Samma virke men olika val. Same timber, but different choices

Samma virke men olika val - en rapport om hanteringen av materialet i furu och om människors val Same timber, but different choices -a report on the handling of the material in pine, and on people's preferences Peter Svensson Möbelsnickeri Carl Malmsten - Furniture Studies LIU-IEI-TEK-G--09/00140 SE Augusti 2009

Tack Först och främst vill jag tacka min handledare Martin Altwegg för all extra tid han har tagit sig under sommaren för att bistå med råd och hjälp. Jag vill också tacka Dick Sandberg på Primwood för sponsring med virke. Utan Martin Sjöströms hjälp hade Excel sammanfattningen tagit avsevärt mycket längre tid, tack. Peter Svensson, Stockholm augusti 2009

Sammanfattning Trä har under fem år varit det givna materialet att arbeta i för mig. Jag har under denna tid samlat på mig kunskaper om hur man hanterar materialet för att på bästa och vackraste sätt tillverka hantverksmässiga möbler. Just denna hantering av materialet är något jag undersöker i denna rapport. Har dessa sätt jag lärt mig att hantera materialet och välja ut träbitar till en möbel på, egentligen någon betydelse rent estetiskt för andra än oss som är möbelsnickare? Rapporten innehåller beskrivningar av olika sätt att välja och hantera materialet ur ett av våra vanligaste träslag, furu. De olika valen och sätten att hantera materialet presenteras sedan i tre stolar. De tre stolarna har sedan visats för en skara människor som utifrån en enkät fått svara på olika frågor angående hur de uppfattar stolarna och vilken av de tre de föredrar. Resultaten utifrån enkätundersökningen blev intressanta och visar på att vad jag lärt mig under åren verkar spelar roll. Summary Wood has been the one and only material for me during the past five years. During these years I have gathered knowledge in how to pick and handle the material to make handcrafted furniture in the best and most beautiful way. This particular handling of the material is something I examine in this report. Do these different ways in treating and picking the material in a piece of wood really have any aesthetic affect on people that aren t cabinetmakers? The report includes descriptions of different ways in how to choose and handle the material in one of our most common sort of wood, pine. The different ways are then presented in three chairs. These three chairs were then displayed for a crowd of people who filled in a questionnaire survey about how they perceived the chairs and which one they prefer. The results from the survey were interesting and show that what I have learned during the past years seems to matter.

Innehållsförteckning 1. Inledning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Målsättning och frågeställning 1 1.3 Avgränsningar 1 1.4 Metod 2 2. Insamling 3 2.1 Materialet furu 3 2.1.1 Rörelse i furu 3 2.1.2 Primwood 4 2.2 Olika sätt att välja och hantera material 5 2.2.1 Stående eller liggande årsringar 5 2.2.2 45 graders principen 6 3. Testprodukterna 8 3.1 Stolarnas form 8 3.2 Stolarnas konstruktion 8 4. Tillverkningen av testprodukterna 10 4.1 Observationer under produktionen 10 4.1.1 Stol nummer ett 10 4.1.1.1 Observationer 10 4.1.1.2 Tidsåtgång 10 4.1.2 Stol nummer två 11 4.1.2.1 Observationer 11 4.1.2.2 Tidsåtgång 11 4.1.3 Stol nummer tre 12 4.1.3.1 Observationer 12 4.1.3.2 Tidsåtgång 12 4.2 De färdiga testprodukterna 13 5. Test 14 5.1 Framtagning av enkät 14 5.2 Testplatser och grupper 15 5.3 Genomförande 15 6. Resultat och analys 16 6.1 Fråga ett: Tycker du stolarna framför dig ser likadana ut? 16 6.1.1 Resultat 16 6.1.2 Analys 17 6.2 Fråga två: Om du fokuserar på de runda sitsarna. Vad håller du med om i nedan påstående? 17 6.2.1 Resultat 17 6.2.2 Analys 18

