Rapport Underlag till statens finansiella sparande Kvartal :56

Rapport Underlag till statens finansiella sparande 2016 Kvartal 3 2016:56

Publikationen kan laddas ner eller beställas från ESV:s webbplats esv.se. Datum: 2016-11-15 Dnr: 5.1 1192/2016 ESV-nr: 2016:56 Copyright: ESV Rapportansvarig: Kayan Yau

FÖRORD Förord ESV producerar nationalräkenskapsinformation för staten, underlag till statens finansiella sparande. Utgångspunkt för beräkningarna är de regler, definitioner och klassificeringar som gäller för de 28 medlemsländerna i EU. Resultatet av beräkningarna ligger till grund för nationalräkenskapsberäkningar vid Statistiska centralbyrån, SCB, och används till ekonomisk analys. Resultatet används också vid beräkning av EU-avgifter och uppföljning av EU-ländernas ekonomiska situation. Till viss del används det finansiella sparandet också vid granskning enligt konvergenskriterierna. Beräkningar görs kvartalsvis och resultatet publiceras knappt två månader efter utgånget kvartal. 3

INNEHÅLL Innehåll Förord... 3 1 Kontaktinformation... 5 2 Sammanfattning... 6 2.1 Inkomsterna ökade med nästan 15 miljarder... 6 2.2 Utgifterna ökade med 9 miljarder... 6 2.3 Transfereringar till kommuner ökade mest... 7 2.4 Övriga statliga enheter... 7 3 Analys av inkomster... 9 3.1 Inkomsterna ökade med nästan 15 miljarder tredje kvartalet... 9 4 Analys av utgifter... 13 4.1 Fortsatt ökning av sociala naturaförmåner... 13 4.2 Omkostnader för konsumtion minskar... 13 Hyresökningar på 3 procent... 14 I stort sett oförändrat av aktivering av material... 14 4.3 Löner och sociala avgifter ökade med 5 procent... 14 Myndigheternas löneutgifter ökade med 4 procent... 14 Sociala avgifter ökade med 6 procent... 15 4.4 Myndigheternas försäljning minskade med 4 procent... 15 4.5 Investeringar i järnvägar ökade... 15 Militära investeringar lägre än normalt... 16 4.6 Räntor......16 Statsskuldsräntor... 16 Övriga räntekostnader... 16 4.7 Löpande transfereringar till utlandet ökade... 17 EU-avgiften ökade tredje kvartalet... 17 Lägre transfereringar till övriga länder... 17 4.8 Löpande transfereringar inom Sverige ökade... 18 Löpande transfereringar till företagssektorn minskade... 18 Löpande transfereringar till kommunala sektorn ökade... 18 Löpande transfereringar till hushållssektorn minskade... 22 Löpande transfereringar till ålderspensionssystemet ökade... 25 4.9 Kapitaltransfereringar till utlandssektorn minskade tredje kvartalet... 26 4.10 Kapitaltransfereringar inom Sverige minskade tredje kvartalet... 26 Minskade investeringar inom kommunikationsområdet... 26 Bilagor... 27 4

KONTAKTINFORMATION 1 Kontaktinformation Ansvarig Telefon Emelie Brunhage 08-690 44 23 Kammarkollegiet Riksgäldskontoret Mikael Marelius 08-690 44 28 Trafikverket Domstolsverket Kriminalvården Socialstyrelsen Polismyndigheten Statens tjänstepensionsverk Statens fastighetsverk Skatteverket Skogsstyrelsen Tullverket Lars Nordkvist 08-690 45 12 Fortifikationsverket Försvarets materielverk Försvarsmakten Kärnavfallsfonden Margareta Söderhult 08-690 44 60 Försäkringskassan Pensionsmyndigheten Arbetsförmedlingen Sida Kayan Yau 08-690 43 87 ESF-rådet Länsstyrelserna Migrationsverket Hans Åhlander 08-690 45 07 Regeringskansliet Riksgäldskontoret Exportkreditnämnden Annika Näsvall Åhman 08-690 45 14 Centrala studiestödsnämnden Universitet och Högskolor 5

SAMMANFATTNING 2 Sammanfattning Resultatet av den preliminära beräkningen för tredje kvartalet 2016 visar ett positivt finansiellt sparande på 17 miljarder kronor. Jämfört med tredje kvartalet föregående år förbättrades det finansiella sparandet med drygt 5 miljarder kronor. Inkomsterna ökade med nästan 15 miljarder kronor medan utgifterna ökade med drygt 9 miljarder kronor. 2.1 Inkomsterna ökade med nästan 15 miljarder Inkomsterna i staten uppgick till 304 miljarder kronor det tredje kvartalet vilket är en ökning med drygt 5 procent eller nästan 15 miljarder kronor jämfört med samma period i fjol. Skatter på produktion och import ökade med 8 procent eller drygt 17 miljarder kronor. Posten som består av produktskatter och övriga produktionsskatter uppgick totalt till 239 miljarder kronor under det tredje kvartalet 2016. Av produktskatter ökade mervärdesskatten med drygt 6 miljarder kronor och energiskatter med 0,5 miljarder kronor medan övriga punktskatter såsom alkohol-, tobaks- och stämpelskatt var oförändrade eller till och med minskade något. Övriga produktionsskatter ökade med knappt 11 miljarder kronor. Statens intäkter av löpande inkomst- och förmögenhetsskatter minskade med knappt 3 miljarder. Hushållsskatterna minskade med 0,2 miljarder kronor. Det var främst lägre kapitalskatter som minskade med drygt 3 miljarder kronor. Högre inkomstskatter och minskat jobbskatteavdrag bidrog till att minskningen inte blev större. Dessutom minskade RUT- och ROT med 1 miljarder kronor. Bolagens skatter minskade med 1,5 miljarder kronor jämfört med det tredje kvartalet 2015. 2.2 Utgifterna ökade med 9 miljarder De totala utgifterna ökade med 3 procent eller 9 miljarder kronor under det tredje kvartalet 2016. Totalt uppgick statens utgifter till 287 miljarder kronor. Den statliga konsumtionen ökade med 4 procent vilket motsvarar en utgiftsökning på 2,2 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Sociala naturaförmåner var den utgiftspunkt som hade den största procentuella ökningen på 21 procent samtidigt som löner och sociala avgifter hade den största beloppsmässiga ökningen på 1,7 miljarder kronor. Omkostnader för konsumtion minskade med 2 procent under kvartal 3. 6

