Inspektion av den fristående grundskolan Imanskolan i Uppsala

SKOLVERKET 1 (14) Avdelningen för utbildnings- inspektion Andreas Bergh Inspektion av den fristående grundskolan Imanskolan i Uppsala 1 Inledning 1.1 Rättslig reglering Utbildningen i fristående förskoleklasser regleras i 2 b kap. skollagen. I 7 anges vad som krävs för godkännande: Utbildningen skall godkännas, om 1. den stimulerar varje barns utveckling och lärande och kan ligga till grund för fortsatt skolgång, och 2. den även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet. Utbildningen skall godkännas om villkoren enligt ovan är uppfyllda, och om 1. skolan står öppen för alla barn som har rätt till utbildning inom förskoleklassen, med undantag för sådana barn som det skulle medföra betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter att ta emot för den fristående skolan, 2. ( ) och 3. skolan uppfyller de ytterligare villkor som regeringen föreskriver i fråga om utbildningen och om antagningen till och ledningen av sådan utbildning. Utbildningen vid fristående grundskolor regleras i 9 kap. skollagen. I 2 anges vad som krävs för godkännande: En fristående skola, vars utbildning ger kunskaper och färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar mot de kunskaper och färdigheter som grundskolan skall förmedla, skall godkännas, om 1. skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet, 2. huvudmannen för skolan har förutsättningar att bedriva verksamheten i enlighet med ovan angivna villkor, 3. skolan står öppen för alla barn som enligt denna lag har rätt till utbildning inom motsvarande skolform i det offentliga skolväsendet, med undantag för sådana barn vilkas mottagande skulle med-

2 föra att betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för skolan, 4. skolan har minst 20 elever, om det inte finns särskilda skäl för ett lägre elevantal, 5. (...) 6. ( ) 7. skolan uppfyller de ytterligare villkor som regeringen föreskriver i fråga om utbildningen vid fristående skolor och om antagningen till och ledningen av sådana skolor. Regeringen föreskriver sådana ytterligare villkor som omnämns i lagen ovan i förordningen (1996:1206) om fristående skolor. Enligt 14 kap 7a skollagen skall skolan för elever i sådana fristående skolor som avses i 9 kap erbjuda skolhälsovård som motsvarar den som ges inom motsvarande skolform inom det offentliga skolväsendet. (1996:1044) En fristående skola skall dessutom årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning enligt förordningen (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet. Huvudmannen skall iaktta sina skyldigheter enligt lagen (2000:873) om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg. I 1 kap. 2 a skollagen finns en hänvisning till de bestämmelser i socialtjänstlagen som reglerar anmälningsskyldigheten till socialnämnden avseende barn som kan behöva nämndens skydd. 1.2 Genomförande Utbildningen i fristående förskoleklasser och vid fristående grundskolor står under tillsyn av Statens skolverk enligt 2 b kap. 8 respektive 9 kap. 11 skollagen. Med anledning av detta har inspektion genomförts vid Imanskolan i Uppsala. Inspektionen ingår också som en del i ett regeringsuppdrag om granskning av fristående skolor med konfessionell inriktning som skall avrapporteras den 15 januari 2004. Inspektionen har bestått av ett oanmält besök vid skolan den 25 och 26 september samt ett kompletterande besök den 9 oktober 2003 utfört av undervisningsråden Andreas Bergh och Anneli Eriksson. Skolverkets representanter intervjuade företrädare för styrelsen, rektor, personal samt representanter för föräldrar och elever. Den före detta skolsköterskan intervjuades per telefon. Dessutom följdes ett antal lektioner. Inspektionen har inriktats på att kontrollera om skolans utbildning uppfyller kraven för godkännande enligt skollagen och förordningen om fristående skolor. Särskild fokus har lagts på de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet och som även fristående skolor skall följa.

