Ansökan enligt 35 miljöskyddslagen för justering av tillståndsbestämmelserna.

Ympäristölupayksikkö/Miljötillståndsenheten PL 262, Koulukatu 19, 65101 VAASA PB 262, Skolhusgatan 19, 65101 VASA Puh/Tfn: 06 367 5211, faksi/fax 06 367 5251 MILJÖTILLSTÅNDSBESLUT i ärende enligt 28 miljöskyddslagen Beslutet givet efter anslag 11.5.2005 Diarienummer LSU 2003 Y 1070 (121) ÄRENDE Ansökan enligt 35 miljöskyddslagen för justering av tillståndsbestämmelserna. SÖKANDE Malax kommun Malmgatan 5 66100 Malax ANLÄGGNING Malax kommuns avloppsreningsverk i Petalax tätort. VERKSAMHETEN OCH DESS LÄGE Till avloppsreningsverket i Petalax leds avloppsvattnet från ca 440 personer som är anslutna till avloppsreningsverket i Petalax tätort. Avloppsvattnet är vanligt hushållsavloppsvatten. Industriavloppsvatten leds inte ut i avloppet. Avloppsnätet är ca 10 400 meter långt, av vilket 200 meter är betongrör. Avloppsreningsverket ligger i närheten av Petalax centrum på fastighet Reningsverk Rnr 5:104, adress: Norrvägen 336 B, 66240 Petalax. GRUNDERNA FÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND Enligt 5 2 momentet lagen om införande av miljöskyddslagstiftningen (113/2000) skall miljötillstånd sökas för verksamheten i dess helhet, om ett tidigare tillstånd innehåller föreskrifter om att tillståndet skall justeras inom en viss tid.

2 TILLSTÅNDSMYNDIGHETENS BEHÖRIGHET Enligt 6 punkt 12e och 5 punkt 8 i miljöskyddsförordningen behandlar den regionala miljöcentralen ansökan om det gäller ett reningsverk som är avsett för behandling av avloppsvatten där personekvivalenten är minst 100 4 000 personer. ANSÖKANS ANHÄNGIGGÖRANDE Malax kommun har skickat tillståndsansökan till miljöcentralen 22.12.2003 och kompletterat ansökan 16.2.2004. TILLSTÅND FÖR VERKSAMHETEN OCH PLANERNA FÖR OMRÅDET Västra Finlands vattendomstol har 25.3.1992 med sitt beslut nr 29/1992/3 beviljat Malax kommun tillstånd för avledande av avloppsvatten från Malax ut i Malax å, från Petalax ut i Petalax å och från Bergö ut i havet i Malax kommun. Enligt tillståndsbestämmelse 1b) i beslutet skall avloppsvattnet från Petalax behandlas innan det leds ut i ån så att reningseffekten med avsikt på BOD 7ATU värdet och totalfosfor är minst 90 %. BOD 7ATU värdet i avloppsvattnet som leds ut i vattendraget får vara högst 15 mg O 2 /l och fosforhalten högst 1,0 mg/l. Alla nämnda värden räknas som halvårsmedelvärden inklusive eventuella störningssituationer och förbitappningar i reningsverket eller i avloppsnätet. Avloppsreningsverket skall skötas så att bästa möjliga syresättningseffekt av ammoniumkväve uppnås när vattenföringen i ån är liten. Enligt tillståndsvillkor 9) i beslutet skall tillståndsinnehavaren lämna in en ny tillståndsansökan före slutet av år 2003 för justering av tillståndsbestämmelserna. Planerna för området I Malax kommuns delgeneralplan för Malax och Petalax har reningsverkets tomt märkts ut med ET (område för byggnader och anläggningar för samhällsteknisk försörjning). FÖRLÄGGNINGSPLATSEN OCH DESS MILJÖ Reningsverksområdets närmiljö Avloppsreningsverket ligger i närheten av centrum i Petalax tätort, ca 0,8 km från kyrkan mot nordväst. På ca 150 meters avstånd från reningsverket österut ligger landsväg 6780 och på ca 30 meters avstånd västerut Petalax å, dit det renade avloppsvattnet leds i ett röravlopp. Reningsverkets miljö är huvudsakligen jordbruksmark. I byn finns flera pälsfarmer. Avståndet till närmaste bostadsfastighet är ca 100 meter. Avloppsreningsverket ligger inte på ett klassificerat grundvattenområde. I ådeltat, ca 5 km nedströms från reningsverket, finns ett naturskyddsområde som är utmärkt i regionplanen (SU 1 Petalax åmynning 46705). I ådeltat finns också ett område som hör till Natura 2000 programmet (F10800054). Allmän beskrivning av vattenområdet Petalax å är totalt ca 10 km lång. Ån rinner upp i Nojärv träsk och mynnar ut i havet i Österfjärden. Petalax ås avrinningsområde är 96 km 2 och sjöprocenten är 0,58 %. I ån finns ingen