SAMMANFATTNING Räntekostnaden på statsskulden uppgick till 4,2 miljarder kronor för det tredje kvartalet 2016. Det är en minskning med 18 procent. De minskade kostnaderna kan delvis förklaras av ett minskat nettolånebehov samt ett lågt ränteläge. 2.3 Transfereringar till kommuner ökade mest Transfereringar som är den största posten på utgiftssidan blev 214 miljarder kronor tredje kvartalet, 75 procent av utgifterna. Netto ökade transfereringarna med 8,5 miljarder kronor. Transfereringar till kommunala sektorn ökade med 6,2 miljarder kronor till 81 miljarder kronor tredje kvartalet. Från anslaget Ersättningar och bostadskostnader betalar Migrationsverket ersättningar till primärkommuner för mottagandet av asylsökande. De ökade med 3,5 miljarder kronor till 4,5 miljarder kronor tredje kvartalet. Kommunerna får också kommunersättning under två år när de tar emot nyanlända med uppehållstillstånd. Kommunersättningar vid flyktingmottagande till primärkommuner ökade med 0,9 miljarder kronor tredje kvartalet och uppgick till 3,1 miljarder kronor. Ersättningar till landsting för asylsökande ökade med 0,4 miljarder kronor tredje kvartalet och blev 0,9 miljarder kronor. Bidrag för läkemedelsförmånerna till landsting ökade med 1,0 miljarder kronor. Bland transfereringarna till hushållssektorn ökade sjukpenning och rehabilitering mest. Ökningen tredje kvartalet blev 0,5 miljarder kronor och de uppgick till 8,7 miljarder kronor. Sjukpenningtalet fortsätter att öka men ökningstakten är avtagande. Den långsammare ökningstakten beror i huvudsak på att sjukfallen nu blir kortare och att inflödet av nya sjukfall ligger på en stabil nivå. Sjukpenningtalet i september var 10,8 dagar. Det har stigit med 0,5 dagar sedan september 2015. Föräldraförsäkringen ökade med 0,4 miljarder kronor. Antalet föräldrapenningdagar och medelersättningen ökar. Garantipension och aktivitetsersättning har minskat mest. 2.4 Övriga statliga enheter Från och med tredje kvartalet 2016 får ESV löpande rapportering från Övriga Statliga Enheter avseende underlag till nationalräkenskaperna. Tidigare år har underlaget till nationalräkenskaperna tagits fram med hjälp av publicerade årsredovisningar och delårsrapporter. Från och med kv. 3 2016 har följande organisationer rapporterat in informationen till ESV: Allmänna arvsfonden, Chalmers tekniska högskola, Högskolan i Jönköping, Operan, Riksbankens jubileumsfond, Chalmers tekniska högskola samt Swedfund. 7

Kv1-3 2016 Diff. bel. Kv 3 Summa utgifter 1 144 873 284 836 292 348 277 784 326 845 1 181 813 294 467 301 119 287 194 882 779 9 409 3 Summa inkomster 1 095 334 278 680 313 858 289 696 311 156 1 193 391 294 477 327 835 304 449 926 761 14 752 5 Finansiellt sparande -49 539-6 155 21 510 11 912-15 689 11 579 10 26 716 17 255 43 981 5 343 45 Diff. % Kv 3 Underlag till Statens finansiella sparande (UFSkv32016). Inkomster (Miljoner kronor) Kv1-4 2014 Kv1 2015 Kv2 2015 Kv3 2015 Kv4 2015 Kv1-4 Kv1 2016 Kv2 2016 Kv3 2016 2015 01-11 -13-9 Skatter på produktion och import 844 012 209 201 230 753 221 189 240 031 901 174 226 397 249 056 238 516 713 968 17 326 8 01 Produktskatter 461 418 112 037 128 153 118 800 135 144 494 134 119 935 135 698 125 447 381 080 6 647 6 02 Övriga produktionsskatter 382 594 97 164 102 600 102 389 104 887 407 041 106 462 113 359 113 068 332 888 10 679 10 02 Ränteintäkter 8 205 2 356 1 748 1 880 2 279 8 263 2 313 2 158 2 006 6 478 126 7 03 Inkomst från bolag 14 759 85 12 853 187 79 13 204 237 11 063 73 11 373-114 -61 04 Arrenden 23 6 3 5 2 16 2 5 1 8-3 -68 05 Löpande inkomst- och förmögenhetsskatter 191 824 57 439 58 940 57 300 57 538 231 216 55 532 54 838 54 531 164 902-2 768-5 06 Sociala avgifter 7 458 2 018 1 902 1 865 1 859 7 644 2 292 2 114 2 083 6 489 218 12 07 Skadeförsäkringspremier, netto 1 418 266 466 232 392 1 356 206 186 341 733 109 47 08 Löpande transfereringar från utlandssektorn 1 723 443 591 741 926 2 701 434 1 402 584 2 419-157 -21 01 EU-länder 1 021 187 181 388 312 1 069 172 324 297 793-91 -23 02 Övriga länder 525 205 243 289 570 1 308 137 298 237 672-52 -18 04 Återvinningar 177 50 167 63 43 324 124 779 50 954-14 -21 09 Transfereringar inom Sverige 25 910 6 867 6 602 6 298 8 050 27 817 7 065 7 012 6 314 20 390 16 0 01 Företagssektorn 3 055 813 768 733 1 018 3 332 734 820 651 2 206-82 01 Böter och straffavgifter från företag D759 219 143 59 58 91 352 73 67 73 212 14 24 02 Övriga transfereringar från företag D753 2 771 668 707 639 925 2 939 659 736 579 1 974-60 -9 03 Återvinningar 65 2 2 36 1 41 3 17 0 20-36 -99 02 Kommunala sektorn 8 820 2 583 2 019 2 156 2 666 9 424 2 659 2 512 2 163 7 334 7 0 01 Primärkommuner 7 739 2 392 1 863 2 021 2 413 8 689 1 845 1 815 1 979 5 639-42 -2 02 Landsting 1 061 188 153 131 243 715 214 146 150 509 18 14 03 Kommunala ideella organisationer 20 4 2 3 11 20 601 551 34 1 187 31 986 03 Hushållssektorn 13 256 3 288 3 620 3 226 4 173 14 308 3 491 3 494 3 321 10 306 95 3 01 Hushållens ideella organisationer 6 793 1 577 1 789 1 535 2 287 7 187 1 975 1 796 1 786 5 557 251 16 02 Egentliga hushåll 6 463 1 712 1 831 1 691 1 887 7 121 1 516 1 698 1 535 4 749-156 -9 01 Böter och straffavgifter från hushåll D753 910 234 250 182 224 891 176 226 159 560-23 02 Övriga transfereringar från hushåll D753 5 552 1 477 1 581 1 509 1 663 6 230 1 340 1 472 1 376 4 188-133 04 AP-fonden 779 182 195 183 192 752 180 186 179 545-4 -2 10 Kapitalskatter 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 11 Bidrag för investering 0 0 0 0 1 1 0 0 0 0 0 951 12 Övriga reala inkomster 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

ANALYS av inkomster 3 Analys av inkomster 3.1 Inkomsterna ökade med nästan 15 miljarder tredje kvartalet De totala inkomsterna uppgick till 304 miljarder kronor det tredje kvartalet vilket är en ökning med drygt 5 procent eller nästan 15 miljarder kronor. Produktskatter ökade med knappt 7 miljarder kronor. Mervärdesskatten ökade med drygt 6 miljarder kronor, energiskatter med 0,5 miljarder kronor medan övriga punktskatter såsom alkohol-, tobaks- och stämpelskatt var oförändrade eller till och med minskade något. Övriga produktionsskatter ökade med knappt 11 miljarder kronor. Av dessa står löneskatterna för drygt 9 miljarder kronor av ökningen till följd av en högre lönesumma i ekonomin. Den nya resolutionsavgiften 1 som tas ut från banksystemet uppgick till 0,8 miljarder kronor. Övriga produktionsskatter inklusive fordonsskatt och fastighetsskatt ökade marginellt. Statens intäkter av löpande inkomst- och förmögenhetsskatter minskade med 2,8 miljarder. Hushållsskatterna minskade med 0,2 miljarder kronor. Det var främst lägre kapitalskatter som minskade med hela 3,2 miljarder kronor. Högre inkomstskatter och minskat jobbskatteavdrag bidrog till att minskningen inte blev större. Dessutom minskade RUT- och ROT med 1,1 miljarder kronor. Bolagens skatter minskade med 1,5 miljarder kronor jämfört med det tredje kvartalet 2015. 1 Resolutionsavgift är EU-reglerad och redovisas av Riksgäldskontoret. Avgiften kommer att ersätta stabilitetsavgiften. Under 2016 kommer halv Resolutionsavgift att tas ut och samtidigt kommer också stabilitetsavgift att tas in då avgiften baseras på föregående års inlåning. År 2017 försvinner stabilitetsavgiften och då kommer hel Resolutionsavgift redovisas som beräknas uppgå till 7 miljarder kronor. Avgiften ses som en skatt i ENS (Europeiska national- och regionalräkenskapssystemet). 9

