rka SVERIGES KYRKOR GOTLAND ERLAND LAGERLÖF

skogs rka SVERIGES KYRKOR GOTLAND ERLAND LAGERLÖF

Alskogs kyrka

Alskogs kyrka GARDE TING, GOTLAND BAND V: 2 Av ERLAND LAGERLÖF VOLYM 11 8 AV SVERIGES KY R KOR, KONSTHJ STO R ISKT INVENTA RIUM G R UNDAT AV S LGURD CURMAN OC H J OHNNY ROOSVAL PÅ UPPD R AG AV KUNGL. VJTTE RHETS H l STO RI E OCH ANTJKVJTETSAKADEMIEN UTGIVET AV STEN KA R LING, ARM J N TUULSE OCH PER-OLOF WESTLUND Almqvist & Wiksell Stockho]m 1968

UTGLYET M E D ANSLAG F R ÅN STATENS HUMANI STJSKA FORSKNlNGSRÅD Beskrivningen av Alskogs kyrka påbö1jades 1964, samt avslutades i augusti 1967. Excerperingen i ViLA har utförts av fru Karin Svalmström. Översällningen av bildtexter och sammanjailning till engelska har utförts av Albert Read. Bildmaterial, anteckningar och excerpter förvaras i A T A. Foto Sören Hallgren, där ej annal anges Grafisk fon ngivning Vidar Forsberg Omslagsbilden återger Marias och Elisabels möte, detalj av dopfumen fig. 237 På omstående sida Alskogs pastorals sigill 1828 ALMQY IST & W IK SELLS BOKTRY C K E RI A B U PP SALA 1968

Innehåll ALSKOGS KYRKA Kyrkagärden Kyrkobyggnaden Kyrkans byggnadshistoria Kalkmälningar Glasmälningar Inredning och in ventarier 171 176 198 203 204 208 NOTE R KÄLLOR O C H LITT E RAT U R FÖ RKORT N I NGA R 236 238 239 SUMMARY ~0

Alskogs kyrka Av ERLAND LAGERLÖF

ALSKOGS KYRKA Gotland, Gotlands län, Garde ting, Visby stift, sudertredingens kontrakt Kyrkogården Den äldre delen av kyrkogården (fig 176 A- B- C- D ) närmast o mkring kyrkan o mges i öster, söder och väster av e n kallmur av kalksten, i no rr av planterade lövträd. M urens utvä ndiga högsta höjd, ca!50 cm i söder och lägsta, ca l00 cm i väster. l ngångar i öster söder och väster. D en östra ingången utgöres av en medel tida sti glucka (fig 178) uppförd av ka lksten samt putsad och vitka lkad. Runda bågar i öster och vä ter. T aket täckes av tj ä rade vattrandade bräder. l det inre täckes rummet av brädta k på bjälka r. Vindsvåningen a nvänds som materi a lbod med uppgång per stege genom en lucka i det no rdvästra hörnet, samt med en rektangulär öppning i stiglucka ns västra röste med dörr av stående tjärade bräder. Möjligen kan denna ö ppning ha a nvänts som predikstol vid gudstjänster på kyrkogården'. Från sti glucka n löper en tra ppa av ka lk sten upp till kyrkogården, va rs södra del höjdes väsentligt genom på läggning av jord i sa mba nd med kyrka ns restaurering 1964-65. Södra sida ns ingång bestå r av en kalk stenstra ppa, som löper genom muren. l väster finns två ingångar, en smal, som leder in till ga ml a prästgå rd ens trädgård (nuvara nde stiftsgård) samt en bred ingång lä ngre åt väster, avsedd för fo r do n. Kring kyrk ogård smuren på a ll a sid or planterade lövträd sa mt buska r. E nli gt visitationsproto ko ll 1765 var hela kyrkogårdsmuren redan vid denna tid av sten. År 1850 a n mä rkes:»fö r a tt be reda större utrymme å Kyrk o gården ä r fråga väckt o m likens begra fnin g i ra d jemte hvarandra. Muren dero mkring hå ll er på att F ig 175. Triumfkrucifix frå n 1100-ta lets slut, deta lj av fig. 230. Foto 1964. Rood, end of 12th century, detail. omläggas.» M öjligen företogs vid detta tillfä ll e en utvidgning av kyrkogården åt no rr (fig 176 B- E- F C). Muren o mkring detta nya o mråde är av sa mma beska ffenhet som omkring det ga ml a, således ka llmur av kalksten, men ä r här betydligt sma la re (ca 65 cm, den gaml a ca 90 cm). Vid en biskopsvisitati on 1888 a ntecknades följa nde i protoko ll et:» Kyrkogårdens utrymme vore ä nnu tillräckligt. H. H. Biskopen på pekade, hurusom ma n i vå r tid borde va ra n og upplyst att icke lä ngre låta sig af gammal fördom hindras att begrafva de döda å norra sida n om kyrka n. H. H. Bi s kopen uppma nade ä fven Pastor och K yrko råd vinnlägga sig o m att kyrkogå rden geno m pl a nteringar å densamma bl efve en fridfull de dödas hvil o ort.» Fig 176. Situati o nspl a n, l :2000. Uppm J Söderberg 1943. Plan of cf111rchyard. S/TUATIONSPLAN J.r.,-:i l. ; (\,..,_ '= f ) f"i; tpj't: <.('.. -~ ~ o 50M J l.r 17 1

Fig 177. Kyrka n frå n sydost. Efter teckning av P A Säve 1842 ( 1864), ATA. Th e Clturch from S E. A fr er a drawittg by P A Säve 1842 (1864). F ig 178. Stiglucka n frå n väster. Medeltida. Öppningen i gavelröstet kan möj ligen ha tjänstgjort som friluftsprediksto L Foto 1965. M edieval lychgate from W. The opening in the gable may have be2tt used as an open-air pulpir. Fig 179. Kyrka n och stigluc kan från sydost. Foto 1965. Church and lychgale from SE. 172

173

Fig t 80. T värsektion av to rnet mo t öste r, längdsektio n mo t no rr, pla n samt sockelprofi ler l :300, resp l :20. Uppm J Söde rberg 1943. ändr 1965. Cross-seetian of tower Iaoking E, longitudinal seetian Iaoking N, plan and skirting pro/iles. l l \ \,\(. ~ l o l --~ S -ARNING..\-A o 50CK.ELPQOFIL [Q, l r'! f C l J [ _J ~ o IW LANGHUS 5/l.K.2JSTIA o TOR IV T o IM. l '""'""' 10:110 1 4 1CIIIm t l l l ii) t ZO AL. D

Fig 18 1. Kyrka ns södra rasad, l :300. Uppm J Söderberg 1965. Smil h front of Clwrch. Fig 182. Sektioner genom lå nghuset och koret mot öster, l : 300. U p pm J Söderberg 1943. Sections of nave and chance/ /ooking E. f l l fl J- l '. lkall ING c -C.

