VARFÖR FINNS RELIGION? Varför finns religion? Varför finns religion?
Är människan av naturen religiös? I alla kända kulturer, både historiska och nuhda, finner vi spår av någon form av religion eller religiositet. Människor har dyrkat gudar under både historisk och förhistorisk Hd. Sekulariseringen har inte inneburit am vi förlorat vårt religiösa intresse eller am vi inte skulle vara religiösa. Däremot har den inneburit am religionen i större utsträckning blivit en privat angelägenhet. Av befolkningen på ca 7 miljarder så Hllhör stahshskt sem ca 6 miljarder olika religiösa livsåskådningar. Religion och religiositet har i alla Hder hjälpt människan am tolka, förstå och utstå Hllvaron och livet. (existenhella frågor)
Vår religiösa värld
Religioner i världen 2010 Unaffiliated ingen religion Övriga religioner** - t ex jainister, sikher, shintoister, daoister zoroastrier m fl Inhemska tradi6onella religioner* - i Afrika, Kina, Amerika och Australien. Inom de världsreligionerna finns det dessutom stora varia6oner Vad har dessa termer med ämnet a- göra tror du? Vad betyder orden? Globalisering- Migra2on - Polykulturella samhällen- Sekularisering- Priva2sering Förklara genom exempel
Naturvetenskap jämförelse med hur jorden skapades och utvecklades Sociologi religionens roll i samhället och samspel mellan människor. Religion en vetenskap som går över alla gränser Filosofi de stora frågor om livet, existenhella frågorna Juridik lagar Psykologi hur påverkas människan i sim inre av am ha en tro Historia religioners ursprung och utveckling. Likheter och skillnader Konst konst och arkitektur är svår am förstå utan kunskap om religioner Teologi- religionsvetenskap
Vad ska vi lära oss? KURSINNEHÅLL Kristendomen, de övriga världsreligionerna och olika livsåskådningar, deras kännetecken och hur de tar sig umryck för individer och grupper i samhden, i Sverige och i omvärlden. Olika människosyn och gudsuppfamningar inom och mellan religioner. Religion i relahon Hll kön, socioekonomisk bakgrund, etnicitet och sexualitet. Individers och gruppers idenhteter och hur de kan formas i förhållande Hll religion och livsåskådning uhfrån Hll exempel skri^liga källor, tradihoner och historiska och nuhda händelser. Olika uppfamningar om relahonen mellan religion och vetenskap i den aktuella samhällsdebamen. Tolkning och analys av olika teorier och modeller inom normahv ehk samt hur dessa kan Hllämpas. EHska och andra moraliska föreställningar om vad em gom liv och em gom samhälle kan vara. Analys av argument i ehska frågor med utgångspunkt i kristendomen, övriga världsreligioner, livsåskådningar och elevernas egna ställningstaganden..
Kunskaper och förmågor Kunskaper om människors idenhtet i relahon Hll religioner och livsåskådningar. Kunskaper om olika uppfamningar om relahonen mellan religion och vetenskap samt förmåga am analysera dessa. Kunskaper om människors idenhtet i relahon Hll religioner och livsåskådningar. Förmåga am använda ehska begrepp, teorier och modeller. Förmåga am undersöka och analysera ehska frågor i relahon Hll kristendomen, andra religioner och livsåskådningar. Kunskaper om olika uppfamningar om relahonen mellan religion och vetenskap samt förmåga am analysera dessa.
hmp://www.ur.se/produkter/173980- Himmel- och- jord- Varfor- finns- religion Fisken vet inte am den simmar i vamen förrän den tagit em hopp ovanför ytan Uppgi^: Vilken funkhon tycker du am religionen verkar fylla i människors liv? Ge konkreta exempel ur filmen. MoHvera dim svar. Max 1 A4 sida. Glöm inte skriva namn och klass!
Vad är det för källa? Vem har gjort undersökningen? Hur har man gjort undersökningen? Vad är sy^et med undersökningen? Är det en pålitlig källa? Vad har den för eventuella brister?
Vad är religion? Hur förklarar vi vad det är? Hur definierar vi religion? Innehållsliga religionsdefini6on: tro, lära, riter, organisahon, tradihon, ehk.. Vad är det de tror på? T ex am det bara finns en gud eller am människan har en odödlig själ. Funk6onella religionsdefini6on: Vad har religionen för sy^e/ funkhon för individen och samhället? Vilken roll spelar religionen i en människas liv eller vilken funkhon har den för en grupp/em samhälle Slå upp ordet religion i olika uppslagsverk och jämför hur det definieras.