3 officiell station för mätning av vattenföringen. Vattenföringen i Petalax å vid tätorten var på basis av referensvattnen följande: Belastningen i vattenområdet Högvattenföring HQ 14 m 3 /s Medelvattenföring MQ 0,8 m 3 /s Lågvattenföring NQ 0,02 m 3 /s Belastningen i Petalax å består till största delen av belastning från åkrar, skogar och glesbebyggelse. På åns avrinningsområde bedrivs pälsfarmning i stor utsträckning. Största delen av fosforbelastningen i Petalax å (75 %) har uppskattats komma från pälsfarmerna på åns avrinningsområde. Den enda punktbelastaren längs ån är reningsverket i Petalax. Fosforbelastningen från reningsverket ut i vattendraget har under de sex senaste åren varit i medeltal 43,0 kg per år och kvävebelastningen i medeltal 1 291 kg per år. Av Petalax ås avrinningsområde är 23 procent åker. Belastningen från åkrarna har uppskattats med hjälp av Rekolainens (1989) ekvationer. Enligt ekvationerna är fosforurlakningen på Petalax ås avrinningsområde under ett år med normal nederbörd 4 000 kg per år och kväveurlakningen 48 000 kg per år. Utgående från ovan uppskattas att fosforbelastningen från reningsverket är i medeltal 1 % och kvävebelastningen ca 3 % av närsaltsbelastningen i Petalax å. Vattenområdets tillstånd och vattenkvalitet Vattenkvaliteten i Petalax å följs upp med vattenprover tre gånger per år på vattenkvalitetsstationerna ovan och nedanför reningsverket. Vattnet i Petalax å är mörkt, näringsrikt och tidvis surt. Vattnets färgtal varierar mellan 150 och 400 mg Pt/l. Färgtalet höjs av det humusrika vattnet som rinner från myrarna. Vattnets försurningsvärde sjunker på grund av avrinningsvattnet från de sura sulfatmarkerna. Vattnets ph värde varierar mellan 4,5 och 7,8. Totalfosforhalterna i åvattnet har varit 65 250 µg/l under åren 1998 2002. Vattnets höga närsaltshalter härstammar från jord och skogsbruksområden, pälsfarmer och avloppsvattnet från glesbebyggelsen och tätorterna. Vattnets surhet påverkar avsevärt fosforhalten i ån: när vattenföringen är stor sjunker vattnets ph värde på grund av urlakningen från de sura markerna. Som en följd av detta fälls fosforföreningarna ut på bottnen. De högsta fosforhalterna påträffas under lågvattenföring när vattnets surhet ligger nära det normala. Totalkvävehalterna har varit 670 3 200 µg/l och ammoniumkvävehalterna 63 530 µg/l. Vattnets syrehalt varierar ganska kraftigt enligt vattenföringen. Syresituationen i ån har vanligen varit tillfredsställande vid lågvatten, men sämre när vattenföringen ökar. Fiskbestånd och fiske Fiskbeståndet i Petalax å har kontrollerats i de obligatoriska fiskerikontrollerna sedan år 1992. Tidigare var Petalax å känd för sina goda idfångster. Fiskbestånden minskade dock drastiskt som en följd av rensningarna som utfördes på 1900 talet. Under de senaste årtiondena har fiskbeståndet småningom återhämtat sig. Det sura vattnet stör dock fortfarande fiskens levnadsförhållanden i synnerhet på våren. Enligt de senaste fiskerikontrollerna påträffas abborre, mört och gädda i Petalax å. Fångster har erhållits huvudsakligen i åns

4 nedre lopp och även där har fångstmängderna varit små. I åns mynning har yngelnotningarna dessutom gett braxen, löja och gers. Petalax å inklusive havsområdet utanför hör till Korsnäs Malax fiskeområde och till Petalax fiskelag. I Petalax å bedrivs enbart husbehovs och fritidsfiske, och också det endast i liten utsträckning. Även fångsterna har varit anspråkslösa. Enligt fiskeriförfråga år 1998, som besvarades av endast fyra matlag, var den totala fångsten 74 kg. Fångsten bestod huvudsakligen av mört och gädda. Fångstredskapen var mjärde. Yrkesfiskarna fiskar enbart i havsområdet i skärgårdens yttersta delar. Övrig användning av vattenområdet På grund av den dåliga vattenkvaliteten och de låga lågvattenföringarna är möjligheterna att använda ån för rekreation dåliga. Längs ån finns inga allmänna badstränder. Rekreationen riktas nästan i sin helhet till det närliggande havsområdet. På reningsverkets verkningsområde finns inga vattentäkter och vattnet i Petalax å används heller inte som hushållsvatten. ANLÄGGNINGENS VERKSAMHET Allmän beskrivning av verksamheten Reningsverket i Petalax blev färdigt år 1983. Till typen är reningsverket ett biologiskkemiskt efterfällningsverk där avloppsvattnets fosforreduktion effektiveras i anläggningens efterfällningsdel med hjälp av en aluminiumbaserad fällningskemikalie (ALF 30). Reningsverkets delprocesser i avloppsvattnets strömningsriktning är följande: pumpverk för inkommande vatten, avloppsvattensilning, sandavskiljning, luftningsbassäng (130 m 3 ) mellanklarningsbassäng (35 m 2 ), dosering av fällningskemikalie, snabblandningsbassäng, blandningsbassänger (2 st), efterklarningsbassäng (flotation, 8,5 m 2 ), desinficeringsbassäng, avloppsvattenmätning och utloppsrör till ån. Slammet som uppstår vid reningsverket komprimeras i slambassängen och transporteras med tankbil till reningsverket i Malax för att torkas och därifrån vidare till Stormossens avfallsbehandlingsanläggning i Korsholm. Reningsverket har följande värden för den dimensionerade belastningen: personekvivalenttal 1 950, dygnsvattenföring (Q kesk. ) = 370 m 3 /d, timvattenföring (q mit. ) = 32 m 3 /h, L BOD7 = 134 kg O 2 /d, fosforbelastning 5,0 kg/d och kvävebelastning 26 kg/d. Anläggningen är helt övertäckt och värmeisolerad. Anläggningen värms upp med direkt elvärme. Energi och kemikalieförbrukning Under åren 1998 2002 har energiförbrukningen vid anläggningen varit 119 850 128 950 kwh, vilket är ca 1,8 2,5 kwh/kubikmeter avloppsvatten. Förbrukningen av fällningskemikalien (ALF 30) var ca 3 800 5 400 kg per år, dvs. ca 80 g/m 3. Fällningskemikalien förs till anläggningen i form av korn och lagras i en 20 m 3 silo.

