Utbildningsplan för SpecialLÄRAR- Programmet 90 hp VT 2013 Lärarutbildningsnämnden 1
Innehållsförteckning 1. Allmänt... 3 1.1. Huvudområde för utbildningen...3 2. Allmänna mål för högskole utbildning enligt högskolelagen... 3 3. Speciallärarexamen... 3 3.1. Omfattning...3 3.2. Mål...4 4. Utbildningens upplägg och innehåll... 5 4.1. Självständigt arbete (examensarbete)...5 4.2. Verksamhetsförlagd utbildning...5 4.3. Uppdragsutbildning...5 5. Behörighetsvillkor... 5 5.1. Särskilda förkunskapskrav för kurs inom program...6 6. Urval... 6 6.1. Platsgaranti...6 7. Tillgodoräkning av tidigare utbildning... 6 8. Betyg och examen... 6 9. Åtgärder när student riskerar att inte uppfylla examensmålens krav... 6 10. Övergångsbestämmelser... 6 Bilaga 1. Studiegång för Speciallärarprogrammet... 7 2
UTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALLÄRARPROGRAMMET 1. Allmänt Utbildningsplan för Speciallärarprogrammet. Gäller från och med vårterminen 2013. I Statens författningssamling (SFS 2007:638) anges examensordningen för en ny speciallärarexamen som gäller från och med 2008. Utbildningsplanen är fastställd av Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning 2007-09-11. Examensordningen har därefter reviderats (2008-04-15) och betecknas SFS 2008:132 med ikraftträdande 2008-05-15. Utbildningsplanen är reviderad 2008-06-23 och 2009-03-04 av Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning. Examensordningen har därefter reviderats och betecknas SFS 2010:541 med ikraftträdande 2011-07-01, därefter reviderad och betecknas SFS 2011:186. Utbildningsplanen är reviderad 2011-03- 14, 2012-09-06, 2012-12-20 samt 2013-01-08 av Lärarutbildningsnämnden. Speciallärarprogrammet är en påbyggnadsutbildning på lärarexamen. Utbildningen är på avancerad nivå och examen avläggs därmed också på avancerad nivå. Programmet syftar till att utbilda speciallärare och leder fram till speciallärarexamen. Utbildningen är avsedd att leda till arbete som speciallärare för barn och elever i behov av särskilt stöd. Göteborgs universitets profil Specialpedagogisk verksamhet kännetecknas såväl historiskt som i nutid av olika värderingar, ideologier och forskningstraditioner. Man kan grovt indela dessa i tre olika perspektiv: ett individperspektiv, ett samhällsperspektiv och ett interaktionistiskt perspektiv. Vilken ideologi som dominerat har varierat med tiden. Individperspektivet tar sin utgångspunkt i enskilda individer och deras svårigheter och fokus riktas mot funktionsnedsättningar, orsaker, diagnoser och anpassning. I motsats till detta kan samhällsperspektivet förstås som att funktionsnedsättning i hög grad är en social konstruktion medan det interaktionistiska perspektivet utgår från att de två förstnämnda perspektiven samspelar i pedagogiska sammanhang. Det kan förstås som att individspecifika faktorer har betydelse men att den sociala konstruktionen samtidigt utgör ett ramverk, vilket innebär att man i pedagogiska sammanhang ska ta hänsyn till såväl individens förutsättningar som den sociala kontext han/hon är en del av. Utbildningen av speciallärare vid Göteborgs universitet tar sin utgångspunkt i ett interaktionistiskt perspektiv, vilket också är i överensstämmelse med de svenska lagar och internationella konventioner och överenskommelser som Sverige ratificerat (FN-konventionen om Mänskliga rättigheter, FN-konventionen om Barnets rättigheter, Salamancadeklarationen samt WHO:s International Classification of Functioning, Disability and Health). 1.1. Huvudområde för utbildningen Huvudområde för Speciallärarprogrammet är utbildningsvetenskap med inriktning mot specialpedagogik. 2. Allmänna mål för högskoleutbildning enligt högskolelagen Utbildning ska enligt högskolelagen (2006:173, 1 kap, 7) ges på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Utbildning på avancerad nivå ska väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå. Utbildning på avancerad nivå ska innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå. (Högskolelagen 2006:173, 1 kap, 9.) 3. Speciallärarexamen (SFS 2011:186) För att erhålla speciallärarexamen ska studenten uppfylla målen i examensordning SFS 2011:186. 3.1. Omfattning Speciallärarexamen med angivna specialiseringar uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 90 högskolepoäng (hp). Vidare ställs det krav på avlagd grundlärarexamen, ämneslärarexamen, yrkeslärarexamen, förskollärarexamen eller motsvarande äldre examen. Vid Göteborgs universitet ges speciallärarexamen med specialiseringar mot språk-, skriv- och läsutveckling, 3
