Climbing Self Rescue, av Andy Tyson and Molly Loomis Self Rescue, av David J. Fasulo SKF:s rekommenderade tekniker (pdf) av SKF:s Säkerhetskommitté

Relevanta dokument
Räddningskurs del 1 gällande från Sida 2 av 7

Räddningskurs del 2 gällande från Sida 2 av 8

klippklätterinstruktör oavsett om kursarrangör är lokalklubb ansluten till SKF eller annan arrangör.

Kommandon ska läras ut enligt den "svenska modellen", se "Stora boken om Klippklättring" av Nils Bobo Gustavsson.

Här nedan följer Svenska klätterförbundets officiella kursnormer för fortsättningskurs i isklättring. Normerna är utarbetade av SKF:s utbildningskommi

Denna kursnorm ska kunna tillämpas på elever utan tidigare erfarenhet av klättring.

Fortsättningskurs i klippklättring gällande från Sida 2 av 7


Grundkurs i klippklättring gällande från Sida 2 av 6

Eleven ska kunna lära ut: Kommandon enligt den "svenska modellen", se "Stora boken om klättring" av Nils Bobo Gustavsson.

1 Version 7, HH Svenska Klätterförbundets officiella norm för KURS I TOPPREPSKLÄTTRING INOMHUS. Gällande fr o m 2018

Hjälpinstruktörskursen är också ett obligatoriskt förkrav inför en teknisk klippklätterexamen.

1 Version 6 SL Svenska Klätterförbundets officiella normer för HJÄLPINSTRUKTÖRSKURS KLIPPA. Gällande fr o m 2016

Examinerande kurs klätterledare utomhus gällande från Sida 1 av 10

Examinerande kurs klätterledare utomhus gällande från Sida 1 av 8

Svenska Klätterförbundets norm för UPPKLÄTTRING. Gällande fr o m


KURS KLÄTTERLEDARE UTOMHUS

Eleven ska lära sig förstå och motivera följande: Eleven ska förstå vikten av och motivera varför kamratkontroll utförs:

Svenska Klätterförbundets norm för KURS I LEDKLÄTTRING INOMHUS. Gällande fr o m

En av SKF auktoriserad isklätterinstruktör ska alltid i sitt arbete sträva efter att uppfylla tre grundläggande tumregler:

Att genomföra uppklättringar på topprep och ge ut topprepskort (grönt kort). Att hålla topprepskurs enligt SKFs normer.

Block 1, Hemuppgift Block 2, Förkravskontroll Block 3, Tillämpat Instruktörsskap Block 4, Utrustningskunskap

Svenska Klätterförbundets norm för TOPPREPSINSTRUKTÖRSKURS. Gällande fr o m

För samtliga auktoriserade instruktörer (inomhus, sport, klippa eller is) gäller följande:

För: Sveriges klätterklubbar, ideella och kommersiella klättringsarrangörer och instruktörer Av: Robin Dahlberg, Säkerhetskommittén

Redovisning av produktsäkerhet. Billingensklätterklubb

Uppklättring Topprepskort ALTERNATIV A

Förstemansfall vanligaste olyckan

Omkoppling vid toppunkt

Aspiranten ska vara medlem i lokal klätterklubb ansluten till Svenska Klätterförbundet. Aspiranten ska vid examinationstillfället ha fyllt 18 år.

v.3 Kursprogram 2012 Arbete på hög höjd

Aptum. Utbildningar Fallskydd

Svenska Klätterförbundets officiella normer för. AUKTORISERINGSKURS SPORTKLÄTTERINSTRUKTÖR Gällande fr.o.m. 2016

Svenska Klätterförbundet version 2

Säkerhetskommittén Svenska Klätterförbundet INCIDENTRAPPORT. foto: Kristian Rothli

KURSKATALOG. Utrustning för Räddningstjänst. Certifierade enligt ISO 9001 och ISO 14001

KLÄTTERMÄRKEN. Teknik- och säkerhetsmärken för barn och ungdom

Kursprogram 2015 Arbete på hög höjd

Säkerhetskommittén Svenska Klätterförbundet INCIDENTRAPPORT

Säkerhetsgruppens Olycksrapport 2003

Säkerhetsgruppens Rapport för incidenter 2002

Preparandutbildning för deltagare i Räddningsinsats

Kursprogram 2014 Arbete på hög höjd

Lärarhandledning FÖRBEREDELSE & STRUKTUR

Svenska Bergsguideorganisationen

Fallbeskrivningar 2008 (T=tillbud, O=olycka, I=inomhus, U=icke alpin utomhusmiljö, A=alpin utomhusmiljö)

Kursprogram 2017 Arbete på hög höjd

Kursprogram 2016 Arbete på hög höjd

Reell kompetens - Behörig på annat sätt!