5 Vid anläggningen används dessutom små mängder olja för pumpar och växlar samt bensin för gräsklipparen. Spilloljan förs till Stormossens avfallsbehandlingsanläggning. Bästa tillgängliga teknik (BAT) Det biologiska avloppsreningsverket i Petalax som har effektiverats med kemisk efterfällning och flotationsklarning minskar effektivt föroreningen i miljön. Enligt sökanden uppfyller avloppsreningsverket kraven på bästa tillgängliga teknik. MILJÖBELASTNING OCH BEGRÄNSNING AV DEN Avloppsvatten och utsläpp i vattnen och avloppet Den genomsnittliga inkommande belastningen till avloppsreningsverket och belastningen ut i vattendraget samt resthalterna i avloppsvattnet och reningseffekten har åren 2000 2002 varit enligt följande räknat som halvårsmedelvärden: BOD 7ATU Årtal Period Vattenföring m 3 /d In kg/d In mg/l Ut kg/d Ut mg/l Reningseffekt % 2000 1 185 16,5 89 0,45 2 97 2000 2 180 14,7 82 0,67 4 95 2001 1 219 18,2 84 1,54 7 92 2001 2 156 12,3 79 0,27 2 98 2002 1 165 12,2 74 0,27 2 98 2002 2 102 12,8 137 1,22 13 90 Fosfor Årtal Period Vattenföring m 3 /d In kg/d In mg/l Ut kg/d Ut mg/l Reningseffekt % 2000 1 185 1,19 6,4 0,06 0,31 95 2000 2 180 0,90 5,0 0,05 0,28 94 2001 1 219 2,48 11,4 0,25 1,17 90 2001 2 156 1,01 6,5 0,16 1,05 84 2002 1 165 0,76 4,6 0,08 0,51 89 2002 2 102 0,73 7,9 0,28 2,98 62 Totalkväve Årtal Period Vattenföring m 3 /d In kg/d In mg/l Ut kg/d Ut mg/l Reningseffekt % 2000 1 185 5,42 29 3,63 20 33 2000 2 180 4,32 24 3,25 18 25 2001 1 219 14,5 66 2,20 10 85 2001 2 156 5,03 32 3,69 24 27 2002 1 165 4,65 28 4,30 26 8 2002 2 102 4,38 47 3,57 38 19

6 Ammoniumkväve Årtal Vattenföring m 3 /d In kg/d In mg/l Ut kg/d Ut mg/l Reningseffekt % 2000 183 4,87 27 0,22 1,2 95 2001 187 9,77 52 0,26 1,4 97 2002 133 4,52 34 0,70 5,2 85 Åren 2000 2002 uppnåddes tillståndsvillkoren i fråga om den biologiska syreförbrukningen, men i fråga om fosfor endast år 2000. Syresättning av avloppsvattnets ammoniumkväve (nitrifiering) förbrukar vattnets alkalinitet (buffertförmåga), vilket betyder att vattnets ph värde tidvis sjunker mycket lågt och sedimenterad fosfor löses upp på nytt i vattnet och försämrar reningsresultatet. Enligt ansökningsplanen har anläggningen för avsikt att börja använda antingen kalk eller soda för att ersätta sänkningen av avloppsvattnets alkaliniteten på grund av nitrifiering. För alkaliseringen installeras en kemikaliesilo inklusive doseringsanläggning. Användningen av kemikalien styrs enligt ph värdet i luftningsbassängen. Avfall och avfallsbehandling Varje år körs ca 300 m 3 slam, med en torrsubstanshalt på ca 2 4 %, bort från reningsverket. Slammet transporteras med tankbil till reningsverket i Malax för maskinell torkning. Allt torkat slam transporteras till Stormossens avfallsbehandlingsanläggning i Korsholm. Slammets kadmium och/eller kvicksilverhalter har tidvis överskridit de högsta tillåtna tungmetallhalterna i slam som används inom jordbruket enligt statsrådets beslut 282/1994. Utsläpp i luften och i marken Utsläppen i luften och i marken är mycket små och har inte fastställts. Eventuella luktolägenheter är också mycket obetydliga och kortvariga och hör samman med lossning och lastning av slam. Miljöbuller Verksamheten orsakar inget buller. Tunga fordon (lastbilar eller traktorer) hämtar slam från anläggningen eller levererar kemikalier eller reservdelar till anläggningen i medeltal 5 gånger per månad. Personbilstrafiken består av anläggningsskötarens resor till och från reningsverket ca tre gånger per dag och under veckoslutet ett par gånger per dag. Trafiken sker dagtid och medför inga störningar för miljön. VERKSAMHETENS MILJÖPÅVERKAN Ytvattenpåverkan Renat avloppsvatten leds i ett ca 30 meter långt utloppsrör ut i ån. Vattenmängden från avloppsreningsverket är så obetydlig att det påverkar varken vattenföringen eller vattenståndet i Petalax å. Enligt undersökningsresultaten har det renade avloppsvattnet ökat fosforhalten i Petalax å endast i obetydlig utsträckning. Åren 1998 2002 i genomsnitt vid varannan kontroll steg

7 fosforhalten nedanför reningsverket jämfört med mätstationen ovanför reningsverket. I fråga om fosfor observerades de största höjningarna under sensommaren 1999 och 2002. Då uppmättes mer än dubbla fosforhalter vid kontrollstationen nedanför reningsverket jämfört med mätstationen ovanför reningsverket. Under samma kontroll uppmättes även nästan dubbla kvävehalter. I övrigt har höjningen av kvävehalterna varit obetydlig, i medeltal 22 %. När det gäller ammoniumkväve var halten i åvattnet på provstationen nedanför reningsverket i medeltal 230 µg/l. Jämfört med vattenkvaliteten på kontrollstationen ovanför var höjningen i medeltal 12 % och som högst 68 %. När det gäller syremättnadsgraden hade en lindrig sänkning tidvis kunnat observeras vid kontrollstationen nedanför. Den största uppmätta sänkningen var fyra procentenheter. Under de närmaste åren förväntas ingen ökning av belastningen på reningsverket, vilket innebär att vattendragsbelastningen hålls på samma nivå som i dag. Med antagandet att avloppsvattnet som leds ut i vattendraget innehåller fosfor 0,8 mg/l t.ex. i enlighet med ansökan, skulle reningsverkets inverkan på vattenkvaliteten i ån ses enbart under lågvattenföring, varvid höjningen av fosforhalten i teorin skulle vara 81 µg/l. I Petalax å kan inga direkta fiskeriolägenheter av avloppsvattnet påvisas utgående från fiskerikontrollerna. I försöksfisket har största delen av fångsten infångats nedanför utloppet och även där har fångsterna varit tämligen obetydliga. Enligt sökandens uppfattning är avloppsreningsverkets andel av totalbelastningen i Petalax å så liten att det inte påverkar fiskbeståndets levnadsförhållanden eller fiskens lekområden. Fiskbeståndet i Petalax å påverkas mer av diffus belastning och försurning än av reningsverket. Enligt sökandens uppfattning orsakar avledandet av renat avloppsvatten ut i Petalax å ingen ersättningsbar skada. Belastningen orsakar heller inga olägenheter för fiskbeståndet eller fiskeriet i det nedre loppet. KONTROLL AV VERKSAMHETEN OCH DESS PÅVERKAN Driftkontroll Vid reningsverket utförs driftkontroll i syfte att reda ut reningsverkets funktion, avloppsvattenmängd, förbitappningar, störningar, skötsel, kemikalieförbrukning osv. Dagbok förs över driftkontrollen. Uppgifterna i driftdagboken används bl.a. vid sammanställning av årssammandragen. Utsläppskontroll I belastningskontrollen utreds mängden vatten som leds till reningsverket och från reningsverket ut i vattendraget, vattnets kvalitet och hur tillståndsvillkoren har uppfyllts. Proverna i belastningskontrollen tas sex gånger per år. Proverna tas som 24 timmars samlingsprover med reningsverkets automatiska provtagare både av det inkommande och utgående avloppsvattnet. Följande analyseras av inkommande och utgående avloppsvatten: temperatur ph elektrisk ledningsförmåga fastsubstans kemisk syreförbrukning COD Cr