6.3 Fråga tre: Tycker du någon av stolarna ser bräckligare ut än de andra? 18 6.3.1 Resultat 18 6.3.2 Analys 19 6.4 Fråga fyra: Om du tar en noggrann titt på ytorna och måste välja en stol som du föredrar, vilken skulle det då bli? 19 6.4.1 Resultat 19 6.4.2 Analys 20 6.5 Fråga fem: Varför? 20 6.5.1 Resultat 20 6.5.2 Analys 21 6.6 Kommentarer till någon av frågorna 21 7. Slutdiskussion 22 8. Referenslista 23 9. Bilagor Bilaga 1 24 Bilaga 2 26 Figurförteckning Figur 1-2, 5-14 Egna kort på träprover från Malmstensskolans arkiv 4-7 Figur 3-4 Bilder från Primwood produktblad 5 Figur 15 Eget taget kort på Thonetstol 8 Figur 16-18 Solidworksskisser 8-9 Figur 19-25 Egna bilder från arbetsprocessen 10-12 Figur 26-31 Egna bilder på de färdiga stolarna 13 Figur 32 Egen bild från testplatsen 15 Figur 33-51 Excel diagram 16-21

1 Inledning 1.1 Bakgrund Jag har nu ägnat sammanlagt fem år av mitt liv på att utbilda mig till möbelsnickare. Under dessa år har hela tiden trä varit det givna materialet. Nästan lika givet, eller i alla fall har det blivit det med tiden, har det varit hur man enligt skolans lära och estetiska värden valt att plocka ut och hantera materialet. Det vill säga att det har handlat om kvistfritt rakvuxet trä med stående årsringar på de exponerade ytorna. Egentligen har det aldrig för mig varit frågan om att ifrågasätta detta något vidare utan jag har mer eller mindre blivit van vid att detta är det vackraste och bästa sättet att välja material. Men är det egentligen så att det har någon större betydelse att lägga all den extra tid det faktiskt tar att vara noggrann med dessa val? Och har det framför allt någon större estetisk betydelse för människor som inte är något vidare insatta i materialet trä eller möbelsnickeri? I detta examensarbete vill jag undersöka dessa saker och se om det är att slösa bort dyr arbetstid eller om det faktiskt är värt att tänka på dessa val i min fortsatta karriär. Efter denna utbildning ska jag nämligen fortsätta med en master på konstfack, där fokus sannerligen kommer ligga åt det konstnärliga och estetiska hållet, vilket gör att ett sådant här examensarbete känns högst intressant. 1.2 Målsättning och frågeställning Jag vill med detta examensarbete få reda på hur olika sätt att välja och hantera material i trädet påverkar en produkts estetiska och till viss del tekniska värden. Med estetiska värden menar jag hur man kan påverka årsringarnas placering på den färdiga biten och sedan produkten utifrån olika val. Med de tekniska värdena menar jag huruvida vissa sätt att välja material är bättre än andra i fråga om hållbarhet och krympning och svällning. För att få ett svar på om de estetiska värdena har någon större påverkan för människor tänker jag vända mig till en blandad skara personer. Som utifrån en enkät får svara på olika frågor om de testprodukter jag låtit tillverka. Frågeställningen jag utgått ifrån är: Påverkar olika sätt att hantera materialvalen i trä människors uppfattning om en produkt? 1.3 Avgränsningar För att inte göra min uppgift allt för omfattande har jag valt att endast arbeta med ett träslag i detta examensarbete, nämligen svensk furu. Anledningen till detta är först och främst att det är ett träslag som har ett brett register på estetiska egenskaper i sin struktur och teckning. Men även beroende på varifrån det kommer rent geografiskt och vem som levererar det varierar kvalité och utseende nämnvärt, vilket i det långa loppet ger träslaget ett än bredare spektra. Miljöaspekten, med det faktum att det finns gott om furu i Sverige och därmed kortare leveranser och liknande ökar, i alla fall för mig, värdet att vilja fördjupa mig i detta kanske annars något ifrågasatta träslag. Under det senaste året har jag även kommit i kontakt med ett svenskt företag vid namn Primwood som levererar svensk furu av högsta kvalité. Detta gör att jag har tillgång till material som representerar vad en, som jag tidigare beskrivit, möbelsnickare oftast föredrar, nämligen kvistfritt och rakvuxet virke. Jag väljer också att begränsa mig i antalet produkter jag låter tillverka inför testet. Detta för att få en mer överskådlig process. Arbetet med de tekniska värdena är också kraftigt begränsade och är med mer som ett enligt mig viktigt sidospår för att få en förståelse för olika val inom hanteringen av materialet. "