Diff. bel. Kv 3 Diff. % Kv 3 Underlag till Statens finansiella sparande (UFSkv32016). Utgifter (Miljoner kronor) Kv 1-4 2014 Kv 1-4 Kv1 2015 Kv2 2015 Kv3 2015 Kv4 2015 2015 Kv1 2016 Kv2 2016 Kv3 2016 Kv1-3 2016 Total konsumtion 215 694 50 981 55 775 52 115 66 381 225 252 53 109 60 214 54 356 167 678 2 240 4 Totala investeringar 39 739 6 418 12 136 7 560 10 940 37 053 7 186 10 881 7 747 25 815 188 2 Totala räntor 23 702 3 938 5 290 5 081 3 997 18 306 3 443 4 581 4 347 12 371-733 -14 Totala transfereringar 835 761 216 813 210 254 205 953 235 643 868 662 224 363 217 424 214 444 656 232 8 491 4 Total beredskapslagring 1 119 605 1 213 637 932 3 387 4 96 39 139-598 -94 Total statlig moms 28 859 6 081 7 681 6 439 8 951 29 152 6 362 7 923 6 260 20 544-179 -3 Summa utgifter 1 144 873 284 836 292 348 277 784 326 845 1 181 813 294 467 301 119 287 194 882 779 9 409 3 01 Sociala naturaförmåner 12 989 3 395 3 924 2 919 4 520 14 757 3 951 5 185 3 523 12 659 604 21 02 Omkostnader för konsumtion 101 786 21 797 25 711 22 053 36 470 106 031 21 618 28 688 21 586 71 892-466 -2 01 Inköp av varor och tjänster 101 112 20 147 26 609 22 286 36 634 105 676 20 045 28 425 21 617 70 087-670 -3 02 Personalomkostnader 4 003 834 1 083 705 1 516 4 138 834 1 153 752 2 739 47 7 03 Hyror 18 327 4 713 4 677 4 661 4 730 18 782 4 763 4 774 4 797 14 333 135 3 04 Reparationer av lokaler 371 56 104 62 188 410 53 138 69 260 7 11 05 Material, egenutvecklade investeringar -22 714-4 209-6 908-5 772-6 783-23 672-4 376-5 941-5 741-16 058 31-1 06 Hyror, egenutvecklade investeringar -1 0 0 0-1 -2-1 0 0-1 0 15 07 Offentligrättsliga avgifter 187 53 36 27 68 184 52 66 26 143-2 -6 08 Övriga omkostnader 374 172 67 65 85 388 221 43 43 306-22 -34 09 Fordonsskatter 25 6 9 3 7 25 5 6 6 17 3 76 10 Övriga produktionsskatter 101 25 35 14 27 101 21 24 19 64 5 38 03 Löner och sociala avgifter 141 203 35 797 36 368 36 519 36 973 145 656 37 149 37 894 38 203 113 245 1 684 5 01 Löner 96 004 24 018 24 801 24 760 25 177 98 756 24 922 25 682 25 814 76 418 1 054 4 02 Sociala avgifter 44 756 11 458 11 573 11 667 11 741 46 438 11 944 12 327 12 325 36 596 658 6 03 Värnpliktslöner 241 52 61 57 70 241 51 56 65 172 8 14 04 Löner, egenutvecklade investeringar -704-131 -224-117 -214-687 -118-266 -97-482 20-17 05 Övriga löner 638 281 110 107 140 639 231 67 67 365-40 -38 06 Övriga sociala avgifter 269 119 47 45 59 270 119 28 29 176-17 -37 04 Försäljning -40 284-10 008-10 227-9 375-11 582-41 192-9 609-11 553-8 956-30 118 419-4 01 Extern försäljning -29 941-7 766-7 579-7 257-8 192-30 794-7 453-8 952-6 739-23 144 518-7 02 Intern försäljning -10 344-2 241-2 648-2 119-3 389-10 398-2 156-2 601-2 218-6 975-99 5 Total konsumtion 215 694 50 981 55 775 52 115 66 381 225 252 53 109 60 214 54 356 167 678 2 240 4 05 Investeringsverksamhet 39 739 6 418 12 136 7 560 10 940 37 053 7 186 10 881 7 747 25 815 188 2 01 Byggnader och anläggningar 26 960 4 497 7 239 5 986 6 796 24 519 4 457 6 084 6 022 16 564 36 1 02 Om- och tillbygnad av bef. byggnader och anläggningar, mark 1 133 194 253 152 537 1 136 185 311 289 784 136 90 03 Maskiner, transportmedel och inventarier 6 102 1 097 1 585 1 026 2 944 6 652 1 062 1 897 1 108 4 067 82 8 04 Forskning och utveckling, immateriella investeringar 2 632 458 902 364 894 2 618 358 846 339 1 543-26 -7 05 Försäljning av materiella tillgångar -2 989-133 -201-28 -192-554 -68-188 -44-300 -15 54 06 Militära investeringar 5 902 304 2 357 59-39 2 681 1 192 1 931 34 3 157-25 -43 Totala investeringar 39 739 6 418 12 136 7 560 10 940 37 053 7 186 10 881 7 747 25 815 188 2