ALSKOGS KYRKA. Fig 183. K yrka n från västei. Fo to 1965. The Cl111rch ji-om W. Kyrkobyggnaden Alskogs kyrka bestå r av ett rakslutet kor, ett rekta ngulärt lå nghus, som en tid varit tvåskeppigt, samt ett torn i väster. D et stora gotiska koret gör att kyrkan får klövsadelkaraktär(jfr gra nnkyrkorna Garde 2 och Lye, SvK Go V: l). Långhuset är kyrkobyggnadens äldsta del uppfört under 1200-talets första fjärdedel. I anslutning till långhuset uppfördes det ännu bevarade tornet under 1200-talets andra fjärdedel (J 239?), 3 varigenom Kärnkyrkan fullbordades. Omkr. 1300 revs den romanska kyrkans kor och ett stort gotiskt nybygge i form av kor och sakristia påbörjades. Avsikten var säkerligen att fullborda det gotiska projektet genom att bygga ett större lå nghus och ett torn. Av okända orsaker kom denna byggnadskampanj aldrig att fullföljas. Material Kyrkobyggnaden ä r huvudsakligen uppförd av tuktad grå och ljusröd kalksten i nedan angivna arkitekturdetaljer. I vissa fall såsom i portaler, socklar och fönsteromfattningar ä r stenen fint h uggen. Hela kyrkobyggnaden är putsad och vitkalkad, vi lket senast skedde i samband med kyrkans restaurering J964-65. Hörnkedjor av huggen kalksten med putsrand. -Tornet och lå nghuset har enkla skråkantsocklar (fig 180) medan koret och sakristian ha 176

KYRKOBYGG ADE skrå ka ntad sockel överst för edd med rundstav (fig 180). Ingångar Långhuset ha r på södra sidan en rundbågig tvåsprångig portal (fig 184) med flankerande kolonnetter, som fortsätta i en rundbågig arkivolt. Kolonnetterna uppbära rikt utformade kapitäl med fi gurskulptur. På det västra kapitälet en örn (fig 185) med fyra ben, vilken med näbben griper om den nedåt avslu tande vulsten. Det östra kapitälet utgöres av en fl erfigurig skulpturgrupp (fig 186) : i mitten stående ma n med bok tryckt mot bröstet, på hans vänstra sida ett lej o n, vars huvud ha r mänskliga drag; till höge r knäböjande adorant samt bakom hono m ä ngel och drakliknande djurfigur. Möjligen skall scenen framställ a evangeli sten Markus med sin symbol, lejo net, samt ado ranten möjligen en donator. Ängeln och draken representera r förmodligen det goda och det o nda. Båda kapitälen är huggna i en ga nska primi tiv men ex pressiv stil. De ha r av J ohnny Roosval förts till en grupp skulpturer skapade av en stenhugga re med a nonymnamnet Globus4 (jfr A la, SvK Go lys 612). - Portalens kolonnetter vilar på höga baser med hö rnblad. Den inre smygen är utan huggen o mfattning, rundbågig och svagt snedsrn ygig. D en sy nes ha vid ga ts uppåt i se n tid. Tröskelsten av sli pad ka lksten inl ades vid en restaurering 1964-65. Bomrän no rn a ä r igenmurade. Dörr av stående furubräder utvändigt fodrad med li gga nde, i ka nterna profilerade bräder. Medeltida po rtklapp av smidesjä rn (fig 187) rund bricka samt ring prydd av ett odjurshuvud av brons D 15, ringens D 14. Dörren tillkom sannolikt vid en resta urering på 1860-talet. T ornet har på västra sidan en rundbågig, tvåsprångig po rta l (fig I 90) med fl a n k era n de kolonnetter i sprången. K o lo nnetterna uppbär kapitäl med huggen orna mentik (fig 188, 189) samt vilar på baser med hörnblad på höga nederst avfasade sockla r. Kolonnetterna fortsätter uppåt i en tjock rundbågig a rkivolt Portalens inre smyg, som sakna r huggen omfattning, är uppåt rakspetsigt avslutad. Bomrännorna är igenmurade. - Portalen ha r nu två dörrar, båda frå n en restaurering 1964-65. Den ena, fästad på södra sidan, är en glasdörr m ed ram av svartmå lat järn. D en andra, med fästen på no rra sid a n bestå r av stående furubräder, utvä ndigt fodrad med li g gande, i ka nterna profi lerade bräder. Ko rportalen på södra sida n ä r kyrka ns största och ståtligaste portal (fig 193). Den är skulptura lt rikt utsmyc kad och krönes av en virnperg. Po rtalöppninge n är avtra ppad, i vinklarna stå r slipade kolonnetter, som i spetsbågen fortsättes i form av rundstavar med samrna må tt. Under a rkivalten rikt skulpterade kapitälband (fig 191, 192) av grågul ka lksten. På en hög tröskelsten står porta lens poster uppbärande en konturerad tyrnpa nonskiva. Poster och tympa nonsten täckes av en rikt ornerad ma ntel. Vimpergen täckes av hå lkä lade kalkstenspl attor. Tra ppformigt lagda, stora tröskelstena r leder upp till porta lens öppning. Portalens arkitekto ni ska uppbyggnad och ka pitä lba ndens ornamentik har må nga slä ktinga r i den Fig 184. Långhusets söd ra portal, 1200-ta lets förra hä lft. Foto 1965. Sportal of nave; first ha/f of 13th century. 177

A L SKOGS KY RK A F ig 185. Långhusportalens västra kapitäl, örn som biter över en vulst. Foto 1965. W capita/ of nave portal, an eag/e bi ting over a moulding. Fig 186. Långh usportalens östra kapitäl med svårt ydd fig urframställning, möjl igen avses alt avbilda evangelisten Ma r kus med ha ns symbol, lejonet. Foto 1965. E capita/ of nave portal. The figures are difficult lo interpret, bu t may be S t Mark and his symbol, the lion. gotländska portalfl o ra n frå n tiden om kr. 1300. Den ha r sammanställts med po rtalerna i Rone och Nä r, 5 vilka ansetts ha huggits av den a nonyme stenhuggaren och byggmästa ren R onensis. Stö rsta överensstä mmelsen synes den dock ha med korportalen i grannkyrkan G a rde, 6 vars ka pitälba nd nästan i varje detalj ä r id entiska med alskogportalens. Portalens inre smyg med omfattning av huggen ka lksten är uppåt ra kspetsigt avslutad. Bo mränna i östra smyge n med kva rsittande, ännu a nvänd bo m. Rä nna n i västra smyge n är ige nmurad. D örr av stående furu bräder, utvändigt klädd med liggande tj ä rade bräder, liten in gångsdörr. Hela dö r ren ä r invändigt målad i mö rkbrun ströppelm ålning. Portklapp av svartmålat smidesjä rn. Fig 187. Beslag av jä rn och brons på södra långhusportalens dörr. Foto E Lagerlöf 1965. Iron and bronze work on S door of nave. Fönster K orets östra fönster är trekopplat (fi g 194) med såväl yttre som inre spetsbågiga o mfa ttnin gar av huggen ka lksten. Det mellersta fönstret är något högre ä n de fl a nkera nde. De två sid ofönstren är försedda med några rutor medeltida glasmålninga r (se neda n). 178

KYRKOBYGGN ADE Fig 188. Tornporta lens no rra kapitä l. Foto 1965. N capiral ofrower pm ra/. Fig 189. Tornportalens södra kapitäl med huggen växtornamentik. Fo to 1965. S capira/ of rower porrat with earved p/anrs. Fig 190. Tornets västra portal, 1200-ta lets förra hälft. Foto 1965. W porrat ofrower; /irsr ha/f of J J rh cenrury. l östra korfa adens översta del finn s ett litet rundbågigt fön ter med omfattning av huggen grå kalksten. Detta fönster har säkerligen tillhört ett äldre ko r, där det sa nnolikt var placerat i södra muren. Koret ha r även ett fönster på södra id a n med omfa ttning, mittpost och masverk av huggen kalksten (ng 193). Ä ven detta fönster har säkerli ge n varit försett med gla må lninga r, varav dock nu intet å terstå r. Lå nghusets fyra stora fön ter, två på södra sidan och två på no rra, är a lla upptagna under 1800-talet. De ä r spetsbågiga, uta n huggna omfattningar och med inre fö nsterbågar av gråmåla t trä. Ur prungligen hade lå nghuset anno likt fyra små rundbågiga högt sitta nde fönster, med o mfattningar av huggen sten (jfr grannky rka n Garde). sakristi a n ha r på östra sidan ett fönster med fy r passformad omfattning av grå ka lk sten. En svag 2-68 156 1 A l.sk O(J8 k yrka 179

