MSB:s arbete med Skydd av Kritisk Infrastruktur SP/Borås 2011-11-01 Clas Herbring, MSB clas.herbring@msb.se
EPCIP Det Europeiska Programmet för skydd av kritisk Infrastruktur
The EPCIP Framework EPCIP Action Plan Critical Infrastructure Warning Information Network (CIWIN) identification and analysis of interdependencies EU programme "Prevention, Preparedness and Consequence Management of Terrorism and other Security Related Risks" for the period 2007-2013 A procedure for the identification and designation of ECI A common approach to the assessment of the needs to improve the protection of such infrastructures 3
Målsättningen med EPCIP Programmet Det övergripande målet med det europeiska programmet för skydd av kritisk infrastruktur (EPCIP) är att förbättra skyddet av infrastrukturer där konsekvenser av ett avbrott berör minst 2 länder. Hotet från terrorism är prioriterat, men skyddet av kritisk infrastruktur ska bygga på en strategi som omfattar alla relevanta hot s.k All Hazard Approach.
EPCIP, Definitioner a) CI - kritisk infrastruktur: anläggningar, system eller delar av dessa belägna i medlemsstaterna som är nödvändiga för att upprätthålla centrala samhällsfunktioner, hälsa, säkerhet, trygghet och människors ekonomiska eller sociala välfärd och där driftsstörning eller förstörelse av dessa skulle få betydande konsekvenser i en medlemsstat till följd av att man inte lyckas upprätthålla dessa funktioner. b) ECI - europeisk kritisk infrastruktur: i medlemsstaterna belägen kritisk infrastruktur vars driftsstörning eller förstörelse skulle få betydande konsekvenser för minst två medlemsstater. Konsekvensernas omfattning ska bedömas utifrån sektorsövergripande kriterier. Detta inbegriper verkningar till följd av tvärsektoriella beroenden av andra typer av infrastruktur.
EPCIP Direktivets omfattning I Energy (Energimyndigheten) 1. Electricity - Infrastructures and facilities for generation and transmission of electricity in respect of supply electricity 2. Oil Oil production, refining, treatment, storage and transmission by pipelines 3. Gas Gas production, refining, treatment, storage and transmission by pipelines LNG terminals II Transport (Trafikverket, Sjöfartsverket, Transportstyrelsen) 4. Road transport 5. Rail transport 6. Air transport 7. Sea transport
Implementering av EPCIP direktivet Näringsdepartementet och dess ansvariga myndigheter har ansvaret för identifiering & utpekande av Europeisk kritisk infrastruktur, ECI. Försvarsdepartementet bevakar och driver frågan långsiktigt ur ett tvärsektoriellt perspektiv Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap (MSB) är utpekad som EU-CIP Contact Point.
Methods for ex-ante scenario and consequence assessment Duration Casualties Consequences Economic Public Alternatives
Potentiell ECI
EPCIP Direktivet, Bindande åtgärder Direktivet innehåller ett antal bindande åtgärder på olika nivåer: - Utse nationell kontaktpunkt för EPCIP direktivet - Identifiera och utse eventuell ECI - Genomföra hot- och riskbedömningar - Utarbeta säkerhetsplaner för operatörer (OSP) - Utse säkerhetsansvarig (SLO) - Utse nationell kontaktpunkt för EPCIP - Ett antal rapporter varav vissa ska skickas till kommissionen (t.ex. hot-, riskanalyser och antal infrastrukturer per sektor)
EPCIP Direktivet, Revidering Påbörjas i Januari 2012 ICT, (information och communication technology) trolig nästa sektor Arbetet med att ta fram kriterier pågår Mervärdet av direktivet under lupp MSB koordinerar utvärderingen
EPCIP, konstateranden och möjliga mervärden Från perspektiv med terrorhot till en All Hazard approach Från fokus på protection till reseilience Lärprocess att delta på den internationella arenan, sektorsmyndigheter, operatörer och vi själva (MSB). Identifierat nationella behov av utveckling inom sektorerna i samband med ECI-arbetet Programmet står som modell för flera länders utveckling av egna program, ett flertal länder utvecklar nationella program för CIP. Ingen Europeisk Kritisk Infrastruktur utpekad i Norden, ett fåtal inom energisektorn i Europa
Vad gör MSB rörande skydd av samhällsviktig verksamhet/kritisk infrastruktur på det nationella planet?
