Dnr: 255/2007-515 Grundutbildningsnämnden för matematik, naturvetenskap och teknik UTBILDNINGSPLAN Kandidatprogram i byggnadsutformning, 180 högskolepoäng Building Technology with specialization in Architectural Engineering, 180 ECTS Credits Ansvarig institution Institutionen för teknik och design Nivå på programmet Grundnivå Fastställande av utbildningsplan Revideringen av utbildningsplanen godkändes av institutionsstyrelsen 2006-10-25. Grundutbildningsnämnden fastställde den reviderade utbildningsplanen 2007-02-12. Denna utbildningsplan ersätter tidigare utbildningsplan med dnr. 608/2002-51 Giltighet Utbildningsplanen gäller från 2007-08-01. Förkunskaper För tillträde till programmet krävs grundläggande behörighet samt särskild behörighet i matematik C och samhällskunskap A. För tillträde till de valbara kurserna Fysik-mekanik och Byggnadsmekanik krävs också fysik B eller motsvarande. Syfte Programmets syfte är att förbereda studenterna för en yrkesverksamhet inom byggsektorn. Förändringar i samhället visar på ökade ambitioner gällande byggnaders utformning, kvalitet och miljöanpassning. Utbildningen ska ge kunskap om hela byggprocessen inom husbyggnadsområdet. Särskilt betonas kommunikationen och förståelsen mellan arkitektur och byggnadsteknik där visualisering och utformning/inredning av bostäder är viktiga inslag. Den ska förutom byggteknik, projektering och produktion också ge kunskap inom områden som miljöteknik, ekonomi och kvalitet. Ett breddat intaget med grundläggande behörighet enligt ovan är tänkt att bidra till att tillmötesgå avnämarnas behov. Genom val av specifika valbara kurser inom programmet i i vissa fall studenten ges möjlighet att ta ut en högskoleingenjörsexamen. Mål Kunskap och förståelse För kandidatexamen skall studenten - visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor. 1 (8)
Färdighet och förmåga För kandidatexamen skall studenten - visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer, - visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar, - visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och - visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser. Värderingsförmåga och förhållningssätt För kandidatexamen skall studenten - visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, - visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens Programspecifika mål Kunskap och förståelse För högskoleingenjörsexamen ska studenten; en allmän förståelse för byggprocessen i samhället en allmän kännedom om byggteknisk vokabulär, hjälpmedel och begrepp förståelse för den byggda miljöns estetik, arkitektur och visualisering kunskaper om det regelverk och de krav ekonomi, samhälle och miljö ställer på byggnaders utformning fördjupade kunskaper för byggande av bostäder, industrier och övriga byggnader i allmänhet Grundläggande bygg- och anläggningsteknik ha kunskaper om olika byggnadsmaterial ha kunskaper om konstruktioners funktionsduglighet ur värme- och fuktsynpunkt ha kunskaper om olika typer av byggnadskonstruktioner som grund-, vägg-, bjälklags- och takkonstruktioner ha kunskaper i ritteknik med tyngdpunkt på byggnadsritning- ritsätt och ritregler kunna göra detaljritningar på ovan nämnda konstruktioner ha kunskap om projektplanering, undersökningsmetodik, kommunikation. ha fördjupade kunskaper i komplexa byggnadstekniska problem ha kunskaper om allmänna principer för värme, ventilation, vatten och sanitet, elektriska ledningsdragningar och installationer ha insikt om installationsteknikens betydelse för upprätthållande av termisk komfort, god luftkvalitet samt hygienmässiga förhållanden inomhus 2 (8)