3 Huvudmannen har tagit del av och getts möjlighet att lämna synpunkter på rapportens faktadel. 1.3 Tidigare tillsyn Skolverket har tidigare genomfört tillsyn av Imanskolan. Skolverket konstaterade i beslut den 26 maj 1998 (dnr 97:2365) att Imanskolans ekonomiska redovisning var bristfällig och att Skolverket saknade möjlighet att bedöma skolans stabilitet. Huvudmannen gavs därför möjlighet att inkomma med en årsredovisning. Enligt ett senare beslut, den 1 juli 1998 (dnr 97:2365), konstaterar Skolverket att Imanskolan under de redovisade förutsättningarna alltjämt uppfyller villkoren för godkännande av fristående skolor för skolpliktiga elever. 2 Allmänna förutsättningar för verksamheten 2.1 Skola Imanskolan i Uppsala är en fristående grundskola som godkändes av Skolverket den 14 februari 1996 (dnr 95:1379) för verksamhet i årskurserna 1-6. Godkännandet gäller från och med höstterminen 1996. Enligt ett senare beslut från Skolverket, den 12 april 1999 (dnr 98:855), gavs Imanskolan även ett godkännande avseende årskurserna 7-9. I och med detta beslut har Imanskolan godkännande för verksamhet i skolåren 1-9 från och med läsåret 1999/00. Huvudmannen har inte ansökt om godkännande för förskoleklass. Verksamheten omfattar klasser upp till årskurs 6. Skolan har under de läsår som gått sedan godkännandet för de senare årskurserna inte haft någon verksamhet för dessa. Vid inspektionsbesöket benämndes klasserna F 2, 2(blå) 3, 4, 5 6. Detta innebar att benämningen årskurs 1 saknades medan det fanns två årskurser som kallades 2, klass 2 respektive klass 2 (blå). Skälet till denna lösning var att huvudmannen vill använda sig av möjligheten att ta emot sexåringar i årskurs 1. Antalet elever framgår av nedanstående tabell. Årskurs F 2 2 (blå) 3 4 5 6 Summa Antal elever 7 11 12 9 17 12 12 80 Under den tid som inspektionen pågått har huvudmannen i styrelseprotokoll den 13 november 2003 skrivit att: Vi har konstaterat att beteckningen F på klassen är missvisande därför att klassen alltid har följt och följer ettans kursplan och aldrig har varit en förskoleklass i praktiken. Vi beslutar därför att klassens namn i fortsättningen skall vara klass 1. Våra erfarenheter har visat att det är bäst för barnen att ha

4 ett extra år i skolan innan de börjar i årskurs 1 och vi har blivit stärkta i vår övertygelse och vår avsikt är därför att senare ansöka om att ha förskoleklass. Huvudmannen uppger vidare att klassbeteckningen 2 blå är felaktig. Denna har ändrats till 3 och det sammanlagda antalet elever i denna årskurs har som en följd av detta korrigerats. De flesta av skolans elever bor i Uppsalatrakten, tio elever kommer från Sigtuna kommun. Skolan bedriver fritidshemsverksamhet i samarbete med Uppsala kommun. Kommunen ansvarar för administrationen och Imanskolan för verksamheten. 2.2 Huvudmannens rättskapacitet Imanskolans huvudman är Stiftelsen Imanskolan i Uppsala med organisationsnummer 817603-4323. Stiftelsen är registrerad som näringsdrivande stiftelse enligt beslut den 4 april 2003 från Länsstyrelsen i Uppsala. Enligt stadgarna är stiftelsens syfte att bedriva grundläggande och fortbildande undervisning samt att främja uppfostran av muslimska barn, varvid särskild hänsyn skall tas till den islamiska kulturen och det arabiska språket. 