EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter

Plan arbetar över hela världen för att förbättra situationen för barn som lever i fattigdom i utvecklingsländer. Rädda barnen (Save the Children) slåss för barnens rättigheter. Vi hjälper till att förbättra situationen för barn i världen nu och i framtiden. Utgiven av Plan International och Rädda barnen Bryssel i oktober 2006, Plan International och Rädda barnen Framställd av Helen Veitch, konsult barnens rättigheter Tack till de barn som har gett sina synpunkter på tidigare versioner av den här texten; barn från Plan i Sudan och Vietnam, Simon Nummela och Monika. 1

Ordförklaringar Anslutande land: Ett kandidatland (förklaring nedan) som har följt vissa bestämmelser och som uppfyller de krav som gäller för att gå med i Europeiska unionen (EU). De länder som blev medlemmar i EU senast (2004) var Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien. Den 1 januari 2007 blir Bulgarien och Rumänien medlemmar. Kandidatland: Ett land som har ansökt om medlemskap i EU och vars ansökan har godtagits. Just nu finns två kandidatländer: Kroatien och Turkiet. Innan ett kandidatland kan bli medlem i EU måste det följa vissa bestämmelser. Barn: Barn och ungdomar under 18 år. Barnarbete: När barn tvingas att arbeta istället för att gå i skolan. När barn utför arbeten som skadar dem (till exempel om de arbetar för länge eller under farliga förhållanden) kallas det farligt barnarbete. Barnprostitution: När ett barn har sex med en vuxen i utbyte mot pengar eller för att få saker som de behöver, som mat eller någonstans att bo. Handel med barn: När ett barn säljs, flyttas någonstans och säljs (de förs ofta från ett land till ett annat) för att arbeta, till exempel som tiggare, städare, hembiträden eller prostituerade. Meddelande: Om Europeiska kommissionen kommer överens om en idé om en ny lag eller ny politik ger den ut ett meddelande för att förklara vad den nya idén går ut på. Utvecklingssamarbete: EU:s arbete för att stödja fattiga länder så att de har tillräckligt med livsmedel, och bättre hälso- och sjukvård, utbildning, bostäder och vägar för människorna som bor i de länderna. Diskriminering: När ett barn eller en grupp barn behandlas orättvist av en annan, ofta starkare, grupp personer. Europeiska kommissionen: Ett organ som arbetar åt EU:s medlemsländer. Kommissionen arbetar oberoende av medlemsländernas regeringar. Den föreslår lagar, politik, handlingsplaner och strategier. Den sköter det dagliga arbetet med att genomföra EU:s politik och att använda EU:s pengar. Kommissionen ser också till att EU:s fördrag och lagar följs. Den kan agera mot dem som bryter mot bestämmelserna, och väcka talan mot dem i EG-domstolen om det är nödvändigt. Europeiska unionens ministerråd: Här möts ministrarna från alla medlemsländer. Beroende på vilket område som diskuteras träffas olika ministrar, t.ex. kommer jordbruksministrarna till rådsmöten om jordbruk och utrikesministrarna till rådsmöten om utrikespolitiken. Rådet bestämmer om man ska anta ett förslag från kommissionen eller inte. Europeiska unionen (EU): En grupp av 25 länder i Europa som bildar en union (man kan kanske tänka sig den som en klubb vars medlemmar har kommit överens om att vissa beslut ska fattas av klubben istället för av de enskilda medlemmarna) för att göra 2

det lättare att bedriva handel mellan länderna och arbeta tillsammans för fred och välstånd. 1957 när samarbetet började var bara sex länder medlemmar. Sedan dess har medlemmarna blivit fler och många nya lagar har införts som har gjort att unionens inriktning har ändrats, liksom hur den arbetar för att uppnå fred och välstånd. Medlemsländer: Medlemmarna i EU. Ofta menar man regeringarna i dessa länder. Idag har unionen 25 medlemmar: Österrike, Belgien, Cypern, Tjeckien, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Tyskland, Grekland, Ungern, Irland, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Slovenien, Slovakien, Spanien, Sverige och Storbritannien. Politik: Uttalanden om vad som borde göras eller inte borde göras. Romer: En grupp människor som har en gemensam kulturell bakgrund, och i allmänhet bor i södra och östra Europa, västra Asien, Latinamerika, södra delarna av USA och i Mellanöstern. Av tradition talar de flesta romer romani, men de talar ofta också språket som används där de bor. Romer, och särskilt barn, diskrimineras ofta och har inte samma möjligheter som andra. Socialt utanförskap: När ett barn eller en familj har olika problem som hör ihop, som arbetslöshet, dåliga yrkeskunskaper, låg inkomst, dålig bostad, hög brottslighet, dålig hälsa och att familjen inte längre håller ihop. Sexuella övergrepp: När någon tvingar eller lurar en annan person att ha sex eller ett sexuellt förhållande med honom eller henne. Ett sexuellt förhållande kan vara kyssar, smekningar eller sex. I de flesta länder är det strängt förbjudet för vuxna att ha sexuella förhållanden med barn. Våld mot barn: När någon (en vuxen eller ett annat barn) använder sin styrka eller sin ställning för att skada ett barn. Det kan vara så att man skadar barnets känslor och tankar, eller deras hälsa och välbefinnande, precis som deras kropp. FN:s konvention om barnets rättigheter: Ett dokument från FN, där man förklarar exakt vilka rättigheter barn har. Det är också en överenskommelse mellan länder om att följa samma lagar när det gäller barn. Alla regeringar i världen utom två har kommit överens om den här konventionen och om att de ska se till att barnens rättigheter tillgodoses. 3