matematikutveckling, utvecklingsstörning. För specialisering mot språk-, skriv- och läsutveckling krävs att den tidigare avlagda examen omfattar ämnesstudier i svenska eller inom kunskapsområdet språk-, skriv- och läsutveckling. Om examen inte omfattar nämnda ämnesstudier, krävs istället att studenten har kompletterat sin utbildning med motsvarande kunskaper. För specialisering mot matematikutveckling krävs att den tidigare avlagda examen omfattar ämnesstudier i matematik eller inom kunskapsområdet matematikutveckling. Om examen inte omfattar nämnda ämnesstudier, krävs istället att studenten har kompletterat sin utbildning med motsvarande kunskaper. 3.2. Mål För speciallärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som speciallärare för barn och elever i behov av särskilt stöd. Kunskap och förståelse För speciallärarexamen ska studenten visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om relationen mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen, visa kunskap om barn och elever i behov av särskilt stöd i ett historiskt perspektiv, visa fördjupad kunskap om barns och elevers språk- och begreppsutveckling och stimulans av denna, visa fördjupade kunskaper om bedömningsfrågor och betygssättning, och visa fördjupad kunskap om barns och elevers lärande och, beroende på vilken specialisering som valts, fördjupad kunskap om 1. barns och elevers språk-, skriv- och läsutveckling, 2. barns och elevers matematikutveckling, 3. barn och elever med utvecklingsstörning och deras allsidiga kunskapsutveckling i relation till undervisningsämnen eller ämnesområden. Färdighet och förmåga För speciallärarexamen ska studenten visa förmåga att kritiskt och självständigt ta initiativ till, analysera och medverka i förebyggande arbete och bidra till att undanröja hinder och svårigheter i olika lärmiljöer, visa förmåga att delta i arbetet med att utforma och genomföra åtgärdsprogram för enskilda elever i samverkan med berörda aktörer samt förmåga att stödja barn och elever och utveckla verksamhetens lärmiljöer, visa förmåga att, beroende på vilken specialisering som valts, vara en kvalificerad samtalspartner och rådgivare i frågor som rör 1. barns och elevers språk-, skriv- och läsutveckling, 2. barns och elevers matematikutveckling, 3. lärande och kunskapsutveckling hos barn och elever med utvecklingsstörning, visa förmåga att självständigt genomföra uppföljning och utvärdering samt leda utveckling av det pedagogiska arbetet med målet att kunna möta behoven hos alla barn och elever, visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt genomföra pedagogiska utredningar och analysera svårigheter för individen i de lärmiljöer där barnet eller eleven får sin undervisning och vistas under förskole- eller skoldagen, och visa fördjupad förmåga till ett individanpassat arbetssätt för barn och elever i behov av särskilt stöd. För specialisering mot språk- skriv- och läsutveckling eller matematikutveckling ska också studenten visa förmåga att kritiskt granska och tillämpa metoder för att bedöma barns och elevers språk-, skriv- och läsutveckling eller matematikutveckling, Värderingsförmåga och förhållningssätt För speciallärarexamen ska studenten visa självkännedom och empatisk förmåga, visa förmåga att inom det specialpedagogiska området göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, visa förmåga att identifiera etiska aspekter på eget forsknings- och utvecklingsarbete, visa insikt om betydelsen av samarbete och samverkan med andra skolformer och yrkesgrupper, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och fortlöpande utveckla sin kompetens. 4
