift. För ambulansverksamheten innebär det en ökad kostnad för konvertering till biogas med cirka 75 000 kronor per år för att fasa in sex ambulanser som drivs med biogas under perioden. Att använda tele- och videomöten och telefonkonferenser innebär minskade kostnader för landstinget. Under förra miljöprogramsperioden genomfördes projektet Hälsocyklister vilket innebar att bilister började cykla till arbetet istället för att åka bil. Utvärderingar visade på minskad sjukfrånvaro för de deltagande. Målet är nu att 80 personer byter från bil till cykel. Det skulle innebära en besparing på cirka 125 000 kronor i minskad sjukfrånvaro per år. Att få fler patienter att använda sjukresebussar och kollektivtrafik istället för egen bil och taxi till vårdinrättningar, beräknas ge minskade kostnader med cirka 1 175 000 kronor per år. Genom projektet Health Optimum, slipper patienter med hudförändringar åka till Akademiska sjukhuset. Bedömningen kan istället göras direkt på vårdcentralerna. Detta innebär, framför allt genom minskade administrativa kostnader, en årlig kostnadsminskning på cirka 1 300 000 kronor. 6 Att byta ut bussar som drivs med diesel mot biogasdrivna bussar bedöms inledningsvis leda till ökade kostnader. Men på längre sikt är bedömningen att biogasen ska vara konkurrenskraftig med tanke på att priset för olja beräknas stiga. 5 Socialstyrelsens miljöhälsorapport 2009 6 Denna beräkning bygger på oförändrat vårdtryck. 5

6

Energi Vision Landstinget hushåller med energi och ändliga resurser. Mål År 2014 1 ska energianvändningen i Landstinget i Uppsala län vara minst 20 procent lägre per kvadratmeter än 2010. 2 ska energianvändningen för uppvärmning vara högst 60 kwh/m 2 vid nybyggnation och högst 70 kwh/m 2 vid större ombyggnationer. Åtgärder Hårdare krav ska ställas på energieffektivitet vid nybyggnation och renoveringar. Äldre byggnader med ineffektiva energisystem ska säljas. Driftorganisationen ska förstärkas. Värme- och ventilationssystem i befintliga byggnader ska effektiviseras. 3 Energiskalet i befintligt fastighetsbestånd ska förbättras. Miljö Den värmeenergi som Landstinget i Uppsala län förbrukar produceras av torv, avfall, biobränslen och mindre mängder olja. Användningen av olja och torv, så kallade fossila bränslen, bidrar till utsläpp av fossilt koldioxid, stoft, svaveldioxid och kväveoxider. Det samma gäller för den fossila delen av det avfall som förbränns (exempelvis plast). Samtliga fossila bränslen ökar växthuseffekten, försurar skog och mark, samt bidrar till bildandet av marknära ozon. Genom att minska energianvändningen med 20 procent kommer mängden utsläppt fossilt koldioxid att minska med 25 procent. Det beror på att utsläppen från fossil koldioxid proportionellt sett är större när energin används för uppvärmningen jämfört med när den används för elanvändningen. Hälsa Luftföroreningar såsom partiklar och kväveoxider som uppstår vid fjärrvärmeproduktion ökar risken både att drabbas av och dö i sjukdomar i hjärta, kärl och luftvägar. Föroreningarna kan också bidra till att den som redan är sjuk blir sjukare 4. Ekonomi För att genomföra de åtgärder som behövs för att nå energimålet till år 2014 bedöms investeringsbehovet vara cirka 180 miljoner kronor under åren 2011 2014. De minskade kostnader som energibesparingarna leder till beräknas vara cirka 12 miljoner kronor större än räntekostnaderna under perioden. Dessutom beräknas de energieffektiviserande åtgärder som görs under denna programperiod ge en total resultatförbättring på 155 miljoner kronor under åren 2014 2028. Landstinget i Uppsala län har även beviljats 1,925 miljoner kronor i bidrag för energieffektiviseringar av Statens energimyndighet under programperioden. De insatser som görs för att effektivisera energianvändningen ska samordnas med övriga byggnations- och renoveringsprojekt som sker inom landstinget. Eventuellt kan detta leda till att de pengar som avsätts för energieffektiviseringar får större effekt och att målet på 20 procents reduktion av energianvändningen kan höjas. 1 Värme, el, ånga och kyla 2 Fastighetselen är inkluderad men inte verksamhetselen. 3 Tak, väggar, fönster och dörrar 4 Socialstyrelsens miljöhälsorapport 2009 7