Fig 19 1. Korporta lens västra kapitä lba nd. F oto 1965. W capita/s of c!rancd portal. 180

Fig 192. Korportalens östra kapitä lba nd. Foto 1965. E capita/s of chancel portal. F ig 193. Korport a len sa mt korets södra fönster, omkr 1300. Foto 1965. Chancel porrat and S windo w of chance/, ca 1300. 181

Fig 194. K oret och sakristian från nordost. Foto J965. Chancel and l'estry from N E. 182

Fig 196. Ljusglu gg i tornets första övervå ning. Ko lo nnett och kapitäl av kalksten rekonstruerades vid restaureringen 1964--65. Foto 1965. Light ho/e in firsr jfoor of rower. The limesrone co/onnerre and capiral were reconsrmcred during the resrorarian 1964-65. Fig 195. Ingång till torntrappa n vederl ag. Foto 1965. västra to rnbågens no rra Enrrance ro rower sraircase in N side of W rower arc/1. Fig 197. T orntrappans ingå ng till to rnets första övervå ning. Täckskiva av kalksten med trepassfo rmad nederkont ur. Fo to 1965. En trance of rower sraircase inro jirsr jfoor of rower. C overing s/ab of lirneslone with trefoil lower conrour. 183

ALSKOGS KYRK A konvexitet utvändigt, a ntyder att detta fön ster varit avsett för en a bsid, 7 där det haft sin plats i öste r trax ovanför a ltaret. Detta styrker a ntagandet att det ri vna ro ma nska koret hade absid (jfr nedan, kyrka ns byggnadshi storia). Tornet Fig 198. Slavkonstruktio n i to rnets första övervå ning, delvis tro ligen medeltida. Foto 1965. Timber construction 0 11 firs t floar of tower, part/y probab/y medieval. Tornet i väster ä r de n roman ka kyrkobyggnadens bäst bevarade del. Det har en stor rundbågig portal i väster (se besk r. ovan). Bottenvånin gen fö renas med lå nghuset genom två samma nfogade båga r. Upp till tornets övre våningar leder en trappa i no rra muren. Jngång genom en rundbågig smal öppning med o mfattning av huggen kalksten, placerad i den västra tornbågens no rra a nfang (fig 195). D är trappan kröker mot väster ä r en dörr p lacerad, vilket av a nslag och ä ldre gångjärn att döma synes vara den ursprungli ga a nordningen. D en nuvarande dörren av stående, o må lade furubräder till kom vid en restaurering 1964-65. Tidigare va r dörren en tid placerad i in gångsöppningen i båga nfanget Trappan täckes av ett tunnvalv lagt av kalkstensflis. Den belyses av en rundbågig ljusglu gg i västra väggen. Vid trappans övre mynning e n ingång täckt av en kalkstensskiva med trepassformad kontur (fi g l97). Denna in gång leder till första tornvå nin gen. Dö rr av stående o må lade furu bräder. l södra mure n rundbågig tvådelad ljusglugg (fig 196). Gluggen delas av en kolo nnett med rund bas och fyrkantigt kapitäl, som insattes vid en restaurerin g 1964-65 (jfr likna nde ljusglu gg i Ha lla kyrkas torn, SvK Go ly, s 258 och fig 295, 296). Våningen synes ha täckts med ett brädtak på bj ä lklag; några bjälkar kvar på ursprungli g plats. Vå ningens södra del ha r varit avpl a nkad geno m en stavkonstruktio n, 8 som delvis är bevarad (fig 198). Tre furuplankor vid västra väggen synes va ra ur- Fig 199. Detalj av stavkonstruktionen tig 198 med ristad o r na mentik sa mt spå r av tj ä ra, vilket a ntyde r a tt dessa bräder ursprungligen kan ha varit placerade i en yttervägg. Foto 1965. Detail of limber collslructioll, fig. /98, with earved ornamenlation and traces of tar, which suggests thai t hese planks may original/y have been on an externa/ wall. 184

KYRKOBY GGNA DEN sprungliga. De stå r på syllbjälke samt är samma nfogade med dymlinga r. Bräderna ä r ornerade med koncentriska cirkla r samt med profi lering vid ka nterna (fig 199). Bred vid de tre ä ldre pla nkorna stå r ytterli gare tre grovt bi lade bräder, vilka sa nn olikt tillfogats i äldre tid. syll bjälkarna sträcker sig ä nda til l ö stra muren, vi lk et bör tyda på att hela rummet ursprungligen va rit avpla nkat. Väggkonstruktionen, som sannolikt är medeltida, ä r ej inbyggd i mura rna. Rummet ha r förmod li gen a nvä nts som förvaringsutrymme ell er likna nde (jfr liknande konstruktioner i Lye torn, ovan s 26 samt Ha blingbo to rn). 9 Till de övre tornvå ningarna ko mmer ma n med stegar. På den a ndra vå ningens västra vägg avteckna r sig i putsen spå r av ett ytterta k (fig 20 1 ), vilket tyder på att tornbygget utförts i eta pper. Kl ackvåningen har stora rundbågiga ljudgluggar e n i varje väderstreck med omfa ttninga r av huggen ka lksten. De uppdelas av kolonnetter av ka lksten, av vi lk a endast den östra (fig 200) är ursprungli g. D e övriga tillkom vid en restaurering 1964-65 jä mte baser och kapitäl med den östra kolonnetten som förebild. Den västligaste bjälken i klackvåningen är på undersidan dekorerad med in skurna ornament i form av slingor (fig 202). Det har förmodats att denna bj ä lke till hört en stavkyrka, som i så fa ll skulle ha varit de n ä ldsta kyrka n på platsen. 10 Ornamentiken tyder på att den kan härröra frå n tidigt 1100-tal. Tornet täckes av en spetsig gotisk spira, som övergår frå n fyrkant till åttkant och krönes av en hög hjärtstock (fig 179). Den ä r på gotlä ndskt sätt täckt med tjä rade, horisonta lt lagda bräder. N uvarande spira uppfördes 1953, med den föregående spiran frå n 1802, ombyggd 1850 (räk), som förebild. Spirans utformning återgår säkerligen på ä ldre, möjligen medeltida förebilder. Vid restaureringen 1964 65 igensattes rakspetsigt täckta takkupor i a lla väderstreck. Fig. 200. Tornets östra ljudglugg med ko lonnett och kapitäl av ka lksten. Foto 1965. E sound ho/e of tower with limestone colonnette and capita!. sakristian Sa kristi an norr om koret synes ha uppförts samtidigt med koret, således omkr 1300. Härpå tyder bl a sockeln som har samma utformnin g som korets d v s rundsta v över skrå kant (fig 180). På grund av ni våsk illnaden har de båda sockla rna ej förband. Sakri- Fig 20 1. Västra muren i to rnets a ndra övervå ning med spår av tillfä lligt yttertak. Foto 1965. W wall in seeond flooroftower with traces ofa temporary roof 185