Produktion byggprocessen: samhällets krav, byggprogram, projektering, upphandling, produktion och förvaltning planeringsteknik: nätplanering entreprenadjuridik produktionsteknik: arbetsmetoder och entreprenadmaskiner produktionskalkylering: förfrågningsunderlag, kapacitets- och produktionsdata, mängdavtagning och anbudsberäkning produktionsplanering: produktionsmetoder, produktionsteknik, produktionstidplan, maskinplan och placeringsritning, betalningsplan produktionsstyrning: byggstart, upphandling och materialadministration Byggnadsutformning de olika sätt som finns att utforma byggnader med hänsyn till materialval, kvalitet, miljö och ekonomi Färdighet och förmåga För högskoleingenjörsexamen ska studenten; insikt i grundläggande ingenjörskonst inom byggteknik och byggnadsutformning allmänteoretiska färdigheter för att kunna tillgodogöra sig kunskaper inom området byggteknik och byggnadsutformning förmåga att kombinera och använda kunskaper inom byggteknik och arkitektur förmåga att planera och genomföra självständiga projekt inom områden som kräver färdigheter enligt ovan Värderingsförmåga och förhållningssätt För högskoleingenjörsexamen ska studenten; visa förmåga att på ett professionellt sätt, genom skriftliga rapporter såväl som genom muntliga föredragningar, presentera problemställningar, analyser och resultat Programmets organisation och uppläggning Programmet ligger organisatoriskt under Institutionen för teknik och design. Utbildningen omfattar 180 högskolepoäng och leder fram till en teknologie kandidatexamen eller en högskoleingenjörsexamen. En lärare vid avdelningen för byggteknik, utsedd av grundutbildningsnämnden, har speciellt ansvar för utbildningen och kallas för programansvarig. Den programansvarige har det övergripande ansvaret för programmet. Ett programråd är också knutet till utbildningen. Det består av lärare, studenter och representanter från berört yrkesområde. Programrådet träffas regelbundet för att diskutera utbildningens upplägg, innehåll och yrkesanknytning. Samläsning förekommer med andra program inom ämnet byggteknik och vissa andra utbildningsområden. Under programmets tredje läsår kan studier motsvarande 30 högskolepoäng förläggas till utländskt universitet. Två olika examensinriktningar Student som avser att avlägga en Högskoleingenjörsexamen ska i samråd med programansvarig/studievägledare upprätta en individuell studieplan. 3 (8)
Teknologie kandidatexamen För att erhålla en teknologie kandidatexamen krävs minst 90 högskolepoäng med successiv fördjupning inom huvudområdet, varav 30 högskolepoäng på G3-nivå. G3-nivån ska inkludera ett 15-högskolepoängs examensarbete. Utöver huvudområdet ska minst 30 högskolepoäng återfinnas inom det matematiska/tekniska/naturvetenskapliga utbildningsområdet. Högskoleingenjörsexamen För att erhålla högskoleingenjörsexamen i byggteknik (inriktning byggnadsutformning) ställs kravet att kurserna Differential- och integralkalkyl, Vektorgeometri, Fysik-mekanik och Byggnadsmekanik ingår i utbildningen. Vilka kurser som tillåts väljas bort till förmån för dessa framgår i kursspecifikationen nedan. Kursstruktur Indelningen av kurserna i modellen nedan visar allmänna och speciella mål som kurserna syftar till. Kurserna som alla ligger på grundläggande nivå delas in i följande grupper: Allmänna kurser grundnivå G1 Allmänna kurser inom huvudområdet byggteknik grundnivå G1 och G2 Fördjupning i huvudområdet byggteknik grundnivå G3 Allmänna kurser (grundnivå - G1) Allmänna kurser inom huvudområdet byggteknik (grundnivå - G1 och G2)* Fördjupning inom huvudområdet (grundnivå - G3) Beräkningsmetoder för teknik Fysik-mekanik 1) Arkitektur och byggnadsteknisk historia 2) Byggnadstekniska konstruktioner Differential- och integralkalkyl Datorstödd ritning Visualisering digitala och Projektledning och teknisk kommunikation 3) manuella metoder, Del 1 Vektorgeometri 1) Visualisering digitala och manuella metoder, Del 2 Industriell ekonomi 3) Byggteknik 1 Byggteknik 2 Byggnadsproduktion 1 Byggnadsproduktion 2 Husbyggnad med fysisk planering Byggnadsmekanik 1) Byggnadsvård 1 2) Grunder för anläggningsteknik Geodesi med GIS 2) Installationsteknik och energihushållning Projektledning Bostadens utformning 1) Kursen är valfri men krävs för att få ut högskoleingenjörsexamen 2) Kursen får väljas bort om den ersätts med kurser markerade med 1) enligt ovan Projekt i byggnadsutformning del 1 + del 2 4 (8) Examensarbete
