Systemkonstruktion LABORATION SWITCHAGGREGAT. Utskriftsdatum:

Relevanta dokument
Systemkonstruktion LABORATION LOGIK

Laboration II Elektronik

Lödövning, likriktare och zenerstabilisering

Laborationshandledning för mätteknik

Ellära. Laboration 2 Mätning och simulering av likströmsnät (Thevenin-ekvivalent)

Strömförsörjning. Laboration i Elektronik 285. Laboration Produktionsanpassad Elektronik konstruktion

Laborationsrapport Elektroteknik grundkurs ET1002 Mätteknik

Laboration 1: Styrning av lysdioder med en spänning

Systemkonstruktion SERIEKOMMUNIKATION

Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik

Laborationsrapport. Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015. Lab nr. Laborationens namn Lik- och växelström. Kommentarer. Utförd den.

Elektroteknikens grunder Laboration 3. OP-förstärkare

Laborationsrapport. Kurs Elektroteknik grundkurs ET1002. Lab nr 3. Laborationens namn Halvledarkomponenter. Kommentarer. Namn. Utförd den.

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Laboration - Va xelstro mskretsar

Laborationshandledning för mätteknik

Elektroteknikens grunder Laboration 1

Experiment med schmittrigger

SM Serien Strömförsörjning. Zenerdioden används i huvudsak för att stabilisera likspänningar.

Ellära. Laboration 4 Mätning och simulering. Växelströmsnät.

Tentamen i Elektronik 5hp för E2/D2/Mek2

Mät kondensatorns reaktans

APPARATER PÅ ELEKTRONIKLABBET

TSTE20 Elektronik Lab5 : Enkla förstärkarsteg

ETE115 Ellära och elektronik, vt 2013 Laboration 1

LTK010, vt 2017 Elektronik Laboration

Undersökning av logiknivåer (V I

5 OP-förstärkare och filter

Tentamen den 21 oktober TEL102 Inledande elektronik och mätteknik. TEL108 Introduktion till EDI-programmet. Del 1

Förberedelseuppgifter... 2

Spolens reaktans och resonanskretsar

Laborationsrapport. Kurs Elkraftteknik. Lab nr 3 vers 3.0. Laborationens namn Likströmsmotorn. Kommentarer. Utförd den. Godkänd den.

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Elektricitetslära och magnetism - 1FY808. Lab 3 och Lab 4

Sensorer och mätteknik Laborationshandledning

Studiehandledning Elektronik grund

Lab Tema 2 Ingenjörens verktyg

Digitala kretsars dynamiska egenskaper

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Lab nr 2. Laborationens namn Växelströmskretsar. Kommentarer. Utförd den.

Apparater på labbet. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Elektronik/JH. Personalia: Namn: Kurs: Datum:

Lik- och Växelriktning

Elektriska Drivsystem Laboration 4 FREKVENSOMRIKTARE

Att fjärrstyra fysiska experiment över nätet.

RC-kretsar, transienta förlopp

TENTAMEN Elektronik för elkraft

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

ELLÄRA Laboration 4. Växelströmslära. Seriekrets med resistor, spole och kondensator

Laboration 1: Likström

Elektronik grundkurs Laboration 6: Logikkretsar

Strömdelning. och spänningsdelning. Strömdelning

Lik- och Växelriktning

IDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar

Laboration 1 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH)

Extralab fo r basterminen: Elektriska kretsar

Blinkande LED med 555:an, två typkopplingar.

Mät elektrisk ström med en multimeter

Signalbehandling, förstärkare och filter F9, MF1016

IDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar

Spänningsstyrd Oscillator

Tentamen i Elektronik för F, 13 januari 2006

IE1206 Inbyggd Elektronik


Laborationshandledning

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

TRANSISTORER. Umeå universitet Institutionen för tillämpad. fysik och elektronik. Patrik Eriksson

Tentamen i Elektronik, ESS010, del1 4,5hp den 19 oktober 2007 klockan 8:00 13:00 För de som är inskrivna hösten 2007, E07

ETE115 Ellära och elektronik, vt 2015 Laboration 1

Utökning av mätområdet på ett mätinstrument med LED

Mät resistans med en multimeter

OP-förstärkaren, INV, ICKE INV Komparator och Schmitt-trigger

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007.

Konstruktion av volt- och amperemeter med DMMM

Laboration - Operationsfo rsta rkare

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 6 mars 2006 SVAR

Mätningar på transistorkopplingar

EJ1200 ELEFFEKTSYSTEM. ENTR: En- och trefastransformatorn

Tentamen i Elektronik, ESS010, den 15 december 2005 klockan 8:00 13:00

IE1206 Inbyggd Elektronik

Automation Laboration: Reglering av DC-servo

Elektro och Informationsteknik LTH. Laboration 3 RC- och RL-nät i tidsplanet. Elektronik för D ETIA01

Elektricitetslära och magnetism - 1FY808

Tentamen i Elektronik för E (del 2), ESS010, 11 januari 2013

DIGITALTEKNIK I. Laboration DE1. Kombinatoriska nät och kretsar

Sven-Bertil Kronkvist. Elteknik. Tvåpolssatsen. Revma utbildning

Tentamen i Elektronik grundkurs ETA007 för E

Laboration 2 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH)

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 1 den 18 oktober, 2010, kl

Tentamen i Elektronik, ESS010, och Elektronik för D, ETI190 den 10 jan 2006 klockan 14:00 19:00