8 biologisk syreförbrukning BOD 7ATU totalfosfor totalkväve alkalinitet. Av det utgående avloppsvattnet görs dessutom följande analyser: ammoniumkväve nitratkväve nitritkväve värmebeständiga koliformade bakterier löslig fosfor resthalten av fällningskemikalien (Al). Vid varje provtagning bestäms dessutom vattenföringen under provtagningsdygnet, syrehalten i luftningsbassängen, uppehåll, slamsedimentering, fastsubstanshalt, slamindex, slambelastning och volymbelastning. I klarningsbassängerna bestäms siktdjup, syrehalt, uppehåll och ytbelastning. Av returslammet bestäms sedimentering, fastsubstanshalt och slamindex. Kvaliteten på slammet som uppstår vid reningsverket undersöks en gång per år. Av slammet analyseras följande: ph, torrsubstanshalt %, kväve, fosfor, kalcium, kalium, magnesium, kadmium, krom, koppar, kvicksilver, nickel, bly och zink. Kontroll av anläggningens påverkan Det finns en station för mätning av vattenkvaliteten ovanför utloppsplatsen och en nedanför. Vid stationerna tas vattenprover tre gånger per år i samband med belastningskontrollen: i februari mars, juni och september oktober. Proverna tas i mitten av ån på en meters djup om vattendjupet är tillräckligt. Av proverna analyseras följande kvalitetsfaktorer: temperatur syrehalt och syremättnad ph elektrisk ledningsförmåga alkalinitet färg kemisk syreförbrukning COD Cr totalfosfor fosfatfosfor totalkväve ammoniumkväve nitratkväve nitritkväve värmebeständiga koliformade bakterier a klorofyll (av proverna i juni).

9 Fiskerikontroll Fiskerikontrollen har utförts enligt programmet som har godkänts av Vasa fiskeridistrikt år 1992. Vasa landsbygdsnäringsdistrikt ändrade programmet 1996 på Etelä Pohjanmaan Vesitutkijat Oy:s framställan och Österbottens arbetskrafts och näringsdistrikts fiskerienhet år 1998. Fiskerikontrollen utförs med hjälp av mjärdfiske i åavsnittet ovan och nedanför reningsverket. Fisket pågår under en vecka från slutet av maj till början av juni. På båda fiskeplatserna används två mjärdar. Provfisket utförs vartannat år. Sökanden föreslår att det gällande kontrollprogrammet även följs i framtiden. Rapportering Resultaten från belastningskontrollen skickas inom en månad från provtagningen till Västra Finlands miljöcentral, Malax kommun (tekniska nämnden, miljövårdsnämnden och hälsovårdsnämnden), Österbottens arbetskrafts och näringscentrals fiskerienhet och till reningsverksskötaren. Resultaten från vattendragskontrollen samlas i en kombinationstabell och på en ADB blankett som sedan skickas inom en månad till Västra Finlands miljöcentral. Varje år görs ett sammandrag av kontrollresultaten skilt för belastnings och vattendragskontrollen. Sammandraget över belastningskontrollen bör vara färdigt före slutet av februari månad och sammandraget av vattendragskontrollen före slutet av maj månad. Sammandragsrapporten över provfiskeresultatet skickas före slutet av juni följande år till Malax kommun, Österbottens arbetskrafts och näringscentrals fiskerienhet, Västra Finlands miljöcentral och fiskesammanslutningarna som är verksamma i Malax. EXCEPTIONELLA SITUATIONER OCH BEREDSKAP FÖR DEM Störningarna vid reningsverket kan komma utifrån eller uppstå i processen, s.k. inre störningar. Störningar utifrån är t.ex. exceptionellt stor vattenföring till reningsverket, vilka försvårar klarningsbassängernas funktion. Störningen kan bekämpas t.ex. genom att lägga polyelektrolyt i avloppsvattnet som leds till klarningsbassängen, varvid sedimenteringen av fastsubstansen i avloppsvattnet effektiveras. En snabb ökning av den inkommande belastningen av organisk substans (BOD 7 ) ökar behovet av luftning i den biologiska reaktorn. Om syresättningseffekten inte räcker till, blir nedbrytningen av den organiska substansen långsammare och reningsresultatet försämras. Vid reningsverket finns en reservluftningskompressor som vid behov kan tas i bruk. Förhöjda fosformängder i det inkommande avloppsvattnet ökar förbrukningen av doseringskemikalien. Giftiga ämnen i det inkommande avloppsvattnet kan försämra reningsresultatet. De kan vanligen observeras först i efterskott när ämnena redan har påverkat anläggningens verksamhet. Utöver plötsliga elstörningar stoppar elavbrott anläggningens verksamhet, varvid obehandlat avloppsvatten kan läcka ut i miljön. De interna störningskällorna är tilltäppta pumpar och söndriga processmaskiner och styranordningar. Om de automatiska styranordningarna går sönder kan processen skötas manuellt. I anläggningen är det också möjligt att internt gå förbi olika avloppsbehandlingsenheter.