2.3 Stabilitet Enligt telefonsamtal med Kronofogdemyndigheten i Uppsala har Imanskolan alltsedan starten hösten 1996 i olika omgångar kommit efter med redovisningen av arbetsgivaravgifter till Skattemyndigheten i Uppsala. Förra gången skolan hade en skuld till Kronofogdemyndigheten (1998-1999) betalades en viss summa per månad till dess skulden var betald. Efter hand visade det sig att betalningen skedde på så sätt att inga nya arbetsgivaravgifter på löpande löner betalades in. Därmed uppstod åter skulder till Kronofogdemyndigheten. Rektorn har dömts av Svea hovrätt för felaktiga skatteuppgifter under tre år. Rektorn för Imanskolan och Kronofogdemyndigheten har under våren 2003 gått igenom ekonomin och Kronofogdemyndigheten bedömer att det finns, i förhållande till intäkter, ett betalningsutrymme. Enligt Kronofogdemyndigheten finns det dock ekonomiska brister hos företrädarna för Imanskolan. Skolan skulle enligt Kronofogdemyndigheten behöva ett avtal med en redovisningsbyrå som sköter den löpande ekonomiska redovisningen för skolan samt inbetalning av både månadsvisa arbetsgivaravgifter och avbetalningar på gamla skulder. Under den pågående inspektionen har Högsta domstolen den 5 november 2003 ändrat hovrättens dom på så sätt att påföljden för rektorn bestäms till fängelse i åtta månader. Med anledning av detta har stiftelsens styrel-

5 se den 13 november 2003 beslutat att studierektorn tar över alla rektorns ansvarsområden och arbetsuppgifter från och med vårterminen 2004. Vid inspektionstillfället fanns en kö på tio elever inför läsåret 2004/05. 2.4 Principer för intagning Imanskolan är öppen för alla. De principer för intagning som tillämpas är anmälningsdatum och syskonförtur. Än så länge har skolan haft möjlighet att ta emot alla elever som uttryckt intresse av att börja på skolan. 2.5 Skolhälsovård När inspektionen inleddes saknades skolhälsovård. Tidigare har Imanskolan haft en skolsköterska anställd, men efter att hon slutat i december 2001 var skolan helt utan skolhälsovård under en termin. Därefter hade en barnläkare funktionen av skolsköterska fram till och med sommaren 2003. Under tiden för inspektionen har en ny skolsköterska rekryterats. Hennes tjänstgöring omfattar fyra timmar per vecka. Av anställningsbeviset framgår att arbetsuppgifterna utgår från skollagens krav. 2.6 Registerkontroll Registerkontroll har utförts på samtliga anställda som anställts efter lagens tillkomst. 2.7 Avgiftsfri utbildning Skolan tar inte ut några avgifter för undervisning, material eller mat. Kostnaden för skolskjuts är mellan 200 och 350 kr per familj och månad. Det flesta av skolans elever utnyttjar möjligheten att få åka skolskjuts. Kostnaden för fritidshem är samma som för Uppsala kommun. 2.8 Bedömning Skolverket anser att de tidigare klassbenämningarna gav vilseledande information. I och med att huvudmannen under den pågående inspektionen reviderat dessa kvarstår inte längre denna otydlighet. Skolverket utgår från att Imanskolan informerar de föräldrar som vill låta sina sexåringar börja på skolan att valet avser årskurs 1 och inte förskoleklass. Om avsikten är att framdeles bedriva förskoleklassverksamhet så skall huvudmannen hos Skolverket ansöka om tillstånd för detta. Med anledning av de ekonomiska brister som redogjorts för ovan bedömer Skolverket att Imanskolan inte uppfyller de krav på allmänna förutsättningar som ställs på verksamheten vid en fristående skola. Huvudmannen anmodas därför att till Skolverket redovisa hur den ekonomiska stabiliteten skall kunna säkerställas.