:. ) Id.. - - - - - ';../ F ig 202. Bjälke av ek med inskurna o rna ment, medeltida. Nu i kl ockvå ningen. H a r möjligen ursprungligen tillhö rt en träkyrk a. Eft er tuschteckning av P O Westlund 1932. Oak beam with cm ved, medieval ornamentation. Now in the bel/ chamber. May have original/y be /ongec/to a rimber church. F ig 203. Ko rets no rra fasad och sa kristia n frå n no rdost. Fo to 1965. N front of chancel and vestry from N E. 186

stia n ä r liksom kyrkobyggnadens ö vri ga dela r putad och vitka lkad med unda ntag för hö rnkedjorna, som ä r av huggen ka lksten. D en täckes av ett sadelta k av tj ä rade bräder. Det fyrpassfo rmade fö nstret i östra muren (fi g 203) ha r ynba rl igen tillhört a bside n i ett äldre ko r (se ovan). lngången frå n ko ret ha r en uppåt trepassfo rmigt avslutad o mfattning av huggen ka lkste n ( fi g 204). Möjligen ha r denna ingång ur prungli gen tillhö rt det ä ld re, ro ma nska ko ret och då varit placerad på södra sida n såsom korporta L Dö rr bestående av två breda furupla nko r med o mra mning av profilerade li ster (fi g 204). l den trifo lie fo rmade övre delen ett liljeformat snidat o rna ment. Dö rren ä r även prydd med ri stade geometriska o rna ment i fo rm av ko ncentris ka cirkla r och stjä rnor. Möjligen ha r den ursprungligen tj ä nstgjo rt som ko rdörr i det ro ma n ska ko ret, och skulle således kunna hä rröra frå n tiden o m k r 1200. s a kristi a ns innermura r ä r putsade och vitka lkade. Rummet täckes av ett ribblö t krysvalv av ka lksten med svagt kupade ka ppo r a mt med i putsen tydligt synli ga grater. l. no rra och vä tra väggarna finn s ni cher. Den no rra, o m ä r störst (fi g 205) är uppåt ra k petsigt av lutad samt fodrad med bräder. De n stä nges geno m två dörra r av furu, av vilka den västra ä r fö r edd med mynthå L Nischens H 125, B 65, Oj 36. - Nischen i västra väggen ä r re kta ngul ä r (li ggande) med ra k övre avslutning a mt fodrad med bräder. En enkelt utfo rmad lucka, som fälles nedå t. stä nges med beslag av smidesjä rn samt med hä nglås. Denna ni sch ä r möjligen upptagen i sen tid. H 62, B 108, Oj 32. Yttertak Ytterta ken på lå nghuset, ko ret och sakristi a n täcks av vattra ndade bräder, vilka tillko m i a nslutning till resta urerin gen 1964-65. Lå nghusta ket va r en tid täck t med tegel, meda n korta ket ha ft spå n som täcknin g. Vi d en visita ti o n 1765 a ntecknade fö lja nde:»...ä fwe n uppmuntrade Pnesul Alskog Sockne mä n a tt med T egel täcka det ä nnu med bräder täckta ha lfwa Kyrko Ta ket, fö restä lla nde dem ej a llena t hwad nytta och be pa ring de hä ru taf med Tiden kunde fö r vänta, uta n ock a tt den hä rtill erfo rderli ga ko tnad sna rt kunde ersi! ttas igeno m de hä rmedelst bespa rda Bräders föryttra nde...» F ig 204. Sak ristieingå ngen i korets norra mur med omfattning av huggen kalksten. U rsprunglig dörr med inskurna geometriska ornament sa mt sågad ra m och snidad krönprydnad. Foto 1965. Entrance to vestry in N wall of c/wnce/ with s11rro11nd oftooled limesrone. Original door with earved geometrical pallen r. and sawn frame and earved architrave. T a kstola rna över både lå ng huset och ko ret fö r nyades i samba nd med re ta ureringen 1964-65, dock med a nvända nde a v ma teri a l frå n ä ldre ta ksto la r. Vid nedtagningen av korets ta kstol påträ ffades en 187

ALSKOGS KY RK A Fig 205. In teriör av sa kristi a n mot norr. Foto 1965. ful erior of vesfly Iaoking N. bj älke med å rta let 1634, förmodligen tidpunkten för nybyggnad av denna takstol. Interiör K yrka ns interiör (fi g 207, 208) kä nnetecknas av sin tredelning: ett brett, väl upplyst to rnrum, som öppna r sig mot lå nghuset ge nom två sammanfogade vida bågar, ett relativt sma lt lå nghus med pl att trätak sa mt ett högt och stort kor med en trefönstergrupp i östra muren. Murar och va lv ä r putsade uto m å huggna stendeta lj er såsom o mfattninga r och hö rnkedjo r. Lå nghusets no rra vägg nä rmast triumfbågsmuren ä r något förtunnad geno m en båge (fig 180). En likna nde båge finn s även på motsvara nde plats i södra muren, men ä r där igenmurad. Bågarna tillko m sa nno likt vid det goti ska korets uppföra nde, förmod ligen frä mst för a tt bereda plats åt sidoaltaren.u Den norra bågen, som en tid va rit igenmurad återupptogs vid en resta urering 1964-65, hä rvid upptäck tes även en rek ta ngul ä r öppning i bågens övre del; a nvä ndning okänd. Bågar Triumfbågen, som fö rena r ko r och långhu s, ä r spetsbågig (fig 208) med o mfattning av fint huggen ka lksten. Anfangslisterna är enkelt profilerade. Denna båge liksom hela triumfbågsmuren tillkom i samband med det goti ska korets uppförande omkr 1300. Lå nghusets östra m u r revs vid samma t i Il fä lle. Lå nghus och to rnkammare förenas geno m två sammanfogade rundbågiga ö ppningar (fig 207) av vilka den östra är högst. D enna to rnbåge, som upp 188

KYRKOBYGGNADEN tagit i lå nghuset västra mur, va r före resta ureringen 1964-65 betydligt vida re. D å ma n vid detta tillfälle borttog en förstärkning, som va r placerad på norra sidan i bågen, visade det sig nödvändigt att göra bågen smalare och hä ri genom förstä rka lå nghusets västra m u r. Valv T o rnkammaren täckes av ett kryssvalv med ma r ke rade gra ter. Vid valvanfa nge n är fyra små konsoler av kalk sten a nbringade. Lå nghusets innertak bestå r numera av gråmå lade bräder, brutna i tre plan. Detta tak inlades på 1800 talet. Tidigare fanns här ett förmod li gen platt trätak, som av bevarade rester att döma var må lat med akantusrankar i rött och svart på vit botten (fig 2 11 ). En tid ha r dock lå nghuset va ri t välvt, vi lket framgå r av klart sy nli ga spår av konsoler och valvkappornas markerade sträcknin g på no rra och ödra mura rn a. Va lvspåren visa r även att lå nghuset va rit tvåskeppi gt och indelat i tre traveer, således med sex va lv uppburna av två kolo nner. 12 Ett enkelt, oornerat kapitäl, se k undä rt a nvänt som piscina (fig 2 12), påträffades i korgolvet vid resta ure ringen 1964-65. Det ha r av a llt att dö ma tillhört den ena av kolonnerna i lå nghuset. Då någon arkeologisk undersökning ej kunnat företagas under lå nghusets golv, ha r man ej exakt kunnat fastställa va r ko lo nnernas baser har varit placerade. Va lven avlägsnades sanno li kt i samba nd med det goti ska ko rets uppfö ra nde, då lå nghusets västra m u r revs. Det stora goti ska korrummet täckes av ett högt kryssvalv av ka lksten med nedtill synliga grater. Hjässlinjerna ä r endast svagt ma rkerade. Golv Ko rets golv bestå r av slipade ka lkstenshä lla r samt av gravstenar av kalksten och sandsten frå n medeltiden samt från 1600- och 1700-ta len (se gravstena r). Golvet i lå nghuset ä r av trä med unda ntag fö r den västli gaste delen, som li ksom rin gkammarens golv bes tå r av sli pade kalkstenshä ll a r. D etta ka lkstensgolv höjer sig två tra ppsteg (ca 30 cm) över lå nghusets övriga golvnivå. Med unda ntag för golvet vid a ltaret i korets östra del bestod golven före resta u reringen 1964-65 av bräder. Fig 206. Fönsternisch i sakristia ns östra mur. Den snidade duva n har ursprungligen tillhört prediksto len. Foto 1965. Window bay in E wall of ves/ty. The earved dove belonged originally lo 1he pulpil. Nischer l ko rets mura r fin ns tre större ni scher och en mindre: - l. l korets södra mur, rundbågig sittnisch (sedi/e) med omfattning av huggen ka lksten (fig 2 13), ba kre väggen vitkalkad. sittsten av grå kalksten, något hå lkä lad. Denna sten kan ursprungli gen ha tjänstgjort som a ltarskiva till ett sid oalta re i lå nghuset. Dess högra del är avslagen. Troligen ha r denna rundbågiga ni sch tillhört det ro ma nska kor som revs då det nuvarande koretuppfördesp - Mått (inre): H 142, B 110, Dj 51. - 2. l södra muren strax öster o m sittnischen finn s en liten e nkel ni sch uta n o mfattning (fig 2 13). Förmod ligen ha r den tjänstgjort som depositorium. M ått: H 47, B 43, Oj 38. - 3. J norra muren bredvid a ltaret finn s ett rakspetsigt avtäckt sakra mentsskå p, invändigt brädfodrat och uppdelat i två sektioner (fi g 2 14). Omfattningen av trä ä r rikt utfo rmad med snidade krabbor och ornament sa mt krönes av en lilja. Dörrarna har 189