Vägledning. Vägledning till guidade turer med snöskoter. Förebyggande säkerhetsarbete

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin

Säkerhet vid fritidsdykning i samband med dyktjänster, år 2013

Svenska Klätterförbundets officiella riktlinjer för KLÄTTERANLÄGGNING. Gällande fr.o.m. 2019

Anvisningar för ansökan om bedömning av reell kompetens för grundläggande och/eller särskild behörighet

Du är välkommen att kontakta oss för frågor om reell kompetens: eller

KURSPLAN Fjäll- och äventyrsledare 15/16, 300 p

Klättring. utomhus. En vägledning för dig som vill veta mer om klippklättring och annan klättring utomhus

Plan för utveckling av klätterklubbarnas Barn- och Ungdomsverksamheter

Tank- och bulkbilsförare

Policybeslut för Skånes Klätterklubb

Vägledning. Vägledning till guidade turer i fjällen. Förebyggande säkerhetsarbete

Läs Skydd mot olyckor. och arbeta med räddning och säkerhet

Svenska Möten Säkerhetscertifiering Manual

INCIDENTRAPPORT Firningsolycka Vårdberget, Stockholm 31 mars, 2013

Inbjudan till Tävlingslydnadsinstruktör utbildning

Läs Skydd mot olyckor. och arbeta med räddning och säkerhet

Mentalkunskapskurs 5 a Testledare MH

2.3. Kommittén för Hundars Mentalitet Rasutvecklingssektorn

Riktlinjer för validering inom Vård- och omsorgscollege

LOGGBOK Instruktörsaspirant

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan

Kommunal säkerhetsutbildning i Nyköpings kommun. internkurs.indd

Arbetsgivarperspek-vet Vad säger forskningen?

Studium Restaurang i Göteborg

Hjälpare nära dig. Rödakorsveckan torsdag 3.5 till onsdag HJÄLPARE NÄRA DIG

Verksamhetsplan för Göteborgs Klätterklubb 2011

RAPPORT FRÅN KIRUNAS ALPINA FJÄLLRÄDDNINGS SOMMARÖVNING I KEBNEKAISE 11 14/6 2017

Instruktioner för sökande till bedömning av reell kompetens för grundläggande och/eller särskild behörighet

Anvisningar för ansökan om bedömning av reell kompetens för grundläggande och/eller särskild behörighet

Loggbok - Komplement. Skogstransportförare KOMPLEMENT TILL LOGGBOK FÖR ARBETS- PLATSFÖRLAGT LÄRANDE INOM SKOLANS TRANSPORT- UTBILDNING

Kompetens och utbildning

Det finns en del tomma rutor där det är fritt fram att fylla på med egna idéer och upptäcker. Lycka till som utbildare!

Svenska Klätterförbundet version 3. Svenska klätterförbundets. rekommenderade TEKNIKER. Gällande från 2010

Ett övningssystem för att nå automatik

Minimera repdrag på mycket långa replängder

SÖRFs Information/rekommendationer angående laddning av batterier på skolor.

Checklista för tävlingsarrangemang Checklista för tävlingsarrangemang

Dokumentation Svenska Klätterförbundet 5 april 2008 Kviberg, Göteborg

WEBBDIST13: Formgivning och layout, 7,5 hp V14 (31EFO1)

SÄKERHETSPLAN. Klättring utomhus

Grundutbildning för räddningstjänstpersonal i beredskap erfarenheter från första året med nya utbildningen

SOPA32, Juridik i socialt arbete 2, 15 högskolepoäng Legal Issues in Social Work 2, 15 credits Grundnivå / First Cycle

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Mentalkunskapskurs 3 Mera mentalkunskap

Ny VFU-sida, med viktiga dokument!