Diff. bel. Kv 3 Diff. % Kv 3 Kv 1-4 2014 Kv 1-4 Kv1 2015 Kv2 2015 Kv3 2015 Kv4 2015 2015 Kv1 2016 Kv2 2016 Kv3 2016 Kv1-3 2016 06 Räntekostnader 23 702 3 938 5 290 5 081 3 997 18 306 3 443 4 581 4 347 12 371-733 -14 01 Räntor på statsskulden m.m. 23 235 3 905 5 213 5 070 3 981 18 170 3 445 4 517 4 159 12 121-911 -18 02 Övriga räntekostnader 496 39 82 15 20 156 1 68 192 261 177 1 159 03 Räntor, egenutvecklade investeringar -29-6 -5-5 -4-20 -3-4 -4-11 0-6 Totala räntor 23 702 3 938 5 290 5 081 3 997 18 306 3 443 4 581 4 347 12 371-733 -14 07 Löpande transfereringar till utlandet 59 590 18 915 12 979 10 597 18 585 61 077 17 846 11 175 13 082 42 102 2 485 23 01 EU-institutioner 34 525 14 072 8 468 4 386 7 067 33 994 11 615 5 320 8 286 25 221 3 900 89 01 BNI-avgift (kassamässig) 28 811 11 820 7 129 3 642 5 879 28 469 9 519 4 443 6 873 20 834 3 231 89 02 UK-avgift (kassamässig) 463 243 109 61 93 506 162 68 109 338 48 79 03 EU-moms (kassamässig) 5 252 2 009 1 230 683 1 095 5 019 1 934 810 1 305 4 048 621 91 02 Övriga utlandssektorn 25 064 4 843 4 511 6 211 11 518 27 083 6 231 5 854 4 796 16 881-1 414-23 01 EU-länder 2 182 711 350 547 1 027 2 634 315 578 380 1 272-167 -30 02 Övriga länder 22 882 4 132 4 161 5 664 10 491 24 449 5 917 5 277 4 416 15 609-1 248-22 08 Löpande transfereringar inom Sverige 765 559 196 024 195 768 192 073 212 982 796 847 204 619 204 246 199 487 608 352 7 414 4 01 Företagssektorn 37 127 8 947 8 527 8 798 10 155 36 428 9 495 9 604 8 752 27 851-47 -1 01 Statliga affärsverk 1 250 267 280 258 359 1 164 249 240 236 726-22 -8 02 Statliga bolag 8 044 2 143 2 196 1 749 2 184 8 272 2 332 2 239 1 886 6 458 137 8 03 Privata företag m.fl. 26 531 6 283 5 766 6 489 7 237 25 776 6 656 6 900 6 207 19 764-282 -4 04 Kommunala bolag 1 302 253 284 303 375 1 216 258 224 423 905 120 39 03 Kommunala sektorn 298 082 74 720 77 232 74 565 91 789 318 305 79 656 82 282 80 772 242 710 6 207 8 01 Primärkommuner 185 454 46 397 47 834 47 467 60 455 202 154 48 841 52 383 51 919 153 142 4 451 9 02 Landsting 108 926 27 389 28 783 26 717 30 808 113 697 29 960 29 283 28 124 87 367 1 407 5 03 Kommunala ideella organisationer 3 702 934 614 380 526 2 454 855 616 729 2 200 349 92 04 Hushållssektorn 304 475 80 447 76 082 76 128 78 130 310 787 81 812 76 941 75 818 234 571-310 0 01 Hushållens ideella organisationer 32 743 9 623 7 664 7 255 7 617 32 160 10 600 7 821 7 079 25 500-177 -2 02 Egentliga hushåll 271 732 70 823 68 418 68 873 70 514 278 628 71 211 69 120 68 739 209 071-133 0 05 Ålderspensionssystemet 125 876 31 910 33 927 32 582 32 907 131 327 33 656 35 420 34 145 103 220 1 563 5 09 Kapitaltransfereringar till utlandssektorn 4 901 787 517 2 113 1 945 5 362 226 333 1 080 1 640-1 033-49 01 EU-länder 3 21 7 1 14 41 8 0 1 10 0 48 02 Övriga länder 4 887 767 510 2 112 1 930 5 319 218 333 1 079 1 630-1 033-49 03 Infrianden av garantier 11 0 0 0 1 1 0 0 0 0 0 10 Kapitaltransfereringar inom Sverige 5 711 1 087 989 1 170 2 131 5 377 1 672 1 671 795 4 138-375 -32 01 Företagssektorn 2 592 752 555 707 637 2 650 885 1 154 496 2 535-211 -30 01 Privata företag m.fl. 788 221 172 155 278 826 240 297 171 707 16 10 02 Kommunala bolag 319 92 58 37 129 315 110 182 58 350 22 59 03 Infrianden av garantier 598 109 73 77 217 476 62 646 259 967 182 237 04 Tillskott till företag 887 330 252 439 12 1 033 472 30 8 510-431 -98 02 Statliga ideella organisationer 23 12 4 5 3 24 28 21 18 67 13 251 03 Kommunala sektorn 2 107 55 185 206 1 193 1 638 531 277 67 875-139 -68 01 Primärkommuner 1 332 48 180 137 726 1 091 228 255 57 540-80 -58 02 Landsting 765 6 5 68 467 546 301 17 7 326-62 -90 03 Kommunala ideella organisationer 10 0 1 0 0 1 2 5 3 9 2 1 160 04 Hushållssektorn 990 267 245 252 299 1 064 228 219 214 662-38 -15 01 Hushållens ideella organisationer 192 45 19 30 73 167 57 39 38 134 9 29 02 Egentliga hushåll 798 223 226 223 226 897 171 180 176 527-46 -21 Totala transfereringar 835 761 216 813 210 254 205 953 235 643 868 662 224 363 217 424 214 444 656 232 8 491 4

43 981 Diff. bel. Kv 3 Diff. % Kv 3 Kv 1-4 2014 Kv 1-4 Kv1 2015 Kv2 2015 Kv3 2015 Kv4 2015 2015 Kv1 2016 Kv2 2016 Kv3 2016 Kv1-3 2016 11 Beredskapslagring 1 119 605 1 213 637 932 3 387 4 96 39 139-598 -94 13 Statlig moms 28 859 6 081 7 681 6 439 8 951 29 152 6 362 7 923 6 260 20 544-179 -3 Summa utgifter 1 144 873 284 836 292 348 277 784 326 845 1 181 813 294 467 301 119 287 194 882 779 9 409 3 Summa inkomster 1 095 334 278 680 313 858 289 696 311 156 1 193 391 294 477 327 835 304 449 926 761 14 752 5 Finansiellt sparande -49 539-6 155 21 510 11 912-15 689 11 579 10 26 716 17 255 5 343 45

ANALYS AV UTGIFTER 4 Analys av utgifter De totala utgifterna uppgick till 287 miljarder kronor tredje kvartalet 2016. Det är en utgiftsökning med 3 procent eller 9 miljarder kronor jämfört med tredje kvartalet 2015. 4.1 Fortsatt ökning av sociala naturaförmåner Under tredje kvartalet 2016 fortsatte utgifterna för de sociala naturaförmånerna alltjämt att öka. Jämfört med motsvarande kvartal året innan var ökningen 21 procent vilket motsvarar 0,6 miljarder kronor. Den största förändringen finns på Migrationsverkets anslag Ersättningar och bostadskostnader, Boende för asylsökande 2 som detta kvartal ökade med 93 procent. Det motsvarar 0,4 miljarder kronor. Största delen av förändringen är hänförlig till lokalkostnader avseende boende för asylsökande. Antalet inskrivna i mottagningssystemet har minskat med 39 000 personer från årsskiftet. Att kostnaderna fortsätter att öka beror bl.a. på att det är många kvar i mottagningssystemet, drygt 143 000 och att utbetalningarna släpar efter. Även Migrationsverkets anslag Offentligt biträde i utlänningsärenden ökade med över 200 procent till drygt 0,1 miljarder kronor. Hos Arbetsförmedlingen minskade anslaget Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser med 22 procent eller 0,2 miljarder kronor. Även anslaget Ersättning för insatser för vissa nyanlända invandrare minskade. Detta kvartal var minskningen 30 procent eller knappt 0,1 miljarder kronor. Anslaget får bland annat användas för utgifter som avser deltagare i arbetsmarknadsutbildning, arbetspraktik och förberedande insatser eller projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning. Tandvårdsförmåner fortsätter att öka även det här kvartalet med 5 procent till nästan 0,8 miljarder kronor. 4.2 Omkostnader för konsumtion minskar Omkostnader för konsumtion utgör knappt hälften av de totala konsumtionsutgifterna. Tredje kvartalet 2016 uppgick de till nästan 22 miljarder 2 Boendekostnader för asylboende redovisas som sociala naturaförmåner. Art 5 Lokalhyror under anslagsposten Boende för asylsökande har förts om i sin helhet. Definitionen på sociala naturaförmåner utgår från att Migrationsverket står för kostnaden men att det är en extern/privat utförare som erbjuder och utför tjänsten där hushållen är mottagare. 13