6 Imanskolans tillstånd att bedriva undervisning i årskurserna 7-9 har aldrig använts. Utifrån den genomförda inspektionen framgår att det finns brister när det gäller ekonomisk stabilitet, ledningskompetens (se 4.1, 4.5, 4.7 och 5.1) samt tillgång till lokaler och utrustning (se 3.3). Skolverket bedömer att Imanskolan i nuläget saknar de förutsättningar som finns för att bedriva undervisning i årskurserna 7-9. Mot denna bakgrund anmodas huvudmannen att redovisa om avsikten är att starta utbildning i årskurserna 7-9 inför höstterminen 2004 samt vilka åtgärder man avser att vidta för att säkerställa att utbildningen kan uppfylla författningarnas krav. 3 Krav på att utbildningen skall ge kunskaper och färdigheter som motsvarar det offentliga skolväsendet 3.1 Skolans organisation och ledning Imanskolan drivs av en stiftelse och förvaltas av en skolstyrelse. Skolstyrelsen består av tre representanter från stiftelsens styrelse, en lärare samt en förälder från föräldrarådet. Skolstyrelsens arbete innebär bland annat att ta fram läsårsdata, att gentemot personal behandla längre tjänstledigheter och uppsägningar i samråd med rektorn samt att utgöra skolans krisgrupp. Rektorn har det omedelbara ansvaret på skolan, vilket enligt honom själv framför allt innebär ett ansvar för att beslut tas inom det som lagen föreskriver, den lokala bearbetningen av kursplaner, schemaläggning, anställning av personal, ledning av det pedagogiska arbetet samt arbetsklimatet. Rektorn har studerat nationalekonomi i Algeriet och deltar i den statliga rektorsutbildningen i Uppsala, men saknar tidigare pedagogisk erfarenhet. Studierektorn är huvudansvarig för undervisningen i religionskunskap och arabiska. Han har en libanesisk utbildning i islamologi motsvarande 120 svenska högskolepoäng och har tidigare dels undervisat på en statlig skola i Libanon, dels arbetat som modersmålslärare i Uppsala kommun. 3.2 Lärarkompetens Vid Imanskolan finns 16 personer anställda som klasslärare, resurslärare eller annan personal. Utöver dessa 16 finns det ytterligare tre anställda som vid inspektionsbesöket var tjänstlediga. Skolan saknar tillgång till speciallärare/specialpedagog. Av de fyra klasslärarna är en utbildad till förskollärare, en till lågstadielärare och två till 1-7-lärare. Flera av dem har läst 5 p svenska som andraspråk. Klasslärarna har all undervisning i sina klasser förutom i ämnena idrott och hälsa, slöjd, hem- och konsumentkunskap samt religionskunskap. Ansvaret för dessa ämnen ligger på studierektorn, idrottsläraren och resurslärarna.

7 Läraren som ansvarar för idrott och hälsa har en fritidsledarutbildning. Studierektorn undervisar i profilämnet islam och ansvarar även för den övriga religionskunskapsundervisningen i årskurserna 4-6. Motsvarande undervisning för årskurserna 1-3 genomförs av en resurslärare som har barnskötarutbildning. Resursläraren som ansvarar för textilslöjden har en bakgrund som konstnär. Den tredje resursläraren, som ansvarar för hemoch konsumentkunskap samt idrott och hälsa för årskurserna 1-3, har läst 50 p svenska som andraspråk. I ämnet hem- och konsumentkunskap görs planering i samarbete med en av klasslärarna. Klasslärarna och resurslärarna har genom Stockholms universitet läst kursen Den mångkulturella skolan, motsvarande 3 p. De kommande kompetensutvecklingsinsatserna handlar om barnkonventionen och dess koppling till undervisningen. Flera externa samarbetspartners är engagerade. Den övriga personalen består av matsalsvärdinna/fritidsassistent, elevassistent och fyra tjänster som busschaufför/rastvakt/vaktmästare/städare. 3.3 Lokaler och utrustning Sedan Imanskolan startade sin verksamhet har man hållit till baracker som hyrs av Uppsala kommun. Dessa är placerade på den kommunala Almtunaskolans skolgård. Personalen på Imanskolan ser barackerna som en tillfällig lösning i väntan på att en ny skola skall byggas i anslutning till moskén. Idrottslokaler och en mindre matsal ingår i hyreskontraktet och tillhör Almtunaskolan. För Imanskolans del fyller matsalen även funktionen av lokal för fritidshem samt för undervisning i hem- och konsumentkunskap. I Skolverkets tillsynsrapport från 1998 framgår att Imanskolan från och med våren 1998 skulle få tillgång till Almtunaskolans trä- och metallslöjdsal. Så skedde, men enligt styrelsens ordförande fick Imanskolan efter vårterminen 1999 lämna lokalerna då kommunen åter behövde dessa för sin egen verksamhet. Skolverket konstaterar nu, drygt fyra år senare, att lokalfrågan fortfarande inte är löst. Någon undervisning i trä- och metallslöjd förekommer inte. Imanskolans rektor har haft kontakt med rektorer på olika kommunala skolor för att försöka finna en lösning. Tillgången till referenslitteratur, skönlitteratur, uppslagsverk och laborativt material är begränsad, enligt rektorn framför allt beroende på den begränsade lokalytan. Det som finns är utställt i de olika klassrummen. Det kommunala biblioteket besöks kontinuerligt och filmer skickas efter från kommunens AV-central. Det finns sex rum som används som klassrum varav ett är grupprum. Personalen har två rum, ett personalrum och ett rum som är ett kombinerat kontor för rektor, kopieringsrum och skolsköterskemottagning. Arbetsplatser för lärarna saknas.