3) Dessa kurser är s.k. TMS-kurser och kan efter programansvarigs godkännande bytas ut mot andra TMS-kurser som ges inom institutionen. * Två av kurserna kan efter programansvariges godkännande bytas ut mot kurser från andra program eller utbildningar. hp = högskolepoäng Modell över programmet Varje årskurs är indelad i 4 läsperioder som vardera omfattar 15 högskolepoäng. Programmet består av följande kurser i respektive läsperiod. Reservation finns för att kurserna ska kunna läsas i en annan ordning än vad som framgår av nedanstående schema, dock måste förkunskapskraven då beaktas. Årskurs 1 Beräkningsmetoder för tekniker Matematikkurs Byggteknik 1 + F1 Projektledning och teknisk kommunikation TMS Byggnadsproduktion 1 Byggnadstekniska konstruktioner Datorstödd ritning + F2 Fysik-mekanik valbar 1) Fysikkurs Arkitektur och byggnadsteknisk historia valbar 2) F1 = Fadderprojekt- studiebesök och karriärsamtal + redovisning under termin 1 F2 = Fadderprojekt- yrkesroller + redovisning under termin 2 Årskurs 2 Visualisering digitala och manuella metoder Industriell ekonomi TMS Byggteknik 2 + F3 Bostadens utformning Differential- och integralkalkyl valbar 1) Matematikkurs Grunder för anläggningsteknik valbar 2) Husbyggnad med fysisk planering + F4 Vektorgeometri valbar 1) Matematikkurs Geodesi med GIS valbar 2) F3 = Fadderprojekt- 1 vecka schemalagd, arbetsförlagd utbildningspraktik + redovisning under termin 3 F4 = Fadderprojekt- 1 vecka schemalagd, arbetsförlagd utbildningspraktik + redovisning under termin 4 Årskurs 3 Projektledning Byggnadsmekanik valbar 1) Projekt i byggnadsutformning del 1 5 (8)
Installationsteknik och energihushållning Byggnadsproduktion 2 valbar Byggnadsvård 2 - valbar Examensarbete 1) Detta val ger en högskoleingenjörsexamen och berättigar till fortsatta studier på byggavdelningens magisterprogram (avancerad nivå). 2) Detta val ger en teknologie kandidatexamen. hp = högskolepoäng Innehåll Utöver nedanstående översiktliga beskrivning av innehållet hänvisas till programmets kursplaner. Årskurs 1 I det första studieåret ges en allmän och bred beskrivning av byggtekniken. Den studerande introduceras i byggnadsdelars sammansättning, materialval och byggfysik. Konkreta uppgifter utförs i laboratoriemiljö och digital visualisering i form av ritningar. Att få förståelse för planeringen av byggprojekt så att det kan genomföras på ett rationellt och effektivt sätt är också viktigt att möta tidigt i utbildningen. Byggtekniska kunskaper sätts in i ett historiskt perspektiv för att bättre förstå den moderna byggtekniken. Byggbranschen organiserar sina arbetsuppgifter i projektform. Detta studeras i TMS-kursen där teknikens roll diskuteras i förhållande till möjligheter och begränsningar mellan människa och samhälle. Fysik-mekanikkursen väljer bara den student som vill få en Byggnadsingenjörsexamen. Grundläggande matematikkurser: Beräkningsmetoder för tekniker Byggtekniska kurser: Byggteknik 1 Datorstödd ritning Byggnadsproduktion 1 Byggnadstekniska konstruktioner Arkitektur och byggnadsteknisk historia Projektledning och teknisk kommunikation en TMS-kurs (TMS = Teknik Människa Samhälle) Fysik-mekanik en förberedande kurs inom statiken för kommande konstruktionskurser (Fysikkurs) Årskurs 2 I det andra studieåret fördjupas kunskaperna om visualisering av en byggnads design både i digital som i manuell metod och med ritningar, skisser, modell som uttrycksmedel. Oavsett åldern på byggnaderna så är kunskapen om byggnadsfysiken och materialkännedom väldigt viktig. Geodesin handlar om mätandets konst och tar upp både de kortare måtten inom en byggnad så väl som de stora måtten på tomten och i landskapet. Husbyggnad och bostadsutformning behandlar den byggda miljön vi lever och arbetar i, dess utformning och anpassning till människors behov och praktisk byggbarhet. I årskurs två finns mattematikkurser. Dessa kurser väljer bara den student som vill få ut en Byggnadsingenjörsexamen. 6 (8)