ANALYS AV UTGIFTER kronor vilket är en minskning med 2 procent eller cirka 0,5 miljarder kronor jämfört med motsvarande period föregående år. Försvarsmyndigheternas utgifter för inköp av varor och tjänster har minskat med 46 procent vilket motsvarar nästan 1 miljard kronor. Förändringen avser främst inköp av övriga tjänster. Inköp av varor och tjänster kan variera mellan kvartalen och åren. Tredje kvartalets minskning i år beror mer på att inköpen var höga samma kvartal föregående år. Migrationsverkets omkostnader för inköp av varor och tjänster ökade med 68 procent till 0,7 miljarder kronor tredje kvartalet 2016. Merparten av förändringen återfinns under anslaget Ersättningar och bostadskostnader som ökade med 250 procent eller 0,3 miljarder kronor trots att antalet asylsökande minskar. Ökningen är relaterad till att det genomsnittliga antalet flyktingar i systemet är högre nu än jämfört med samma period föregående år och eftersläpningar i utbetalningarna. Trafikverkets inköp av varor och tjänster minskade med 5 procent eller 0,2 miljarder kronor. Förändringen återfinns främst under Trafikverkets anslag Utveckling av statens infratransporstruktur som minskade med 5 procent eller 0,4 miljarder kronor. Hyresökningar på 3 procent Statens omkostnader för lokalhyror ökade med 3 procent eller 136 miljoner kronor tredje kvartalet 2016 jämfört med tredje kvartalet 2015. Under kvartalet ökade Migrationsverkets lokalkostnader med 18 procent vilket motsvarade 10 miljoner kronor. I stort sett oförändrat av aktivering av material Aktivering av material inom egenutvecklade investeringar hade ett utfall på 5,7 miljarder kronor. Trafikverket står för nästan hela aktiveringen men det är i stort sett oförändrat det här kvartalet. 4.3 Löner och sociala avgifter ökade med 5 procent Utgiften för löner och sociala avgifter uppgick till 38 miljarder kronor tredje kvartalet 2016, vilket är en ökning med 5 procent jämfört med tredje kvartalet 2015. Myndigheternas löneutgifter ökade med 4 procent Migrationsverkets löneutgifter ökade med 33 procent vilket motsvarar 173 miljoner kronor jämfört med samma kvartal föregående år. Under hösten 2015 ökade Migrationsverket sin personalstyrka till följd av den stora ökningen av asylsökande till Sverige, antalet årsarbetskrafter har ökat med 2 000 det senaste året. Det är främst 14

ANALYS AV UTGIFTER inom asylprövningsverksamheten, boendemottagningen och tillståndsverksamheten som personalstyrkan ökat. Polisen hade under perioden ökade löneutgifter med 11 procent eller 281 miljoner kronor jämfört med samma period föregående år. Övertidstillägg för både poliser och civila har ökat under 2016. Detta kan bland annat förklaras med ökade insatser till följd av migrantströmmen. Arbetsförmedlingens löneutgifter ökade med 7 procent tredje kvartalet 2016 jämfört samma period föregående år. Ökade anslag till etableringsuppdraget och större ESFprojekt är främsta anledningen till löneutgiftsökningen. Försäkringskassans löneutgifter ökade med 7 procent tredje kvartalet. Försäkringskassan har ökat antalet anställda jämfört med samma period föregående år. Ökningen är enligt plan då myndigheten fått ökade anslag för att stärka sjukförsäkringsområdet. Inspektionen för Vård och Omsorg, IVO minskade löneutgifterna med 12 procent vilket motsvarar 10 miljoner kronor tredje kvartalet 2016 jämfört med föregående år. Myndigheten har minskat sin personalstyrka jämfört med föregående år. Sociala avgifter ökade med 6 procent De sociala avgifterna uppgick till drygt 12 miljarder kronor tredje kvartalet 2016 vilket är en ökning med 6 procent jämfört med samma kvartal 2015. 4.4 Myndigheternas försäljning minskade med 4 procent Under tredje kvartalet minskade myndigheternas externa försäljning med 7 procent medan den interna försäljningen ökade med 5 procent jämfört med tredje kvartalet 2015. Totalt uppgick försäljningen till 9 miljarder kronor varav knappt 7 miljarder kronor var extern försäljning och drygt 2 miljarder kronor intern försäljning. 4.5 Investeringar i järnvägar ökade Investeringar totalt ökade med 0,2 miljarder kronor och uppgick till 7,7 miljarder kronor under tredje kvartalet. Investeringarna i byggnader och anläggningar ökade med 0,1 miljarder kronor. Trafikverket står för merparten av investeringarna och där ökade järnvägsinvesteringarna med 0,2 miljarder kronor medan väginvesteringarna minskade med 0,2 miljarder kronor. Maskininvesteringar ökade med 0,1 miljarder kronor, ökningen avser Vetenskapsrådet som uppgraderar universitetsnätverket SUNET. 15

ANALYS AV UTGIFTER Militära investeringar lägre än normalt Försvarsmyndigheternas militära investeringar uppgick till 34 miljoner kronor under kvartalet, vilket är en minskning med 25 miljoner kronor, -43 procent. Därmed är tredje kvartalets investeringar väsentligt lägre än normalt, både vad det gäller 2015 och 2016. Av årets utgifter för beredskapsmateriel utgör 0,7 miljarder kronor förskott för utveckling av JAS 39E samt ny ubåtstyp. Leveranserna under kvartalet avsåg bland annat robotar. Föregående års utfall innehåller en reducering på 0,7 miljarder kronor avseende överföringar av materielsatser från nedmonterat materiel till beredskapsvarulager. 4.6 Räntor Statsskuldsräntor Räntekostnaden för statsskulden uppgick till 4,2 miljarder kronor tredje kvartalet 2016. Det är en minskning med 0,9 miljarder kronor eller 18 procent jämfört med tredje kvartalet 2015, vilket delvis kan förklaras av ett minskat nettolånebehov samt ett lågt ränteläge. Övriga räntekostnader Övriga räntekostnader uppgick till 192 miljoner kronor tredje kvartalet 2016 vilket är en ökning med 177 miljoner kronor jämfört med motsvarande kvartal 2015. En stor förklaring ligger i Insättningsgarantins repor som ger en negativ ränteavkastning. I posten ligger inomstatliga intäkts- och kostnadsräntor samt utomstatliga kostnadsräntor. De utomstatliga räntekostnaderna innehåller också räntor för premiepensionen som senare ska betalas ut till hushållen. Pengarna placeras i Riksgäldskontoret ett år innan de betalas ut till respektive hushåll. Hur stor ränta som ska tillgodoräknas hushållen bestäms inte förrän i december året efter. Fram till 2015 använde vi en prognos för räntekostnaden för år t-1 och år t men från och med 2016 har vi bytt metod och lägger istället in räntekostnader som återfinns i Riksgäldskontorets redovisning. Kvartal 3 2016 har ESV även ändrat metod för hela tidsserien. 16