10 ÄRENDETS BEHANDLING Kompletteringar av ansökan Ansökan har kompletterats 12.2.2004. Kungörelse av tillståndsansökan Miljötillståndsansökan har delgivits genom att hålla kungörelsen framlagd till påseende på Malax kommuns och Västra Finlands miljöcentrals anslagstavlor 1 30.4.2004. Västra Finlands miljöcentral har begärt utlåtande om ansökan av Österbottens arbetskrafts och näringscentral och Malax kommuns miljövårdsmyndighet. Utlåtande Meddelande om tillståndsansökan har skickats separat till de behöriga som man känner till. Österbottens arbetskrafts och näringscentral konstaterar i sitt utlåtande bl.a. att vattnet i Petalax å är mörkt, mycket eutrofierat och tidvis mycket surt. Även vattenkvaliteten varierar kraftigt. Före skogsdikningarna åren 1965 1968 och årensningarna steg id, braxen och lake upp i ån för att leka. Efter dikningarna har arterna försvunnit ur ån. Senare har gös och lake planterats ut i ån. År 1992 påträffades abborre, gädda, nors, mört, id, braxen och lake i ån. Senare har man även råkat på yngel av gädda, abborre, gers, mört, braxen och löja. I den inre skärgården i Malax och Petalax förekommer och leker den stora s.k. deltasiken. Beståndet anses vara unikt och mycket värdefullt. Beståndets levnadsmöjligheter hotas av bl.a. försurning och eutrofiering av ån, vilket påverkar deltasikens lekområden samt lek och yngelproduktionsområden. Österbottens arbetskrafts och näringscentral anser att Malax kommun kan beviljas tillstånd för avledande av avloppsvatten ut i Petalax å. TE centralen framför att avloppsvattenbehandlingen effektiveras, eftersom avloppsvattnet lokalt och i synnerhet vid lågvattenföring uppenbart påverkar vattenkvaliteten och på detta sätt också fiskbeståndets levnadsmöjligheter. Avloppsvattnets inverkan på fiskbeståndet och fisket skall fortsättningsvis kontrolleras på det sätt som har godkänts av Österbottens TE central. Kontrollprogrammet skall skickas till TE centralen inom tre månader från att beslutet har vunnit laga kraft. Malax kommuns miljösektion konstaterar i sitt utlåtande att avloppsreningsverket i Petalax har fungerat ypperligt de senaste sex åren när det gäller den organiska substansen. Däremot har halten av fosfor som leds ut i vattendraget ofta överskridit tillståndsvillkoret. När det gäller fosfor har också reningseffekten ofta varit mindre än kravet. Miljösektionen framför dessutom krav på bullergränser, lagring av avfall och kemikalier samt meddelande om sådana störningssituationer som kan påverka miljön. Anmärkningar och åsikter Inga anmärkningar och åsikter har lämnats in om ansökan.

11 Hörande av sökanden och sökandens bemötande Sökanden har beretts tillfälle att bemöta de utlåtanden som framförts i ärendet. Malax kommun har i sitt bemötande som anlänt till miljöcentralen 6.7.2004 meddelat att den godkänner miljösektionens och TE centralens krav. Inspektion Miljöcentralen har inspekterat området 25.11.2004. Protokollet över inspektionen har bifogats till handlingarna. MILJÖCENTRALENS AVGÖRANDE Avgörande Västra Finlands miljöcentral beviljar miljötillstånd för Malax kommuns avloppsreningsverk i Petalax tätort på lägenhet Reningsverk Rnr 5:104. Tillstånd beviljas för behandling av avloppsvatten och slam enligt ansökningsplanen samt för avledande av renat avloppsvatten från reningsverket vidare ut i Petalax å. Verksamheten orsakar inte sådan förorening eller skada i vattendraget som skulle kunna uppskattas på förhand och för vilka nu måste fastställas ersättningar. Svar på de yrkanden som framförts i utlåtandena och anmärkningarna Miljöcentralen tar hänsyn till Österbottens arbetskrafts och näringscentrals och Malax kommuns miljösektions krav på det sätt som närmare framgår av tillståndsbestämmelserna. Tillståndsbestämmelser för att hindra förorening 1) Utsläpp i vatten Avloppsvattnet skall behandlas i enlighet med ansökningsplanen biologisk kemiskt eller minst på motsvarande sätt så att utsläppen i Petalax å blir så små som möjligt. Tillståndsinnehavaren skall se till att reningsverkets kapacitet är tillräcklig. Ämneshalterna i avloppsvattnet som leds ut i Petalax å och reningseffekten skall uppfylla följande krav: Maximal halt Minimireningseffekt BOD 7ATU 15 mg O 2 /l 90 % fosfor 0,7 mg/l 90 % Alla värden räknas som årsmedelvärden med beaktande av eventuella förbitappningar, överlopp och exceptionella situationer vid reningsverket och i avloppsnätet. Avloppsvattenbehandlingen skall dessutom sträva efter så effektiv syresättning av ammoniumkväve som möjligt.