Validering vid VO-C Gävleborg

FOOTBALLL ACADEMY

Innehåll. 1. Välkomnande. 2. Säkerhetsinformation. 3. Utförande. 4. Avslut. 5. Till ledare och instruktör

FÖRHANDSUPPGIFTER SÄKERHETSDIREKTIV

Transkript:

Här nedan följer Svenska Klätterförbundets officiella kursnormer för räddningkurs del 1 med fokus på klippklättermiljö. Normerna är utarbetade av SKF:s utbildningskommitté och är den miniminivå som SKF:s lokalklubbar och övriga kursarrangörer uppmanas att följa på sina räddningskurser. Kurserna får naturligtvis hålla högre standard och ha strängare krav än vad som anges nedan. Kurser med lägre nivå bör inte kallas räddningskurs del 1 eller liknande och får inte ge intryck av att ge en utbildning motsvarande den som här specificeras. Kursen ska på ett seriöst sätt lära eleven att hantera en uppsättning basmetoder som kan användas separat eller kombineras för att med utrustning för klättring på naturliga säkringar (kilar, friends etc), säkert och effektivt möta och förebygga vissa enklare olyckssituationer i brant klippterräng på mindre övningsklippor i ickealpin miljö under sommarförhållanden. Utbildningen ska vara sådan att eleven efter fullföljd kurs kan: - evakuera en immobiliserad replagskamrat i vissa 2:e manssituationer - ta sig ner säkert i brant terräng med en skadad klättrare - samverka med professionell räddningspersonal - använda elementära kunskaper om skador och 1:a-hjälpenåtgärder vid klätterolyckor Kursen bör tydliggöra faromomenten i klättring och den faktiska risken för alla att någon gång drabbas av en olycka ska framställas som reell och levande. Kursen ska skapa medvetenhet om vikten av preventivt säkerhetstänkande och de mentala stressreaktioner som är kopplade till en olycka. Eleven ska även informeras om hur/var man skaffar sig vidare kunskaper och färdigheter efter avslutad kurs och förstå vikten av att komplettera sina kunskaper genom deltagande i räddningskurs del 2 BENÄMNING: Räddningskurs del 1 TIDSLÄNGD: Minst 1 dag med minst 6 timmar effektiv praktik. ELEV/INSTRUKTÖR: Helst 2, maximalt 4 elever per instruktör. Detta för att skapa en god pedagogiskt situation för eleverna och säkerhetsmässigt tillräcklig överblick för instruktören. SÄKERHET: Instruktören ska genom framförhållning och uppmärksamhet sätta elevernas, egen och omkringvarandes säkerhet som främsta prioritet. Instruktören ska föregå med gott exempel och därför i likhet med eleverna använda hjälm och skyddshandskar då situationen påkallar detta under kursen. Säkerhetsutrustning använd under kurs ska vara i fullgott skick.

INSTRUKTÖRSBEHÖRIGHET: Samtliga instruktörer skall vara medlemmar i SKF. Minst en på kursen närvarande instruktör med huvudansvar ska vara av SKF auktoriserad klippklätterinstruktör oavsett om kursarrangör är lokalklubb ansluten till SKF eller annan arrangör. Definieringen av nedanstående riktlinjer förutsätter att eleven tidigare har skaffat sig kunskaper motsvarande grundkurs i klippklättring plus en säsongs praktisk klättring och detta krav ska tydligt framgå i förhandsinformationen till eleven innan kurs. Smärre luckor i elevens förkunskaper ska dock instruktören vara behjälplig med att åtgärda om detta anses vara av vikt för kursens genomförande. Övningarna bör läggas upp på sådant sätt att de effektivt kan genomföras med ett utrustningssortiment som i stort motsvarar en standardutrustning för friklättring på klippa på naturliga säkringar. Enda avsteg från regeln är lämpligen ett tillägg av extra skruvkarbiner, prusikslingor och längre bandslingor. Kursen ska beröra olika sätt att tillkalla hjälp i händelse av olycka och utreda vilken information som är relevant att förmedla vid muntlig larmning. Kunskap ska förmedlas om professionell räddningspersonals sätt att arbeta vid en eventuell klätterolycka med speciell tonvikt på lokala aktörer och lokala förutsättningar. Detta kan t ex göras under studiebesök på Räddningstjänst eller genom inbjuden gästföreläsare från denna yrkeskår. Eleven ska lära sig att på ett säkert och effektivt sätt samverka med räddningspersonal och i så stor utsträckning som möjligt underlätta dennas insatsarbete. Kursen ska öka elevens mentala beredskap genom att strukturera dennes handlingsmönster och på så vis ge eleven en känsla för handlingarnas logiska ordningsföljd i ett räddningsarbete. Vid evakueringsövningar i klätterterräng ska alltid eleven påminnas om vikten av lämplig metodprioritering - t ex upphissning kontra nedfirning. Eleven ska under de olika övningarna förstå hur och i vilket skede han/hon ska söka kontakt med den skadade för att t ex sätta in 1:ahjälpen. Eleven ska också förstå vikten av att kontinuerligt hålla en relevant kommunikation med en skadad eller utsatt person vid en incident/olycka och agera i enlighet med detta.

