Energianvändning i byggnader. Energibalans.

Relevanta dokument
Energianvändning i byggnader. Energibalans. Enkel metod för att beräkna energi- och effektbehov

Ombyggnad av bostäder till passivhusstandard - erfarenheter. Ulla Janson Energi och ByggnadsDesign Lunds Tekniska Högskola

Passivhus på Svenska. Forum för Energieffektiva Byggnader. Svein Ruud SP Energiteknik

Frillesås passivhusen blir vardagliga

Telefon:

Telefon:

Klimatskalets betydelse för energianvändningen. Eva-Lotta Kurkinen RISE Byggnadsfysik och Innemiljö

BRF BJÖRKVIKEN ENERGIBALANSRAPPORT TUVE BYGG. Nybyggnad bostäder Del av Hultet 1:11. Antal sidor: 8. Göteborg

Resultat från energiberäkning

FEBY12. Nollenergihus Passivhus Minienergihus. Sammanfattning av kravspecifikationer för bostäder

Kravspecifikation för passivhus i Sverige Energieffektiva bostäder

Kravspecifikation för passivhus i Sverige Energieffektiva bostäder

Byggnadsort: Västerås Beräkning nr: 8245

Värmeförlusteffekt (FEBY12)

Resultat från energiberäkning

Administrativa uppgifter

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad

Resultat från energiberäkning

ABRAHAMSSON THORD Svante Fahlén BYSÄTTRA KNUTBY

Bygga E - metodstöd när vi bygger energieffektivt. Johan Gunnebo Nina Jacobsson Stålheim

Byggnadsort: Västerås Beräkning nr: 8244

Resultat från energiberäkning

Sätofta 10:1 Höörs kommun

Datum: Företag: Byggherre: A-hus Uppvärmning i bostaden via vattenburen golvvärme på plan 1, vattenburna radiatorer på plan 2

En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus.

Resultat från energiberäkning

Datum: Företag: Värmekapacitet. Densitet kg/m³. J/kgK

Energideklaration/analys/besiktning Håbo Kumla 2:2 I enlighet med vår uppgörelse har Energideklaration/analys/besiktning utförts den 9 april 2015.

Datum: Företag: Värmekapacitet. Densitet kg/m³. J/kgK

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Norrtälje Skärsta 1:83.

Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet

INDATA. Kommentarer. Yttre förhållanden. Klimatdata. Materialkatalog

Sammanställning av specifik energianvändning för radhus med individuell ventilation och värmekälla.

Sammanställning av specifik energianvändning för radhus med individuell ventilation och värmekälla.

Handläggare Svante Fahlén VIKTOR RYDBERGSGATAN UPPSALA

Datum: Företag: Totalkonsult

Besparingspotential i miljonprogramhusen

Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Sammanställning Resultat från energiberäkning

Byggnadens värmeförlusttal vid DVUT

Datum: Företag: WSP Sverige AB. Värmeledningstal. Värmekapacitet. Densitet kg/m³. J/kgK

Sammanställning Resultat från energiberäkning

HÖGHUS ORRHOLMEN. Energibehovsberäkning. WSP Byggprojektering L:\2 M. all: Rapport dot ver 1.0

Byggnadstypologier Sverige

Energieffektivisering, Seminare , verision 1. Tunga byggnader och termisk tröghet En energistudie

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Uppsala Storvreta 4:72.

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad

Husbyggnadsteknik BYGB20 (7,5hp) För godkänt på tentamen se respektive del Tentamensresultat anslås på kurssidan på It s

Energioptimering av kommersiell byggnad

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Uppsala Sävja 34:20.