8

Läkemedel Vision Landstinget sprider inte läkemedel som är skadliga för miljö och hälsa till luft, mark och vatten. Mål Eftersom det sker omfattande forskning om läkemedel och miljö uppdateras läkemedelsmålen årligen. Läkemedelsmålen fastställs av landstingsstyrelsen i en handlingsplan. I handlingsplanen identifieras läkemedel som kan innebära en risk för miljön och åtgärder föreslås för att minimera dessa risker. Bland annat sätts mätbara mål för att minska förskrivningen av flera vanliga läkemedel som visats ha negativa egenskaper ur miljösynpunkt, exempelvis vissa typer av antibiotika som bryts ner väldigt långsamt i miljön. Åtgärder Öka kunskapen hos förskrivare om läkemedel med stor risk för miljöpåverkan. Öka förskrivning av startförpackningar för att minska mängden läkemedel som kasseras. Öka kunskap om och tillgång till alternativ till läkemedelsbehandling. Samarbeta i nationella nätverk för gemensamma strategier kring mål, utbildning, information och upphandling. Sprida information till allmänheten om miljöpåverkan från receptfria läkemedel och läkemedelsavfall. Miljö Läkemedel har uppmärksammats som ett miljöproblem eftersom de är biologiskt aktiva och används i stor omfattning. Eftersom läkemedel till stor del utsöndras ur kroppen utan att brytas ner så kan läkemedlen nå vattenmiljön via avloppssystemet. Därför finns risk för påverkan på djur och växter som lever hela sina liv i vattnet, eftersom läkemedelssubstanserna är biologiskt aktiva ämnen som kan ge effekt vid låga halter. De kan också anrikas i levande vävnad, så att koncentrationen blir högre än i det omgivande vattnet. I Fyrisån har flera mätningar visat att det förekommer läkemedelsrester i vattnet. Hälsa Det har uppmätts rester av läkemedel i grund- och dricksvattnet i Uppsala men halterna är så låga att det inte är troligt att det är någon akut risk för hälsoproblem. De långsiktiga effekterna är dock inte studerade och själva förekomsten av läkemedel i grundvatten väcker farhågor om möjliga problem i framtiden. Spridning av antibiotika till miljön riskerar att främja utveckling av resistenta mikroorganismer. Detta är ett allvarligt hot mot människors hälsa eftersom infektionssjukdomar blir svårare att bota. Ekonomi I Uppsala län kasseras läkemedel för uppskattningsvis 30 60 miljoner kronor per år. En minskad mängd kasserade läkemedel skulle innebära en minskad risk för miljöpåverkan och minskade kostnader. 9

