DEN MÅNGFALDIGA NATUREN I ESBO från urskog till öppet hav

DEN MÅNGFALDIGA NATUREN I ESBO från urskog till öppet hav

Bilder: Tia Lähteenmäki Text: Tia Lähteenmäki Pärmbild: Henrik Kettunen / kuvaus.fi Grafisk planering: Antero Airos Översättning: Esbo stads översättningstjänst/martin Hausen Utgivare: Esbo stads miljöcentral Tryckeri: Joutsen Median Painotalo Oy Framställd av UPM:s papper som har fått EU:s miljömärke, rek.nr F1/11/1

DEN MÅNGFALDIGA NATUREN I ESBO från urskog till öppet hav Innehåll Betydelsen av biodiversitet... 6 Naturen i Esbo... 9 Ett brett spektrum... 9 Geologin... 10 Skogens sus och kärrens doft... 11 Glittrande sjöar och porlande bäckar... 14 Vågstänkta utskär och frodiga vassruggar... 17 Kulturlandskap: betesängar och blommande vägkanter... 20 Karta över värdefull natur i Esbo... 24 Skydd av den biologiska mångfalden i Esbo... 26 Förändring och hot... 26 Naturskyddets mål i Esbo... 27 Ekologiska nätverk... 28 Invasion av främmande arter... 29 Miljöupplysning... 29 Året för biologisk mångfald 2010... 30 3

Betydelsen av biodiversitet Landsbygd i Gunnars. Bild: Kalevi Hiironniemi DEN VIKTIGA MÅNGFALDEN Biodiversitet eller biologisk mångfald är variationsrikedom bland levande organismer och ekosystem. Ett exempel på biodiversitet är artrikedomen i en viss livsmiljö. Ett annat är den rika förekomsten av naturtyper såsom lundar eller strandängar, ekosystemdiversitet. Det förekommer variation också inom arterna. Om det finns få individer av en art och de isoleras från varandra minskar deras genetiska diversitet. Naturens mångfald är som ett nät där allt hänger ihop, och där det finns nyckelarter och nyckelbiotoper som är särskilt viktiga för att allt ska fungera. I skogen finner många krävande arter en fristad i till exempel små lundar samt kring bäckar och källor. Ett bra exempel på en nyckelart är blåstången som är viktig för en mängd andra organismer i Östersjön. Flygekorren trivs i Esbo. Bild: Reijo Juurinen / kuvaus.fi 4 Betydelsen av biodiversitet

MÅNGFALDENS BETYDELSE OCH EKOSYSTEMTJÄNSTER Naturen och alla organismer har ett egenvärde som är oberoende av deras nytta för människan. Djuroch växtarterna har utvecklats till vad de är idag under en omätligt lång tid och de är en del av jordens värdefulla historia. De komplexa förhållandena mellan arterna och deras livsmiljö upprätthåller förutsättningarna för livet på jorden. Eftersom människor ofta ser värdet först när de ser nyttan, har man tagit fram begreppet ekosystemtjänster, naturens livsviktiga tjänster för mänskligheten. Sådana livsviktiga ekosystemtjänster är t.ex. syreproduktionen, rengöringen av vatten och marken och näringsämnenas kretslopp. Bindningen av kol och fukt påverkar både det lokala och det globala klimatet. Naturen producerar näring, läkemedel och byggmaterial och förhindrar erosion. Naturen är också en viktig plats för rekreation och vila och en fantastisk källa till estetiska upplevelser. Blåstången är en nyckelart som trivs i klart havsvatten. Om vattnet lider av övergödning och är grumligt, minskar den. Bild: Tia Lähteenmäki Organismerna i murkna träd Murkna träd berikar naturens mångfald. Bild: Tia Lähteenmäki Murknande träd är en väsentlig del av naturens kretslopp. Det finns en hel massa organismer som är beroende av dem; som livnär sig på och bryter ner dött trä. De näringsämnen som har bundits i trädet frigörs och återinträder i kretsloppet. På döda träd förekommer bl.a. många tickor, slemsvampar, skalbaggar och andra insekter samt mossor och lavar. Många arter är specialiserade och trivs t.ex. bara i en bestämd trädart som har brutits ner av en bestämd annan art. Ett enstaka murket träd är endast en tillfällig livsmiljö. För arter som är beroende av murket trä är det viktigt att tillgången är tryggad. Det är den också i naturskog, men ekonomiskog och annan vårdad skog rensas alltför noga på lågor, rötträd och torrakor som också är viktiga för flygekorren och många fågelarter. I ekonomiskog är andelen murkna träd endast några procent av vad den är i naturskog. En stor del av de hotade arterna i skogen behöver murket trä, åtminstone i något livsskede. Många av de minsta arterna i skogen är fortfarande dåligt kända. Betydelsen av biodiversitet 5