Vad handlar den här broschyren om? Den här broschyren är en sammanfattning av ett meddelande (ett officiellt dokument) som Europeiska kommissionen har gett ut och som heter "Mot en EU-strategi för barnets rättigheter". Den här sammanfattningen riktar sig till ungdomar som är mellan 13 och 17 år. I broschyren förklarar vi varför man behöver en strategi (en plan) för barns rättigheter, vilka frågor som behandlas och hur kommissionen ska förverkliga planen. Bakgrund Kommissionen har sagt att barns rättigheter är en av de viktigaste frågorna. I april 2005 startade den ett projekt för att se till att barns rättigheter får en viktig plats i all EUpolitik. I mars 2006 begärde Europeiska rådet att medlemsländerna skulle vidta åtgärder för att stoppa fattigdom bland barn. Meddelandet "Mot en EU-strategi för barnets rättigheter" bygger på det vi beskriver ovan. I meddelandet förklarar man att en EU-strategi kommer att bidra till att barns rättigheter uppmärksammas och tas på allvar i EU:s politik och i medlemsländerna. Varför behöver EU en strategi om barnets rättigheter? För barnen i hela världen: Det är väldigt stor skillnad mellan de bestämmelser som finns om barns rättigheter (till exempel i internationella konventioner som FN:s konvention som nämns ovan) och den verkliga situation som barn lever i i världen. I verkligheten är miljontals barn i världen fattiga, har inte tillräckligt bra hälso- och sjukvård, kan inte gå i skolan eller tvingas att arbeta. Bland de barn som arbetar är det många som tvingas arbeta under farliga och svåra arbetsförhållanden, till exempel finns det barn som slåss som barnsoldater. Ofta har flickor sämre möjligheter än pojkar. Många flickor tvingas att gifta sig och få barn väldigt tidigt. Hiv och aids är ett svårt problem för barn och ungdomar i många delar av världen, antingen för att deras föräldrar blir sjuka och dör, eller för att de själva blir smittade. Det finns stora grupper av barn som är särskilt sårbara, till exempel handikappade barn och barn som är hemlösa. För barnen i EU: Många barn i EU är också fattiga. Problemet med rasism blir allt värre (särskilt om barnet betraktas som en "outsider" om de har flyttat från ett land eller har en annan religion). Våld mot barn som utförs av familjemedlemmar eller som sker i skolan är också ett problem. Många familjer och barn i de anslutande länderna och kandidatländerna i Europa har drabbats hårt av de förändringar som deras länder måste genomgå för att bli medlemmar i EU. Fattigdomen har ökat kraftigt och barnprostitution, sexuella övergrepp och handel med barn eller barnarbete finns i viss utsträckning i alla länder inom EU. Barn som inte kan bo med sina föräldrar och romska barn löper särskilt stor risk att bli indragna i barnprostitution eller bli sexuellt utnyttjade 4

eller bli offer för människohandel eftersom de är de som drabbas mest av den ökade fattigdomen och eftersom de inte har samma skydd från de vuxna och samhället. Dessa barn behöver mer hjälp och stöd än andra för att de inte ska råka ut för den här typen av saker. Många barn som inte kan bo med sina föräldrar måste istället bo på stora barnhem eftersom det inte finns något system med fosterföräldrar som kan ta hand om dem. Miljöproblem har påverkat barns hälsa allvarligt i vissa länder (till exempel när floder förorenas och man inte kan dricka vattnet). Man kan inte skilja på barns behov och barns rättigheter. Att man respekterar och främjar alla barns rättigheter ska ske samtidigt som man tar itu med deras grundläggande behov som bra hälso- och sjukvård (bra sjukhus och bra mediciner) eller bra skolor och utbildade lärare. Om barn har rätt till utbildning måste man bygga bra skolor, utbilda fler lärare och utrusta skolorna väl. Det är mycket viktigt att man skriver en handlingsplan för att förbättra barnens situation i hela världen och visar hur viktigt arbetet med barnets rättigheter är för EU. Vad kan EU göra? EU kan göra barns rättigheter och behov till en viktigare fråga när man utarbetar planer och åtgärder i olika länder. EU kan hjälpa medlemsländerna i frågor om barns rättigheter, EU kan samla medlemsländerna och berätta hur man arbetar på bästa sätt med de här frågorna och ge pengar till arbete om barns rättigheter. Vad har EU gjort hittills? EU har utarbetat riktlinjer och åtgärder om handel med barn och barnprostitution våld mot barn asyl och invandring rättsliga frågor och familjefrågor skolgång för barn och ungdomar en sund miljö för barn barns säkerhet när det gäller Internet och tv diskriminering och socialt utanförskap barnarbete barn som drabbas av väpnade konflikter. Europeiska kommissionen har också använt de kriterier eller regler som anslutande länder och kandidatländer måste följa. Kriterierna används för att kontrollera att länderna verkligen skyddar barn och arbetar med barns rättigheter. 5