4. Utbildningens upplägg och innehåll Innehållet behandlar olika perspektiv och teorier på stödjande och utvecklande arbete för barn och elever med utvecklingsstörning eller för barn och elever i komplicerade inlärningssituationer inom språk-, skriv-, läs- eller matematikutveckling i olika pedagogiska verksamheter. I detta sammanhang belyses olika aspekter som har betydelse för individers lärande och delaktighet. Aspekterna kan vara socioemotionella, kognitiva, fysiska och kommunikativa, liksom sociokulturella, didaktiska, samhälls- och organisationsaspekter samt demokrati- och likvärdighetsaspekter. Grundutbildningen bildar bas för vilka verksamheterna kan vara. Vidare belyses specialpedagogikens funktion i ett utbildningsperspektiv, såväl historiskt som nutida i både nationella och internationella sammanhang, liksom betydelsen av samverkan med avseende på individers utveckling och lärande. Innehåll om samtalets betydelse och rådgivande funktion för barns och elevers lärande kan ses som en av flera röda trådar i utbildningen. Samtalets funktion inkluderar även andra yrkesprofessionella samt föräldrar. Andra områden som behandlas är pedagogisk differentiering och pedagogisk dokumentation, där i synnerhet åtgärdsprogram fokuseras. Uppföljning och utvärdering samt utveckling av lärmiljöer inom områdena skrivning, läsning eller matematik samt av lärmiljöer för barn och elever med utvecklingsstörning belyses vidare i ett specialpedagogiskt perspektiv. Innehållet behandlas med utgångspunkt i de olika områdenas aktuella och historiska vetenskapliga grund, där samband relateras till beprövad erfarenhet och egna behov av ytterligare kunskap i syfte att utveckla den kommande yrkesidentiteten. Utbildningen bedrivs som halvfartsutbildning (30 hp/ år) med distansinslag. Som en del i utbildningen ingår att studenterna ska arbeta i mindre grupper, arbetsgrupper. Speciallärarprogrammet vid Göteborgs universitet kännetecknas vidare av en integration mellan beprövad erfarenhet och vetenskap. Det innebär att studenten i kurserna gör olika typer av datainsamlingar/fältstudier i en adekvat pedagogisk verksamhet och att datamaterialet/fältstudierna bearbetas vetenskapligt i den högskoleförlagda delen av utbildningen. De verksamhets- och högskoleförlagda delarna av utbildningen samverkar alltså för att uppnå integrationen. Kursernas placering i studiegången framgår av bilaga 1. 4.1. Självständigt arbete (examensarbete) För speciallärarexamen ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst. 4.2. Verksamhetsförlagd utbildning Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) ingår som delar i kurserna. De har i huvudsak en undersökande och/ eller utförande karaktär och bearbetas i den högskoleförlagda delen av utbildningen. 4.3. Uppdragsutbildning Utbildningen ges också som uppdragsutbildning för lärare i särskolan, med målet speciallärarexamen med specialisering mot utvecklingsstörning, 1-90 hp, inom ramen för Lärarlyftet II. 5. Behörighetsvillkor Utbildningen är en påbyggnadsutbildning för studenter med avlagd grundlärarexamen, ämneslärarexamen, yrkeslärarexamen, förskollärarexamen eller motsvarande äldre examen. För specialiseringen mot språk-, skriv- och läsutveckling ska lärarexamen ha inriktning mot kunskapsområdet språk-, skriv- och läsutveckling alternativt svenska. Förkunskaper har även den som avlagt annan lärarexamen kompletterad med motsvarande kunskaper i svenska eller inom kunskapsområdet språk-, skriv-, och läs- omfattande minst 22,5 hp. Dessutom krävs tre års yrkeserfarenhet omfattande minst halvtid som lärare efter examen och där pedagogisk verksamhet bedrivits i skolämnet svenska eller matematik. För specialiseringen mot matematikutveckling ska lärarexamen ha inriktning mot kunskapsområdet matematikutveckling alternativt matematik. Förkunskaper har även den som avlagt annan lärarexamen kompletterad med motsvarande kunskaper i matematik eller inom kunskapsområdet matematikutveckling omfattande minst 22,5 hp. Dessutom krävs tre års yrkeserfarenhet omfattande minst halvtid som lärare efter examen och där pedagogisk verksamhet bedrivits i skolämnet svenska eller matematik. För specialiseringen mot utvecklingsstörning krävs avlagd grundlärarexamen, ämneslärarexamen, yrkeslärarexamen, förskollärarexamen eller motsvarande äldre examen samt tre års yrkeserfarenhet efter examen i pedagogisk verksamhet, omfattande minst halvtid. 5