Naturen i Esbo Vacker natur vid Käkilampi i Noux. Bild: Jussi Helimäki ETT BRETT SPEKTRUM Med tanke på att Esbo är en stor stad finns det ovanligt mycket natur kvar. Den är också mycket mångsidig och bjuder på en palett av nästan alla särdrag som kännetecknar den finska naturen. Södra Esbo består av kust, skärgård och öppen sjö. I staden finns också en mängd olika slags sjöar och vattendrag. De stora skogarna i norr har inslag av branta berg och små öppna kärr. Jordbruket har sedan urminnes tider format naturen i Esbo. Dagens kultur har förintat natur men också skapat nya livsmiljöer. Eftersom naturen är mångsidig finns det rikligt med arter. I Esbo förekommer över 70 arter som är hotade och över 100 som är missgynnade enligt den finländska rödlistan. Exempel på akut hotade arter som har påträffats i Esbo är backstrandlöpare, slöjvaxskivling och torvbägarlav. I Esbo trivs också många arter som är fredade i Europeiska unionens art- och habitatdirektiv, till exempel flygekorren och flera fladdermusarter. Stora natebocken är en specialitet i Esboviken och en av de akut hotade arterna. Bild: Sanna Saari 6 Naturen i Esbo

Spångar och ett fågeltorn i Bredvikens naturskyddsområde. Bild: Antti Luukkonen Det finns sex Natura-områden i Esbo: Grundträsk, Esboviken och Bastvik, Bredviken, skogsområden i Noux, Bånbergets urskog i Bodom samt Tremanskärr och Kringelkärr i Kalajärvi som hör till kärren, lundarna och gammelskogarna i Västra. År 2010 finns det 63 naturskyddsområden i Esbo. Det finns dessutom 32 områden med skyddade naturtyper, dvs. små, värdefulla biotoper såsom skogsdungar med ädellövträd eller hassellundar. Det finns 5 fredade områden där det förekommer arter som kräver särskilt skydd. I Esbo finns det också 53 stora träd och andra enstaka fredade naturminnen. GEOLOGIN Naturen i Esbo ligger på en grund av branta berg. Bergrunden är splittrad och omväxlande. Långträsken ligger i förkastningsdalar som skapats av rörelser i jordskorpan. Till de vanligaste bergarterna hör granit, gnejs, migmatit, gabbro, amfibolit och glimmerskiffer. Geomorfologin kännetecknas av tjocka lerlager i dalarna som omges av ett tunt täcke av minerarljord och bergsklackar utan jordtäcke. Det mest betydande av de många värdefulla geologiska objekten är klotdioriten i Noux. Klotdioriten i Noux är en geologisk kuriositet. Bild: Liidia Petrell Naturen i Esbo 7

SKOGENS SUS OCH KÄRRENS DOFT Skogarna upptar 18 658 ha, nästan 60 procent av stadens markareal. De är huvudsakligen moskogar som domineras av gran eller tall med inslag av lövträd såsom björk och asp. Esbo ligger huvudsakligen i den hemiboreala zonen och på många ställen förekommer lundar med ek och andra ädla träd samt hasselbuskar. Naturtillståndet varierar mycket, från ganska slitna skogar och parkskogar på bosättningsområdena till orörda urskogar i Noux. Största delen av myrarna är små tallmossar och skogskärr i skogens och bergens svackor. Det finns också större myrar, t.ex. den över 40 ha stora Tremanskärr. Stora skogs- och myrarealer är fredade, sammanlagt ca 2 300 ha inklusive Noux nationalpark. Gammelskog i Hynkänlampis naturskyddsområde. Bild: Jussi Helimäki Representativ myrnatur med tuvull på Lakeasuo. Bild: Tia Lähteenmäki 8 Naturen i Esbo