Kända religionsdefinihoner En grupps symboliska sä= a= dyrka sig själva, a= religionerna handlar om individens underordnande under gruppen, vilket de u=rycker med religiösa symboler. ( Emile Durkheim d. 1917) Religion är känslan av det heliga. ( Micea Eliade d. 1986) Religiös är den för vilken något är heligt. ( Nathan Söderblom d. 1931) Religion är en infan2l fixering vid en kosmisk nallebjörn (fader) ( Sigmund Freud d. 1939) Religion är folkets opium. (Karl Marx d. 1883) Religion kan definieras som e= system av trosföreställningar som gör det möjligt för en grupp människor a= komma 2ll rä=a med livets y=ersta frågor. (Gustavsson) Även gudar dör när ingen längre tror på dem. (Jean Paul Sartre) Religionen är människans största/ bästa uppfinning. He who has Art and Science also has religion. But those who do not have them be=er have religion. (Subrahmanyan Chandrasekhar d.1995) Uppgi^: Ta ställning Hll dessa religionsdefinihoner. Vilka tycker du är värde neutrala, posihva respekhve negahva, och varför? Vilken tycker du är bäst? Diskutera med din kamrat. Genomgång Hllsammans.
Religionens funkhoner Social funk6on Människans behov av Hllhörighet och gemenskap. Moralisk funk6on vad är räm och oräm. Levnadsregler. Rituell funk6on behovet av gemensamma säm am genomföra vissa ritualer kan stärka känslan av ordning och struktur i Hllvaron. Existen6ell funk6on besvarar frågor som t ex vad är meningen med livet? Lidandets orsak?
De flesta religioner utgår ifrån: Heliga texter/ urkunder innehåller bland annat informa6on om: Det gudomliga Världens skapelse Människans Hllkomst Livet och döden Vad som sker vid världens slut.
Olika säv av läsa och tolka de heliga skriwerna Bokstavligt Orden är absoluta och sanna ingen omtolkning Ortodoxa, renläriga - Bokstavstroende, ingen specifik anpassning Hll det nya och moderna samhället ska göras av de heliga texterna. KonservaHva/Moderata - medelväg, alla ursprungliga regler och riter som kan följas ska bevaras medan de som inte längre fungerar kan anpassas ReformisHska /Liberala - texterna bör anpassas och omtolkas Hll em modernt samhälle Symboliskt- Orden är symboler för en djupare mening som människan själv måste söka. omtolkning av innehållet Hll em modernt samhälle
Uppgi^: Läs texten och försök besvara följande frågor: Vad handlar texten om? Till vem eller vilka vänder sig texten? Vilket sy^e har den? Hur kan texten tolkas? Vilken människosyn har den? Om Kvinnan ur Manus lag 3: 60-62, 5:147-150, 156-158 Texterna skrevs för väldigt länge sedan, men hänvisas forparande Hll: Vilken legihmitet har texten i det moderna Indien tror du? Ta reda på hur exvis Ku Klux Klan i USA och den Hdigare apartheidregimen i Sydafrika himade stöd för sina åsikter i Bibeln. Förbannelsen över Kanaan och Noa och hans söner ur Bibeln 1 Mos 9:20-27, 10:32 ( bilden föreställer Noas ark) Uppgi^ i söka svar s.42-44. Kursmål: Individers och gruppers idenhteter och hur de kan formas i förhållande Hll religion och livsåskådning uhfrån Hll exempel skri^liga källor.
Den gyllene regeln är en gemensam e6sk princip/idé som återfinns i de flesta religioner Ingen är rä=rogen förrän han älskar sin broder som sig själv (Islam) Plåga inte andra med det som pinar dig själv. ( Buddhism) Gör inte mot andra vad du inte vill a= de ska göra mot er. ( Konfucianism) Det som är skadligt för dig själv, gör det inte mot din medmänniska. ( Judendom) Gör inte mot andra något, som skulle vålla dig smärta, om det gjordes mot dig. ( Hinduism) Allt vad ni vill a= människorna skall göra för er, det ska ni göra för dem. (Kristendom)
Religionskri6k ü Motsägelsefulla (olika skapelseberämelser, olika motsägelsefulla bud) ü Frihetsberövade (t ex. Freud och Marx religionsdefinihoner.) ü Konflikskapande (intolerans räma läran) ü Könsdiskriminerade (kvinnans roll) ü Sexuellt intoleranta (homosexualitet, sex utanför ü äktenskapet)
När kursen är slut hoppas jag am ni AM ni bidrar Hll am toleransen i samhället och förståelsen mellan människor ökar. AM kunskaperna ni förvärvat vidgat era vyer och am världen blivit både större, färggladare och mer begriplig. AM ni fåm förmåga am analysera religioner och livsåskådningar uhfrån olika tolkningar och perspekhv. Så am er bild av en religion nyanserats. AM ni har kunskaper om människors idenhtet i relahon Hll religioner och livsåskådningar, så am ni lämare kan förstå och respektera andra säm am se på Hllvaron. AM ni har kunskaper om hur du själv kan ta ställning i ehska frågor, samhdigt som du lärt dig hur andra kan resonera i samma frågor. Jessica