8 Skolan har tolv bärbara datorer, i första hand avsedda för årskurserna 5-6. Dessa kan, en i taget, vid behov kopplas upp till Internet via ett telefonjack i personalrummet. 3.4 Undervisningens innehåll och arbetsformer Samtliga klasser, förutom årskurs 4, har en resurslärare. Den vanligaste dagsrutinen i dessa klasser är att klassläraren planerar för alla elever men att klassen sedan delas mellan klassläraren och resursläraren. Personalen har ett dagligt kollegialt utbyte kring olika aktuella händelser. Lärarna samarbetar kring fadderverksamhet och har gemensam planering inför temaveckor och friluftsdagar. De arbetsformer som är gemensamma för samtliga klasser är det så kallade storprovet (se punkt 3.5) och användandet av skolans kontaktbok (se punkt 4.6). Att dessa skall användas är fastslaget av rektorn. Samtliga elever i årskurs 6 läser spanska som språkval. Innevarande läsår var det aldrig aktuellt med något annat språk eftersom ingen elev uttryckte något sådant önskemål. Förra året läste eleverna franska. Språkvalsrutinen innebär att eleverna gör ett första- och ett andrahandsval på en blankett som sänds till hemmen. Undervisningen i svenska som andraspråk integreras i all undervisning. De flesta av skolans elever läser arabiska men några elever får istället extra stöd i svenska, matematik och engelska under dessa timmar. Utöver arabiska har skolan elever vars modersmål är turkiska, kurdiska, somaliska, urdu och ryska. Skolan har erbjudit undervisning i dessa språk men antingen har det varit för få elever eller så har inte föräldrarna tackat ja till erbjudandet. Organisationen för elevens val har sett olika ut år för år. Innevarande läsår ansvarar varje klasslärare och resurslärare för elevens val i respektive klass. Enligt rektorn stäms Imanskolans timplan årligen av mot de kommunala skolor som eleverna går till inför årskurs 7. 3.5 Skolans resultat Elevernas resultat följs upp genom så kallade storprov två gånger per termin. Storprovet omfattar svenska, matematik, engelska, no och so samt arabiska. Syftet är att utvärdera elevens lärande samt att ge föräldrarna information så att de skall kunna stötta eleven i hemmet. De nationella proven i år 5 genomförs. Resultatet från våren 2003 visade att ca 80 procent av de 18 eleverna hade godkänt i alla tre ämnena.

9 3.6 Bedömning Skolverket konstaterar att klasslärarna har lärarutbildning men att övriga undervisande lärare saknar sådan utbildning. Därtill saknas speciallärare/specialpedagog. Skolverket utgår från att huvudmannen vidtar åtgärder för att tillgodose behovet av specialpedagogisk kompetens samt för att säkerställa kvaliteten i den undervisning som bedrivs av personer som saknar lärarutbildning. Imanskolans elever har inte fått den undervisning i trä- och metallslöjd som de har rätt till. Skolan uppfyller därmed inte kraven på att ge kunskaper och färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar mot de kunskaper och färdigheter som grundskolan skall förmedla. Huvudmannen anmodas att redovisa hur detta skall lösas. 4 Krav på att utbildningen skall motsvara de allmänna målen och värdegrunden i det offentliga skolväsendet 4.1 Skolans mål Dokumentet Skolplan och arbetsplan innehåller en text om kvalitet och kvalitetssäkring men saknar målformuleringar som anger riktningen för skolans verksamhet. Dokumentet har inte utvärderats. Skolverket har också fått ta del av andra lokalt utarbetade dokument, exempelvis dokumenten Demokrati i skolan och Individuell planering för eleven i skolan. Om och när dessa är beslutade framgår inte. I intervjuerna med lärarna framkom att de i begränsad omfattning kände till de olika dokumentens förekomst, funktion och innehåll. När föräldrar vill att deras barn skall börja på Imanskolan fyller de i en ansökningsblankett. I en bilaga till denna framgår bland annat att: då problem uppstår kommer skolan att kontakta föräldrarna per brev. Om man efter tre kontakter inte uppnått någon förändring så sammankallas skolrådet för beslut om åtgärder. Om åtgärderna inte hjälper kommer skolledningen i alla situationer att följa gällande svensk skollag och i situationer då lagen så kräver även kontakta sociala myndigheter. I intervjuerna ställdes frågor om vilka problem som avsågs. Enligt rektorn syftar man på en elevs uppträdande i skolan. När det gäller nästa steg, att sammankalla skolrådet för beslut om åtgärder, kunde ingen av de intervjuade uppge vad som avsågs med skolrådet och vilka åtgärder som kunde vara aktuella. Begreppet skolråd förekommer inte i något annat sammanhang. Vid huvudmannens sakgranskning av rapporten förklarades detta med att begreppet skolråd är gammalt, men att skolrådet tidigare bestod av skolledning och föräldraråd. Detta motsvaras idag av skolstyrelsen. När det gäller Imanskolans kontakt med socialtjänsten uppger rektorn och intervjuade lärare att de i olika situationer har haft sådana kontakter.