1.4 Metod För att få svar på min frågeställning har jag valt att först ta redan på hur sättet att välja och hantera material påverkar årsringarnas placering och teckning i den färdiga biten, det vill säga i ett ben, ett koppstycke eller något liknande. Jag tänker därefter tillverka tre produkter, närmre bestämt tre stolar. Dessa stolar är i konstruktion och form exakt likadana men representerar tre olika sätt att välja och hantera material. Den första stolen är tillverkad egentligen utan hänsyn till något. Med det menar jag att kvistar får förekomma och materialet kan se ut precis hur som helst. Den andra stolen är tillverkad med hänsyn till vad jag lärt mig under de senaste åren. Det vill säga att i stort sätt alla synliga ytor har stående årsringar. Ben och koppstycke är framtagna med 45 graders principen, vilken jag återkommer till, och inga kvistar förekommer. Den tredje stolen är tillverkad med medvetet fel valt virke. Med andra ord ytorna har liggande årsringar, men även här utan kvistar för att få en bra referens till stol nummer två. För att sedan kunna dra någon slutsats om huruvida mina val påverkar människors uppfattning tänker jag göra en enkätundersökning där jag frågar runt 40 personer om de tycker att de tre stolarna skiljer sig och vilken de föredrar. Resultaten granskas och utvärderas sedan i den sista fasen av arbetet. #

2 Insamling 2.1 Materialet furu Som jag tidigare skrev tänker jag uteslutande ägna mig åt ett träslag i detta arbete, nämligen furu. För att få en grundläggande förståelse varför man kanske ska välja och hantera materialet på ett visst sätt tycker jag det krävs en liten dokumentation om hur materialet trä och i detta fall furu beter sig och fungerar. Tallen är det unga trädet, furan är det mogna trädet där kärnan är minst lika stor som splintveden och furu är det sågade virket. Fritt efter Christopher Polhem 1661-1751. (Att välja trä, 2004) Följande text bygger på information från (http://www.traguiden.se, 2009-08-17) Om man gör ett tvärsnitt i en tall eller fura så består det av märg längst in följt av kärnved, splintved och ytterst finns barken. Den något rödare eller mörkare kärnveden är mer fuktbeständig och hårdare än splintveden. Varför man enligt tradition ofta har använt sig av just kärnved i tillexempel fönsterkarmar eller liknande utsatta snickerier. Märgen och ungdomsveden även kallad juvenila använder man däremot helst inte eftersom den har en tendens att spricka i och med sina korta unga fibrer. Splinten däremot används flitigt och är egentligen den ved som jag mest föredrar rent estetiskt hos furan. Här kan man få fram ljusa fina bitar. Om man sedan tar en närmre titt på tvärsnittet ser man tydliga mörka och ljusa årsringar. De ljusa ringarna representerar trädets tillväxt under vårperioden och försommaren och kallas vårved medans de mörka kallas sommarved och är under växtperioden sommar och tidig höst. Sommarveden har upp till tre gånger högre densitet än vårveden vilket betyder att den är mycket hårdare. Detta gör enligt egna observationer att man ofta känner hur de mörkare årsringarna står upp lite i gamla eller väl använda furumöbler. Årsringarna är precis som det låter en mörk och ljus ring för varje år som trädet har växt och man kan lätt räkna åldern på en fälld tall eller fura. Om man ser på bredden på årsringarna så har detta att göra med hur trädet har mått under tillväxten men även till viss del genetiska anlag. En bred årsring betyder att trädet har haft mycket vatten, bördig jord eller något liknande. Och en smal egentligen tvärtemot. Träd från norra Sverige har en tendens att ha något smalare årsringar än träd från söder i och med inte lika gynnsamma förhållande. Smala täta årsringar är ofta något som föredras av möbelsnickare vilket betyder i egentlig mening att man vill ha ett träd som inte är så välmående. Det är just dessa årsringar som jag tycker är intressant att fokusera på. 2.1.1 Rörelse i furu För att kunna försvara vissa enligt vad jag tidigare beskrivit som inpräntade snickeritraditioner i fråga om val av stående årsringar, bör man ha en inblick i hur furu rör sig beroende på fuktigheten i luften framför allt mellan årstiderna. Något som nästan alla möbelsnickare blivit väl medvetna om efter att noggrant passat in en låda, så att den glider perfekt, på vintern för att sedan under sommaren nästan inte få ut den. Detta beror just på att träet rör sig. Rörelsen är proportionell mot förändringen av fuktkvoten. Fuktrörelserna är dock olika stora i olika riktningar, se tabellen. Gran och furu har ungefär lika stora fuktrörelser, men för övriga träslag är fuktrörelser olika stora. (http://www.traguiden.se, 2009-08-18) $