Skogens och myrens arter Skogar och myrar är mångsidiga och omväxlande livsmiljöer med rika artbestånd. En stor del av de rödlistade arterna i Finland lever i skogen. Till de största djuren hör älgen samt vitsvanshjorten och rådjuret, som båda är ganska allmänna. I skogarna i norra Esbo finns ett fåtal lodjur och också björnar förekommer då och då. Lämningar av flygekorren påträffas ända ner i södra Esbo, men själva djuret är det svårare att få syn på. Bland fladdermössen trivs mustaschfladdermusen bäst i skogen. Många numera sällsynta fåglar som tjädern och orren samt tretåiga hackspetten och mindre flugsnapparen behöver naturskogar utan störningar. I de kargare tallskogarna på bergen trivs bl.a. nattskärran och trädlärkan. Skogen är också hemvist för en mängd insekter och andra smådjur. Med god tur kan man få syn på den stora sälgskinnefjärilen och i bergsterräng den ståtliga apollofjärilen. Till skogens rödlistade arter hör också många mätare och nattflyn och gammelskogens skalbaggar. I lundarna lever många sällsynta sniglar och snäckor. Som exempel på skogens och myrens mångsidiga flora i Esbo kan nämnas tvåblad, nästrot, tagelstarr och gräsull. Flera rödlistade mossor och lavar växer obemärkt i skogens dunkel och i myrens torv. Av de tickor som lever på murkna träd är ett stort antal hänvisade till naturskogarna. Rödlistade tickor i Esbo med fantasieggande namn är kristalltickan, blacktickan och narrporingen. Lodjuret är mycket svårt att få syn på, men i Esbo finns flera lodjur och populationen har ökat under de senaste åren. Bild: Soili Jussila / kuvaus.fi Vid skogsstigen ser man ofta den vackra vitgräsfjärilen. Bild: Kalevi Hiironniemi Skogar och myrar i Esbo Kända: Noux Den populära nationalparken och Natura 2000-området. Nationalparkens areal i Esbo är ca 1 290 ha. Skogen är mångsidig och den genomkorsas av många väl underhållna friluftsvägar. Tremanskärr Det mångsidiga kärret i Kalajärvi ingår i Natura 2000 och det nationella myrskyddsprogrammet. Naturskyddsområdets areal är 40 ha. För besökaren finns både en naturstig och andra stigar. Okända: Ryssberget-Stormossen Mosaiken av berg, mosse och moskog är ett av de naturskyddsområden som grundades med anledning av stadens 550-årsjubileum. Arealen är 100 ha. På det ödemarksliknande området finns endast smala skogsstigar. Gillermossen Moar, sumpskog och berg i dagen omger den öppna mossen, som är ett av de naturskyddsområden som grundats med anledning av stadens 550-årsjubileum. Naturen i Esbo 9

GLITTRANDE SJÖAR OCH PORLANDE BÄCKAR De nästan hundra sjöarna och de otaliga träsken erbjuder ett stort urval sötvattensmiljöer. Som paljetter ligger de många klara sjöarna och de mörka träsken utströdda i skogarna i Noux. Den sydligaste sjön i Esbo är belägen på ön Pentala. Det finns också näringsrika sjöar, såsom Bodom träsk, Långträsk, Klappträsk och Grundträsk, som är ett Natura-område. Dessa sjöar har eutrofierats på grund av människans verksamhet. Till de största vattendragen hör Esboån och Mankån, som flyter stilla genom lermarken, ofta omgivna av åkrar. Det finns otaliga bäckar, från källbäckar i naturtillstånd till små åar med brunt vatten och uträtade, urbana bäckfåror. Många källor har påverkats, men det finns några värdefulla källor och källkärr kvar. Till de representativa objekten hör källkärren i Pyykorpi i Luk och Margretebergs källa vid Grundträsk. Morgondis på Bodom träsk. Bild: Jussi Helimäki Vattnet brusar tidigt på våren i forsen vid Esbogård. I bakgrunden den gamla bron. Bild: Tia Lähteenmäki 10 Naturen i Esbo