Fig 207. Interiör mot öster. Foto 1965. fnlerior Iaoking E. 190

F ig 208. Interiör mot väster. Foto 1965. Interior Iovking W. 191

F ig 209. Interiör mot öster före restaureringen 1964-65. Foto N Lagergren 1960. Interior Jooking E, hefm e the restoration 1964-65. F ig 2 1 O. l nteriör mo t väster fö re restaureringen.1964-65. Fo to N Lagergren 1960. lillerior look ing W, hefore the restoration / 964-65. 192

KYRKOBY GG ADEN på utsida n ursprungliga beslag av bl å må la t smidesjä rn prytt med rosetter och med liljefo rmade ändar. Dörrarnas insidor har väl bevarade må lninga r av hög kvalitet (fig 215-218). Nederst Bebådelsen (inifrå n sett). På högra dörren Ängeln Mikael med språ kba nd ; på vänstra dörren Ma ri a med högra ha nden höjd i en välsigna nde åtbörd, vid hennes huvud en duva. Ovanför bebådelsescenen ä nglar med ljussta var i hä nderna. Färgskala: g uld, rött, grö nt, svart och vitt i klara lysande färger, svart konturmå lning mo t mörkgrö n fond. M ålninga rna anses ha utförts av samme mästare som gjort glasmå lninga rna i korets östra fönster.!'' D e skulle sålunda ha tillkommit i samba nd med ko rets uppföra nde o m kring 1300. Nischens H 120, B 64, D j 42. - 4. ( l korets no rra mur väster o m sakri stieingången.) Rakspetsigt avtäckt ni sch med o mfa ttning av enkelt profilerade bräder. l nvä ndigt brädfodrad samt delad i två fack. Nischen som en tid va rit igenmurad frilade vid en restaurering 1964-65. - H 141, B 102, Dj 47. Fig 211. Bräder och bjälkar som ursprungligen va rit infogade i lå nghusets innertak, med målning frå n 1700-talet. Foto 1965. Boards and beams, original/y in the ceiling of the nave, with paintings dating from the 18th century. Fig 2 12. Kapitä l av kalksten, sekundä rt använt som pi cina. Foto 1965. Capita/ oflimestone, used secondcii i/y as a pisci1w. 193

ALSKOGS KYRKA Fig 2 13. Sittnisch (sed ile) i korets södra mur med o mfa ttning av huggen ka lksten. Till vänster en kvadratisk fö rvarin gsnisch. Fo to 1965. Sedile in S wall of chancel, with tooled limestolle surround. Le/t a square storage niche. Kyrkans byggnadshistoria D en första kyrkan på platse n var förmodligen en!ige n tj ä nstgjort i en yttervägg. Den o rnerade bjä l träkyrka. Dess utseende är obekant. Möjligen kan ken i klackvåninge n ka n också härröra frå n en träden stavkonstruktion, som nu ä r uppsatt i tornets kyrka. första övervåning va ra en rest av den fö rmodade Under 1100-ta lets se nare hä lft började en stenträkyrkan. T re av bräderna i denna har tydliga kyrka uppföras. l en fö rsta etapp byggdes ett kor spå r av tjära, vilket torde tyda på att de ursprung- med a bsid (fig 264a). Detta ä r nu helt försv unnet 194

Fig 21 4. Sak ramentsskåp i korets norra mur med dö rra r och omra ttning av trä, sällsynt vä l bevarad må lning, Bebådelsen, omkr 1300. Foto 1965. Sacramen r cupboard in N wall of chance/ wirh wooden doors and surround; uncommonly weil-preserved painring, rhe Annunciarion, ca 1300. 3-68l5ö l A lskogs kyrka 195

Fig 2 15. Ängel med vax ljus, deta lj av ti g 214. Foto 1965. Angelwith candle, detail of fig 214. Bilderna har placerats så att kompositio nen överensstämmer med grupperinge n sedd ini frå n då skåpets dörrar ä r stä ngda. F ig 216. Bebådelseängel, detalj av tig 2 14. Foto 1965. Angel, detail offig 214. 196

Fig 2 17. Ängel med vaxljus, detalj av tig 214. Foto 1965. Angel wirh candle, derail offig 214. Fig 218. Ma ria mollager beb,delsen, deta lj av tig 214. Foto 1965. The Virgin receiving rhe Annuncia rion, derail ofjig 214. 197

