Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Relevanta dokument
Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Utgiftsområde 24 Näringsliv

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om infrastruktur och

EN RIKTIG FÖRÄNDRING AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Sänkta trösklar högt i tak

Motion till riksdagen 2015/16:2275 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) Bättre omställning och ett längre arbetsliv

1. Riksdagen anvisar anslagen för 2015 inom utgiftsområde 22 Kommunikationer enligt förslaget i tabell 1.

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

HÖSTBUDGET. Statssekreterare Annica Dahl

HÖSTBUDGET. Investeringar för fler jobb

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen

med anledning av prop. 2014/15:50 Förändrad nedsättning av socialavgifter för unga

Utgiftsområde 5 Internationell samverkan

14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21)

Utgiftsområde 24 Näringsliv

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år.

1. Riksdagen anvisar anslagen för 2016 inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Motion till riksdagen: 2014/15:2575 av Ulf Kristersson m.fl. (M, C, FP, KD) Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Arbetsmarknadsdepartementet. 90-dagarsgarantin - en bra start på arbetslivet Pressträff med arbetsmarknadsminister Ylva Johansson

Klart att det spelar roll!

Vårändringsbudget för 2015

med anledning av prop. 2016/17:99 Vårändringsbudget för 2017

Kortversion av budgetmotionerna (parti och kommitté):

Fler jobb till kvinnor

Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Bygga broar Anders Kessling statssekreterare Arbetsmarknadsdepartementet. Karlstad 16 oktober. Arbetsmarknadsdepartementet 1

Budgetproposition Signild Östgren

Almegas proposition 2012/ Del 2. Förslag för ett längre och mer dynamiskt arbetliv ALMEGA- Prop. 2012/2

LOs politiska plattform valet 2018

Kort om Arbetsförmedlingen

Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet


Läget på arbetsmarknaden i Kronoberg

LOs politiska plattform inför valet 2014

2. Fritt fall i arbetslöshetsförsäkringen

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ARBETSMILJÖ- OCH ARBETSTIDSFRÅGOR

Över 5 miljoner människor i jobb år

Arbetsmarknad. Motion till riksdagen 2016/17:2511. Förslag till riksdagsbeslut. SD555 Kommittémotion

Budgetpropositionen för 2018

Sänkta trösklar högt i tak

med anledning av prop. 2015/16:135 Ett övergripande ramverk för aktiva åtgärder i syfte att främja lika rättigheter och möjligheter

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Kommittédirektiv. Större genomslag för arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet på lokal nivå. Dir. 2014:157

FÖRÄNDRING FÖR NORRKÖPING

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga

Ökade klyftor och ett otryggare arbetsliv

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Arbetsmarknad och. 14 arbetsliv

Kommittédirektiv. Ett tryggare företagande i ett förändrat arbetsliv för tillväxt och innovation. Dir. 2018:54

utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen

Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor

Tabell 1: Ersättningsnivåer för arbetslöshetsförsäkringen, inget försörjningsansvar

Svensk författningssamling

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen

Förslag till ändringar i förordningen (1996:1100) om aktivitetsstöd

Cirkulärnr: 2000:38 Diarienr: 2000/0923 Handläggare: Håkan Hellstrand Sektion/Enhet: Tillväxt & Regional utveckling Datum: Mottagare:

HÖSTBUDGET. Statssekreterare Irene Wennemo

Remissvar Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete (Ds 2017:9)

Reformer och resultat

Ett Sverige som håller ihop

Datum Dnr Extratjänster volymer och ekonomiska effekter

SYVI Särskolans och Specialskolans yrkesvägledares ideella förening

Cirkulärnr: 09:19 Diarienr: 09/1405 Handläggare: Vivi Jacobson-Libietis Avdelning: Avdelningen för lärande och arbetsmarknad Datum:

Nationell samling för unga utanför

Lönesänkarpartiet moderaterna

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsgivar- och organisationsutskott Sammanträdesdatum

Sammanfattning av SOU 2015:21 Mer trygghet och bättre försäkring

Följande remissvar lämnas av SKOOPI Sociala arbetskooperativens Intresseorganisation tillsammans med Vägenut! kooperativen.

Lagen om anställningsskydd

Svensk författningssamling

Arbetsmarknad och. 14 arbetsliv

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

En starkare arbetslinje

Arbetsmarknad och. 14 arbetsliv

Kort om Arbetsförmedlingen Helene Ohlsson Arbetsterapeut AR Enheten Trollhättan

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Försäkringskassans inriktning för arbete med arbetsintegrerande sociala företag

Utgiftsområde 24 Näringsliv

arbetslöshetsförsäkringen behöver stärkas genom ett höjt tak, längre skydd och att kraven för att kvalificera för a-kassa ses över.

Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

2 Förslag till riksdagsbeslut

Riktlinje för arbetsmiljö och hälsa

Jobben först investera i våra unga!

FLERPARTIMOTION MOTION TILL RIKSDAGEN: 2014/15:M AV ANNA KINBERG BATRA M.FL. (M,C,FP,KD) MED ANLEDNING AV PROP. 2014/15:99

Snabbprotokoll, Kommitté 1 Ekonomi 1. Behandling av program

Innehåll. Sammanfattning Promemorians lagförslag... 5 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor...

Korta startsträckan! Så vill (S) skapa snabbare ingångar för unga. Skapad av Malin Appelgren

Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar

Transkript:

Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2239 av Magnus Persson m.fl. (SD) Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen anvisar anslagen för 2016 inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt förslaget i tabell 1 i motionen. Motivering Sverigedemokraterna är ett socialkonservativt parti med nationalistisk grundsyn som betraktar värdekonservatism och upprätthållandet av en solidarisk välfärdsmodell som de viktigaste verktygen i byggandet av det goda samhället. Partiets övergripande mål är att formera en demokratisk, politisk rörelse som slår vakt om den gemensamma nationella identitet som har utgjort grunden för framväxten av välfärdsstaten och vårt lands fredliga och demokratiska utveckling. Sverigedemokraterna eftersträvar ett försiktigt framåtskridande som baseras på varsamhet, eftertanke och långsiktigt ansvarstagande. Vi eftersträvar ett demokratiskt, jämställt och miljövänligt samhälle där alla medborgare skyddas av, och är lika inför, lagen. Genom att kombinera frihet och trygghet, individualism och gemenskap hoppas vi kunna skapa ett folkhem som i så hög grad som möjligt är präglat av trygghet, välstånd, demokrati och en stark inre solidaritet. *K959DE9D6034B* 2015-10-06 11:18:50

Sverigedemokraterna står fritt från såväl socialismens som liberalismens ekonomiska teorier och kan därför inta ett pragmatiskt och verklighetsanpassat förhållningssätt i ekonomiska frågor. Förutsatt att det kan gagna Sverige och dess medborgare är vi öppna för samtal, diskussioner och samarbeten med alla andra partier. I vår höstbudget stakar vi ut våra viktigaste visioner för de kommande åren. Vi visar att det inte måste finnas någon motsättning mellan ekonomisk tillväxt och sysselsättning å den ena sidan och allmän välfärd, trygghet och socialt ansvarstagande å den andra. Tabell 1 Anslagsförslag 2016 för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen (SD) 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader 7 815 571 +72 000 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 30 442 994 +336 000 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och 12 218 540 2 323 100 insatser 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 18 320 006 49 900 1:5 Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige 116 701 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014 2020 997 600 1:7 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk 39 360 utvärdering 1:8 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen 64 348 1:9 Bidrag till administration av grundbeloppet 54 989 1:10 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten 8 303 1:11 Bidrag till lönegarantiersättning 1 800 000 2 500 1:12 Nystartsjobb och stöd för 6 962 142 yrkesintroduktionsanställningar 2:1 Arbetsmiljöverket 698 411 +50 000 2:2 Arbetsdomstolen 32 166 2:3 Internationella arbetsorganisationen (ILO) 32 222 2:4 Medlingsinstitutet 58 122 2:5 Arbetslivspolitik 20 000 Nya anslag 3:1 Arbetsmiljöbidrag 3:2 Konjunkturgaranti 3:3 Nationellt kunskapscenter för arbetsmiljö +75 000 3:4 Utvidgat starta eget bidrag +272 000 3:5 Friskvård och företagshälsovård +100 000 3:6 Fortbildning av skyddsombud utbildningsinsatser mot +75 000 mobbning 3:7 Satsning på lärlingsjobb utan arbetsgivaravgifter +800 000 3:8 Centrum för äldrepolitik +25 000 Summa 79 681 475 1 370 500 Specificering av anslagsförändringar 1:4 Lönestöd +200 000 Föreningsjobb +125 000 2:1 Motverka hot och våld +25 000 2