12 Ämneshalterna i avloppsvattnet som leds ut i vattendraget och reningseffekten skall dessutom uppfylla kraven på halterna och gränsvärdena för reningseffekten i statsrådets beslut 365/1994 (ändring 757/1998) och kontrolleras på det sätt som förutsätts i beslutet. Avloppsvattnet som leds ut i vattendraget får inte i skadliga mängder innehålla tungmetaller eller andra farliga ämnen för hälsan eller miljön. 2) Buller Störande buller skall undvikas. Arbetsfaser som orsakar buller och trafik i anslutning till verksamheten bör begränsas till sådana tidpunkter när bullerolägenheterna är minst. Vid närmaste störningskänsliga objekt får bullret från reningsverket inte överskrida ekvivalentbullernivån 55 db (L Aeq ) kl. 7.00 22.00 och inte ekvivalentbullernivån 50 db (L Aeq ) kl. 22.00 7.00. 3) Utsläpp i luft och lukt I anläggningens verksamhet bör man sträva efter att det uppstår så lite skadliga utsläpp i luften som möjligt. Verksamheten får inte orsaka luktolägenheter i reningsverksområdets omgivning. 4) Avloppsnätet Avloppsnätet skall utvecklas och saneras så att regn, läck och dräneringsvatten så noga som möjligt hindras från att läcka in i avloppsnätet. Tillståndsinnehavaren skall varje år skicka en utredning om de åtgärder som har vidtagits för att minska mängden läck och dräneringsvatten till Västra Finlands miljöcentral. 5) Avloppsverkets och reningsverkets skötsel och användning Tillståndsinnehavaren skall se till att verksamheten inklusive avloppsvattensystemen inte medför sanitära olägenheter. Allt avloppsvatten som uppstår på avloppsanläggningens verksamhetsområde, och som kan behandlas tillsammans med hushållsavloppsvatten, skall ledas till avloppsreningsverket. Tillståndsinnehavaren skall å sin sida se till att det inte läcker in skadliga ämnen i avloppsanläggningen, som kan skada avloppsnätet eller reningsverkets drift. Reningsverket och hela avloppsanläggningen skall användas och skötas så att bästa möjliga reningsresultat uppnås och så att skadorna av avloppsvattnet och reningsfunktionen förblir så små som möjligt. 6) Avvikande avloppsvatten Tillståndsinnehavaren skall å sin sida se till att skadligheten hos industriavloppsvatten och annat avloppsvatten som avsevärt avviker från hushållsavloppsvatten minskas tillräckligt med

13 behörig förbehandling eller på annat sätt. Sådana anläggningar, i vars avloppsvatten det kan läcka ut olja, gift eller andra ämnen som är skadliga för reningsverket, skall utrustas med tillräckliga säkerhetsåtgärder i syfte att hindra dylika ämnen från att läcka ut i avloppsnätet. Tillståndsinnehavaren skall känna till kvaliteten på industriavloppsvattnet som leds ut i avloppsnätet, dess mängd samt förbehandling. Uppgifterna om detta skall skickas till Västra Finlands miljöcentral och Malax kommuns miljövårdsmyndighet i samband med rapporteringen av resultaten från reningsverkets drift och belastningskontroll och vid behov företes på skild anmodan. Anslutningsavtalet om avledande av industriavloppsvatten ut i allmänt avlopp skall uppfylla bestämmelserna i sjunde paragrafen i statsrådets beslut 365/1994. Vid avledande av avloppsvatten som avviker från hushållsavloppsvatten skall dessutom iakttas bestämmelserna i statsrådets beslut 363/1994. 7) Avfall, avfallsbehandling och avfallsåtervinning Slammet som uppstår i avloppsvattenreningen skall i mån av möjlighet utnyttjas t.ex. i jordbruket eller för grönbyggande. Slammet skall behandlas och deponeras så att det inte orsakar fara för förening av vatten. Nödvändiga uppgifter om förfarandet skall skickas till Västra Finlands miljöcentral och miljövårdsmyndigheten i Malax kommun eller i en annan eventuell kommun där slammet deponeras. Annat återvinningsbart avfall skall föras till återvinning. Endast avfall som inte kan återvinnas kan föras till en avstjälpningsplats som uppfyller kraven i statsrådets beslut om avstjälpningsplatser och i vars miljötillstånd eller motsvarande beslut det är tillåtet att ta emot dylikt avfall. Problemavfall skall föras till en anläggning i vars tillstånd enligt miljöskyddslagen det är tillåtet att ta emot problemavfall. 8) Lagring Kemikalier, bränsle och avfall skall lagras och hanteras på området så att de inte orsakar osnygghet, nedskräpning, damning, luktolägenheter eller fara för förorening av marken, yteller grundvattnet eller andra olägenheter i miljön. 9) Störningssituationer och andra exceptionella utsläpp Om olja, giftiga ämnen eller andra utsläpp som avviker från det vanliga i fråga om kvalitet och mängd har läckt ut eller hotar läcka ut i miljön, skall tillståndsinnehavaren utan dröjsmål meddela om detta till Västra Finlands miljöcentral och Malax kommuns miljövårdsmyndighet och genast vidta åtgärder för att bekämpa skadorna och hindra att händelsen upprepas. Om det är fråga om olja skall även brandverket i Malax kommun informeras. Exceptionella utsläpp under badsäsongen skall meddelas till Malax kommuns hälsovårdsmyndighet. 10) Kontrollbestämmelser Tillståndsinnehavaren skall kontrollera anläggningens verksamhet och dess miljöpåverkan på ett sätt som har godkänts av Västra Finlands miljöcentral. Inverkan på fiskbeståndet och fisket skall kontrolleras på ett sätt som har godkänts av Österbottens arbetskrafts och när