Figur 1: Träbitens olika snittytor. 1. Fiberriktningen 2. Tangentiellt 3. Radiellt Figur 2: Tvärsnitt på en stock med utritade röda streck för det fuktiga materialet och svarta streck för materialet efter det torkat, och då krympt Rörelsen i de olika riktningarna skiljer sig vilket man måste tänka på vid tillverkning av massiva skivor och konstruktioner. Se tabellen nedan och figur 1. Riktning Procent Tangentiellt ca 8 Radiellt ca 4 I fiberriktningen ca 0,4 Volymändring ca 12 Tabell 1: Fuktrörelser hos furu och gran. I procent mellan fibermättnadspunkten och absolut torrt trä. (http://www.traguiden.se/tgtemplates/popup1spalt.aspx?id=1129&contextpage=4962, 2009-08-18) Om man tittar på ett tvärsnitt i stocken och där tar ut material enligt de röda strecken i fuktigt virke se figur 2. Så ser man sedan vad som händer när det uttagna materialet torkat. De krymper olika i förhållande radiellt och tangentiellt enligt de svarta strecken och bitarna deformeras i och med detta. Även i torkat virke rör sig träet enligt samma mönster, om än mycket mindre. Alltså en skiva med helt stående årsringar rör sig mer jämt och slår sig då inte alls lika lätt. 2.1.2 Primwood Till detta examensarbete fick jag hjälp med virke från ett företag som har anammat idén med stående årsringar. PrimWood är ett formstabilt och sprickfritt material av massivt trä som är fritt från kvistar och defekter. PrimWood känns igen på den radiella texturen. PrimWoodmetoden innebär att stocken stjärnsågas för att virket ska få stående årsringar. Märgen och det sämre juvenila virket kantas så att virket blir rakfibrigt. Metoden har utvecklats av professor Martin Wiklund och Dick Sandberg teknik dr vid Växjö Universitet. Metoden är patenterad och sågsnittet kallas stjärnsågning som ger materialet nya och förbättrade egenskaper (http://www.primwood.se/produkter.html, 2009-08-29). "

Figur 3: Tvärsnitt som visar hur Primwood sågar upp furustocken Figur 4: Primwood definition på stående och nära stående årsringar enligt svensk standard (SS-EN 844-3, 1995) 80-90 =stående, 60-80 = nära stående årsringar i vinkel mot flatsidan 2.2 Olika sätt att välja och hantera material I träet finns bland kärnved, årsringar, kvistämnen en form som kan artikuleras. Att peka ut är att observera. Därefter kan man finna själva formen. En slev, en sked har sin tyngdlag, sin vinkel för såväl kärl som mun (Larsson m.fl., 1988 s. 24). En tidigare elev på Carl Malmstens verkstadskola beskriver hur Carl Malmsten själv lärde ut att materialet trä skulle angripas. 2.2.1 Stående eller liggande årsringar För att få olika uttryck i träet på en yta rent estetiskt kan man välja att lägga årsringarna på olika håll. På bilderna nedan ser man två olika val. Den till vänster se figur 5 representerar en yta med endast liggande årsringar det vill säga att ytorna är exponerad tangentiellt längst med årsringen. På bilden till höger se figur 6 kan man se hur det ser ut om man istället väljer att ha stående årsringar, alltså tvärs genom alla årsringar. Om man ser till den tekniska aspekten och vill ha en yta som ska röra sig så lite som möjligt i förhållande till luftfuktigheten så är valet med stående årsringar ganska självklart, då denna limfog i teorin kommer röra sig hälften så mycket som den till vänster. Men i vissa fall har detta ingen större betydelse och man kanske istället väljer att lägga årsringarna efter det sätt man tycker är vackrast. Figur 5: Liggande årsringar Figur 6: Stående årsringar #

