Naturlig tillväxt Bakgrund och Metodik Genom att kartlägga och värdera ekosystemtjänster på kommunal nivå skapas ett bättre underlag för att fatta beslut som stärker kapaciteten hos ekosystemen. Projektet utgår från och testar första halvan av den metodik för ekosystemtjänstanalys som finns i rapporten TEEB for local and regional policy makers och i dess svenska sammanfattning Räkna med ekosystemtjänster. Metodiken testas under en workshop i tre olika. TEEB står för The Economics of Ecosystems and Biodiversity och är en rapport som genom bl a monetära värderingar visar att minskningen av den biologiska mångfalden innebär stora samhällsekonomiska kostnader. Den biologiska mångfalden utgör basen för de ekosystemtjänster som skapar mänsklig välfärd. TEEB innehåller en 6-stegs metodik som stöd för smartare förvaltning av ekosystemen. En viktig utgångspunkt i TEEBs metodik är ett brett deltagande: projektet samlar representanter från olika enheter inom kommunen: strategi, bygg och plan, miljö/natur; representanter från lokala organisationer/brukare; representanter från näringsliv/brukare och forskningsexpertis. Dessa aktörer kartlägger och värderar gemensamt de ekosystemtjänster som genereras inom kommunen. Genom att identifiera såväl ekosystemtjänster som de grupper som nyttjar och lever av olika tjänster får alla en djupare förståelse för effekterna av olika beslut och aktiviteter. Metodiken kan sammanfattas med följande frågor: Vad ger naturen vår kommun och vilka ekosystemtjänster är centrala? Hur värdefulla är dessa? Kan man mäta detta värde i pengar? Vilka ekosystemtjänster är hotade eller riskerar att hotas? Vem är beroende av de tjänster som är hotade? Hur kommer ett politiskt beslut påverka tjänsterna och i sin tur människorna som är beroende av dem, direkt eller indirekt Holbæk, Danmark: Kommunen: Niels Hermansen; niehh@holb.dk; +45 72 36 58 01 Danmarks Natrufredningsforening: Michael Leth Jess, mlj@dn.dk, +45 31 19 32 41 Ann Berit Frostholm, abf@dn.dk, +45 31 19 32 28 Raseborg, Finland: Kommunen: Gustav Munsterhjelm; gustav.munsterhjelm@raseborg.fi, +358192892366 Natur och Miljö, Bernt Nordman, bernt.nordman@naturochmiljo.fi, + 358 45 2700 313 Lena Avellan, lena.avellan@naturochmiljo.fi,+ 358 9 612 2290 Finlands Naturskyddsförbund, Hannele Ahponen, hannele.ahponen@sll.fi, +358 9 228 08 235 Botkyrka, Sverige: Ingrid Molander, ingrid.molander@botkyrka.se; +46 8 530 612 66 Naturskyddsföreningen, Gun Rudquist, gun.rudquist@naturskyddsforeningen.se, +46 8 702 65 07
Naturlig tillväxt Process och Resultat Process En central del av TEEB-metodiken är de olika aktörernas gemensamma process. Workshopen inleddes med att var och en i gruppen gav sin uppfattning av vad de såg som kommunens viktigaste värden respektive utmaningar. De fortsatta samtalen, som tog gruppen genom de tre första stegen i metodiken, varvades med presentationer: 1) Global forskningsuppdatering, bla omfattande planetära gränsvillkor 2) Institutionella ramar, internationella överenskommelser och nationell lagstiftning som relaterar till ekosystemtjänster 3) Ekosystemtjänster, Millennium Assessment, TEEB, ekologin bakom ekosystemtjänster 4) Metoder för värdering av ekosystemtjänster. De tre första stegen i TEEBs 6-stegsmetodik är: 1) Bestäm gemensamt avgränsning för analysen. 2) Vilka ekosystemtjänster finns, vilka är hotade och vem drar nytta av dom? Hur kan olika beslut påverka produktionen av ekosystemtjänsterna? 3) Vilken typ av information behövs för att gå vidare? Hur skulle en värdering göras och vilken kompetens krävs för olika värderingsmetoder? Resultat av projektet - Ekosystemtjänstbegreppet är användbart. Det underlättar genom att utgöra ett gemensamt språk. - Ekosystemtjänster är bra att få in i planeringen och metodiken känns användbar genom att ge en fingervisning om vad som är bra eller dåligt. - Kan vara ett stöd för beslut i kommunen, framför allt på projektnivå. Med hjälp av ekosystemtjänster går det att motivera hur man bör handla i olika situationer. - Genom att synliggöra ekosystemtjänster får man något att tala om och de fungerar som indikatorer på ekosystemförändring. - Processen där olika aktörer samlades och samtalade var givande. - Ekonomisk värdering är omtvistat: nödvändigt eller vilseledande. Att på något