För specialiseringen mot utvecklingstörning inom Lärarlyftet II krävs lärar- eller förskollärarexamen samt anställning i särskolan. 5.1. Särskilda förkunskapskrav för kurs inom program Inom programmet gäller särskilda förkunskapskrav för tillträde till kurs vilka anges i respektive kursplan. Förkunskapskraven anger vilka kunskaper som anses nödvändiga för att student ska få registreras på en kurs inom programmet. Kurserna är inbördes placerade i en studiegång som syftar till att inom ramen för examensmålen och den övergripande progressionen var för sig bidra till att utveckla studentens förmåga att arbeta som lärare inom det verksamhetsområde som utbildningen är avsedd för. Studenten ska följa kurserna i den ordning som studiegången föreskriver. Kursansvarig institution kontrollerar att student uppfyller de särskilda förkunskapskrav som gäller för respektive kurs i programmet. 6. Urval Urval sker i enlighet med högskoleförordningen och Göteborgs universitets antagningsordning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. 6.1. Platsgaranti Studenter som i normal takt följer Speciallärarprogrammet har platsgaranti inom programmet. Platsgarantin är generell, vilket innebär att studenten har platsgaranti på obligatoriska kurser inom programmet. 7. Tillgodoräkning av tidigare utbildning Studenter har i vissa fall rätt att tillgodoräkna tidigare högskolestudier eller yrkeserfarenheter i enlighet med bestämmelserna i högskoleförordningen. Beslut om tillgodoräknande av hel kurs fattas av Lärarutbildningsnämnden. Student som underkänts två gånger i prov för viss kurs eller del av kurs har rätt att hos ansvarigt institutionsråd begära att annan examinator utses. Olika examinationsformer förekommer beroende på upplägg, innehåll och mål i den enskilda kursen. Student som med godkänt resultat genomgått Speciallärarprogrammet med någon av följande specialiseringar 1. språk-, skriv- och läsutveckling, 2. matematikutveckling, 3. utvecklingsstörning, uppfyller kraven enligt examensordningen för speciallärarexamen om 90 hp. Utbildningen kan, förutom att leda till speciallärarexamen, även prövas att i varje enskilt fall svara mot en magisterexamen. Dessutom kan utbildningen ge behörighet att söka till utbildning på forskarnivå. Studenten ansöker själv om examensbevis efter avslutade studier. I examensbeviset ska det anges för vilken eller vilka verksamheter utbildningen är avsedd. Där ska också utbildningens specialisering anges, samt utbildningens huvudområde. För speciallärarexamen ska också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. 9. Åtgärder när student riskerar att inte uppfylla examensmålens krav Under studietiden ska varje student följas med avseende på sin yrkesmässiga utveckling, så att möjligheter till stöd kan ges på ett tidigt stadium om svårigheter uppkommer. Uppstår bland lärarutbildarna eller inom utbildningsledningen tveksamhet om en students lämplighet att arbeta som speciallärare utifrån examensordningen, ska ett fördjupat studievägledande samtal ske. Detta samtal ska genomföras av utbildningsledning och/eller studievägledare i samråd med studenten samt studentkår om önskemål finns. 8. Betyg och examen Inom Speciallärarprogrammet används en tvågradig betygskala, Godkänd och Underkänd. För bedömning ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Kursledaren är examinator. 10. Övergångsbestämmelser Några särskilda övergångsbestämmelser för Speciallärarprogrammet är inte fastställda. 6