2.2.2 45 graders principen Om man vill att årsringarna ska följa en form eller bli snartlika på ett ben, armledare eller liknandes alla sidor är 45 graders principen något jag har lärt mig att eftersträva. Namnet 45 graders principen är väl egentligen inget vedertaget namn på metoden men jag har i denna rapport valt att kalla den så och kommer beskriva den här. Bilden nedan se figur 7 visar ett ämne som är uttagen ur stocken enligt 45 graders principen vilket gör att alla fyra sidorna i fiberriktningen får i stort sätt samma uttryck och teckning med lika mycket stående årsringar. Alltså årsringarna ligger i 45 graders vinkel om man tittar på tvärsnittet. Om man däremot väljer att göra som i bild se figur 8 får man två sidor med liggande årsringar och två med helt stående. Vilket gör att sidorna får olika uttryck. Något som kanske kan bära upp en möbels form om detta nu skulle bli tillexempel ett ben i möbel. Men det kan också ge ett stökigt och osammanhängande intryck. Figurer 9 visar att genom att lägga de 45 graderna åt ett visst håll får man på ett ben med tre sidor samma raka stående årsringar. Figur 10 visar hur det blir om man gör tvärtom. Figur 7: Ämne med 45 graders principen Figur 8: Ämne med liggande- stående årsringar Figur 9: Ämne med 45 graders principen Figur 10: Ämne med liggande- stående årsringar $

Figur 11 illustreras precis som figur 9 hur man kan påverka årsringarna genom att lägga de 45 graderna åt ett visst håll. I detta fall kanske man vill att de ska följa formen på armledaren. Med de röda strecken visas hur träbitarna ser ut innan armledarna tagits ut. Årsringarnas riktning syns illustrerat i framkant på träbitarna. Skillnaden ligger i att i illustration 1 i figur 11 skivas årsringarna tangentiellt medan i illustration 2 skivas dem radiellt. Radiellt blir det egentligen ingen skillnad men tangentiellt ger det ett avkapat intryck. Figur 11: Ämne med 45 grader på olika håll Figur 12: Ämne med 45 grader på olika håll Om man ser på figur 13 blir resultatet det samma som i figur 11 illustration 2. Eftersom årsringarna har vinkeln 45 grader upp mot höger följer de med ner åt vänster vid en urgröpning. I figur 14 ser man att vid helt stående årsringar händer egentligen ingeting när man gör samma urgröpning. Figur 13: Ämne med 45 graders principen Figur 14: Ämne med stående årsringar %

3 Testprodukterna För att få fram bra referensmaterial till ett test gentemot en grupp människor funderade jag länge på vad det skulle vara. Jag hade egentligen kunnat göra ett antal olika prover med olika materialval och sedan visat dessa och analyserat svaret. Men för att få mina materialval i ett sammanhang tyckte jag det var viktigt att försöka få in valen i en produkt som många har ett förhållande till. En stol använder i stort sätt alla dagligen och de flesta har stolar i hemmet och på jobbet eller i skolan. Men samtidigt som detta är bra är det också svårt eftersom jag måste ha i åtanke att stolen övergripande form inte får ta fokus ifrån materialvalen. 3.1 Stolarnas form Efter att undersökt och kollat runt på stan och i min omgivning insåg jag att utbudet av stolar är enormt. Att formge en ny stol som inte ska, enligt min önskan, ta för mycket fokus från materialvalen kändes direkt svårt. För att rädda situationen något valde jag att ta fram en stol med utgångspunkt från en av världens vanligaste stolar nämligen Michael Thonets stol nr 14, stolarnas stol enligt många, även kallad Wienerstolen. Detta är en stol som blivit kopierad och omarbetad åtskilliga gånger. Jätteföretaget IKEA har gjort sin variant som de kallar Öglan. Dock handlar inte min stol om någon kopia utan snarare en inspirerad tolkning. Figur 15: Thonetstol Figur 16: Solidworksskiss på min stol 3.2 Stolarnas konstruktion Stolens konstruktion var också viktig eftersom jag vill ha ytor som exponerar materialet på olika sätt. Sitsen är därför en hel träyta som gör att materialvalet verkligen syns. &