2. Vad menas med begreppen? Vad är det för olikheter mellan spänning och potentialskillnad?

Tentamen i Elektronik - ETIA01

TSKS06 Linjära system för kommunikation Lab2 : Aktivt filter

2. Strömförstärkare: Både insignal och utsignal är strömmar. Förstärkarens inresistans

TENTAMEN Elektronik för elkraft HT

Systemkonstruktion LABORATION REALTIDSPROGRAMMERING

Vanliga förstärkarkopplingar med operationsförstärkaren

ELEKTROTEKNIK. Laboration E701. Apparater för laborationer i elektronik

Målsättning: Utrustning och material: Denna laboration syftar till att ge studenten:

Laboration 2: Likström samt upp och urladdningsförlopp

Lik- och Växelriktning

Transkript:

Systemkonstruktion LABORATION SWITCHAGGREGAT Laborationsansvariga: Anders Arvidsson Utskriftsdatum: 2005-04-26

Syfte Denna laboration syftar till att bekanta sig med en typ av switchaggregat, boost-regulatorn. Den uppswitchade spänningen kommer att användas för att driva en glimlampa (som kräver drygt 60V för att lysa). Genom att experimentera med diverse uppkopplingar kommer laboranten förhoppningsvis få en känsla för principerna bakom switchaggregat. Genomförande Alla uppkopplingar sker på GL-24 däck och med spänningsmatning från Vellemanaggregaten. Hjälpmedlen består av föreläsningsanteckningar och ELFA-katalogen. Alla beräkningar och grafer som görs under laborationen antecknas på separat papper, dessa kommer att gås igenom vid redovisning av laborationen. Redovisning sker genom att laboranten muntligen med hjälp av de anteckningar som gjorts redogör för resultatet för laborationsansvarig. Innehållsförteckning 1 FÖRBEREDELSER... 3 2 UPPKOPPLING... 3 2.1 EJ ÅTERKOPPLAT SYSTEM... 3 2.2 ÅTERKOPPLAT SYSTEM... 3 3 MÄTNINGAR I KOPPLINGEN... 4 2

1 Förberedelser Börja med att mäta upp induktansen och serieresistansen i spolen L1 (se bilaga 1) med hjälp av LCR-metern som finns i salen. L = R S = 2 Uppkoppling Kopplingen utförs på GL-24, med matning från spänningskuberna. Två olika matningsspänningar används, +5 V och U SWITCH. Båda dessa ska strömbegränsas till 200 ma. +5 V matningen används till styrelektroniken och U SWITCH är matningsspänningen till switchaggregatet. Rita ett förenklat schema över bilaga 1 där endast komponenter som krävs för switchprincipen tas med. (Hoppa över zenerdioder som endast används som överspänningsskydd, mm). PWMgenerering och återkoppling kan ritas som ett block, men använd samma komponent-id som i schemat på de komponenter du behåller. Det förenklade schemat gör det lättare att känna igen sig i föreläsningsanteckningarna och litteraturen. Koppla sedan upp kopplingen enligt bilaga 1. 2.1 Ej återkopplat system Under de första mätningarna ska endast +5 V vara inkopplad. Ref_IN ska vara kopplad till Ref_1, varvid man kan justera PWM signalen som kommer ur komparatorn med hjälp av potentiometern. Börja med att mäta och rita V SAW på separat papper. Undersök sedan vilka pulskvoter som är möjliga att få ut på PWM signalen. Notera svaret. Anslut sedan den andra spänningskällan, U SWITCH, och ställ in den på 10 V. Mät på utgången och justera med hjälp av potentiometern utspänningen till 80 V. Vilken är den tid som transistorn leder (T ON ) med denna inställning? 2.2 Återkopplat system Byt nu Ref_IN till att vara Ref_2, varvid systemet kommer nu att få en negativ återkoppling och reglera sig självt. Mät upp utspänningen och kontrollera T ON. Notera dessa värden. Undersök och beskriv hur återkopplingen fungerar. Justera U SWITCH och mät utspänning och PWM signalen. Vid vilka inspänningar (U SWITCH ) kommer regleringen att fungera, om man tillåter en avvikelse på ±1 V på utgången? Hur stor blir pulskvoten (T ON /T) vid gränserna? 3

3 Mätningar i kopplingen Under dessa mätningar ska U SWITCH vara 15 V. Dessa mätningar görs för att få en mera ingående förståelse för hur ett switchaggregat fungerar. För att mäta strömmar med oscilloskopet används lämpligen ett motstånd på 3,3 Ω i serie med mätobjektet. Tänk på att placera probarnas jordar i samma punkt. Mät följande spänningar och strömmar: U UT = (Mät med multimeter) U IN = (Mät med multimeter) I UT = ( I = I + I UT R6 R8, mät spänningarna över motstånden) I IN = (mät U R10 med oscilloskop och medelvärdesbilda) Mät med oscilloskop och rita på annat papper (med angivna tider och amplituder): PWM signalen. I Q1. I L1. I D3. Testa gärna att byta D3 mot den långsammare dioden 1N4004 och se vad som händer med strömmen. Beräkna nu verkningsgraden för aggregatet. (Med D3 enligt schema.) η = P UT = P IN η Gör teoretiska beräkningar för I L (hur stor i borde hinna bli under T on och T r ) och jämför med dina uppmätta resultat. 4