Bilaga 1. Studiegång för Speciallärarprogrammet År 1 (30 hp) 2 (60 hp) 3 (90 hp) Termin 1 2 3 4 5 6 SPP100 alt LLU100 SPP200 alt LLU200 SLP300 alt SLP360 alt LLU360 SLP400 alt SLP450 alt SLP460 alt LLU460 SPP500 alt LLU500 SLP600 alt LLU600 Utbildningen omfattar 90 hp och bedrivs som halvfartsutbildning med per termin. Förkunskapskrav för tillträde till kurs inom program varierar och anges i respektive kursplan. Kurserna läses enligt ovan givna ordning, där den tredje och fjärde kursens innehåll har tydligt didaktiskt fokus mot språk-, skriv-, läs-, eller matematikutveckling eller mot lärande hos barn och elever med utvecklingsstörning. Den fjärde kursen läses enligt vald specialisering. Nedan anges kurskod och kursnamn för respektive specialisering. Språk-, skriv- och läsutveckling Kurskod Kursnamn SPP100 Specialpedagogik lärande i ett samhällsperspektiv, SPP200 Specialpedagogik samverkan och individers utveckling, SLP300 Specialpedagogik teoretiska perspektiv på språk och kommunikation, SLP400 Läs- och skrivutveckling hos elever i behov av särskilda utbildningsinsatser, SPP500 Specialpedagogik vetenskapsteori och metoder, SLP600 Examensarbete inom speciallärarprogrammet, Matematikutveckling Kurskod Kursnamn SPP100 Specialpedagogik lärande i ett samhällsperspektiv, SPP200 Specialpedagogik samverkan och individers utveckling, SLP300 Specialpedagogik teoretiska perspektiv på språk och kommunikation, SLP450 Matematikutveckling hos elever i behov av särskilda utbildningsinsatser, SPP500 Specialpedagogik vetenskapsteori och metoder, SLP600 Examensarbete inom speciallärarprogrammet, Utvecklingsstörning Kurskod Kursnamn SPP100 Specialpedagogik lärande i ett samhällsperspektiv, SPP200 Specialpedagogik samverkan och individers utveckling, SLP360 Teoretiska perspektiv på språk- och begreppsutveckling i relation till barn och elever med utvecklingsstörning, SLP460 Lärande och kunskapsutveckling hos barn och elever med utvecklingsstörning, SPP500 Specialpedagogik vetenskapsteori och metoder, SLP600 Examensarbete inom speciallärarprogrammet, Utvecklingsstörning, 1-90 hp, inom ramen för Lärarlyftet II Kurskod Kursnamn LLU100 Specialpedagogik lärande i ett samhällsperspektiv, LLU200 Specialpedagogik samverkan och individers utveckling, LLU360 Teoretiska perspektiv på språk- och begreppsutveckling i relation till barn och elever med utvecklingsstörning, LLU460 Lärande och kunskapsutveckling hos barn och elever med utvecklingsstörning, LLU500 Specialpedagogik vetenskapsteori och metod, LLU600 Examensarbete inom Speciallärarprogrammet, 7
Göteborgs universitet är ett av de största i Nordeuropa med nästan 39 000 studenter och 5 900 anställda. Inom universitetet finns konst, samhällsvetenskap, naturvetenskap, humaniora, utbildningsvetenskap, lärarutbildning, IT-vetenskap, Handelshögskola och Sahlgrenska akademin med medicin, vårdvetenskap och odontologi. Lärarutbildningen, som är den största utbildningen inom universitetet med ca 10% av studenterna, sker ute på många olika delar av universitetet där forskning och spetskompetens inom ämnena finns. På så sätt kommer du i kontakt med flera delar av universitetet och får därmed olika infallsvinklar på lärande. Dessa kunskaper tar du med dig när du genomför den praktiska delen av utbildningen på någon skola. Vid Göteborgs universitet finns ett regionalt utvecklingscentrum (RUC) som samverkar med skolverksamheten och har ansvar för olika fortbildningsinsatser till exempel Lärarlyftet, forskningscirklar och nätverk. Det blir den naturliga ingången till hela universitetet efter dina avslutade studier. Om du är intresserad av att fortsätta dina studier till lektor kan du söka in till Sveriges enda ämnesövergripande forskarskola för lärare, CUL. Göteborgs universitet har Sveriges bredaste lärarutbildning med flest ämnen och inriktningar. Vi har lärarutbildningar som gör dig behörig att arbeta på förskola upp till gymnasiet och vuxenutbildningen. Vi har i nära samverkan med skolverksamheten tagit fram utbildningar med hög kvalitet och ämnen som ger dig goda möjligheter att få ett jobb. Och vi kan lova att du som lärare kommer att ha ett yrke som berör många. Utan lärare ingen framtid! Göteborgs universitet, Lärarutbildningsnämnden, Box 135, 405 30 Göteborg info@lun.gu.se www.lun.gu.se Layout: Kerstin Eiman, LUN:s kansli Tryck: Billes, januari 2013 LUN 2013-01 8 DNR G 2012/392