10

Kemikalier Vision Landstinget använder kemikalier på ett sådant sätt att inte människa och miljö skadas. Mål År 2014 ska minst 20 procent av kemikalierna på landstingets avvecklingslista ha fasats ut. 1 ska 100 procent av golvmattor vid ny- och ombyggnation vara ftalat- och PVC-fria i torra utrymmen och fria från särskilt farliga ftalater i våta utrymmen. ska minst 85 procent av nyinstallerade VA-rör vara ftalat- och PVC-fria. ska användningen av ftalatinnehållande förbrukningsartiklar ha minskat med minst 50 procent jämfört med år 2010. Åtgärder Inrätta en landstingsövergripande kemikaliegrupp som arbetar med landstingets avvecklingslista för farliga produkter och utreder miljöanpassade alternativ. Ställa krav vid ny- och ombyggnation så att golvmattor och VA-rör blir PVC-fria och/eller ftalatfria. Ställa krav vid ny- och ombyggnation på att allt byggmaterial registreras och klassificeras. Ställa miljökrav vid alla miljöprioriterade upphandlingar. Dessa ska också följas upp och organisationen ska informeras. Delta i innovationsupphandlingsprojekt för utveckling av ftalatfria blodpåsar. Miljö Tiotusentals olika kemikalier tillverkas, används och sprids idag i vårt samhälle. Vissa av dessa räknas som miljöfarliga eftersom de är svårnedbrytbara, giftiga och kan lagras upp i naturen. Dessa kemikalier förekommer i landstinget, dels som kemiska produkter, dels som tillsatser i förbrukningsmaterial, inredning och utrustning. Genom att undvika farliga kemikalier vid upphandlingar och genom att ha säkra rutiner för avfallshantering minskas landstingets spridning av farliga kemikalier till naturen. Hälsa Många kemikalier är inte bara skadliga för miljön utan även för människors hälsa genom att de är giftiga, frätande eller brandfarliga. Ett vanligt exempel på hälsofarliga kemikalier inom landstinget är ftalater som ingår i produkter av mjukgjord PVC-plast, till exempel slangar och golv. För vissa kemikalier och produkter saknas fungerande alternativ på marknaden idag. Landstinget deltar därför aktivt i nationella och lokala utbytesprojekt för att hitta ersättare till dessa farliga kemikalier. Ekonomi För att ersätta farliga kemikalier på laboratorier måste alternativa kemikalier och metoder testas och kvalitetssäkras. Personalkostnaden för metodutveckling beräknas till cirka 100 000 kronor per år. Investeringskostnaden för att byta till ftalat- och PVC-fria mattor i torra utrymmen beräknas till cirka 1,5 miljoner kronor per år. Eftersom underhålls- och avfallskostnader samtidigt minskar, väntas bytet inte medföra någon kostnadsökning totalt sett. För byte till ftalat-fria PVC-mattor i våtutrymmen förväntas kostnaderna vara av samma storleksordning som idag. Detsamma gäller för PVC-fria VA-rör och förbrukningsartiklar utan ftalater. 1 Ftalater är vanliga som mjukgörare i PVC-plast. Ftalater är hälso- och/eller miljöfarliga. Som ftalater ovan avses DEHP, DBP, BBP, DIDP, DINP och DNOP. Som särskilt farliga ftalater avses DEHP, DBP, BBP och DIDP. 11