10 Detta bekräftar även den före detta skolsköterskan. Skolverket har efter kontakt med socialtjänsten i Uppsala även kunnat konstatera att Imanskolan själva har tagit initiativ till att göra anmälan. 4.2 Skolans arbete med kränkande behandling och jämställdhet Skolledningen och skolans personal ser som sin huvuduppgift att barnen mår bra i skolan och i hemmet och att barnen klarar av sina olika roller. Alla intervjuade betonar att det är viktigt att skolan strävar efter att ha en helhetssyn på barnen och att skolan kan vara en bro mellan föräldrarnas och det svenska samhällets syn på olika sedvänjor. Skolan har en Handlingsplan mot mobbning som bland annat tar upp hur mobbning kan förebyggas och stoppas. Andra former av kränkande behandling behandlas ej. Av planen framgår att det skall finnas en arbetsgrupp som består av skolsköterska, två klasslärare samt rektor eller studierektor. I dagsläget består gruppen av rektorn och en av klasslärarna. Enligt vad de intervjuade eleverna och personalen uppger har inte Imanskolan några problem med mobbning eller annan kränkande behandling. Imanskolan har ingen uttalad strategi eller plan för hur man skall arbeta med jämställdhetsfrågor. Däremot har elevrepresentanter från Imanskolan deltagit i en temadag om jämställdhet som genomfördes av Barnombudsmannen i Uppsala. Från och med årskurs 4 undervisas idrott- och hälsa, textilslöjd, arabiska och religionskunskap i separata flick- och pojkgrupper. Samtliga pojkar från årskurserna 4-6 utgör en grupp medan flickorna nivågrupperas utifrån kunskapsnivå i arabiska språket och utifrån om eleven har arabiska som modersmål eller inte. Enligt intervjuerna är det endast i idrott- och hälsa som man av religiösa skäl väljer att dela på pojkar och flickor. Att skolan gör det även i de andra ämnena har, enligt skolledningen, organisatoriska orsaker då dessa lektioner på schemat ligger parallellt. Skolans bedömning är att gemensam undervisning i idrott- och hälsa inte längre är lämplig när barnen går in i puberteten. Det finns också en hänsyn när det gäller duschning. Eftersom vissa elever och deras föräldrar inte vill att barnen skall duscha gemensamt, tillåts eleverna duscha hemma om de så önskar. Skolan kräver dock att ombyte alltid skall ske i samband med lektionerna. Speciell klädsel är inte påbjuden för eleverna. De flickor som deltar i bönen bär slöja, men samtidigt är det frivilligt att delta i bönen. 4.3 Elevernas ansvar och inflytande Klassråden har möte varannan fredag och elevrådet en gång per månad. På elevrådet deltar rektorn. Elevrådet består av två representanter från

11 varje klass. Eleverna uppger att de på dessa råd kan ta upp sina synpunkter, frågor och idéer. 4.4 Allsidighet och saklighet i undervisningen Imanskolans konfessionella inriktning innebär att schemat innehåller undervisning i islam och arabiska 1,5-2 timmar varje vecka. På schemat används dock begreppet religionskunskap istället för Islam. De lokalt utarbetade kursplanerna innehåller utöver religionskunskapsämnet även profilämnet islam. Utöver undervisning om islam omfattar ämnet religionskunskap judendom och kristendom. Vid tiden för inspektionsbesöket pågick ett revideringsarbete av de lokala kursplanerna, bland annat planeras att undervisningen i framtiden även skall omfatta hindusim och buddhism. Vid planering av undervisningen i andra religioner än islam utgår de ansvariga lärarna, studierektorn och en av resurslärarna, från olika läromedel. Kopior från dessa läromedel används i undervisningen. Något samarbete med någon annan skola kring religionskunskapsundervisningen förekommer inte. Utöver att klasslärarna tar upp de kristna högtiderna som exempel på svensk tradition, allt eftersom de inträffar under året, har de inget ansvar för religionskunskapsundervisningen. I TV-programmet Dokument inifrån uttalade rektorn att sex- och samlevnadsundervisningen på skolan skiljer sig från den undervisning som finns i kommunala skolor. Rektorns egen förklaring till detta uttalande var att han var medveten om att det inte