Skydd samhällsviktig verksamhet Hur ser det ut i Sverige Fokus på att skydda den samhällsviktiga verksamheten och samhällets funktionalitet, Skydd av samhällsviktig verksamhet inkluderar skadeavhjälpande åtgärder Ansvaret vilar på respektive sektor inklusive stöd i olika lagstiftningar och regleringar Svag tvärsektoriellt perspektiv på hot & sårbarheter Vi har i dag inte identifierat nationellt kritiska noder Det pågår arbeten med att identifiera vad som är samhällsviktigt verksamhet (ex. inom Styrel).
nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet Regeringsuppdrag april 2010 Redovisat mars 2011 2013 Handlingsplan Vision Ett fungerande samhälle i en föränderlig värld
Strategiska principer 1. Använda ett systemperspektiv 2. Åtgärder före, under och efter störning 1. Omfatta alla slags hot och risker Risker vi kan förutse Risker vi känner till men inte vet konsekvenserna av Okända risker/okända konsekvenser tex elavbrott, översvämningar Klimatförändring, A(H1N1) tex askmolnet
Handlingsplanen 2013 Ansvaret delas av MSB:s berörda enheter I nära samverkan mellan berörda aktörer Ska ge förslag på hur aktörerna kan stödja varandra Prioriterade aktivitetsområden: Metoder och verktyg Kriterier för prioriteringar av samhällsviktig verksamhet Den enskilda människans roll Privata aktörers roll Samverkan och kunskapsförsörjning
En möjlig framtidsvision Leveranser till samhällsviktiga verksamheter m.h.a. den kritiska infrastrukturen har stärkts genom att kritiska noder och system är: - Identifierade - Skyddade - Alternativ finns framme - Skydds och säkerhetsnivåer är fastlagda - Verktygslådor och stöd finns - En välavvägd balans mellan krav & frivillighet
Att diskutera På vilket sätt skulle skydd och säkerhetsnivån i tunnlar för energi och kommunikationsdistribution kunna gagnas av ett EPCIP på nationell nivå, Det vill säga ( i någon form regelstyrd) identifiering och utpekande av kritiska noder eller avsnitt i tunnelsystem
Slutord Fokus på skydd och säkerhet i tunnlar för energi och kommunikationsdistribution och i synnerhet för de identifierade kritiska noder eller avsnitten kommer att vara centralt i arbetet med att skydda den samhällsviktig verksamhet i framtiden
Kompletterande bilder
MSB måste få ihop helheten där hela tiden arbetet med att förbättra samhällets krisberedskap är ledstjärnan Risk & Sårbarhetsanlyser Förmågebedömningar Nationell riskbild Grundläggande säkerhetsnivåer Resultatmål 2-4 medel Övrig nationell lagtstiftning Övriga EU direktiv
EPCIP, Att utse Europeisk Kritisk Infrastruktur (ECI) Medlemsländerna har beslutat om ett antal sektorspecifika och gränsöverskridande kriterier som skall ligga till grund för om en verksamhet eller ett system är att betrakta som ECI. Dessa kriterier innehåller förslag på tröskelvärden. Diskussioner kommer att behöva hållas mellan berörda nationer och med sektor/objekts ägare. Baserat på dessa diskussioner kommer definitiva tröskelvärlden sättas. Kommissionen ska informeras om utpekade ECI:er.
Samhällsviktig Verksamhet Sektorer Exempel på verksamhet Samhällsviktig verksamhet är verksamhet som uppfyller det ena eller båda av följande villkor: 1. Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. 2. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad allvarlig kris i samhället ska kunna hanteras så att Skadeverkningarna blir så små som möjligt. Energiförsörjning Information och kommunikation Finansiella tjänster Socialförsäkringar Hälso- och sjukvård samt omsorg Skydd och säkerhet Transporter Kommunalteknisk försörjning Livsmedel Handel och industri Offentlig förvaltning - ledningsfunktioner - stödfunktioner - tjänsteproduktion Produktion och distribution av el, fjärrvärme, fossila bränslen och drivmedel Teletjänster, Internet, radio- och TV utsändningar, distribution av post, produktion och distribution av dagstidningar samt radio och TV. Betalningsförmedling, tillgång till kontanter, privata försäkringstjänster och värdepappers -handel. Utbetalningar från sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen samt det allmänna pensionssystemet. Akutsjukhus, primärvård, psykiatri, Läkemedelsförsörjning, smittskydd, samt omsorg om barn, funktionshindrade och äldre. Räddningstjänst, polis, domstolar, kriminalvård och SOS Alarm, militär, kustbevakningen samt tull-, gräns- och immigrationskontroll. Väg-, järnväg-, sjö- och flygtransport samt förvaltning av transportinfrastruktur. Dricksvattenförsörjning, hantering av avlopp, Renhållning, samlingsplatser, sophantering samt väghålln. Jordbruk samt tillverkning, distribution och kontroll av livsmedel. Detaljhandel, IT-drift och IT-service, bygg och Entreprenadverksamhet, bevaknings och säkerhetsverksamhet samt tillverkningsindustri. Nationell ledning, regional ledning och lokal ledning, diplomatisk och konsulär verksamhet, tillsyns- och tillståndsverksamhet, expert- och analysverksamhet, indikerings- och Laboratorie- verksamhet, uppbörd och tillhandahållande av befolkningsdata, metrologiska tjänster, utbildningstjänster samt begravningsverksamhet.