Livsmedel och textilier Vision Maten vi serverar och textilier vi använder är ekologiskt producerade och transporterade med hänsyn till miljön. Mål År 2014 1 ska andelen ekologiskt producerade livsmedel vara minst 35 procent av det totala inköpsvärdet i kronor räknat av de livsmedel som landstinget köper. 2 ska andelen livsmedel som har producerats enligt Rättvisemärkt eller liknande etiska och sociala godtagbara förhållanden, vara minst 10 procent av det totala inköpsvärdet i kronor räknat av de livsmedel som landstinget köper. ska andelen ekologiskt producerade textilier vara minst 10 procent av de textilier som landstinget använder via tvätteritjänst. 3 Åtgärder Upphandling av livsmedel sker via en gemensam nämnd för Landstinget Västmanland och Landstinget i Uppsala län med ansvar för produktion och leverans av patientmat. I upphandling av livsmedel ställs krav att en viss andel av livsmedlen ska vara ekologiskt producerade. Det kaffe som landstinget upphandlar ska vara ekologiskt producerat och Rättvisemärkt. Krav ställs vid tvättupphandling att en andel av textilierna ska vara tillverkade enligt kriterier för ekologisk produktion 4. Vid inköp av möbler och övriga textilier ska produkter som är miljömärkta, ekologiska och rättvisemärkta eller producerade under liknande socialt godtagbara förhållanden prioriteras. Miljö Efterfrågan på billiga livsmedel leder till storskaliga och ensidiga jordbruk. Det leder i sin tur till föroreningar, markförstörelse och hotar många arters livsmiljöer. Användningen av bekämpningsmedel leder till minskad biologisk mångfald i odlingslandskapet. Bekämpningsmedel sprids vidare i ekosystemen via vatten, jord, luft och i näringskedjorna och kan i vissa fall få effekter långt efter spridningen och långväga från de åkrar där de sprids. 1 För att en vara ska få kallas ekologisk måste den produceras enligt regler som bestäms av EU. 2 Rättvisemärkt innebär en rättvis handel med tredje världen, att fattiga bönder i tredje världen får skäligt betalt för sitt arbete, motverkar slav- och barnarbete och diskriminering på grund av kön, hudfärg och tro. 3 Andelen räknas i kronor. Landstinget köper inte egna textilier utan upphandlar en tvätteritjänst där användning av textilier ingår. 4 Enligt EU-förordning 2092/91/EEG för textilier, GOTS (Global Organic Textile Standard), Naturskyddsföreningens kriterier för Bra Miljöval för textilier eller likvärdig märkning. 12

Hälsa Världshälsoorganisationen uppskattar att 25 miljoner bönder och lantarbetare förgiftas av kemiska bekämpningsmedel årligen i världen och att minst 200 000 dör. 99 procent av dödsfallen sker i utvecklingsländer. Särskilt till exportgrödor som bananer, kaffe och bomull används stora mängder bekämpningsmedel. Exempelvis besprutas bananplantorna på en normal plantage i Costa Rica upp till 40 gånger under de drygt nio månader som det tar för plantan att bära mogen frukt. Användningen drabbar miljön, ekosystem och människor i dessa länder, men små giftrester kommer även till Sverige genom importen av produkterna. Ekonomi Merkostnaden för inköp av ekologiskt producerade livsmedel beräknas till cirka 1 300 000 kronor per år. För inköp av Rättvisemärkt eller produkter som är producerade under liknande etiska och socialt godtagbara förhållanden, beräknas merkostnaden till cirka 600 000 kronor per år. Om minst 10 procent av de textilier som landstinget använder via tvätteritjänst ska vara producerade av ekologiskt odlad bomull, beräknas merkostnaden till cirka 250 000 kronor per år. 13