sätt få en prislapp, eller en storleksordning, är dock värdefullt för att motivera beslut. - Det är för komplexa frågor för att kunna göra en ekonomisk analys, men metoden kan ändå fungera som en ögonöppnare och pedagogiskt verktyg. - I och med att dataunderlaget för att utvärdera biodiversiteten är väldigt dåligt är det också otillräckligt för att göra värderingar. - Mer standardiserade värden önskades för att göra metodiken enklare den kräver utveckling. - Ekosystemtjänster sågs som ett användbart verktyg i utlåtanden om miljökonsekvensbedömningar. - Ekosystemtjänster bör beaktas i beredningen av generalplaner/översiktsplaner. - Att få värdet av ekosystemtjänster in i nationalräkenskaperna är en stor uppgift. - Grundläggande förutsättning för att metoden ska fungera är att det finns mål hos kommunen. Projektblogg: teeblocal.wordpress.com Projektledare: Albaeco, Louise Hård af Segerstad; louise@albaeco.com, +46 707 13 16 90 Finansiär: Nordiska Ministerrådet, Terrestra Ekosystemgruppen, Jannica Pitkänen Brunnsberg, jannica.pitkanen-brunnsberg@metsa.fi, +358 20 564 4682
Naturlig tillväxt Holbaek Allmän info om Holbaek och dess största värden och utmaningar Holbæks kommun ligger i Region Själland, ca 6 mil väst om Köpenhamn. Kommunen bildades 2007 då fem kommuner slogs samman. Nu är arealen 578 km² med en befolkning på 70 000 invånare. Holbaeks största värden och utmaningar: Höga naturvärden, både på land och hav. Varierande landskap. Fjorden är mycket viktig och speciell. Utmaning att kunna bibehålla sammanhängande naturområden. Fragmenteringen genom lantbruk, skogsbruk och urbanisering är svår. Workshopen samlade 13 personer. Från kommunen medverkade fyra representanter, varav tre var ifrån avdelningen för miljö, natur och landskap och en från plan- och byggavdelningen. Från Danmarks Naturfredningsforening deltog två lokala representanter samt två från rikskansliet. Skogsbruket var representerat genom en branschorganisation. Från Naturstyrelsen (statlig myndlighet) kom en jägmästare. Slutligen medverkade två forskare, en miljöekonom och en biolog. Den stora bristen var att det inte deltog någon representant från jordbruket, vilket täcker 63 % av Danmarks yta och 65 % av Holbaeks. Deltagarna ansåg att ekosystemtjänster är bra att få in i planeringen och metodiken känns brukbar genom att ge en fingervisning om vad som är bra eller dåligt. Metoden kan vara ett stöd för beslut i kommunen, men då framför allt på projektnivå. Att få in värdet av ekosystemtjänster i nationalräkenskaperna är en stor uppgift. I och med att dataunderlaget för att utvärdera biodiversiteten är väldigt dålig är det därmed också otillräckligt för att göra värderingar. En grundläggande förutsättning för att metoden ska fungera är att det finns ett mål hos kommunen. Genom att synliggöra ekosystemtjänster får man något att tala om och de fungerar som indikatorer på ekosystemförändring. Metoden ska användas på konkreta projekt där den kan bli del av den dagliga administrationen. Inställningen till ekonomisk värdering varierade: provocerande med cost-benefit analys; att inte värdera är också en värdering, vi värderar oavsett om vi gör det medvetet eller ej och ofta är vi dåliga på att värdera det som är värdefullt. Det går att få något synliggjort också utan att sätta pris på det. Kommunens verksamhet är satt under press/vinstkrav på en nivå som begränsar naturskyddet. Holbæk, Danmark: Kommunen: Niels Hermansen; niehh@holb.dk; +45 72 36 58 01 Danmarks Natrufredningsforening: Michael Leth Jess, mlj@dn.dk, +45 31 19 32 41 Ann Berit Frostholm, abf@dn.dk, +45 31 19 32 28
Naturlig tillväxt Raseborg Allmän info om Raseborg och dess största värden och utmaningar Raseborg ligger i Nylands län, en skärgårdskommun som sträcker sig längs kusten sydväst om Helsingfors. Arealen är ca 2 350 km², varav land ca 1 150 km². Raseborg är en relativt ny stad som bildades i årsskiftet 2008-2009 då kommunerna Ekenäs, Karis och Pojo gick ihop och bildade staden Raseborg med knappa 30 000 invånare. Raseborgs största värden och utmaningar: Närheten till naturen och skärgården, men också närheten till Helsingfors. Landskapet, tempot gör det till ett semesterparadis. Det finns också en viktig agrar historia. Havets tillstånd, övergödningen och kunskapsbristen