Arter i sjöar och vattendrag Artrikedomen är stor i sjöarna och vattendragen, med både egentliga vattenorganismer och arter som trivs vid vattnet och delvis i vattnet. Uttern trivs i många vattendrag i Esbo där den fångar fisk och andra vattendjur. Vattenfladdermusen är också beroende av vatten och fångar insekter ovanför ytan. Gräsanden och knipan hör till de vanligaste av de otaliga vatten- och strandfåglarna som häckar vid sjöarna. Storlommen och smålommen, som är mera krävande, har funnit en fristad vid ödemarkssjöarna i Esbo. Strömstaren dyker i strömmande vatten och påträffas oftast på vintern, men ibland häckar den i Esbo året runt. Grodorna trivs i sjöar och vattendrag och nära dem. I Esbo förekommer den vanliga grodan, paddan och den mindre vattensalamandern samt åkergrodan som är strängt skyddad i art- och habitatdirektivet. I vattendragen simmar över 30 fiskarter samt flodoch signalkräftan. Öring, lavaretsik, vimma och nejonöga stiger i åarna och i de mindre vattendragen för att leka. Bäckarna med havsöring i Esbo är speciella, eftersom naturliga öringsstammar återstår i mindre än tio vattendrag i Finland. Det bor ett stort antal ryggradslösa djur både på bottnen, ytan och stranden. Den lilla skalbaggen backstrandlöparen (Bembidion monticola) är akut hotad. Spädnajasen, som växer obemärkt under ytan i Grundträsk, är en av världens mest sällsynta kärlväxter. Jättestarren och myggblomstret är mera krävande arter på sjöstränderna. Öringen stiger i den klara Lilla Ryssängsbäcken. Bild: Aki Janatuinen Breda kärrtrollsländan är en strängt skyddad art i art- och habitatdirektivet. Bild: Risto Puranen / kuvaus.fi Sjöar och vattendrag Kända: Bodom träsk Bodom är Esbos största sjö. Vid dess stränder finns ett populärt friluftsområde och en campingplats med badstrand. I norr finns värdefulla fågelområden och kring sjön skyddade naturtyper. Haukkalampi Haukkalampi är en vacker liten ödemarkssjö vid en populär naturstuga i Noux. Runt sjön går flera stigar till läger- och eldplatserna. Okända: Grundträsk Grundträsk är ett fågelrikt Naturaområde med värdefull växtlighet. Bästa utsikten över sjön har man från fågeltornet vid Margreteberg. Kvarnbäcken i Nipert Den vackra lundartade bäckdalen i naturtillstånd strax norr om Nipert är ett av de naturskyddsområden som grundats med anledning av stadens 550-årsjubileum. Genom området löper smala skogsstigar. Naturen i Esbo 11

VÅGSTÄNKTA UTSKÄR OCH FRODIGA VASSRUGGAR Till Esbo hör ett stort havsområde som sträcker sig från öppen sjö och karga utskär till den idylliska inre skärgården och de frodiga vikarna vid kusten, med 58 km havsstrand och 165 öar. Havsstränderna varierar från rundhällar till mjuk gyttja, steniga stränder och några fina sandstränder. Frodigast är strandängarna och strandskogarna som regelbundet översvämmas och de grunda vikarna som så småningom växer igen med vass och annan växtlighet. Strandängar och naturliga sandstränder är viktiga för mångfalden. De har blivit allt sällsyntare och är därför skyddade naturtyper enligt naturvårdslagen. En del av de karga utskären är fridlysta under våren och sommaren för att fåglarna ska få häcka i fred. Under ytan finns en annan värld som är okänd för de flesta, med olika organismer anpassade för olika djup. Utsikt över öppna havet från Rövarens klippor. Bild: Jussi Helimäki På Pentala finns en naturlig sandstrand med typisk växtlighet. Bild: Liidia Petrell 12 Naturen i Esbo