14

Avfall Vision Landstinget källsorterar allt avfall för att återanvända material och energi. Mål År 2014 1 ska andelen materialåtervunnet avfall ha ökat till minst 33 procent av den totala avfallsmängden 2. 3 ska den totala mängden avfall vara 5 procent mindre jämfört med 2010. Åtgärder Avfallsdepån på Akademiska sjukhuset bemannas och funktionsanpassas genom ombyggnation. Landstingets samtliga avfallsflöden kartläggs och optimeras genom riktade avfallsrevisioner. Vid upphandling ställs krav för att minska mängden förpackningar och för att underlätta materialåtervinning. Miljö Den totala avfallsmängden i Landstinget är ca 3 000 ton per år. Över hälften av avfallet sorteras som brännbart och skickas till förbränning. Vid förbränning bildas koldioxid som medför en ökad växthuseffekt om fossila material såsom plaster ingår i avfallet. Det bildas även kväveoxid som bidrar till både övergödning och försurning av mark och sjöar. Genom att sortera ut det avfall som går att materialåtervinna ur den brännbara fraktionen, blir landstingets miljöpåverkan mindre. Matavfallet som sorteras ut kan efter rötning användas som fordonsbränsle i form av biogas och jordförbättringsmedel. I avfallshanteringen förekommer en stor mängd miljö- och hälsofarliga ämnen. Ämnena hanteras dels separat som farligt avfall, dels som föroreningar i annat avfall. Vissa farliga ämnen som exempelvis dioxiner, bildas oavsiktligt vid förbränning av avfall. Hälsa Vid förbränning av avfall bildas ämnen som påverkar människors hälsa negativt. Kväveoxid kan ge nedsatt lungfunktion och irritation av luftvägar. Dioxiner är en grupp av mycket giftiga cancerframkallande och reproduktionsstörande ämnen. Ekonomi Att bemanna avfallsdepån vid Akademiska sjukhuset och stärka informationsinsatserna beräknas kosta cirka 600 000 kronor per år. En ökad materialåtervinning medför samtidigt en årlig besparing på cirka 100 000 kronor genom minskade avfallskostnader och ökade intäkter från vissa materialslag. 1 Med materialåtervunnet avfall menas att avfall återvinns genom materialutnyttjande, återanvändning, regenerering eller andra processer som syftar till att utvinna sekundära råvaror, exempelvis plast, kompost, trä, metall, glas, elektronik och papper. 2 I snitt materialåtervinns 25 procent av det avfall som landstingen i Sverige producerar. 3 Mätt per DRG, Diagnosrelaterade grupper, som är ett system för att dela in patienter i likartade grupper (patientklassificeringssystem) och används för verksamhetsbeskrivning i sjukvården. 15

Biologisk mångfald Genom Upplandsstiftelsen verkar huvudmännen landstinget och Uppsala läns kommuner för bevarande och vård av den biologiska mångfalden. Upplandsstiftelsen främjar också möjligheterna för länets invånare att vistas i naturen. Särskilt prioriteras barn och ungdomars möj lig het till naturupplevelse och rörelse. För mer information, se http://www.upplandsstiftelsen.se/ Vision Den biologiska mångfalden bevaras och utvecklas i Uppsala län. Mål År 2014 ska ytterligare 12 procent biologiskt värdefulla ängs- och hagmarker ha ställts i ordning jämfört med 2010. ska ytterligare fyra naturområden med inriktning på att bevara och utveckla biologisk mångfald ha fredats jämfört med 2010. ska Upplandsstiftelsen stödja tillskapandet av naturskoleverksamhet i resterande tre av länets kommuner. ska ytterligare 12 särskilt intressanta besöksmål - så kallade Smultronställen - ha ställts i ordning jämfört med 2010, och ett av dem anpassats för funktionshindrade. ska ytterligare 15 kilometer naturstigar ha gjorts tillgängliga jämfört med 2010. Åtgärder I samarbete med mark- och djurägare och organisationer som till exempel Världsnaturfonden iordningställa områden. Fortsatt skötsel av marken möjliggörs ofta genom EU:s miljöstöd. Erbjuda resurser i ett uppbyggnadsskede vid införande av naturskoleverksamhet. Lärare utbildas så att de själva kan införliva metodiken i skolarbetet. Förutom att antalet Smultronställen ökas sker en informationssatsning. Miljö Biologisk mångfald innebär en rikedom av arter i olika livsmiljöer. Vi är helt beroende av naturen och ekosystem som fungerar. Naturen ger oss råmaterial bland annat till läkemedel och födoämnen. Ekosystemen förser oss med tjänster som pollinering av växter, fröspridning och omsättning av näringsämnen. Genom att bevara och återskapa miljöer där det finns en stor biologisk mångfald, ger vi kommande generationer en slags försäkring, eftersom vi inte kan veta vad som behövs för överlevnaden i framtiden. Hälsa Att vistas utomhus i naturen ger goda hälsoeffekter. Undersökningar visar att vi trivs bäst i en vacker miljö som innehåller olika lövträd, blommande vilda växter och fåglar. Naturen är också en källa till läkemedel. Cirka en tredjedel av de läkemedel som säljs kommer direkt från naturen eller är delvis kemiskt ändrade naturprodukter. Exempelvis är taxol en cancermedicin mot lung-, bröst- och äggstockscancer som utvinns ur barken från idegran. 16