Eleven ska kunna applicera och vid exempelvis hissningsmanövrer använda minst en typ av envägsbroms/backlås t ex autobloc. Eleven ska även kunna knyta av en repbroms av slot-modell med hjälp av lämplig metod (t ex knut runt karbinryggen) och kunna använda en HMS-knut eller annan teknik för fixering av bandslingor eller repsnören som i efterhand ska lossas under belastning. Eleven ska på en figurant vid behov kunna anbringa en improviserad bröstsele typ Baudrier Parisien med hjälp av bandslinga av lämplig längd. Tekniken inkluderas exempelvis i kursens firningsövning. Standplatsarrangemanget bör inte avvika för mycket mot vad som är normalt vid elevens privata klättring, men kan inledningsvis under kursen av pedagogiska skäl behöva göras så att de praktiska övningarna går smidigt och onödiga komplikationer undviks (självsäkringar samlade i en punkt på max armslängds avstånd samt hög placering av inkopplingspunkten vid säkring av 2:e-man). Eleven skall göras uppmärksam på dessa omständigheters stora betydelse för arbetet vid en räddningsinsatts. Eleven ska läras att ta sig ur ett belastat system (escaping the system). Denna övning som ska göras bl a med repbroms av slot-modell kombineras lämpligen med upphissningsövningarna beskrivna nedan. Det är av stor vikt att instruktören tillser att figuranten vid dessa moment alltid är backup-säkrad på ett sätt som är helt oberoende av den arbetande eleven. Eleven ska lära sig att med metoden hjälphissen (assisted hoist) eller motsvarande snabbt och effektivt hissa en figurant med hjälp av ovan beskriven påbyggd grundutrustning. Under det att figuranten belastar klätterrepet aktivt med full kroppsvikt ska eleven med samma utrustning, även läras att koppla upp och använda hissningssystem med låg såväl som med hög utväxling (t ex 3:1 med Z-pulley respektive 6:1). I samband med båda övningarna (hjälphiss + utväxling) ska systembegränsande förutsättningar beröras. Det är av stor vikt att instruktören tillser att figuranten vid övningar som dessa alltid är backup-säkrad på sätt som är helt oberoende av den arbetande eleven.

Eleven ska lära sig att inknuten genomföra motviktsfirning (counterbalance-rapell) med figurant uppstadgad av Baudrier Parisien el likn och förstå vilka begränsningar denna firningsmetod har. Enkel firning (i motsats till multipel) ska också göras med skadad i horisontal-läge där eleven bl a lärs metoder för uppstagning av figurantens huvud, armar och ben. Eleven ska vid firningar under kursen alltid vara backup-säkrad t ex med autobloc under bromshanden. Instruktören ska tillsammans med eleven inventera klättringens många objektiva och subjektiva riskfaktorer och lista lämpliga preventiva åtgärder för att möta dessa risker. Fördelarna med problemförebyggande metoder jämfört med problemlösande ska poängteras. Skadebilden och försäkringsfrågor för klättersporten bör beröras och 1:a-hjälpens utbyggda ABC-program kort nämnas. Det ska tydligt framgå att momentet ej ersätter formell 1:a-hjälpen- eller HLR-kurs ledd av yrkesman/-kvinna. Det står kursarrangören fritt att till denna normerade räddningskurs direkt koppla en formell 1:a-hjälpen och/eller HLR-kurs. Hela kombinationsarrangemanget bör i det fallet utsträckas till minst två dagar. Instruktören ska informera om alternativa vägar för vidare fortbildning/information. Eleven ska informeras om klätterloggbokens funktion och om så önskas ges möjlighet att anskaffa en sådan. På anmodan ska instruktören i loggboken skriftligt intyga elevens deltagande i kursen. Ett ex av SKF:s Incidentrapport ska tillställas eleven. Climbing Self Rescue, av Andy Tyson and Molly Loomis Self Rescue, av David J. Fasulo SKF:s rekommenderade tekniker (pdf) av SKF:s Säkerhetskommitté