Bilaga G Indata Energiberäkningar

Halvera Mera 3 Förstudie Censorn 9, Jönköping Willhem AB. Peter Ström, WSP

Energiberäkningar föreställningar och fakta. Johnny Kronvall Green Building Science

HÖKERUM BYGG AB ANKARPARKEN ENERGIBERÄKNING. Göteborg Arb.nr:

Passivhus med och utan solskydd

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Norrtälje - Asplund 1:1. Hallstaviksvägen 539

Att renovera och energieffektivisera ett miljonprogramsområde

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration småhus. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Uppsala Lindsta 1:21. Lindsta Sjötorp 37

indata och resultat

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Östhammar 21:7. Sturegatan 6.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning Norby 99:6. Byggnadens adress. Datum Energiexpert. Nya Valsätravägen 22A

Tentamen. Husbyggnadsteknik BYGA11 (7,5hp) Byggteknik, byggmaterial och byggfysik. Tid Torsdag 12/1 2012, kl

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG

TA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt. Örebro

4.2.3 MINERGIE URSPRUNG OCH ORGANISATION

Notera att det är viktigt att ha säkerhetsmarginal i energiberäkningsresultaten för att täcka in eventuella variationer i utförandet.

JANSSON ANNA-LISA Svante Fahlén RASBOKILS-ÅRBY SVARVARBOL UPPSALA

Erfarenheter från planering och byggande av den första villan i Sverige, passivhuscertifierad enligt internationell standard.

Beräkning av U-värden och köldbryggor enligt Boverkets byggregler, BBR

Datum: Företag: sg svensson hb. Densitet kg/m³. Värmekapacitet. J/kgK

Rapport energibehovsberäkning. Objekt: Tuna 6:66

Tekniska anvisningar Energi

Energirapport. Dimbo 31:1. Dimbo Älvängen, Tidaholm. Certifikatsnummer: Besiktning utförd av Lars Hagström, Ekedalens Energikonsult

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Skyttstennäs 1:25.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Uppsala - Årsta 52:5.

ENERGISNÅLA GÖTENEHUS MODERN TEKNIK FÖR LÄGRE ENERGIKOSTNAD OCH MINSKAD MILJÖPÅVERKAN

Energiberäkningar av Mörbyhöjden 8-12 med olika systemlösningar

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Uppsala Fjällbo 1:77. Fjällbo Selknä 133

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration radhus. Fastighetsbeteckning Luthagen 52:8. Byggnadens adress. Datum Utetemperatur 15.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Norrtälje Bro Prästgård 1:11.

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa

Kungälv Handläggare Rapport nr Sid 1 av 8. Jan Arstad. Fastighet: Orust Huseby 1:36. Adress: Björnbärsvägen 2

Karlstads universitet. Husbyggnadsteknik BYGA11 (7,5hp) För godkänt på tentamen se respektive del Tentamensresultat anslås på kurssidan på It s

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning UPPSALA NÅNTUNA 37:70. Byggnadens adress Nåntuna Backe 18.

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Rektorn 1

Energirapport med smarta tips

Bygga nytt. Påverka energianvändningen i ditt nya hem

Tunga klimatskal och värmeåtervinning i energieffektiva byggnader lätt att bygga rätt

Fullriggaren Nyköping Passivhus - ett aktivt val

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blåklockan 2

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Kedjehus. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Uppsala Fålhagen 32:5.

byggnad så effektivt som möjligt, rekommenderar vi att ni genomför de åtgärder som vi ger förslag på.

Lågenergibyggnader. Hur fungerar traditionella hus? Uppvärmning, varmvatten o hushållsel > Karin Adalberth

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Heby Risänge 1:6. Risänge 130.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert UPPSALA HÄSSLE 4:13. Hässle 285.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Uppsala Dalby 5:1. Byggnadens adress Dalby Ekbacken 11.

Energiberäkna och spara energi vid renovering

Datum: Företag: Värmekapacitet. Densitet kg/m³. J/kgK

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa

Transkript:

Energianvändning i byggnader. Energibalans. Lunds universitet LTH Avd Energi och ByggnadsDesign Inst för arkitektur och byggd miljö 39% av den totala energiförbrukningen i Sverige används i byggnader 1

39% av den totala energiförbrukningen i Sverige används i byggnader Industri Transporter Byggsektorn Källa: STEM Konstruktion Hushållsel, Driftel verksamhetsel Energi för uppvärmning av byggnader och tappvarmvatten Nya passivhus i Sverige 2