Ekonomi Åtgärder för att nå målen finansieras inom ramen för Upplandsstiftelsens budget. Åtgärderna kan ses som en samhällsekonomisk investering, inte minst för landstinget genom att flera insatser befrämjar en god folkhälsa. Biologisk mångfald är variationsrikedomen bland levande organismer av alla ursprung, inklusive från bland annat landbaserade, marina och andra akvatiska ekosystem och de ekologiska komplex i vilka dessa organismer ingår; detta innefattar mångfald inom arter, mellan arter och av ekosystem. Ur SÖ 1993:7, Artikel 2 i Riokonventionen om biologisk mångfald. 17

Hur arbetar landstinget för att nå miljömålen? Miljöledningssystem Sedan 2005 är hela landstinget miljöcertifierat enligt ISO 14001:2004 1 och EMAS-registrerade 2. Detta ställer krav på utformningen och uppföljning av miljöprogrammet. Bland annat har landstinget förbundit sig att nå satta miljömål och ständigt minska de utsläpp som har negativ påverkan på miljö och hälsa. Landstingets förvaltningar ska bidra till att miljömålen i miljöprogrammet nås genom att bryta ner dem i egna handlingsplaner med detaljerade miljömål och åtgärder. Uppföljning I landstingets årliga miljöredovisning följs miljöprogrammets miljömål upp. Dessutom redovisas utvecklingen av miljömålen minst två gånger per år för ledningsgrupperna inom landstinget. I samband med det analyseras om föreslagna åtgärder är tillräckliga för att målen ska uppnås. Utöver detta granskar externa miljörevisorer årligen landstingets miljöarbete och kontrollerar att miljömålen uppnås för att säkerställa att landstinget ständigt minskar utsläpp som har negativ påverkan på miljön. Miljöorganisation Inom landstinget finns ett miljönätverk bestående av minst en miljösamordnare per förvaltning/division och drygt 400 miljöombud spridda inom verksamheterna. Ansvaret för miljöarbetet följer linjeorganisationen men miljöarbetet är beroende av miljönätverket. Det finns också en Miljö- och kemienhet som bistår förvaltningarna i miljöfrågor. Utbildning och information En förutsättning för att nå miljömålen är att personalen har kunskap om miljö och miljöfrågor. Alla anställda har därför tillgång till aktuella rutiner, utbildningsmaterial och annan information på landstingets intranät. Miljönätverket med sina miljöombud sprider informationen och nyheter. Information för länsinvånare och andra finns på landstingets hemsidor. Hållbar upphandling År 2009 upphandlade landstinget varor och tjänster för cirka 1,25 miljarder kronor. Vid alla upphandlingar ställs miljökrav utifrån antagna riktlinjer för hållbar upphandling. Som stor kund kan landstinget dessutom påverka utbudet på marknaden i en miljöanpassad riktning. Miljökraven som ställs i landstingets upphandlingar är därför viktiga verktyg för att nå miljömålen. Miljöanpassat byggande Landstingsservice har antagit ett program för miljöanpassat byggande och förvaltning där krav ställs på bland annat byggmaterial, energiprestanda och grönområden. Under programperioden kommer kraven i miljöprogrammet för byggnation och förvaltning att skärpas. Samarbete och nätverkande Genom ägardirektiv till Upplands Lokaltrafik och Upplandsstiftelsen medverkar landstinget till att miljömålen nås. Landstinget samarbetar med andra landsting och regioner i frågor som till exempel rör lustgas, kemikaliesubstitution, upphandling och miljöpåverkan av läkemedel. Landstinget samverkar också med andra externa parter, till exempel om användning av kemikaliedatabasen Kemia och forskningsprojektet MistraPharma. Landstinget är också medlem i Sveriges ekokommuner, en organisation där medlemmarna kan ta del av varandras erfarenheter. Forskning Landstinget bedriver även forskning på miljöområdet. Enheten för Arbets- och miljömedicin på Akademiska sjukhuset är ett kunskapscentrum och har en expertfunktion för aktörer inom Uppsala-, Gävleborgs- och Dalaregionen i arbetet med att förebygga ohälsa som orsakas av arbetsmiljö och miljö inom- eller utomhus. Bland annat bedrivs forskning om inomhusmiljöns betydelse för hälsan relaterad till buller, luftföroreningar från vägtrafiken och hormonstörande miljögifters hälsoeffekter. 1 ISO 14001:2004 är en internationell standard för miljöledningssystem 2 Europeiska Unionens standard för miljöledningssystem. EMAS är en förkortning för Eco-management and audit scheme 18