14 ingscentral. Mätningarna, kalibreringarna, provtagningarna och analyserna skall utföras i enlighet med standardmetoderna och metoderna som förutsätts i statsrådets beslut 365/1994 och 757/1998. En plan för kontroll av konsekvenserna för fiskbeståndet och fisket skall skickas till Österbottens TE central för godkännande och planer för kontroll av andra konsekvenser skickas till Västra Finlands miljöcentral för godkännande inom tre månader från att detta beslut har vunnit laga kraft. 11) Bokföring Detaljerad bokföring skall föras över mätningar i anslutning till drift, utsläpps och konsekvenskontrollerna, kalibreringarna, provtagningarna och analyserna. Till bokföringen fogas resultaten från varje mätning och andra väsentliga uppgifter om mätningen och åtgärden, en utredning över sättet att räkna utsläppen och en uppskattning av resultatens representativitet. Bokföring skall också föras över: reningsverkets och avloppsanläggningens drift, energi och kemikalieförbrukningen vid reningsverket samt skötselåtgärder. andra faktorer som påverkar den inkommande belastningen till reningsverket, verksamheten och miljöutsläppen inklusive avvikande avloppsvatten som leds till avloppsreningsverket samt förbehandling av vattnet. mängden reningsverksslam och dess behandling, egenskaper, lagring och deponering. mängden annat slam och avfall som förs till och från reningsverket och dess kvalitet, ursprung, lagring och deponering, leveransplatser, transporttidpunkter och transportörer samt eventuella exceptionella situationer och störningssituationer, deras tidpunkt, varaktighet och de utsläpp som de har föranlett och åtgärder som har vidtagits på grund av dem. 12) Rapportering Resultaten av alla kontroller skall rapporteras till Västra Finlands miljöcentral och Malax kommuns miljövårdsmyndighet. Till Västra Finlands miljöcentral skall resultaten även skickas i elektronisk form på det sätt som tillämpas inom miljöförvaltningen. När det gäller resultaten från kontrollen av vattendragseffekterna och konsekvenserna för fisket och fiskarna skall resultaten dessutom rapporteras till Österbottens arbetskrafts och näringscentral. Årsrapporterna om utsläpps och driftkontrollen skickas till ovan nämnda myndigheter före slutet av februari månad följande år och årsrapporterna för konsekvenskontrollen före slutet av maj månad följande år om inte annat har överenskommits med myndigheterna. 11) Oförutsedda skador För ersättningsbar skada, som nu enligt förhandsuppskattning inte orsakas, har den skadelidande rätt att ansöka om ersättning i enlighet med 72 miljöskyddslagen.

15 MOTIVERING TILL BESLUTET Förutsättningar för beviljande av tillstånd Verksamheten orsakar, med beaktande av tillståndsbestämmelserna och verksamhetens placering, inte i sig eller tillsammans med andra verksamheter olägenhet för hälsan eller annan betydande förorening av miljön eller risk för sådan, förorening av marken eller grundvattnet eller försämring av speciella naturförhållanden eller till att vattenförsörjningen eller någon annan från allmän synpunkt viktig användningsmöjlighet äventyras inom det område som påverkas av verksamheten. Verksamheten orsakar heller inte sådant oskäligt besvär som avses i lagen om vissa grannelagsförhållanden. Verksamheten har inte placerats i strid med plan. Motiveringar till tillståndsbestämmelserna I tillståndet utfärdas bestämmelser i syfte att hindra förorening. Bestämmelser har utfärdats om utsläpp, förebyggande och annan begränsning av utsläpp samt utsläppspunktens läge, avfall och minskning av avfallsuppkomsten och avfallets skadlighet. Bestämmelser ges om åtgärder vid störnings och andra exceptionella situationer samt om åtgärder med vilka förorening, fara för förorening eller olägenheter av förorening hindras, minskas eller utreds. Vid utfärdandet av tillståndsbestämmelserna har hänsyn tagits till verksamhetens karaktär, egenskaperna hos området där verksamhetens inverkan framgår, verksamhetens miljöpåverkan, betydelsen av de åtgärder som avser hindra förorening i miljön samt tekniska och ekonomiska möjligheter att genomföra åtgärderna. Kraven som gäller resultatet av avloppsvattenbehandlingen baserar sig på tillämpning av bästa tillgängliga teknik. Dessutom har statsrådets principbeslut 19.3.1998 om vattenskyddets mål fram till år 2005 beaktats såsom även åtgärdsprogrammet för vattenskyddet fram till år 2005 som godkändes av miljöministeriet 30.3.2000. Närsaltsutsläppen från reningsverket höjer fosforhalterna i utloppsvattendraget i synnerhet vid lågvattenföring. Med den kemiska eftersedimenteringen och flotationen som används vid reningsverket är det möjligt att uppnå avsevärt bättre resultat i fosforreduktionen genom att ändra anläggningens drift. Syresättning av ammoniumkväve i anläggningens biologiska del förbrukar alkaliteten, vilket innebär att vattnets buffertförmåga försämras och sedimenterad fosfor löses upp på nytt i vattnet. Alkalisering av avloppsvattnet vid anläggningen kan till skäliga kostnader ordnas med t.ex. kalk eller soda. På detta sätt är det möjligt att samtidigt uppnå både effektiv fosforreduktion och effektiv syresättning av ammoniumkväve och på så sätt minska olägenheterna av avloppsvattnet i ån (Tillståndsbestämmelse 1) Tillståndsbestämmelserna om buller grundar sig på statsrådets beslut 993/1992 om riktvärden för bullernivå. Tillståndsbestämmelserna om utsläpp i luft och lukt är nödvändiga i syfte att undvika oskäligt besvär för grannarna enligt 17 i lagen (26/1920) angående vissa grannelagsförhållanden. (Tillståndsbestämmelserna 2 och 3) Tillståndsbestämmelserna om minskning av läckvatten, drift och skötsel av avloppsanläggningen och reningsverket samt förbehandlingen av industriavloppsvatten och annat avvikande avloppsvatten ges i syfte att säkerställa tillämpningen av bästa tillgängliga teknik.