Grundläggande matematikkurser: Differential- och integralkalkyl Vektorgeometri Byggtekniska kurser: Visualisering digitala och manuella metoder Byggteknik 2 Bostadens utformning Grunder för anläggningsteknik Husbyggnad med fysisk planering Geodesi med GIS Industriell ekonomi en grundläggande kurs inom företagsekonomi en TMS-kurs Årskurs 3 I den tredje årskursen samlas all byggteknisk kunskap i kursen Projekt i byggnads utformning. Kursen är ordnad så att den efterliknar byggbranschens sätt att projektera. Kursdeltagarna indelas i arbetsgrupper och inbjudna företrädare från byggbranschen medverkar som stöd och kritiker.. Inneklimat och energibesparande byggteknik är viktiga aspekter på vår byggda miljö. I examensarbetet väljer studenten en uppgift inom programområdet för byggteknik. I samverkan med byggföretag, konsulter inom näringslivet och universitetets lärare genomför studenten självständigt en större uppgift som presenteras både muntligt och skriftligt vid kursens examination. Kursen Byggnadsmekanik väljer bara den student som vill få ut en Byggnadsingenjörsexamen. Byggtekniska kurser: Projektledning Byggnadsmekanik Projekt i byggnadsutformning Installationsteknik och energihushållning Byggnadsproduktion 2 Byggnadsvård 2 Examensarbete Arbetslivsanknytning Inom programmet ska fadderföretagsförlagda moment och uppgifter genomföras. Detta sker i det som kallas för, Företagsfadderprojektet. Syfte med projektet Företagsfadderprojektet är obligatoriskt och ska ge ett komplement till utbildningen på skolan. Företagsbesöken skall ge studenterna inblick i sina framtida yrkesroller. Omfattning Projektet omfattar årskurs 1 och årskurs 2, det vill säga 4 terminer och introduceras för studenterna under introduktionsveckan i åk 1. Varje student tilldelas ett fadderföretag efter interesse vilket kartläggs i en inledande intervju med studenten. Under varje termin skall studenten lägga ca 5 arbetsdagar på sitt fadderprojekt. Studenten har hela terminen på sig att genomföra fadderuppgifterna. Berörda företagsgrupper Projektörer, entreprenörer, förvaltare, konsulter, Prefab-företag, offentliga verksamheter och organisationer. 7 (8)
Undervisning och examinationsformer Undervisningen bedrivs genom föreläsningar och laborationer samt i vissa delar i form av så kallade projekt. I projekten varvas självständigt arbete med föreläsningar på universitetet och handledning direkt från näringslivet för att undervisningen ska bli så ingenjörsmässig som möjligt. Studenterna arbetar individuellt eller i grupp. Undervisningsformen varierar med utbildningens nivåer, kurser och moment. För att aktivera gruppen och för att stimulera den enskilde studenten till aktivt ansvar för det egna lärandet är andelen övningar, laborationer och projektarbeten hög på samtliga nivåer i utbildningen. Examinationer sker genom skriftliga tentamina, laborationer, problemorienterade hemskrivningar, seminarier samt laborationsredovisningar och projektrapporter. Utvärdering, studentinflytande, kvalitetsutveckling Programmet kommer att utvärderas genom återkommande skriftliga och muntliga värderingar. Sammanställningar av kurs- och programutvärderingar arkiveras av institutionen. Ett programråd bestående av studenter, lärare och deltagare från näringslivet skall fortlöpande värdera innehåll och utförande, samt kursernas innehållsmässiga relevans för utbildningen. Examensbevis Studenter som med godkänt resultat genomgått utbildningsprogrammet kan efter ansökan få examensbevis. Ansökan om examensbevis lämnas eller skickas till: Växjö universitet, Studentcentrum/Examen, 351 95 Växjö. Ansökningsblankett hämtas på Examensenheten eller på hemsidan http://www.student.vxu.se/studentservice/examen/index.html. De som fullföljt Kandidatprogram i byggnadsutformning, kan erhålla följande examen: Teknologie kandidatexamen Huvudämne: Byggteknik Bachelor of Science in Technology Major subject: Civil Engineering Examensbeviset är tvåspråkigt (svenska/engelska). Tillsammans med examensbeviset följer Diploma Supplement (engelska). Övrigt I programmet ingår exkursioner och resor i samband med företagsfadderbesök. Detta medför vissa extrakostnader för studenterna, även då denna undervisning subventioneras av programmet. 8 (8)