är någon skillnad men att han gav detta svar eftersom han visste (eller trodde sig veta) att hans besökande hade en annan bild. Detsamma gäller rektorns uttalande om att Imanskolan inte har sådana ämnen som muslimer inte tycker om. Med detta menade rektorn att Imanskolan inte har sådana moment i sex- och samlevnadsundervisningen som den besökande trodde. Klasslärarna uppger att de strävar efter att ta upp allt i sin undervisning på ett allsidigt och sakligt sätt. Detta menar de, på den nivå som är aktuell med hänsyn till kursplaner och elevernas ålder, även inkluderar undervisningen om sex- och samlevnad. Årskurs 4 har exempelvis läst om människokroppen. Bland annat användes videomaterial från kommunens AV-central. Den tidigare skolsköterskan tog upp frågor om sex- och samlevnad, i första hand enskilt, med eleverna. Det skedde med försiktighet eftersom det fanns ett motstånd från främst föräldrar. Rektorn hade dock givit sitt medgivande. 4.5 Elever i behov av stöd Enligt dokumentet Skolplan och arbetsplan skall läraren ta initiativ till ett så kallat resurstidsmöte när en elev behöver extra hjälp. I detta möte deltar rektor och lärare.

12 Enligt intervjuerna upprättas därefter vid behov ett åtgärdsprogram för de elever som behöver särskilt stöd. Som underlag används en av de fyra mallar som skolan har för detta ändamål. Vårdnadshavaren inbjuds att närvara. Om vårdnadshavaren inte deltagit informeras denne i efterhand. Berörd elev deltar ej. Åtgärdsprogrammen är tidsbegränsade och utvärderas efter fyra veckor Som tidigare nämnts finns det ett dokument som kallas Individuell planering för eleven i skolan. I detta framgår att Imanskolan valt att använda begreppet individuell plan med samma innebörd som åtgärdsprogram. I motsats till vad som sägs i intervjuerna framgår av dokumentet att elevers och föräldrars delaktighet vid utarbetandet av den individuella planen är centralt. Enligt dokumentet görs utvärdering efter en viss tid som bestäms gemensamt. Enligt rektorn prioriterar skolan i första hand att ge stöd till elever som inte har så goda förutsättningar att få stöd hemifrån. Det stöd som Imanskolan kan erbjuda elever i behov av särskilt stöd är att ge resursläraren extra tid med eleven. Imanskolan ingår sedan maj 2003 i VITS-projektet (Vardagsnära Insatser med Tydlig Samverkan) som är ett samarbetsprojekt i Uppsala län för arbetet runt familjer som har barn med koncentrations- och uppmärksamhetssvårigheter. 4.6 Skolans kontakt med hem, samhälle och arbetsliv Inför Imanskolans start läsåret 1996/97 trycktes en kontaktbok upp som var avsedd att användas för kontakten mellan hem och skola. Upplagan var så stor att den fortfarande används. Kontaktboken består av fyra delar. Första delen utgörs av några citat från den tidigare läroplanen Lgr 80. Den andra delen innehåller information om vilka krav skolan och hemmen kan ställa på varandra. De krav som skolan ställer handlar exempelvis om att barnet skall vara utsövt, passa tiden och att föräldern skall infinna sig på enskilda samtal och klassmöten. De krav som föräldern kan ställa handlar om att begära läsårsinformation, schema och namnuppgifter på personal. Den tredje delen utgörs av månadsvis omdömen, dels om olika ämnen, dels om elevens uppförande och information om eventuell anmärkning. Kontaktbokens sista del består av telefonnummer till skolans personal så som den såg ut när skolan startade år 1996. Enligt huvudmannen får hemmen i början av varje läsår en förteckning över personal, telefonnummer och läsårsdata. Utvecklingssamtal genomförs varje termin. Elever, föräldrar och lärare deltar. Vid behov av översättning till arabiska fungerar den lärare som ansvarar för skolans undervisning i arabiska och islam som tolk. Skolan har också ett föräldraråd. Ett visst samarbete finns mellan Imanskolan och Almtunaskolan. Vid inspektionsbesöket genomfördes en gemensam skoljogg och tidigare har brevkontakt funnits mellan eleverna. Enligt rektorn ingår Imanskolan också i olika nätverk och projekt, exempelvis det tidigare nämnda VITS.