Arter vid havet Arterna är typiska för Finlands sydkust, men i vikarnas vatten döljer sig också lokala märkvärdigheter. I Esbo kan man träffa på en gråsäl som gonar sig på en kobbe och till och med på en östersjövikare. Måsen, gåsen och ejdern är typiska arter bland det rika fågelbeståndet. Till de rödlistade arterna hör den stora skräntärnan, silltruten och trastsångaren, som tjattrar i strandvassen. På havsstranden trivs vår största orm, den ofarliga snoken, som är fridlyst. På grund av den låga salthalten är de vanligaste fiskarterna desamma som i insjöarna, bland annat karpfiskar, abborre, öring och gös. Musslor, kräftor, havsborstmaskar, insektlarver det går livat till på bottnen och bland algerna. Den breda basen i naturens näringspyramid utgörs av de otaliga algarterna, som svävar fritt i vattnet. I Finno häckar det fler rörhönor än någon annanstans i landet. Rörhönan är rödlistad i Finland. Bild: Ari Ahlfors /kuvaus.fi Det förtjusande hönsbäret hör till skärgårdens och havsstrandängens arter. Bild: Tarmo Syväpuro / kuvaus.fi Havsnatur Kända: Bredviken Bredviken är ett Naturaområde och ingår i ett internationellt viktigt fågelområde med vidsträckta strandängar, strandlundar och vassruggar. Vid naturskyddsområdet ligger naturens hus Villa Elfvik, naturstigar och två fågeltorn. Gåsgrund Gåsgrund är en populär utfärdsholme med rundhällar, en strandvall som landhöjningen gett upphov till och en fridlyst strandäng. Man kommer dit med skärgårdsbåten eller egen båt och där finns grilltak och tältplatser. Okända: Pentala På Pentala finner man Esbos sydligaste sjö (med en ö), en fridlyst naturlig sandstrand och ett naturskyddsområde som har grundats med anledning av stadens 550-årsjubileum. På ön finns stigar att vandra längs. Till Pentala kommer man bara med egen båt. Naturen i Esbo 13

KULTURLANDSKAP: BETESÄNGAR OCH BLOMMANDE VÄGKANTER Jordbruket har format naturen i Esbo sedan urminnes tider. Människan har röjt lövskog och skapat artrika, öppna livsmiljöer, hävdade biotoper såsom sidvallsängar, torrängar, betesskog och hagar. När bete och annan hävd upphör, växer livsmiljöerna igen och försvinner om de inte vårdas. Fortsatt hävd bevarar också landskapet. Herrgårdsparkerna med sina gamla ädellövträd kan vara mycket artrika. Det moderna samhället har gett upphov till livsmiljöer där diversiteten ofta inte är så stor, till exempel parker, golfplaner, vägkanter, ledningsgator och skräpmark. I bästa fall kan de nya livsmiljöerna erbjuda ersättande växtplatser och livsmiljöer; ängsväxter trivs till exempel bra på vägkanter som slås och på bullervallar. Ängslandskap vid Noux Långträsk. Bild: Kalevi Hiironniemi Ståtliga gamla ekar i Träskända herrgårdspark. Bild: Jussi Helimäki 14 Naturen i Esbo

Arter i kulturmiljön En del arter har anpassat sig väl till de relativt nya miljöerna och en del stortrivs i dem. Ekorren, igelkotten, fältharen, mullvaden och sorken är vanliga i lagom glest bebyggda bostadsområden. Bland annat räven och ugglor vågar sig nära människans boningar där bytesdjuren finns. Kulturmiljöer är också ett livsvillkor för en stor mängd fåglar och många arter har gått tillbaka och rödlistats när jordbrukslandskapet har förändrats. Bl.a. ortolansparven och kornknarren och även den vanliga sparven har minskat i antal. Den fåtaliga och skygga stenknäcken trivs i herrgårdsparker och trädgårdar. Av de rödlistade arterna i Finland förekommer nästan en tredjedel på sidvallsängar, torrängar och andra hävdade livsmiljöer. Av insekterna trivs i synnerhet en mängd skalbaggar och fjärilar i sådana kulturmiljöer, till exempel asknätfjärilen som är strängt skyddad i art- och habitatdirektivet. I herrgårdarnas stora, gamla ädellövträd lever den starkt hotade trubbtandade lövknäpparen och andra sällsynta skalbaggar. Skogsklockan och brudsporren hör till de mera anslående av de många sällsynta växterna i kulturmiljöerna i Esbo. Gulmåran och backnejlikan har gått tillbaka under den senaste tiden. En urbaniserad räv har vågat sig in på gården. Bild: Villa Elfvik. En brudsporre blommar bland sommarfibblor. Bild: Kalevi Hiironniemi Kulturbiotoper Kända: Träskända Herrgårdsparken är ett av de äldsta naturskyddsområdena i Esbo. Miljön är mångsidig och anmärkningsvärt artrik. Parken genomkorsas av en naturstig och andra stigar. Åkrarna i Rödskog Den vidsträckta mosaiken av åker, skog och gammal bosättning utgör ett värdefullt landskap som är viktigt för bland annat fältfåglarna. Okända: Ängssluttning i Köklax Området vid Kungsgårdens bostadsområde fredades 2006 och klassificeras som mycket betydande. Ängen vid Bemböle kaffestuga Den klippiga ängen bakom kaffestugan är en betydande hävdad biotop med värdefulla växter och fjärilar. Naturen i Esbo 15