EU-strategin för barnets rättigheter Frågan om barns rättigheter kommer att få större uppmärksamhet och tas på allvar om det finns en EU-strategi förklarar man i meddelandet. Europeiska kommissionen har skrivit strategin tillsammans med organisationer som arbetar med barns rättigheter. Strategin bygger på sex mål och varje mål ska uppnås med hjälp av olika åtgärder. Mål 1: Göra det bästa möjliga av aktiviteter som redan är igång och åtgärda akuta frågor Kommissionen kommer att fortsätta sitt arbete med barns rättigheter och fortsätta att ge pengar till projekt där man arbetar för barns rättigheter. Samtidigt måste kommissionen ta itu med två saker som brådskar och som förklaras i tabellen nedan under akuta åtgärder. Akuta åtgärder 1. Införa ett enda telefonnummer (6-siffrigt som börjar med 116) inom EU för hjälplinjer och telefonjourer för barn 2. Lansera en handlingsplan om barn i utvecklingssamarbete som kommer att inriktas på barns behov i utvecklingsländer. I början av 2007 2007 Mål 2: Bestämma vad EU ska satsa på i fortsättningen Vart femte år kommer kommissionen att titta närmare på barns rättigheter för att se hur mycket utvecklingen har gått framåt. Man kommer att diskutera resultaten med både vuxna och barn och ungdomar för att komma fram till vad man ska satsa mest på i fortsättningen. Åtgärder 3. Skaffa sig en fullständig bild av varför barns rättigheter ännu inte respekteras 4. Dela ut ett diskussionsunderlag till allmänheten om vad som ska betonas i konkreta åtgärder så att alla kan vara med och diskutera och kommentera. 5. Samla in information (som lätt kan jämföras och bedömas) om barns rättigheter 2007 2008 2008 Från och med 2007 Mål 3: Integrera barns rättigheter i EU:s verksamhet Att integrera betyder här att se till att EU:s politik, lagstiftning och verksamhet respekterar barns rättigheter och följer EU-rätt och internationell rätt (t.ex. FN:s konvention om barnets rättigheter). Åtgärd 6. Se till att barns rättigheter respekteras i EU:s verksamhet. Från och med 2007 6

Mål 4: Hitta vägar för samarbete och diskussioner mellan olika organisationer Kommissionen vill att alla organisationer och personer som arbetar med barns rättigheter samarbetar mer och att barn och ungdomar finns representerade i alla samråd, konferenser och verksamhet som handlar om barns rättigheter och behov. Åtgärder 7. Inrätta en webbplats där man kan diskutera barns 2007 rättigheter 8. Låta barn vara med och fatta beslut Från och med 2007 9. Bilda en övergripande arbetsgrupp vid kommissionen 2006 (dvs. att det finns representanter från kommissionens alla olika avdelningar) som ska diskutera barns rättigheter och planera åtgärder. En person kommer att anställas för att organisera de här diskussionerna om barns rättigheter. Mål 5: Förbättra förståelsen och kunskaperna om barns rättigheter Alla som arbetar med att integrera barns rättigheter i EU:s politik kommer att få utbildning så att de kan klara av sina arbetsuppgifter på ett bra sätt. Åtgärd 10. Att integrera barns rättigheter i EU:s arbete Från och med 2007 Mål 6: Utarbeta en plan för att göra barn medvetna om sina rättigheter Att göra någon medveten betyder att informera mer i en speciell fråga eller ett ämne. Det är viktigt med en plan för att göra barn och ungdomar medvetna om sina rättigheter så att de får bättre kunskap och vet hur de kan använda dem. Åtgärder 11. Kommunicera bättre om barns rättigheter. Från och med 2007 12. Informera om barns rättigheter på barns och ungdomars Från och med 2007 eget språk Hur ska detta gå till? Kommissionen kommer att se till att det finns pengar så att åtgärderna i meddelandet kan genomföras. Varje år kommer det att skrivas en rapport om hur bra man har lyckats. Vad kan DU och andra i din ålder göra? Europeiska kommissionen vill rådfråga barn och ungdomar om strategin och vill att ni deltar i många av de aktiviteter som du just läst om. Du kommer att kunna säga vad du tycker om hur EU:s strategi fungerar och vad du vill att EU ska satsa på. Du kan också vara med och bestämma hur du vill diskutera detta, i möten, workshopar, nyhetsbrev, frågeformulär osv. Det är du som bestämmer! 7