sågs som de största problemen. Workshopen samlade 15 personer. Från kommunen medverkade fyra representanter från miljöbyrån (miljöenheten). Miljöbyrån delar byggnad med forskningscentret Aronia, och därifrån deltog fem personer, varav flera forskare på ekosystemtjänster. Naturskyddsföreningarna i Finland hade tre representanter: två från Natur och Miljö och en från Finlands Naturskyddsförbund. Jordbruket fanns representerat med en person, men fiske, skogsbruk eller turism var ej representerade vilket är relevanta näringar i kommunen. Därutöver deltog också en representant från Nordiska ministerrådet som finansierar projektet. Workshopdeltagarna fann att ekosystemtjänstbegreppet är mycket användbart. Med hjälp av ekosystemtjänster går det konkret att motivera hur det lönar sig att handla i olika situationer och varför. Det underlättar också genom att det utgör ett gemensamt språk. Att på något sätt få en prislapp, eller en storleksordning, är väldigt värdefullt för att motivera beslut. Miljöbyrån såg ekosystemtjänster som ett användbart verktyg då de ska ge utlåtanden om miljökonsekvensbedömningar. Det skulle också vara klokt att beakta ekosystemtjänster i beredningen av generalplanerna (översiktsplan). Det är viktigt att komma ihåg att pengar inte betyder allt. På samma sätt som individen har ett människovärde har naturen ett alldeles eget naturvärde. Workshopdeltagarna var mycket nöjda med workshopen. Stämningen var bra och deltagarna fick en känsla av gemenskap. Det är värdefullt att diskutera ärenden med olika aktörer som har olika bakgrund. Deltagarna var överens om att workshopen var en bra början men att man borde fortsätta spinna vidare på temat. Kommunen vill fundera vidare på hur de kan fortsätta utveckla och tillämpa konceptet. Raseborg, Finland: Kommunen: Gustav Munsterhjelm; gustav.munsterhjelm@raseborg.fi, +358192892366 Natur och Miljö, Bernt Nordman, bernt.nordman@naturochmiljo.fi, + 358 45 2700 313 Lena Avellan, lena.avellan@naturochmiljo.fi,+ 358 9 612 2290 Finlands Naturskyddsförbund, Hannele Ahponen, hannele.ahponen@sll.fi, +358 9 228 08 235
Naturlig tillväxt Botkyrka Allmän info om Botkyrka och dess största värden och utmaningar Botkyrka ligger i Stockholms län, ca två mil sydväst från Stockholm centrum. Centralorten är Tumba. Arealen är 209,57 km² och befolkningen ca 85 000. Botkyrkas största värden och utmaningar: Kombinationen med närhet till både naturen och staden. Mångfalden, i alla bemärkelser. Vatten. En hotad vattentäkt. Hur täcka regionens behov? Workshopen samlade 21 personer. Från kommunen medverkade fyra politiker samt åtta tjänstemän från kommunledningen, enheterna för park, plan- och bygg, miljö och vatten och avlopp. Landstingets enhet för regionplanering var representerat. Lantbruket var representerat med 3 personer, med både skog- och jordbruk. Den lokala Naturskyddsföreningskretsen var representerad med en person. Slutligen medverkade två forskare, en ekolog och en miljöekonom. Det var inte någon stor aktörsgrupp som saknades, däremot jämfört med de två andra workshoparna en större andel representanter från kommunen. Reaktionerna på metodiken och dess användbarhet var varierande. Metoden sågs som ett stöd för att ställa de rätta frågorna vid kommunal planering och användbar för att utvärdera olika konsekvenser på ekosystemtjänster av planer och aktiviteter. Flera framhöll att det är för komplexa frågor för att kunna göra en ekonomisk analys, men metoden kan ändå fungera som en ögonöppnare och pedagogiskt verktyg. Önskemål framkom om till exempel mer standardiserade värden för att göra metodiken enklare. Relationen till MKB diskuterades, risken att något i grunden bra blir ritualiserat och utan effekt, vilket skett med MKB enligt flera deltagare. Inställningen till ekonomisk värdering varierar. Någon sa att det är kanske en nyttig övning, men det är inte bra att sätta pengar på naturen, eftersom att pengar signalerar att något är möjligt att ersätta. Någon annan framhöll att är pengar vad folk förstår. En idé om att kommunicera kommunens värden, i termer av ekosystemtjänster lades fram. Botkyrka, Sverige: Ingrid Molander, ingrid.molander@botkyrka.se; +46 8 530 612 66 Naturskyddsföreningen, Gun Rudquist, gun.rudquist@naturskyddsforeningen.se, +46 8 702 65 07