ALS K OGS KYRK A med unda ntag för några m urrester under det nuvara nde ko rgolve t samt å tera nvä nda po rtal- och fönste ro mfattningar. Det ä ldre ko ret revs i samba nd med det nuva ra nde, goti ska ko rets uppfö ra nde o mkr 1300. Vid kyrkans resta urering 1964-65 gavs tillfä ll e att utföra viktiga byggnadshi sto ri ska undersökningar fra mför a ll t i koret. 15 Hä rvid på träffade det ä ldre ko ret norra grundmur samt några grundstena r, som a ntydde att det hade haft a bsid. På södra sid a n fö rsvårade unde rsökningen betydligt på grund av de begravnin gar, som företagits hä r under 1600- och 1700-ta len ( fi g 2 19). Den viktiga frågan o m koret ur prungli gen ha ft a b id ell er va rit ra kslutet i öster, besvaras dock ej enba rt geno m grävningsundersökningen. s a kri stia ns östra fö nste r (fi g 203) med fyrpassfo rmad innerkontur ha r ursprungli gen va rit pl acerat i en a bsid. Detta fra mgår av de n tydliga konvex itet fönsteromfattningen ha r utvändigt. Av a llt att döma ha r fönstret ursprung li gen haft sin pla ts i ö ter ra kt ovanfö r a lta ret i den fö rsvunna kora bsiden. Det lilla rundbågiga fö n ter, som nu ä r placerat i östra ko rfa aden röste, h a r äke rli gen också ti ll hört det ro ma nska koret, där det förmodligen va rit pl acera t i södra muren bredvid en po rta l. Möjligen ha r även den nuva ra nde ingången frå n koret till sa k ri sti an (fi g 204) tillhört det ä ldre ko ret, dä r det i så fa ll tj ä nstgjort som sydpo rta L Tro ligen bibehölls lå ngh u et a v trä en korta re tid. U n der den n a byggnadsperi od ( Il 00-ta lets sena re hä lft) a n ka ttades en do pfunt av sandsten (fi g 237) samt ett triumfkruc ifi x (fi g 230). U n der 1200-ta lets första fj ä rd edel fo rtsatte ma n uppföra ndet av den ro ma nska kyrka n. Nu tillko m lå nghuset, det nu va ra nde. Det gjo rd es något sena re tvåske ppigt med två ko lo nner ( fi g 264 c ett ka pitä l bevarat, fig 2 12) görd elbåga r och konsole r, av vilka spå r fi nnas på norra, västra och södra mura rna. 16 Detta bör ha utfö rts under 1200-talets a ndra fj ä rdedel. Upp till vin den kom ma n geno m en sma l in gå ng i lå nghu ets syd vä tra hö rn med en ko rt tra ppa, som mynna r i den västra murens krö n (jfr likna nde tra p po r i Sj o nhem SvK G o IV s 906, sa mt i Öja kyrkas lå nghus). Möjligen a nvä ndes lå nghusvinden en tid som refu gium. När to rnet uppförde under 1200 ta lets a ndra fj ä rdedel bl ev denna tra ppa överflödig och murades igen. Den återupptogs vid en restaurering 1964-65, va rvid e n grå må lad trädörr insattes i ö ppningen i sydvästra hörnet (se fi g 208). Till denna lå nghusbyggnad hör nuva ra nde syd po rtal, som geno m sin uppbyggnad och sin a fi gurprydda ka pitäl ka n dateras till 1200-ta lets fö rsta fj ä rdedel. Mästa ren til l reli efern a på ka pitälen ha r fått a no nymna mnet»gio bus» på grund a v de kl o t runda formerna hos ha ns skulpturer. Ha ns verksamhet va r fra mför allt förlagd till ö ns ö tra del, dä r ha n utom i Alskog ha r utfört po rta l kulptu r i Ala, Ardre och La u. 17 Alskogs första tenk yrk a fullbordades, som ovan a ntytts, under 1200-talets a ndra fjärdedel geno m a tt ett to rn uppfördes i väster. Hä rvid fi ck lå nghusets vä tra mur stå kva r, va rför tornkamma ren nu förena med lå nghuset geno m två bågar (fi g 208). T ornet erhöll en rundbågi g po rta l i väste r, va rs a rk i tektoni ska uppbyggnad och ka pitälfo rmer ha sto ra öve r ensstämmelser med Vi sby Ma ri a kyrkas västporta l, som dateras till tiden strax före 1225. 18 Ett i T axusli sta n a nteckna t å rta l fö r Alskog, 1239, kulle kunna gälla in vigningen av kärnkyrka n i samba nd med to r net fullbo rda n. Vid tiden o mkr 1300 a nsåg för a miingen den roma nska kyrka n vara för liten och på började ett nytt stort byggnadsföretag. F ö rmodligen uppfördes det nya stö rre koret på sedva nli gt sätt utanför det ga ml a ko rets murar, som revs fö rst eda n det nya fullbo r dats. Fö r a tt ge plats åt den nya höga triumfbågen blev det nödvä ndigt a tt även ri va lå nghusets östra mur vilket i sin tur medförde a tt lå ngini ets va lv måste avlä g nas. Ko ret to ra rikt skulpterade portal (fi g 192) ha r må nga stilfrä nder i den gotlä ndska kyrkokonsten. Den ha r sa mma nstä llts med po rtalern a i Ro ne och Nä r, men ha r även sto ra överensstä mmelser med korportalen i gra nnkyrka n G a rde, som i stort sett ha r a mma a rkitekto ni ska ko mpositio n och va rs huggna bladdekor i ka pitä lba nden uppvi a r stora överensstä mmelser. Det är dock ovisst o m de båda po rta lern a tillko mmit sa mtid igt. Po rta len i Alskog med sin något enkla re utformning fö refa ll er att tillhö ra en tidigare fa s i utvecklingen. Ko rpo rta len i G a rde ha r, främ t med utgång punkt frå n Kri tusfiguren i Vimpergen, tillskri vits den a nonyme stenmä ta ren»egypticus» och bör sålunda hä nföras till tidigast 1300-ta lets andra fjärdedel. En så sen date 198

KY RK A S BY GG ADS HI STO RI A rin g fö r A lskogs goti ska ko r ä r dock kna ppa t möjli g. Troli ga re är a tt denna portal, till ko mmen vid 1300-ta lets bö rjan, ha r tagits som fö rebild då ko ret i G arde till ko m. Glasmålninga rna samt målninga rna å sa kra mentsskåpets dö rrar ha daterats till o mkr 1300 då således ko ret måste ha va rit fullbordat. D å man insåg a tt den nya goti ska kyrko byggnaden ej skulle kunna fullbo rd as i enlighet med de uppgjord a planerna, förenades det nybyggda ko ret med det ro ma nska lå nghuset ge no m provisori ka mura r på norra och södra id a n (fig 180). Efter denna sista medeltida byggnadsperiod har kyrka ns murar förbli vi t o rörda med undantag fö r fö nsterupptagninga r i lå nghuse ts norra och södra murar. l a nslutning till ko rbygget uppfö rdes nuva ra nde a kri ti a, va rvid ma teria l från det ri vna ro ma nska koret a nvändes, bl a fö nstret i öster. Ko rets och sakri sti a ns sockel ä r li kartat utfo rmade, rundstav över skråkant, men ha r ej fö rband, vilket förmodligen ä r betingat av ni våförh åll a ndena. Vid 1800-talets mitt hyste fö r a miinge n pla ner på en ganska radikal ombyggnad av kyrka n, vilken framför a llt skulle berö ra lå nghuset. 10 Befo lkningsö kningen va r vid denna tid myc ket stor, vilket fra m tvin gade na bba åtgärd er för a tt vinna utrymme åt gudstj ä nstbe ökarna. Vid en bisko psvisita ti o n 1861 a ntecknade fö lja nde:»utrymmet ä r mycket kna ppt och torde sna rt blifva otillräck li gt. För a miinge n ha r derfö re och ge no m Pastor vid tagit förberedande å tgärder för winna nde af bä ttre utrymme och finnes ritning till Kyrka ns förändring och utvidgning reda n fastställd. D ock ha r vid besi ktning af sa kkunni g person betä nkligheter uppstått a ngående werkställigheten a f den föreslagna o mbyggnaden. Herr Bisko pen uppfo rdrade församlingen att med första gå i befattning o m kyrkans anordnande, så att tillräckli gt rum beredes för de Kyrko besökande, och a tt dervi d noga betä nka att icke geno m en fö r kna pp utvid gn in g för det närwa ra nde möjligen na rt åter nödgas bereda törre utrymme och dermed ådraga sig större kostnader, och fästade uppmärksa mheten på den ta rka till vex t folkmängden in o m församlinge n, enligt de deröfve r upprättade ta bell erna, eda n lå ng tid tillba ka å rli ge n vunnit.» D en ritning (fi g 220) som o mtalas i ovanstående protokoll sutdrag hade uta rbetats av handla nden C. Petter son, Ljuga rn, vilken även lä mnat ett skri ft li gt o mbyggnadsfö rslag. Enligt detta förslag skull e det romanska lå nghuse t rivas och ett nytt betydligt breda re och högre lå nghus uppfö ras. Ritninge n godkä ndes och tad fästes av Kungl Maj :t va refter en byggmästa re Lindqvist i Sa nda utsåg till entreprenö r. Seda n denne hade gjo rt en grundlig undersökning av kyrka n, förkla rade han a tt to rn et kunde stö rta samma n, o m det stadfästa o mbyggnadsförslaget ge no mfördes. Förmod li ge n va r det må nga av sockenborna o m mottog detta besked med stor tillfredsställel e. Större delen av försa mlinge n vill e behå lla sin ga mla kyrka i ursprungligt skick. Det framgår av de bevarade pro to ko ll en att det fra mfö r a llt va r prästerska pet, som på grund av befo lkningsökningen vill e geno mdriva kyrkans ombyggnad. Vid en sockenstä mma i maj 1855 a ntecknades följa nde:» Ha ndla nden Petterssons utlåta nde a ngående hä r fö restående reparati on å kyrka n upplästes och förkastades helt och hå ll et, emedan Hemmansegarne ej will e medgifwa någon slags förä ndring, uta n a llt skulle fö rblifwa häda n efter som hittill t. o. m. ga mla fensterö ppningarna. Häremo t protesterade ordföra nden af ägande sig all befattning med såda n kyrko reparati o n som ingen nytta för fra mtiden medförer och korner att detta förhålla nde Biskops-E m betet meddela.» Ombyggnaden kom lyckli gtvis ej till tå nd. Ma n nöjde sig med att försto ra fö nstren i sa mba nd med en resta urering på 1860-ta let. Restaureringar U n der 1800-talet genomgick kyrka n å t killiga reparationer och smärre resta ureringa r. År 18 16 putsades och vitkalkades hela kyrkorummet, varvid medeltida må lninga r d oldes och till största delen avlägsnades. Sa mtidigt beströks a nnolikt interiörens huggna stendetaljer såsom fönsteromfattninga r och bågar med fernissa. År J860 synes fö nstren i långhuse t ha förstorats (rä k) och 1871 in sa ttes färgade glas i ko rfönstren. Läktare och o rgel uppsatte i lå nghusets västra del J891. Orgeln hade do nera ts av ha ndla nden M. Ka hl, Visby. Äve n under 1900-talet ha r kyrka n repa rerats vid fl era tillfä ll en. 1938-39 införde värmeledning, samtidigt renoverades och fl yttades predikstolen, 199