ANALYS AV UTGIFTER 4.7 Löpande transfereringar till utlandet ökade Löpande transfereringar till utlandet ökade med 2,5 miljarder kronor tredje kvartalet och uppgick till 13,1 miljarder kronor. EU-avgiften ökade tredje kvartalet Transfereringar till EU-institutioner avser EU-avgiften som enligt det Europeiska nationalräkenskapssystemet (ENS) omfattar: BNI-baserad avgift Mervärdesskattebaserad avgift Storbritanniens budgetreduktion. Avgiften totalt blev 8,3 miljarder kronor vilket är 3,9 miljarder kronor högre än tredje kvartalet 2015. BNI-avgiften blev 3,2 miljarder kronor högre tredje kvartalet men 1,7 miljarder lägre ackumulerat. Den lägre avgiften beror på EU:s lägre budget från 2014 som i sin tur är ett resultat av rådets och parlamentets uppgörelse om budgetramen för 2014-2020. Den mervärdesskattebaserade avgiften blev 0,6 miljarder kronor högre tredje kvartalet. Tullavgift ingår inte här utan den del som Sverige får behålla redovisas istället som försäljningsinkomst. Lägre transfereringar till övriga länder Transfereringar till övriga länder minskade med 1,2 miljarder kronor och uppgick till 4,4 miljarder kronor tredje kvartalet. Sidas biståndverksamhet minskade med 1,6 miljarder kronor netto tredje kvartalet men har ökat ackumulerat mellan åren. Mellan kvartalen minskade Sidas bidrag till globala insatser för socialt hållbar utveckling mest. Det internationella biståndet har räknats av för flyktingkostnader sedan 2013. Migrationsverkets dagersättning till asylsökande ökade med 0,2 miljarder kronor mellan kvartalen. Migrationsverkets utbetalning av dagersättning till asylsökande redovisas som bidrag till övriga länder. 3 Nationalräkenskaperna har efter utredning beslutat att person utan uppehållstillstånd representerar ett utländskt hushåll. Kontanta ersättningar som ges direkt till individer betraktas då som transferering till det land individen tillhör. 3 Det som tidigare redovisats som bidrag till hushåll på anslaget Ersättningar och bostadskostnader, anslagsposten Ersättningar till asylsökande samt anslaget Utresor för avvisade och utvisade har klassats om till bidrag till övriga länder. 17

ANALYS AV UTGIFTER Kammarkollegiet betalade knappt 0,2 miljarder kronor mer i avgift till Förenta nationerna tredje kvartalet. 4.8 Löpande transfereringar inom Sverige ökade Löpande transfereringar inom Sverige ökade med 7,4 miljarder kronor netto tredje kvartalet och uppgick till 199 miljarder. Löpande transfereringar till företagssektorn minskade Transfereringar till privata företag minskade med 0,3 miljarder kronor till 6,2 miljarder kronor tredje kvartalet. Bidragen till nystartsjobb har minskat knappt 0,1 miljarder kronor. Arbetsförmedlingen betalar från anslaget Nystartsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar till Skatteverket som förmedlar vidare till företagens skattekonto. Arbetsförmedlingens kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser har också minskat 0,1 miljarder kronor mellan kvartalen. Energimyndighetens stöd till företag för energiforskning ökade med 0,1 miljarder jämfört med tredje kvartalet året innan. Löpande transfereringar till kommunala sektorn ökade När ENS uppdaterades höjdes nivån för transfereringar till den kommunala sektorn med drygt 20 miljarder kronor per kvartal. Skatterna redovisas per sektor, det vill säga, fördelat på staten, kommunerna och ålderpensionssystemet. Detta innebär att de stora skattereduktionerna, framför allt jobbskatteavdraget och skattereduktionen för hemtjänster, gör att statens skatteintäkter från hushållen blir negativa. Enligt de redovisningsprinciper som nationalräkenskaperna tillämpar måste därför en del av dessa skattereduktioner räknas av mot den kommunalskatt som hushållen betalar trots att skattereduktionerna belastar statens budget. Genom att nationalräkenskaperna på inkomstsidan flyttar en del av skattereduktionerna från staten till kommunerna så måste man kompensera kommunerna med ett fiktivt statsbidrag som är lika stort som den skattereduktion man räknar av från den kommunala skatten. Det innebär att den kommunala inkomstskatten som nationalräkenskaperna redovisar är betydligt lägre än den kommunalskatt som Skatteverket redovisar vid den årliga inkomsttaxeringen. Löpande transfereringar till primärkommuner ökade Löpande transfereringar till primärkommuner uppgick till 52 miljarder kronor vilket är en ökning med 4,5 miljarder kronor jämfört med tredje kvartalet 2015. 16 miljarder kronor i kommunalekonomisk utjämning tredje kvartalet Den kommunalekonomiska utjämningen, 16 miljarder kronor per kvartal, ökade med 0,4 miljarder kronor tredje kvartalet. Under 2015 minskade den kommunala 18

ANALYS AV UTGIFTER utjämningen med 1,5 miljarder kronor eftersom avdragsrätten för pensionssparande togs bort 2015 vilket medförde ökade skattemedel till kommunerna. Därför minskades den kommunalekonomiska utjämningen i motsvarande grad. Lägre skattereduktion men högre kommunmoms Skattereduktioner minskade med 0,9 miljarder till 14,6 miljarder kronor tredje kvartalet. Kommunmomsen till primärkommuner uppgick till 9,7 miljarder kronor tredje kvartalet, en ökning med 0,6 miljarder kronor. Under 2015 ökade skattereduktionen och kommunmomsen med drygt 2 miljarder vardera till 62 miljarder respektive 39 miljarder kronor. Kommunersättning för flyktingmottagande ökade Från anslaget Ersättningar och bostadskostnader betalar Migrationsverket ersättningar till primärkommuner för mottagandet av asylsökande. De ökade 3,5 miljarder kronor till 4,5 miljarder kronor tredje kvartalet. För helåret 2015 var ökningen 2,1 miljarder kronor och årsersättningen blev 4,7 miljarder kronor. Flest sökanden kommer från Syrien och därefter Afghanistan och Irak. Kommunerna får också kommunersättning under två år när de tar emot nyanlända med uppehållstillstånd. Kommunersättningar vid flyktingmottagande till primärkommuner ökade med 0,9 miljarder kronor tredje kvartalet och uppgick till 3,1 miljarder kronor. För 2015 var ökningen 2 miljarder kronor och årsersättningen blev 9,2 miljarder kronor. Schablonersättningen höjdes den 1 januari 2016 och fler asylsökande är kommunplacerade. När beslut om uppehållstillstånd har beviljats skrivs de asylsökande ut ur mottagningssystemet och blir istället placerade i kommuner. Ersättning för ensamkommande barn, som är en delpost under anslaget Kommunersättning vid flyktingmottagande, ökade med 0,5 miljarder kronor tredje kvartalet. Kostnaden för ensamkommande barn är högre än för andra flyktingar och kommunerna kan få ersättningen under fler än två år beroende på barnens ålder och behov. Asylsökande barn från Afghanistan utgjorde 33 procent av det totala antalet ensamkommande asylsökande barn under 2016 och 66 procent 2015. Migrationsverkets utbetalningar till kommunerna sker med viss fördröjning. Enligt Migrationsverkets prognos från oktober uppgår planeringsantagandet för antalet asylsökande i Sverige under 2016 till 29 000 personer varav 2 400 ensamkommande barn. 19