A-kassan Sverigedemokraternas utgångspunkt är att arbetslöshetsförsäkringen är såpass central att den bör betraktas som en del av de grundläggande socialförsäkringssystemen. Detta innebär också att den bör vara uteslutande finansierad via skattsedeln. Sverigedemokraterna vill således att även den så kallade finansieringsavgiften samt övriga administrativa avgifter, utöver själva arbetslöshetsavgiften, avskaffas och tas över av staten, till följd att medlemskap i en arbetslöshetskassa blir helt och hållet avgiftsfritt. Sverigedemokraterna vill också göra arbetslöshetsförsäkringen obligatorisk, i likhet med övriga delar av socialförsäkringen. Sverigedemokraterna ställer sig bakom den höjning av a-kassan som regeringen utför men vill se en starkare ersättning i början av perioden med en snabbare avtrappning då försäkringen mer får karaktären av just en omställningsförsäkring. I dag fungerar inte arbetslöshetsförsäkringen tillfredsställande i bemärkelsen att alltför få bara en av tio får ut 80 procent av sin tidigare inkomst. Det får till konsekvens att den som blir arbetslös inte ges möjlighet att fokusera på att söka jobb. Vi vill ha en återgång till 100-dagarsregeln för jobbsök inom kompetens och utbildningsområde samt i sin geografiska närhet. Vidare vill vi göra om reglerna för deltidsarbetslösa till maximalt 60 veckor enligt det förslag som Socialförsäkringsutredningen presenterat i sitt slutbetänkande. Sverigedemokraterna vill se en sammanslagning av Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Vi menar att myndigheterna bör slås samman till en enda myndighet som prövar individers arbetsförmåga. Sverigedemokraternas grundläggande fokus är att möjliggöra för arbetskraften att praktiskt återgå till arbetsmarknaden, oavsett om det är från sjukdom eller arbetslöshet. Att låta Försäkringskassan ta över arbetslöshetsförsäkringen skulle vara ytterligare ett steg för att konsolidera socialförsäkringssystemet till att vara en generell angelägenhet snarare än en regional eller yrkesspecifik dito. 3

Turordningsreglerna i LAS För att ge arbetsgivarna större möjligheter att behålla nyckelpersoner med rätt kompetens vill vi utöka antalet tillåtna undantag som medges, från två till fem. Reformen bedöms underlätta situationen för dem som står längst ifrån arbetsmarknaden samt även stimulera produktivitet och strukturomvandling. Lavallagen Sverigedemokraterna har som ett första steg ställt oss bakom det förslag om reformering av Lavallagen som utstationeringskommittén presenterat i sitt slutbetänkande. Men på sikt vill Sverigedemokraterna att den så kallade Lavallagen, som förhindrar fackförbund att vidta stridsåtgärder mot arbetsplatser med utstationerad arbetskraft som inte följer svenska kollektivavtal, ska rivas upp i sin helhet. Svenska fackförbund ska därigenom äga konflikträtt gentemot oseriösa arbetsgivare som utnyttjar arbetskraft eller aktivt ägnar sig åt lönedumpning genom att åsidosätta svenska villkor Reformera utstationeringsdirektivet Månadsrapportering och anmälningsplikt ska vara tvingande för samtliga företag som har utstationerad arbetskraft i Sverige. Det ska införas en bortre gräns för hur länge en arbetstagare kan vara utstationerad i Sverige. Denna bör sättas till max tre månader. Om en arbetsgivare behöver ha personal stationerad i annat EES-land längre än så medför det inget hinder emedan den anställde har rätt att, i enlighet med inremarknadsakten, arbetskraftsinvandra. Vitajobbmodellen Sverigedemokraterna vill införa den så kallade vitajobbmodellen. Det är en upphandlingsmodell som kan appliceras på all offentlig upphandling och som ställer ett antal krav på det anbudsgivande företaget. Bland annat ska företagen erbjuda sina anställda kollektivsavtalsenliga villkor. Huvudentreprenörsansvar ska krävas, vilket medför att huvudentreprenören ansvarar för att även underentreprenörer följer de regler som ställs upp. 4