ALSKOGS KYRK A 1').: l:.l!!l!.:..ltt ' L _j ''" F ig 2 19. Reste r av det ro ma nska korels grundmura r, fra mtagna i samband med resta u reringen 1964-65. Uppm E Lagerlöf 1964. Re mains offoundarions of rlie Romanesque chancel, revealed in conjuncrion wilh rhe resfora lian 1964-65. som en tid varit pl acerad i ko ret, till sin ur prungli ga plats i lå nghusets sydöstra hö rn. Bä nka rna gjordes bekväma re geno m breddning av itsarna och lutning av ryggstöden. 1953 uppfö rdes en helt ny tornhuv, dock med den ga ml a som förebild och å r 1955 putsades och ka lkades kyrkans mura r utvändigt. En omfatta nde inre resta urering företogs 1964-65 eft er förslag av a rkitekten Karl Erik Hjalmar o n, Stockholm. Ko rets södra mur, som uppvisade sprickor, förstärktes. En stödmur vid tornbågen bo rttogs och i dess stä ll e murades en sma la re rundbågig tornbåge i lå nghusets västra mur. Kyrko rummets väggaromputsades och de få resterna av den ursprungli gen ri ka medeltida må lningsskruden framtogs (fig 22 1 ). Dopfunten fl yttades frå n ko ret till sin ursprungli ga plats i kyrkan västra del. Ringkammaren, som n u fick ljus geno m en glasdörr i väster, inrättades som a ndaktsrum med ett a ltare av trä vid södra muren (fig 228). Läkta re och o rgelfasad frå n 189 1 avlägsnades och i dess ställe a no rdnades ett o rgelpodium i lå ng husets no rd västra hö rn. Inredning och inventa ri er renoverades. Fyra medeltida träskulpturer, ursprungligen i ett alta rskåp, frigjordes frå n a lta ruppsatsen dä r de varit inko m po nerade och placerades i en nyupptagen ni sch i lå nghusets no rdvästra hö rn (fig 225). Uppvärmning Kyrka n, som tidigare helt saknade uppvärmningsa no rdning fick vid resta ureringen 1938-39 värmeledning med lågtrycksånga. Pa nnrum a nordnades i marken strax no rr o m lå ng huset in vid sa kristians västra mur. V id restaureringen 1964-65 infö rdes o l jeeldning. Kalkmålningar Vid restaureringen 1964-65 k unde endast fragment av den en gång rika m edeltida m å lningsskt uden fra mtaga. Det enda som var bevarat i sådant ski ck att det kunde konserve ras, va r tre scener på korets norra vägg (fig 22 1), vilka sanno liktavslutaten pasio nsf ri s, va rs huvudscener tro li gen vari t placerade på lå nghusets no rra mur. De bevarade scenerna framstä ll er: - l. Abrahams offer (?) - 2. M aria m ed skyddsma ntel 21-3. M o nstrans. Trots må l ningarnas fragmentariska tillstå nd kan de utan tveka n tillskrivas» Passio nsmästa ren» eller ha ns verkstad, verksam under 1400-talets enare h ä lft. Vid resta ureringen framtogs även några kalkm å lningsrester på lå nghusets norra mur, huvudsakli ge n storfiguriga apostla bilder amt fragment 200

KALKMÅLNINGAR r:c:,ojor rr...tv../j/-- F ig 220. Förslag till ombyggnad av kyrka n utfö rt av ha ndla nelen C Pettersson, Ljuga rn 1856. ViLA. Proposal for the rebuilding of the church, by C Pe11ersson, merchant, Ljugarn, 1856. av en passionsfris. lnna n de åter överkalkades avtecknades de av konservator E rik Olsson (fi g 222). Må lningarna synes ha överkalkats 18 16. Enli gt in v 1830 fanns nä mligen ovanför triumfbågen fö l jande inskrift:»år 1816 reparerad i pastor Joh. Westbergs tid.» Denna reparati o n inneba r bl a innermurarnas putsning och kalkning (räk). Trots a tt således nästan a lla kalkmålningar nu är försvunna kan vi tack va re ä ldre beskri vninga r få en ganska god bild av det ursprungli ga tillståndet. Biskop Jöran Wallin, som var mycket intresserad av stiftets kyrkobyggnader, gjo rd e vid 1700-talet mitt fö lja nde beskrivning (Wallins Analecia l, s 58 1):»Mitt i Kyrkia n står på ena wäggen Christi upstå n delse med a lla Passions l nstrumenter sa mt å ratal 1494. - Under må lninga rna ichoret står på Södra sida n 148 1. - På no rra sida n i Kyrkia n ä r Christi Pinos och död sa mt upståndelse hi storien må lad, och ofwanföre alla 12 a postla rn a, och der åfwan på den yttersta do men. Alra nederst på sa mma si da äro 3" 201