Ett passivhus är en mekaniskt ventilerad byggnad som med ett välisolerat och lufttätt klimatskal använder minimalt med energi för uppvärmning Det skall vara möjligt att värma byggnaden genom att distribuera värmen via tilluften (normala luftmängder och ej återcirkulation av luft) Men luft är en dålig värmebärare vilket ställer höga krav på att minska energiförlusterna i byggnaden! 3

Energi och effekt Energi är alltid bevarat. Kan inte skapas, förstöras, bara omvandlas. Rörelseenergi Lägesenergi Efter den blivit det vi vill ha blir den ofta värme Energi och effekt Enhet på energi är Joule [J] 1 J är samma sak som 1 Ws 4

Energi och effekt I hus för vi in energi för att bland annat skapa värme, men även ljud, ljus, rörelse osv. Vi för alltså in energi, ofta el, och omvandlar den till vad vi vill ha. Energi och effekt Effekt är hur mycket energi som omvandlas varje sekund. Ju mer man omvandlar varje sekund desto högre effekt tar man ut. 1 J varje sekund innebär 1 W. 5

Energi och effekt Enhet på energi är Joule [J] 1 J är samma sak som 1 Ws Enhet på effekt är Watt [W] 1 W är samma sak som 1 J/s dvs 1 Ws/s Totala energibehovet för en byggnad Uppvärmning Ventilation Tappvarmvatten Fastighetsel Hushållsel 6

Energibalans Energi och effekt 10 W/m 2 Hus på 170 m 2 = 1700 W=1700 J/s 3600 s/h 24h/dygn 365 dygn/år 8760 h/år 31536000 s/år 53 600 000 000 J/år 7

Energi och effekt 10 W/m 2 Hus på 170 m 2 = 1700 W 8760 h/år 1700 * 8760 = 14892000 Wh/år = 14892 kwh/år 10 * 8760 = 87600 Wh/m 2,år = 87,6 kwh/m 2,år Värmeeffektbehov Dimensionerar uppvärmningssystemet Totala värmeeffektbehovet = transmissionsförluster + ventilationsförluster 8

Transmissionsförluster Värmetransport genom konstruktionsdelar Köldbryggor Q t = Q köldbryggor + ΣU j *A j Beräkna U-värde U-värdesmodellen Börja med att beräkna byggnadsdelens totala värmemotstånd, R tot U tot = 1/R tot 9

Beräkna U-värde R = d/λ (m 2 K/W) d = tjocklek på skiktet λ = värmeledningsförmåga för materialet R tot = R si + d/λ + R se R si är det inre och R se det yttre värmeövergångsmotståndet R si = 0.13 och R se = 0.04 Inhomogena material 15% träregel och 85% mineralull λ regel+min.ull = 0,15*λ träregel + 0,85* λ mineralull 10

Transmissionsförluster U (W/m 2,K) A (m 2 ) UA (W/K) Fönster 1.2 28.3 33.96 Dörrar 1.4 6.3 8.82 Vägg 0.3 186.7 56.01 Tak 0.1 126 12.6 Golv 0.1 124 12.4 Summa: 471.3 123.79 Några λ - värden Trä 0,14 Plywood 0,14 Betong 1,7 Lättbetong 0,12 Gipsskiva 0,25 Spånskiva 0,14 Golvspånskiva 0,18 Träfiberskiva 0,14 Stål 50 Rostfritt stål 17 Puts 1,0 Fasadtegel 0,60 11

Materialegenskaper Isolerguiden www.swedisol.se Markmotstånd SBN 1980 Dela upp golvet i inre och yttre randfält 12

Markmotstånd m j1 *A 1 +m j2 *A 2 = m jtot *A tot m jtot (m 2 K/W) Ventilation Q vent = ρ*c*q vent *(1-η) + ρ*c*q läckage ρ = luftens densitet, normalt 1,2 kg/m3 c = luftens värmekapacitet, normalt 1000 J/kg, C q vent = uteluftsflöde, m 3 /s η = verkningsgrad för ventilationens återvinning q läckage = läckageluftflöde, m 3 /s 13