Fas3 Sverigedemokraterna vill på sikt slopa den tredje fasen i jobb- och utvecklingsgarantin. Vår förhoppning på ett par års sikt är att en del av nuvarande deltagare i fas 3 kommer att välja att stärka sin konkurrenskraft genom att erbjudas bättre möjligheter till om- och vidareutbildning inom ramen för exempelvis komvux, yrkesvux eller Myndigheten för yrkeshögskolan. Hela 35 procent av deltagarna i fas 3 har något slags funktionsnedsättning vilket medför en minskad arbetsförmåga. Det innebär således att dessa individer behöver ett särskilt stöd för att komma tillbaka till arbetsmarknaden. Därför föreslår Sverigedemokraterna en satsning på subventionerade föreningsjobb samt en höjning av taket i lönestödet i enlighet med den så kallade FunkA-utredningens slutsatser. Föreningsjobb, lärlingsanställningar med mera Sverigedemokraternas ambition är att antalet deltagare i fas 3 gradvis ska minska och att verksamheten successivt ska fasas ut. I syfte att närma oss denna målsättning föreslår vi genom denna budget en rad åtgärder för att skapa fler utbildningsplatser, lärlingsjobb, fler anställningar inom offentlig sektor, stimulans till gröna näringar på landsbygden och åtgärder för förbättrat företagsklimat, ökad tillväxt och ökad anställningsbenägenhet hos små och medelstora företag. Som ett ytterligare led i vår strävan efter att öka samhällsnyttan och bekämpa långtidsarbetslösheten och ungdomsarbetslösheten vill vi även göra en satsning på så kallade föreningsjobb. Vi avser att under en försöksperiod på fyra år avsätta 1 miljard kronor i stimulansbidrag till kommunerna för detta ändamål. Målsättningen är att via lönesubvention kunna erbjuda kollektivavtalsenliga löner upp till 75 procent av heltid. Starta-eget-bidraget Sverigedemokraterna anser att unga arbetslösa från 20 år ska ha likvärdig rätt att söka bidraget. En förändring från dagens 25 år. Ett utökat starta-eget-bidrag skulle bana väg för fler småföretag och påverka sysselsättningen positivt. Sverigedemokraterna föreslår vidare att stödet utbetalas under nio månader i stället för dagens sex månader. 5

Lönestöd I enlighet med FunkA-utredningen föreslår Sverigedemokraterna en höjning av taket på lönestödet från dagens fasta belopp på 16 700 till 0,45 andel av prisbasbeloppet, vilket enligt 2014 års nivåer innebär ett tak om 19 980 kr. Detta uppnås mot slutet av budgetperioden. Ett av de mest centrala hinder som finns på svensk arbetsmarknad för arbetssökande med funktionshinder är nuvarande storleken på lönestödet. FunkA-utredningen konstaterar att arbetsgivare mycket sällan får den kompensation som subventionen avser då taket för den lönegrundande nivån är för låg. Arbetsmiljö För att nå en välmående arbetsmarknad krävs inte bara balans mellan arbetskraftsutbud och arbetskraftsbehov utan också klara regler och villkor för både företag och den som arbetar. Arbetsmiljöverket är det verktyg vi har för att kontrollera arbetsmiljön på våra arbetsplatser och här vill Sverigedemokraterna se en höjd ambitionsnivå. På senare år har anslagen återigen börjat höjas men ligger fortfarande långt under den nivå som rådde före 2006. Sverigedemokraterna förstår vikten av att Arbetsmiljöverket behöver resurser för sitt arbete, och därför väljer Sverigedemokraterna att höja både anslag och ambitionsnivå. Sverigedemokraterna vill även uppmuntra arbetet med SAM (systematiskt arbetsmiljöarbete) detta genom tre viktiga ställningstaganden. Det handlar om tre viktiga ställningstagande. Klara besked och information till företagen, fler inspektioner ifrån Arbetsmiljöverkets sida och att förtydliga att SAM är en föreskrift som samtliga företagare skall följa. Då vi höjer Arbetsmiljöverkets anslag vill vi även göra en initial satsning på ytterligare 25 miljoner för informationsförmedling till alla Sveriges företag. Sverigedemokraterna har ambitionen att återställa anslagen till 2006 års nivå, vilket motsvarar en höjning på omkring 100 miljoner kronor årligen ifrån dagens nivå. För att försöka komma tillrätta med arbetsrelaterade besvär vill vi göra företagen mer benägna att aktivt arbeta för en bättre arbetsmiljö. Därför vill vi inrätta ett arbetsmiljöbidrag motsvarande 1 000 kr per tre anställda. Vår förhoppning är att detta 6

skall uppmuntra till investeringar i personalens hälsa, vilket på sikt är en långsiktig investering för minskade sjukvårds- och rehabiliteringskostnader för samhället. Sverigedemokraterna vill också satsa på ett nationellt kunskapscenter för arbetsmiljö för att via forskning hantera olika arbetsmiljöfrågor och deras effekter för samhället. Sverigedemokraterna vill också intensifiera arbetet mot olyckor på arbetsplatserna och återställer då det statliga stödet till fortbildning av fler skyddsombud. Trakasserier och mobbning är idag tyvärr vanligt förekommande på våra arbetsplatser. Det är ett problem Sverigedemokraterna ser allvarligt på, och därför avsätter vi 50 miljoner kronor årligen som fackförbund med tydliga ramar och god kunskap gällande åtgärder mot mobbning kan söka och hålla utbildningar för arbetsgivare. Magnus Persson (SD) Sven-Olof Sällström (SD) Paula Bieler (SD) 7