ANALYS AV UTGIFTER Tabellen nedan visar antalet asylsökande och kommunmottagna. Maxtaxan ökade Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet ökade med 0,4 miljarder kronor mellan kvartalen. Satsningen på mindre barngrupper i förskolan förklarar ökningen. Ökningar inom skolområdet Statligt stöd för vuxenutbildning ökade med drygt 0,3 miljarder kronor tredje kvartalet. Anslaget Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet ökade med 0,1 miljarder kronor mellan kvartalen. Satsning på den sociala barn- och ungdomsvården Bidrag till utveckling av socialt arbete förklarar en ökning med 0,2 miljarder kronor tredje kvartalet. Ökningen är en särskild satsning i den sociala barn- och ungdomsvården. Bemanning inom äldreomsorgen Bemanning inom äldreomsorgen förklarar en minskning med 0,5 miljarder kronor tredje kvartalet. Anslagsposten Ökad bemanning infördes under anslaget Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken kvartal 3 2015 och 1 miljard kronor betalades ut 2015. Under 2016 har 1,8 miljarder betalats ut hittills. Satsningen på ökad bemanning inom äldreomsorgen syftar till ökad trygghet och kvalitet. Löpande transfereringar till landsting ökade Löpande transfereringar till landsting uppgick till 28 miljarder kronor vilket är en ökning med 1,4 miljarder kronor jämfört med tredje kvartalet 2015. 6,4 miljarder kronor i kommunalekonomisk utjämning till landsting Den kommunalekonomiska utjämningen till landstingen ökade 0,1 miljarder kronor tredje kvartalet och uppgick till 6,4 miljarder kronor. Under 2015 däremot minskade 20

ANALYS AV UTGIFTER utjämningen med 0,9 miljarder till 25 miljarder. Minskningen förklaras av att avdragsrätten för pensionssparande togs bort 2015 vilket medförde ökade skattemedel till kommunerna. Därför minskades den kommunalekonomiska utjämningen i motsvarande grad. Lägre skattereduktion men högre kommunmoms till landsting Skattereduktioner minskade med 0,5 miljarder kronor och var 8,0 miljarder kronor tredje kvartalet. Landstingsmomsen ökade med 0,4 miljarder kronor tredje kvartalet. Under 2015 ökade skattereduktionen och kommunmomsen med 1,4 respektive 1,8 miljarder kronor till 34 respektive 19 miljarder kronor. Mer till subventionerade läkemedel Bidrag till läkemedelsförmånerna uppgick till 6,4 miljarder kronor, en ökning med 1,0 miljard kronor jämfört med tredje kvartalet 2015. Staten och SKL ingick 2015 en överenskommelse som reglerar formerna för statens bidrag till läkemedelsförmånerna. Senast en sådan överenskommelse fanns var 2011. För 2015 ökade läkemedelsförmånerna främst till följd av att landstingen kompenserades för kostnader för nya behandlingsmetoder för Hepatit C, som ett resultat av den nya överenskommelsen. Professionsmiljard och resursförstärkning till landstingen betalades ut första kvartalet Från anslaget Bidrag till folkhälsa och sjukvård betalades både den så kallade professionsmiljarden och 1,0 miljard för resursförstärkning till landsting ut första kvartalet. Ackumulerat är ökningen 2,3 miljarder kronor kvartal 1-3. Satsningen syftar till att höja kvaliteten och effektiviteten inom hälso- och sjukvården. Tredje kvartalet har 0,2 miljarder kronor betalats i bidrag till förlossningsvård och kvinnors hälsa. Bidraget för samordning och tillgänglighet, den så kallade prestationsbundna vårdgarantin, har ersatts med professionsmiljarden från 2016 vilket ger en minskning med 0,7 miljarder kronor kvartal 1-3 varav drygt 0,2 miljarder kronor tredje kvartalet. Ökade bidrag för ersättningar till asylsökande Ersättningar till landsting för asylsökande ökade med 0,5 miljarder kronor tredje kvartalet och blev 0,9 miljarder kronor. För 2015 var ersättningarna 1,7 miljarder, en ökning med 0,5 miljarder. För antalet asylsökande se avsnittet Kommunersättning för flyktingmottagande ökade ovan. 21

ANALYS AV UTGIFTER Bidrag för rehabiliteringsgarantin Bidrag för sjukskrivningsprocessen förklarar en minskning med 0,3 miljarder kronor kvartal 3 då så mycket betaldes tredje kvartalet 2015 för rehabiliteringsgarantin. Men ackumulerat har rehabiliteringsgarantin ökat med 0,1 miljarder kronor. Mer till regional kulturverksamhet Bidrag till regional kulturverksamhet gav en ökning med 0,2 miljarder kronor tredje kvartalet. Mer till kommunala ideella organisationer Löpande transfereringar till kommunala ideella organisationer ökade med drygt 0,3 miljarder kronor tredje kvartalet. Bland annat ökade bidrag till folkhälsa och sjukvård med 0,1 miljarder kronor och den ökningen avsåg kroniska och långvariga sjukdomar. Momsbidraget ökade också med 0,1 miljarder kronor mellan kvartalen. Löpande transfereringar till hushållssektorn minskade Löpande transfereringar till hushållssektorn minskade med 0,3 miljarder kronor tredje kvartalet och uppgick till 76 miljarder kronor. Arbetslöshetsersättningen till a-kassorna minskade Transfereringarna till hushållens ideella organisationer minskade med 0,2 miljarder kronor netto tredje kvartalet och uppgick till 7,1 miljarder kronor. Bidragen till arbetslöshetsersättning, som betalas till a-kassorna, redovisas som en transferering till hushållens ideella organisationer. Bidraget till a-kassorna minskade med 0,1 miljarder kronor tredje kvartalet och var 2,9 miljarder kronor. Antalet arbetslösa har fortsatt att minska. För 2015 minskade bidraget med 0,9 miljarder kronor och uppgick till 12,5 miljarder kronor - trots att taket i arbetslöshetsersättningen höjdes. Lägre ungdomsarbetslöshet Arbetslösheten fortsätter att minska och det särskilt bland unga. Ungdomsarbetslösheten var 11,7 procent i slutet på september och det är den lägsta nivån på åtta år. 61 000 ungdomar (18-24 år) var arbetslösa i september. Totalt var 357 600 personer inskrivna som arbetslösa hos Arbetsförmedlingen, en minskning med 11 300 personer eller 3,1 procent på ett år. Bland födda utanför Europa har arbetslösheten tvärtom ökat med 16 000 på ett år till 155 000. En förklaring är att fler nyanlända har fått sina uppehållstillstånd och nu deltar i Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag. Av de inskrivna var totalt 190 700 personer öppet arbetslösa, en minskning med 3,0 procent. Räknat som andel av den registerbaserade arbetskraften uppgick 22