Ventilation Qvent = ρ*c*qvent*(1-η )+ ρ*c*qläckage ρluft 1.2 kg/m 3 cp luft 1000 J/kg K Obs! 1J=1Ws η 0.8 Obs! η = verkningsgrad på VVX. Utan VVX (tex självdrag) är verkningsgraden 0 qvent,krav 0.35 l/s,m 2 qläck 0.05 l/s,m 2 Golvarea 160 m 2 qvent 0.056 m 3 /s qläck 0.03 m 3 /s Q 46.8 W/K Värmeeffektbehov Totala värmeeffektbehovet = transmissionsförluster + ventilationsförluster [W/K] ΔT den kallaste dagen effektbehovet i W 14

Soltillskott genom fönster Fönster ger oftast ökat värmebehov, bara om U-värdet är lågt kan värmebalansen över året bli positiv Tillskottet varierar beroende på orientering, U-värde och g-värde för glaset samt husets allmänna isolernivå (bättre hus kräver bättre fönster) Normalt kan bara en del av solinstrålningen utnyttjas, resten ger övertemperaturer Normala antaganden om energianvändning i hushåll gratisvärme dvs internlaster från boende och deras användning av apparater (hushållsel) och fläktar( driftel ) Beror av antalet boende och total boyta Enl EN832 godtas 5 W/m² om landets normer inte säger annat För hus med energisnåla apparater kan 3-4 W/m² antas 15

Energibehov Hur gå från effekt till energi? 16

17

Totalt energibehov för varmvatten? Normal användning: ca 40-60 l/person, dag anses högt jämfört med andra länder i Europa, 25-30 l/pers är bra 18

Energibehov varmvatten Medelvärde mängd köpt kallvatten : 141 m 3 /år Antag 40% blir varmvatten : 56,6 m 3 /år Antag grundvattentemp 6 C Temp in vatten : 60 C E = 1,16*56,6* (60 6) = 3548 kwh/år Metoder för energibehovsberäkningar Handberäkningar: Graddagar eller gradtimmar Enklare energiberäkningar på dator: Steady-state beräkningar, huvudsakligen månadsvis / alt. per dag eller per timme Avancerade energiberäkningar på dator: Dynamiska simuleringar timme för timme eller med ännu kortare upplösning 19

Handberäkning Fördelar Ger ett ungefärligt uppvärmningsbehov Kan enkelt beräkna maxeffekten för värme Genomskinligt, principerna blir tydliga Nackdelar Bristande noggrannhet Fördelningen över året syns ej Innetemperaturer beräknas inte Komfort kan ej bedömas Enklare datorberäkningar Fördelar Ger ett ungefärligt uppvärmningsbehov Tar ofta hänsyn till solinstrålning Fördelningen över året redovisas, vanligen månadsvis Nackdelar Tar ej hänsyn till värmelagring Mindre genomskinligt, principerna döljs Innetemperaturer beräknas inte Soltillskottet kan vara schabloniserat 20

Avancerade energisimuleringar Fördelar Ger mycket utdata om uppvärmning, kylning, inne- och yttemperaturer mm Tar hänsyn till solinstrålning, värmelagring, internlaster etc Kan hantera avancerade byggnader, t ex kontor med mycket glas, eller mycket installationer Nackdelar Kräver mycket indata och mer kunskap om systemen Mindre genomskinligt, principerna döljs Boverkets Byggregler BBR www.boverket.se 21

Boverkets Byggregler BBR Källa: BBR 2008 22

Krav på inneklimatet Krav på ventilation 23

Krav på ventilation Lufttäthet Kapitel 6: Hygien, hälsa och miljö 24

Lufttäthet Byggnadskrav Luftläckning genom klimatskalet får vara maximalt 0.3 l/s m² vid +/- 50 Pa Fönster U-värde < 0.90 W/m²K mätt av ackrediterat provningslaboratorium enligt standard SS-EN ISO 12567-1 Innemiljökrav Ljud från ventilationssystemet: minst ljudklass B i sovrum. Tillufttemperatur: högst 52 grader i tilluftsdon 25

Energideklarationer Syftar till att byggnader ska bli mer energieffektiva. Skall innehålla förslag på energiförbättrande åtgärder. Energideklarationer Källa: BFS 2007:4 26