Barn på naturutflykt i Bredviken. Bild: Villa Elfvik Pärlemorfjäril. Bild: Tia Lähteenmäki 16

Karta över värdefull natur i Esbo Det finns mest naturskyddsområden (Noux nationalpark, Naturaområden, naturskyddsområden och skyddade naturtyper) och värdefulla vattendrag i norra Esbo. Naturminnesmärkena är huvudsakligen gamla träd och flyttblock. All värdefull natur i Esbo är inte ännu fredad. Naturskyddsområden Övriga värdefulla områden Värdefulla vattendrag Naturminnesmärken 0 2,5 5 kilometer Källor: Uppgifter om naturskyddsområdena: OIVA - miljö- och platsdata 10/2010 Espoon arvokkaat luontokohteet. Miljönämnden 2/1987 Espoon virtavesiselvitys 2008. Miljöcentralen 1/2009 Karta: Stadsmätningen Naturdata: OIVA - miljö- och platsdata samt miljöcentralen 17

Skydd av den biologiska mångfalden i Esbo Naturens mångfald hotas av människan.den skarpsynte kan urskilja spillning av flygekorre vid stubbens rot. Bild: Kalevi Hiironniemi. FÖRÄNDRING OCH HOT Det återstår ännu många värdefulla naturområden som saknar skydd. Mindre värdefulla, påverkade områden är också viktiga. De producerar ekosystemstjänster, ger hemvist åt en mängd vanligare arter och fungerar som förbindelser, ekologiska korridorer, mellan de värdefullare områdena. Människans verksamhet vinner ständigt terräng av naturen, som bearbetas och splittras i isolerade delar. Skogsnaturen förändras när skogsdungarna krymper och slitaget ökar. Naturen påverkas också av olika skogsbruksåtgärder. Sjöar och vattendrag hotas av övergödning och föroreningar som sköljs ut från åkrar och enskilda avlopp samt från byggda och ytbelagda områden. Livet i vattnet påverkas även av muddring, båttrafik, vattentäkt och bäckrensning. Miljön i Esbo påverkas också av luftförorening, buller och störningar, belysning, avfall och klimatförändring. 18 Skydd av den biologiska mångfalden i Esbo

Vattendragens naturvärden kan återställas. Här restaureras lekplatser i Finnobäcken på frivillig väg 2010. Bild: Aatu Oikarinen NATURSKYDDETS MÅL I ESBO Stadens miljöcentral gör utredningar om naturens tillstånd, beställer restaureringsplaner och föreslår nya naturskyddsområden. Man följer kontinuerligt med hur den värdefulla naturen mår, till exempel fågelvatten och vattendrag. Målet är att trygga mångfalden och produktionen av ekosystemtjänster. Antalet naturområden minskar, men målet är att höja deras naturvärde med hjälp av skyddsåtgärder, restaurering och precisering av naturskötsel och markplanering. Eftersom resurserna är begränsade, är det förnuftigt att inrikta naturskyddet på den mest hotade värdefulla naturen. Vid prioriteringen beaktas också vad som är typiskt för Esbo och ekosystemtjänsterna. Natur i Esbo som kräver skyddsåtgärder under de närmaste åren är vattendrag och träsk med omgivning, gamla skogar utanför Noux nationalpark, ekologiska korridorer och traktens typiska lundar. Skydd av den biologiska mångfalden i Esbo 19

EKOLOGISKA NÄTVERK Den värdefulla naturen, de vanliga grönområdena och naturförbindelserna mellan dem utgör ett ekologiskt nätverk, där organismer kan förflytta sig och breda ut sig. Nätet i Esbo är osammanhängande på grund av de stora vägarna, järnvägen och bostadsområdena som ständigt breder ut sig. Det är mycket viktigt för naturens mångfald att det ekologiska nätverket fungerar och att det sträcker sig över stadens gränser åt alla håll. Nätverkets funktion och behovet av ekologiska korridorer utreds regelbundet som underlag för skyddsinsatser. Stora vägar har stängt av de ekologiska förbindelserna på många håll. Åboleden från Glomsknuten österut. Bild: Aki Janatuinen 20 Skydd av den biologiska mångfalden i Esbo