ALSKOGS KY R KA Fig 22 1. K <: lk!11ä lnir.g på korets no rra mur: l. A bra ha ms offer (?). 2. M a ri a med s kyddsma n te!. 3. Mo nstrans med kalk. M å lningen utfö rd av» Passio nsmästa ren» e ller ha ns verksta d under 1400 ta lets sena re hä lft. Foto 1965. M urals on N wall of ehaneel: J. Abraham sacrifieing Isaac (?). 2. The Virgin wirh proleelive mamle. 3. Monsfrance wirh clwliee. Painrings by rhe " Passion Masrer" or his workshop, seeond ha/f of 15rh eenrury. a fd elningar gio rde. - uti den fö rsta stå r en Ki ä rring mest utgångne. - På westra gafwelen af sielfwa som mi ölkar en K o, och 2ne diefl ar, en röd och en K yrcka n ä ro Himmelriket på den ena och Helwe tet grön bredewid henne. J den andra stå r sa mma Kiär på den andra sida n målade. - Sielfwa Himmelriket ring och Kiärna r, samt förenä mbda diefl ar wid ha r en dö r, der ifrå n ä ro trappor med ledstänger henne, so m ä ro henne behielpeli ge och l den Tredi e gio rde. U to m, eller nedanför trappan, kommer de ligger Kiärringen na ken fra mstupad, den röda di ef sali ge och en Engel (e l. sna ra re S. Pär i en nattrock, wulen rider på henne, och den grö na ha r ett rött tåg och tager emot dem nederst på trappan). Ibland deo m ha lse n på henne, med hwilket ha n drar henne till ras a ntal, ä r en Påfwe den första, hwil ke n har en trehelwe tit. - På hwa rdera af dessa 3 delningarna ha r dubbel Kro na på hufw udet. H o nom nem!. P "fwe n stå tt något sk rifwit, men mi..icke bokstäfwerne ä ro räcker S Per l : som stå r på trappan med na ttråck: l 202

KALK MÅLN I NGA R ha nden, ber hono m uta n twifwel wara wä lkommen, nest Påfwen följer en Cardinal med sin stora ha tt, sedan följa 2 K onunga r med Kronor, och en Förste, de öfri ga äro Fruntimber. Uti dören a f Himmelri ket stå M usicanter och spela (på trornpet) etc. - På a ndra sida n emo t ä r helwetit, ifrån hwilket en Kädia ä r utsträkt o mkring a ll a de fördömbda, hwilka hafwa efter sig, en grufweli gen förbittrad di efwul. Här ä r ä fwen så må nga rn enniski o r som på a ndra i da n målade, och jern wäl samma att det a ll ena observe ras at här på wägen till helwetit äro Påfwen och Cardinalen de sid ta, och sluta Troppen.» Ä ven H ilfeling redogör för kyrka ns medeltida målningar vid sitt besök i Alskog 1797 ( Hilfelings Journal 1797, s 11 2):»Aidskogs kyrka besågs, som t il tak och väggar var må lad a ll Fresco frå n 15de Secl et. - (Hilfeling besk ri ver fö rst utförligt scenerna med tjuvmjölkerska n och fo rtsätter) :» Må lningen i kyrkan bestod för öfri gt af Apostla rne samt åtskilli ge H elgone billder, och på södra väggen fants å rtalet 1485. - C horet hade en hög och stor Coupole som öfwer a lt var målad med Bibliske Historier och på södra väggen under st Jörans bild sågs å rtalet 1489 och litet dä rifrå n Hans Brekell'o!t, fö rmodligen M å la rens ell er Byggmä ta rens na mn.» Av dessa båda beskri vningar att d ö ma sy nes törsta delen av må lningarna ha utförts av» Passio n mästa ren» ell er ha ns verkstad, således a v samme rn ~i sta re som utfört de bevarade må lningarna på korets no rra vägg. D et ä r dock ej troli gt att denne utfö rt hela den beskrivna må lningssviten. 22 Hilfelings beskrivning av korvalvets målningar tyder på a tt även andra mästa re varit verk sa mrna hä r.»passionsmästa rens» sto ra nu fra mtagna oevre o mfatta r nä rn Iigen ej en enda va lvmå lning och endast en fra m ställning av Yttersta do men (Lummelunda). Möjligen kan ko rva lvets målning ha va ri t en mo tsva ri g het till valvmå lningarna i L ye (ovan s 43, fi g 46) från 1300-talets andra fj ä rdedel, medan scenen med Yttersta d omen ka n ha varit utförd av» Mästaren frå n 1520», som må lat motsvarande fra mstä llning i grannkyrka n Lau. 23 Hilfe ling förmodar att namnet Hans Brekewolt på korets södra vägg»under St Jörans bild» a nger måla ren eller byggmästaren. Att det skulle avse byggmästaren, således väl korets skapa re måste a nses F ig 222. Spår av ka lkmåln ingar på lå nghusets norra mur. ( l. grö n mantel, 2. cinnober, 3. grå och röd mantel, 4. grönt, 5. grön mantel, 6. röd mantel.) Efter tuschteckning av E O lsson 1964. Traces of murals 0 11 N wall of nave, a/ler pen-drawing by E Olsson 1964..~"-~''-. \(\1\ ""'~~ 11... ~ ~-~~~ \,:...,... i -..:--- N i «~ \lff' l4'1f01 tfi (,Jf vid Rc:d~.. ~,. ;., f<''l. - 1,p..... \... "'"' 'i l i 'l:-.---------------------------'--------1 203

ALSKO G S KYRKA Fig 223a. att va rdens instiftande, glasmålning i ko re ts östra fönster, omkr 1300. Foto A Edle 1942. The instirurion of rhe Ho/y Communion, srained glass in E window of chance/, ca /300. Fig 223 b. Kristi inri da nde i Jerusalem, glasmålning i ko rets östra fönster, o m kr 1300. Foto A Edle 1942. Christ enrering Jem w /em, srained glass in E window of chancel ca 1300. uteslutet. Dä remot ka n det möjligen a nge na mnet på målningarn as upphovsma n. Eftersom å r ta le t 1489 (Wa llin läste 148 1) sy nes ha va rit a nbringat i direkt a nslutning till na mnet ka n det i så fa ll ge en viktig fingervisning o m dateringen av» Passionsmäs ta rens» ve rk. De ha r hittills daterats till å rti ondena o mkring 1400-talets mitt ( 1430-60). Glasmålningar l korets östra treko pplade fönster finn s fem medeltida glasmå lningsruto r, vilka delvis o mplacerats i sen tid. Det ursprungli ga beståndet i dessa fönster h a r va rit 5 + 6 + 5 rutor av samma format. D e beva- rade rutorna ha r fra mstä llningar hä mtade ur Nya testa mentet: Kristi offent li ga li v (3 rutor) och Kristi lida ndes hi stori a (2 rutor). Sä kerli gen ha r hä r även funnits må lninga r med mo ti v ur Kristi ba rndoms hi sto ri a. Dessa ha r dock gått fö rl orade. D e beva rade fem rutorna innehå ll er fö lj ande scener: - l. Bröll o pet i Ka na (fi g223 c). - 2. Kri sti in rida nde i Jerusalem (fi g 223 b). - 3. Nattvardens instiftande (fi g 223 a). - 4. Kristi gisslande. - 5. Kristi uppstå ndelse. F ä rgskala n do mineras av ljusgrö nt och rö tt, som stå r i verkningsfull ko ntrast till de gul a, vita och bl å färgerna i fonden. Mästa ren till dessa glasmålningar, a nses även ha utfört må lningarn a i Klinte kyrkas korfönster (SvK, G o 111, s 317, fig 391-393). M a n ha r även förmodat 204

Fig 223 c. Vinundret vid bröllopet i K ana, glasmålning i korets östra fönster, omkr 1300. Foto A Ed le 1942. The miracle of 1he wine al 1he wedding in C ana, Slained glass in E window of chance/, ca 1300. 205