ANALYS AV UTGIFTER arbetslösheten (16-64 år) till 7,5 procent i slutet på månaden. Den var 7,8 procent i september 2015. Andelen av de arbetslösa som har rätt till arbetslöshetsersättning har fallit från 80 procent 2006 till cirka 33 procent 2016. Andelen sjunker då många nyanlända förstärker den trend som vi sett de senaste åren att fler människor står långt ifrån arbetsmarknaden och därmed inte uppfyller villkoren för att kunna få a-kassa. Mindre till ideella organisationer för biståndsverksamhet Sidas transfereringar till hushållens ideella organisationer för biståndverksamhet minskade med 0,1 miljarder kronor tredje kvartalet. Bland annat minskade biståndet till Asien och Afrika. Något mindre till hushållen Transfereringar till egentliga hushåll blev 69 miljarder kronor och minskade med 0,1 miljarder kronor netto jämfört med tredje kvartalet 2015. Under 2015 ökade de med 6,9 miljarder till 279 miljarder. Transfereringarna till egentliga hushåll är den största posten på utgiftssidan. De transfereringar som ökat mest tredje kvartalet är sjukpenning och rehabilitering samt föräldraförsäkring. Garantipension och aktivitets- och sjukersättningar har minskat mest. Sjukskrivningarna ökar och psykisk sjukdom är den vanligaste diagnosen Försäkringskassans utgifter för sjukpenning och rehabilitering m.m. ökade med 0,5 miljarder kronor och uppgick till 8,7 miljarder kronor tredje kvartalet 2016. Under 2015 var ökningen 4,2 miljarder kronor för att uppgå till 34 miljarder kronor. Mellan 2002 och 2010 minskade antalet sjukpenningdagar. Minskningen förstärktes under 2008 när striktare regler infördes. Sedan 2010 har sjukpenningtalet ökat med 78 procent. Sjukpenningtalet fortsätter att öka men ökningstakten är avtagande. Den långsammare ökningstakten beror i huvudsak på att sjukfallen nu blir kortare och att inflödet av nya sjukfall ligger på en stabil nivå. En ökad andel av sjukfallen avslutas nu under det första året. Sjukpenningtalet i september var 10,8 dagar. Det har stigit med 0,5 dagar sedan september 2015. Sjukpenningtalet för kvinnor var 14,3 dagar och för män 7,5 dagar. Sjukpenningtalet anger hur många dagar med sjukpenning och rehabiliteringspenning som betalas ut per försäkrad i Sverige under ett år. Andelen psykiska diagnoser är fortsatt hög. Mellan åren 2010 och 2015 så svarade sjukfallen i psykiatriska diagnoser för 59 procent av ökningen av sjukfallen, vilket motsvarar 57 000 personer. Kvinnor står för närmare tre fjärdedelar av ökningen. Sjukskrivningar med psykisk diagnos är ofta långvariga och står därför för en större del av de pågående än av de nya sjukfallen. Den bortre tidsgränsen för sjukpenning har tagits bort från 2016, vilket ger längre sjukperioder. 23

ANALYS AV UTGIFTER Under september 2016 pågick 181 800 sjukfall. Av sjukfallen hade 64 700 pågått i mer än ett år. Färre får aktivitets- och sjukersättning Utgifterna för aktivitets- och sjukersättningar till enskilda personer har minskat med 0,4 miljarder kronor och uppgick till 10,6 miljarder kronor tredje kvartalet. Under 2015 minskade utgifterna med 0,7 miljarder kronor till 44 miljarder kronor. Sjukersättning kan beviljas till personer i åldrarna 30-64 år om arbetsförmågan bedöms vara stadigvarande nedsatt på grund av sjukdom med minst en fjärdedel. Aktivitets- och sjukersättning betalades ut till 332 600 personer i september 2016. Det är en minskning med 4,1 procent jämfört med september 2015. Sjukersättningen fortsätter att minska, eftersom antalet nytillkomna är lågt samtidigt som stora grupper övergår till ålderspension. Det låga inflödet är en följd av att regelverket ställer högre krav på stadigvarande nedsättning av arbetsförmågan. Från 2014 förekommer endast beslut om sjukersättning som gäller tills vidare eftersom ersättningsformen tidsbegränsad sjukersättning har fasats ut. Borttagandet av den bortre gränsen i sjukpenningen minskar också inflödet. Aktivitetsersättning kan beviljas till personer i åldrarna 19 till 29 år om de har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom med minst en fjärdedel. Aktivitetsersättningen ökar eftersom den psykiska ohälsan bland unga ökar. Totalt har kostnaderna för ohälsa, det vill säga aktivitets- och sjukersättning samt sjukpenning och rehabilitering, ökat med 0,1 miljarder kronor tredje kvartalet. Ökningen 2015 var 3,5 miljarder. Aktivitetsstöd minskade något tredje kvartalet Bidrag till aktivitetsstöd minskade något tredje kvartalet och blev 3,3 miljarder kronor. I september deltog 166 900 personer i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd. Det är färre som får aktivitetsstöd eftersom sysselsättningsfasen fasas ut och jobbgarantin för ungdomar trappas ner. De ersätts i stället med extratjänster och traineejobb. Bidraget till arbetslöshetsersättningen redovisas ovan till hushållens ideella organisationer. Fler barn ger ökad föräldrapenning Föräldraförsäkringen ökade med 0,4 miljarder kronor till 10,5 miljarder kronor tredje kvartalet. Ökningen 2015 var 1 miljard kronor till 36 miljarder kronor. Antalet föräldrapenningdagar och medelersättningen ökar. Barnbidragen ökade över 0,1 miljarder kronor tredje kvartalet och blev 6,5 miljarder kronor. Under 2015 uppgick barnbidragen till 26 miljarder. Ökningen av barnbidragen beror på att antalet barn under16 år ökar till följd av ökat barnafödande. Immigrationen bidrar också till ökningen. 24

ANALYS AV UTGIFTER Underhållsstöd ökade något till 0,6 miljarder kronor tredje kvartalet. Underhållsstödet höjdes med 300 kronor per månad och barn från den 1 september 2015. Underhållstödet uppgick till 2,3 miljarder kronor 2015. Ökad etableringsersättning till invandrare Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare ökade med 0,1 miljarder kronor tredje kvartalet och uppgick till 1,1 miljarder kronor. Under 2015 ökade ersättningen med 1,0 miljarder kronor till 3,7 miljarder kronor. Antalet asylsökande och kommunmottagna flyktingar beskrivs ovan under kommunersättning för flyktingmottagande. Garantipensioner och efterlevandepensioner fortsätter minska Garantipensioner minskade med 0,4 miljarder kronor till 3,5 miljarder kronor tredje kvartalet. Minskningen beror bland annat på att prisbasbeloppet har sänkts. Antalet personer med garantipension fortsätter också minska, eftersom allt fler personer får inkomstgrundad ålderspension från ålderspensionssystemet utanför statens budget. Balanseringen inom ålderspensionssystemet medför att utgifterna för garantipension inte minskar i den omfattning de skulle ha gjort utan balansering, eftersom fler pensionärer kommer under brytpunkten för garantipension. Efterlevandepensioner till vuxna minskade med drygt 0,1 miljarder kronor tredje kvartalet till 3,0 miljarder kronor. Minskningen förklaras bland annat av att antalet kvinnor med änkepension minskar då änkepensionssystemet är under avveckling. Statlig assistansersättning Statlig assistansersättning minskade något och uppgick tredje kvartalet 2016 till 7,4 miljarder kronor. Under 2015 ökade den statliga assistansersättningen med 1,2 miljarder kronor och uppgick till 30 miljarder kronor. Det genomsnittliga antalet timmar ökade liksom schablonbeloppet per timme. Studiebidragen minskade Studiebidragen minskade med knappt 0,1 miljarder kronor och uppgick till 2,0 miljarder kronor tredje kvartalet. Lönegarantin ökade Bidrag till lönegarantiersättning ökade med 0,2 miljarder kronor till 0,5 miljarder kronor tredje kvartalet. Det är ersättningar till följd av Stampen-koncernens rekonstruktion som förklarar ökningen. Löpande transfereringar till ålderspensionssystemet ökade Under utgiftspunkten Ålderspensionssystemet redovisas statliga ålderspensionsavgifter för inkomstpensionssystemet, den allmänna pensionsavgiften 25