13 Eleverna har deltagit i olika aktiviteter utanför skolan, exempelvis praodagar för årskurserna 5-6, allsångskonsert, teater- och biobesök. Skolan har även försökt få eleverna att delta i föreningsverksamhet till exempel att spela tennis och fotboll och även bjudit in representanter för föreningslivet till skolan för att berätta om dessa aktiviteter. 4.7 Bedömning Skolverket konstaterar att mycket av det innehåll som finns i Imanskolans lokalt utarbetade dokument är inaktuellt, motsägelsefullt och otydligt. Exempel på detta är den inaktuella och otydliga informationen om skolrådet och social anmälan, den motsägelsefulla informationen om elevers deltagande vid utarbetande av åtgärdsprogram samt det inaktuella innehållet i kontaktboken som bland annat innehåller citat från den tidigare läroplanen Lgr 80. Skolverket bedömer att den undervisning som genomförs av klasslärarna är allsidig och saklig. Det har inte heller framkommit något i inspektionen som tyder på att den övriga undervisningen skulle brista i allsidighet och saklighet. Däremot anser Skolverket att det är olyckligt att religionskunskap, som på denna skola är ett så i vardagen levande ämne, inte undervisas av utbildade lärare. Skolverket vill uppmärksamma huvudmannen på vikten av att mobbningsplanen revideras och utökas till att omfatta det enligt författningarna vidare begreppet kränkande behandling. Skolverket konstaterar att det finns brister i redovisningen av vilka rutiner som gäller för elevvårdsarbetet och särskilt när det gäller arbetet med åtgärdsprogram. Därmed svarar inte Imanskolan mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning i det offentliga skolväsendet. Huvudmannen anmodas därför att redovisa hur elevvårdsarbetet skall bedrivas för att säkerställa att författningarnas krav uppfylls. 5 Skolans kvalitetsarbete 5.1 Skolans kvalitetsredovisning Imanskolan har inte lämnat någon kvalitetsredovisning enligt förordningen (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet. Däremot finns tre enkäter, en för elever, en för föräldrar och en för personal, som enligt rektorn utgör ett underlag för den kommande kvalitetsredovisningen. Vid inspektionen fanns inget resultat färdigt från dessa. 5.2 Övrigt kvalitetsarbete Rektorns verktyg för att följa upp verksamheten består, utöver enkäterna, av de fortlöpande samtalen under konferenserna, spontana klassbe-

14 sök, krav på lärarna att dokumentera olika beslut och möten samt de tidigare beskrivna storproven. Imanskolan deltog i enkätundersökning som genomfördes av Uppsala kommun våren 2001 där syftet var att ge en bild av elevers och föräldrars uppfattning om skolan. 5.3 Bedömning Imanskolan har inte upprättat någon kvalitetsredovisning enligt förordningen (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet. Skolverket anmodar huvudmannen att upprätta en plan över vilka mål som skall ingå samt hur uppföljning och analys skall göras gällande läsåret 2003/04.