Vad kostar det att uppnå miljömålen? Miljöarbete har ett värde i sig eftersom det leder till en bättre miljö och hälsa. Men ett aktivt miljöarbete innebär ofta att man hushåller med resurser vilket i många fall leder till minskade kostnader omräknat i kronor och ören. Det gäller inte bara på lång sikt utan även med ett så pass kort tidsperspektiv som detta miljöprogram sträcker sig. Åtgärderna för att uppnå miljömålen i detta miljöprogram beräknas minska landstingets kostnader för perioden med cirka 2,8 miljoner kronor per år. Se tabell på nästa sida. 19

Miljömålsområde Åtgärder Ökade kostnader/år Minskade kostnader/år Transporter Inköp av transportfordon och ambulanser 75 000 kr som drivs med biogas. Ersätta resor med distansmöten Minskade kostnader Projekt Hälsocyklister 125 000 kr Få patienter att åka kollektivtrafik istället 1 175 000 kr för egen bil och taxi till vården. Utveckla telemedicin och distansmöten 1 300 000 kr för patienten Biogasdrivna bussar Initialt ökade kostnader. Inom ramen för Upplands Lokaltrafiks budget Energi Energioptimering och energiinvesteringar 4 500 000 kr Förstärkning av driftsorganisation 1 500 000 kr Läkemedel Genomföra åtgärderna i handlingsplan Minskade kostnader för kassering av läkemedel Kemikalier Testa alternativa kemikalier och metoder 100 000 kr Ftalat- och PVC-fria golvmattor i torra Ingen ökning utrymmen Ftalat-fria PVC-mattor i våta utrymmen Ingen ökning Ftalat- och PVC-fria VA-rör Ingen ökning Minska antalet ftalatinnehållande Ingen ökning förbrukningsartiklar Livsmedel och textilier Inköp av ekologiska livsmedel 1 300 000 kr Inköp av Rättvisemärkta livsmedel 600 000 kr Inköp av textilier gjorda av ekologisk odlad 250 000 kr bomull Avfall Ombyggnation av avfallsdepå Bemanning av avfallsdepån 600 000 kr Ökad materialåtervinning 100 000 kr Biologisk mångfald Åtgärder för främjande av biologisk mångfald Inom ramen för Upplandsstiftelsens budget Totalt per år 4 425 000 kr 7 200 000 kr 20

Som ett led i landstingets miljöarbete är denna broschyr tryckt på Balance från Papyrus. Gloss på omslaget och Silk i inlagan. Papperet är FSC-certifierat, märkt med EU Ecolabel och godkänt för Svanen-märkt produktion. Det tillverkas av Arjowiggins med låg miljöpåverkan; låg energiåtgång, låga utsläpp och låg vatten förbrukning, enligt receptet 60% returfiber/40% nyfiber. Åtta.45 Tryckeri AB uppfyller nordiska kriterier för miljömärkning av tryckerier, licens nr 341 001.