Energibalans hur energiförbättra? Väggkonstruktion Totalt 170 mm isolering. U-värde: 0.27 W/m2K 27

U-värden passivhusvägg Värnamo: Yttervägg: 0.10 W/m 2,K Frillesås: Yttervägg: 0.10 W/m 2,K Villa Malmborg: Yttervägg: 0.10 W/m 2,K Alingsås: Yttervägg: 0.11 W/m 2,K Väggkonstruktion förslag på förbättringar? 28

Exempelkonstruktion - yttervägg 29

Exempelkonstruktion - yttervägg Exempelkonstruktioner - yttervägg 30

31

Exempelkonstruktion - yttertak Exempelkonstruktion - yttertak 32

Exempelkonstruktion - grund Exempelkonstruktion - grund 33

Exempelkonstruktion grund vid befintlig konstruktion 34

Täthet - syfte Hög verkningsgrad på värmeväxlaren 35

Täthet - syfte Undvika drag Täthet och fuktsäkerhet Undvika att varm fuktig luft tar sig ut i den tjocka konstruktionen 36

Temperaturförändringar Täthet anges som: Luftläckage genom klimatskalet i l/s, m 2 37

Täthetsprovning Trycksätt i förhållande till omgivande lufttryck Mät luftläckage Täthetsprovning två olika sätt Vanlig Blåser upp som en ballong eller suger ur som bullpåse Area: total area mot alla ytor Mottrycksprovning Omgivande lägenheter har samma tryck Area: kalla ytor 38

Leta läckage! Värmekamera Bild: SP 39

Resultat av täthetsprovning Täthet 40

Täthet - skarvar Väggkonstruktion - installationsskikt 41

Takkonstruktion - installationsskikt Undvik köldbryggor Bild: SP 42

Köldbryggor Väggkonstruktion förslag på förbättringar? 43

Yttervägg med bruten köldbrygga Köldbryggor Kan simuleras i beräkningsprogrammet HEAT 44

Köldbryggor Energianvändning för uppvärmning kwh/m 2 (ej temperaturkorrigerad) 45

Index över total energianvändning per ytenhet i bostäder och lokaler Slutlig energianvändning inom sektorn bostäder och service m.m. 1970-2006 46

Energianvändning för uppvärmning, småhus Källa SCB, Energimyndigheten Energianvändning för uppvärmning, flerbostadshus Källa SCB, Energimyndigheten 47

Energianvändning för uppvärmning, lokaler Källa SCB, Energimyndigheten Elanvändning inom sektorn bostäder och service m.m. 1970-2006, normalårskorrigerad 48

Hushållsel och driftel fördelat på olika bostadsformer samt lokaler Källa SCB, Energimyndigheten Tänk nytt, tänk hållbart! att bygga och förvalta för framtiden MILJÖVÅRDSBEREDNINGENS DIALOG BYGGA/BO (2000) 49

Tänk nytt, tänk hållbart! att bygga och förvalta för framtiden MILJÖVÅRDSBEREDNINGENS DIALOG BYGGA/BO (2000) Tänk nytt, tänk hållbart! att bygga och förvalta för framtiden MILJÖVÅRDSBEREDNINGENS DIALOG BYGGA/BO (2000) 50

Hemuppgift: Hur mycket energi förbrukar ditt boende? Hur kan energiförbrukningen minska? Energistatistik Eget hus / bekantas hus Hemuppgift: Namn: Inlämnas senast 19/12 2008 per majl till Per-Gunnar Burström Hustyp: Adress: Atemp m 2 Antal personer i hushållet: st Uppvärmningssystem: Köpt energi uppvärmning: Köpt energi hushållsel: Köpt mängd kallvatten: Köpt mängd varmvatten: kwh/år kwh/år m 3 /år m 3 /år kwh/m 2,år kwh/m 2,år 51

Hemuppgift: Hur mycket energi förbrukar ditt boende? Hur kan energiförbrukningen minska? Föreslå minst tre konkreta åtgärder för att minska energianvändningen som kan appliceras på ditt hus. Utgå från befintliga konstruktioner. Tänk på att det ska vara praktiskt genomförbart! 52