INVASION AV FRÄMMANDE ARTER Spridningen av främmande arter är ett växande problem även i Esbo. Arter som inte hör hemma i Finlands natur har spridits genom människans verksamhet. De kan vara starka konkurrenter om livsrum som tränger undan ursprungliga arter och förorsakar annan skada. Man försöker stoppa spridningen av invasiva arter i naturen samt begränsa och följa arter som redan har spridits. Exempel på skadliga, invasiva arter är jätteflokan, jättebalsaminen, kaninen och minken. Rovvattenloppan är ett exempel på en skadlig nykomling i Östersjön och vattenpesten gör skada i insjöarna. Artspridning beror också på klimatförändring. Citykaninerna har släppts ut i naturen av människan och också spritt sig till Esbo. Nykomlingarna väcker blandade känslor. Bild: Reijo Juurinen / kuvaus.fi MILJÖ- UPPLYSNING Värderingar och attityder är av stor vikt när mångfalden ska tryggas och en förutsättning för ett lyckat naturskyddsarbete. Värderingar uppstår i barndomen; när man lär känna naturen och rör sig i naturen, ökar viljan att slå vakt om den. Miljöcentralen har som en viktig uppgift att främja naturkunskap och miljöupplysning. Naturens hus Villa Elfvik har en utställning om särdragen i Esbos natur och ordnar guidade utfärder. Naturens hus Villa Elfvik i Bredvik. Bild: Antti Mikala Skydd av den biologiska mångfalden i Esbo 21

Havsutsikt från Kasaberget i Sökö. Bild: Liidia Petrell Året för biologisk mångfald 2010 År 2010 är internationella året för biologisk mångfald. Temaåret härrör från FN:s konvention om biologisk mångfald och det mål världens länder ställde sig bakom i Johannesburg 2002. Målet var att till 2010 kraftigt minska förlusten av biologisk mångfald. EU och därmed också Finland ställde ett ännu strängare mål: att stoppa förlusten av biologisk mångfald till 2010. Målen har inte nåtts och naturens mångfald fortsätter att minska överallt i världen. Det behövs alltså mera åtgärder, från internationellt samarbete till lokalt fältarbete. Nätverket Natura 2000 är ett gott exempel på en anmärkningsvärd, europeisk åtgärd. Finland har en egen strategi för skydd av biologisk mångfald och flera skyddsprogram och verksamhetsprogram m.m. för skydd av skogsnaturen och havsnaturen. Lagen ålägger kommunerna att främja naturskydd i sin verksamhet. Till målen i stadens miljöpolicy hör att ekosystemtjänsterna tryggas samt att den mångfaldiga naturen och kulturmiljön bevaras och utvecklas som attraktionsfaktor. Alla har ansvar för naturen och för mångfalden. Vi kan alla göra något för att naturens mångfald ska bevaras. 22

Bilder: Tia Lähteenmäki 23

VI KAN PÅVERKA! Enligt Finlands grundlag bär var och en ansvar för naturen och dess mångfald. Vi kan alla göra något för att naturens mångfald ska bevaras. Påverka planeringen av din miljö; ta initiativ, lämna in åsikter och anmärkningar och delta i allmänna möten. Rösta i valen på kandidater som driver naturens sak. Meddela stadens miljöinspektörer om förorening, förstöring och nedskräpning i naturen (www.esbo.fi/miljo). Gör utflykter i naturen, gör observationer och lär känna arter. Ta barnen på utflykter (www.espoo.fi/luontoretket, www.esbo.fi/villaelfvik). Meddela om artobservationer på www.hatikka. fi. Meddela också om främmande arter. Gynna naturlig växtlighet på din gårdsplan, undvik överdriven skötsel och kemikalier, grunda till exempel en blomsteräng. Skaffa inte och gynna inte sådana skadliga prydnadsväxter som kan spridas från gården ut i naturen. Ta bort de som redan växer. Upplysningar: Esbo stads miljöcentral www.esbo.fi/miljo tfn 09-816 248 32 e-post ymparisto@espoo.fi Bilder: Tia Lähteenmäki