16 Kravet på att hindra sanitär olägenhet grundar sig på 42 miljöskyddslagen. (Tillståndsbestämmelserna 4, 5 och 6) Tillståndsbestämmelserna om reningsverksslam och annat avfall baserar sig på avfallslagen enligt vilken avfallet skall återvinnas om det är tekniskt möjligt och om det inte medför oskäliga tilläggskostnader jämfört med avfallshantering som har ordnats på annat sätt. (Tillståndsbestämmelse 7) Med hjälp av bestämmelserna om lagring minskas risken för förorening av marken och grundvattnet, eftersom lagring av olja och kemikalier innebär risk för olyckor och miljöskador. Bestämmelserna om exceptionella situationer har utfärdats i syfte att hindra förorening och de grundar sig på 62 miljöskyddslagen och 30 miljöskyddsförordningen. (Tillståndsbestämmelserna 8 och 9) Bestämmelserna om kontroll, bokföring och rapportering är nödvändiga för att följa och övervaka att tillståndsbestämmelserna efterföljs och för att reda ut verksamhetens resultat och konsekvenser. (Tillståndsbestämmelse 10, 11 och 12) BESLUTETS GILTIGHET OCH ÖVERSYN AV TILLSTÅNDSBESTÄMMELSERNA Beslutets giltighetstid Detta tillstånd är i kraft tillsvidare, dock tills att beslutet över en ny tillståndsansökan har vunnit laga kraft. Tillståndsinnehavaren skall lämna in en ansökan om översyn av tillståndsbestämmelserna till Västra Finlands miljöcentral senast 30.6.2015. Om ansökan inte görs inom utsatt tid, kan miljöcentralen på eget initiativ eller på ansökan av bolaget eller en skadelidande bestämma att tillståndet förfaller. Till ansökan skall utöver en plan även bifogas ett sammandrag av drifts, utsläpps och konsekvenskontrollerna och deras resultat, uppskattning av tillämpning av bästa tillgängliga teknik i verksamheten, utredning om årliga avloppssaneringar inklusive kostnader samt övriga behövliga utredningar som nämns i 8 11 i miljöskyddsförordningen. Efterföljande av bestämmelse strängare än tillståndsvillkoren Om genom en förordning utfärdas bestämmelser som är strängare än villkoren i ett tillstånd som redan har beviljats tillstånd med stöd av miljöskyddslagen eller avfallslagen eller sådana bestämmelser om tillståndets giltighet eller översyn som avviker från tillståndet, skall förordningen iakttas utan hinder av tillståndet. BESLUT SOM ERSÄTTS Detta beslut ersätter vattendomstolens tillståndsbeslut nr 29/1992/3 om avledande av avloppsvatten ut i vattendraget som har utfärdats 25.3.1992. TILLÄMPADE LAGNORMER Miljöskyddslagen (86/2000) 5, 28, 31 2 mom., 35 38, 41 43, 45 47, 52 56, 62 Miljöskyddsförordningen (169/2000) 19, 30 och 36 Lagen om införande av miljöskyddslagstiftningen (113/2000) 5 2 momentet

17 Lagen angående vissa grannelagsförhållanden (26/1920) 17 Avfallslagen (1072/1993) 6, 19, 51, 52 Avfallsförordningen (1390/1993) 8 Statsrådets beslut 363/1994 om utsläpp i vatten av vissa miljöfarliga eller hälsofarliga ämnen Statsrådets beslut (282/1994) om användning av reningsverkslam inom jordbruket Statsrådets beslut (993/1992) om riktvärden för bullernivå Statsrådets beslut (365/1994, ändrat 757/1998) om rening av sådant avloppsvatten från allmänt avlopp och vissa industrisektorer som leds in i vatten samt rening av sådant avloppsvatten från industri som leds in i allmänt avlopp Lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992) AVGIFT OCH FASTSTÄLLANDE AV AVGIFTEN 1 300 euro Eftersom ansökan har blivit anhängig före år 2004, fastställs avgiften enligt miljöministeriets förordning 19.12.2001 om de regionala miljöcentralernas avgiftsbelagda prestationer. Enligt förordningen är avgiften för behandling av en ansökan som gäller ett reningsverk som är avsett för behandling av avloppsvatten där personekvivalenten är minst 100 personer, 1300 euro. MEDDELANDE OM BESLUTET Beslutet Till sökanden Kopia av beslutet Österbottens arbetskrafts och näringscentral, fiskerienheten Miljövårdsmyndigheten i Malax kommun Finlands miljöcentral Meddelande om beslutet Aspholm Artur och Berta/Nils Aspholm, Radiovägen 6 c, 65370 VASA Björklund Peter, Västervägen 10, 66240 PETALAX Båskman Karl, Norrvägen 295 a, 66240 PETALAX Enlund Chatrine, Ginstigen 54 C 9, 66100 MALAX Hermans Alf, Norrvägen 295 b, 66240 PETALAX Holmin Gun Britt/All Bokföring, Petalaxvägen 18, 66240 PETALAX Holmlund Börje, Norrvägen 321 b, 66240 PETALAX Holmlund Karl Johan, Norrvägen 326, 66240 PETALAX Holmlund Yngve, Norrvägen 324, 66240 PETALAX Jokela Lars m.fl., Norrvägen 319, 66240 PETALAX Petalax skifteslag/karl Johan Frants, Norrvägen 19, 66240 PETALAX Rönn Paul och Astrid, Kasabergsvägen 14 F 27, 02700 GRANKULLA Storgård Henry, Norrvägen 310, 66240 PETALAX Storgård Kjell, Solbacken 13, 13936, VÄRMDÖ, Sverige Ström Bengt Olav, Slätvägen 7 C, 66240 PETALAX Ström Sören, Slätvägen 7 a, 66240 PETALAX Teir Peder och Ann Mari, Norrvägen 277, 66240 PETALAX Thors Bjarne och Benita, Petalax Kyrktået 7, 66240 PETALAX

18 Östman Arne och Eva, Norrvägen 330, 66240 PETALAX Östring Bjarne och Gunborg, Norrvägen 320, 66240 PETALAX Kungörelse Beslutet meddelas offentligt genom kungörelse på Malax kommuns officiella anslagstavla och Västra Finlands miljöcentrals officiella anslagstavla. Dessutom ges meddelande om beslutet till dem som med stöd av 38 2 momentet miljöskyddslagen separat har informerats om tillståndsansökan. SÖKANDE AV ÄNDRING Ändring i detta beslut får sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol. Ändring i avgiften som uppbärs för ärendets behandling söks i samma ordning som i huvudärendet. Rätt att anföra skriftligt besvär har den som ansökt om tillstånd och de, vilkas rätt eller fördel ärendet kan tänkas beröra, en registrerad förening eller stiftelse, vars avsikt är att främja miljö, hälso eller naturskydd samt trivseln i boendemiljön och på vars verksamhetsområde de ifrågavarande miljökonsekvenserna framträder. Dessutom får ändring sökas av kommunen där anläggningen är belägen eller av annan kommun på vars område verksamhetens miljökonsekvenser uppträder och av sådana myndigheter som skall bevaka det allmännas intresse i ärendet. Besvärsanvisning medföljer som bilaga. Chef för miljötillståndsenheten jurist Päivi Kentala Byggmästare Matti Panu BILAGOR Karta Mk 1:20 000 Besvärsanvisning