För att göra sitsen lite mer hantverksmässigt intressant har jag gjort ett slags ramverk där limfogen kan röra sig fritt in och ut från mitten i pilarnas riktning. Se figur 17. Där av den lilla glipan i mitten av sitsen. De röda cirklarna visar de ställen där sitsen är limmad Figur 17: Solidworksskiss på sitsen Figur 18: Solidworksskiss under sitsen I koppstycket var tanken att en svängd form skulle blir representerad. På frambenen syns tydligt om man gjort valet efter 45 graders principen eller inte. Sargerna ville jag ha dolda under sitsen så ett enkelt halv i halvt kryss blev lösningen se figur 18. Konstruktionen i sin helhet vad det gäller hållfasthet är inget jag tagit hänsyn till mer än vad jag rent kunskapsmässigt besitter i ämnet. Det hade varit intressant att vidare göra en undersökning i detta, där man utsatte de tre stolarna för samma belastningar och slitage för att sedan se vilket materialval som höll bäst. Även att se och mäta alla rörelser i de tre olika stolarna hade varit av intresse för att komplettera rapporten. '

4 Tillverkningen av testprodukterna 4.1 Observationer under produktionen De tre stolarna tillverkades efter exakt samma ritning och förutsättningar förutom just hanteringen av materialet i furustocken. I detta avsnitt har jag valt att beskriva mina erfarenheter av de olika materialvalen under arbetsprocessen. Som tillexempel hur de olika sätten skiljer sig i fråga om tid i hanteringen för att få ut de olika typerna av utryck och material. Men även aspekter som hur en yta med stående respektive liggande årsringar skiljer sig när man bearbetar den. Tidsaspekten som beskrivs under varje stol bygger på observationer under produktionen av samtliga stolar. Detta eftersom det skulle vara rent tidsmässigt omöjligt att göra en stol åt gången. På grund av svårigheten att få tag på material som man vet kommer från samma träd har jag varit tvungen att använda plankor från antagligen olika träd. Det optimala hade varit att använt sig av material från endast ett träd för att verkligen poängtera de många olika estetiska egenskaperna i exakt samma träd. 4.1.1 Stol nummer ett Denna stol bygger på att jag skulle ta en planka och utifrån den bara plocka ut materialet så ekonomiskt och snabbt som möjligt utan någon tanke på kvistar eller olikfärgat material. Figur 19: Sitsens limfog innan bearbetning Figur 20: Sitsens konstruktion 4.1.1.1 Observationer Stol nummer ett var utan tvekan den stolen som till en början krävde minst arbete eftersom det i stort sätt bara var att angripa den utvalda plankan. Spillet blev i stort sätt obefintligt i jämförelse med de andra stolarna. Något som däremot var ett ganska stort problem under produktionen med denna stol var kvistarna och vad de ställer till med. När man hyvlar eller fräser mot en kvist finns det väldigt stor chans att det slår ut en flisa runt kvisten. Det blir även vissa problem med sprickbildning runt dessa. 4.1.1.2 Tidsåtgång Tidsåtgången på denna stol var minst men man lurades något av hastigheten i att bara plocka ut material utan eftertanke. Detta eftersom att tillexempel utslag runt en kvist eller vresighet krävde mer efterarbete med slipning. ()

4.1.2 Stol nummer två Tanken med denna stol var att den skulle representera, efter vad jag fått lära mig, de rätta valen av material. Synliga ytor skulle därmed ha så stående och raka årsringar som möjligt. 45 principen ska följas så långt det var möjligt. 4.1.2.1 Observationer Att plocka ut materialet ur plankan på detta sätt är något som blivit väl invant under mina fem studieår inom möbelsnickeri. Ett stort problem som uppstod var att få ut material till bakbenen. Att plocka ut ett svängt ben med 45 graders principen blir väldigt svårt eftersom man måste välja var det på benet ska vara stående årsringar. I figur 21 ser man hur jag ritat ut benet på plankan och var då tvungen att välja fiberriktningen antingen som på bilden eller så hade jag kunnat lägga toppdelen med helt rak fiberriktning med då fått benets underdel med väldigt avkapade årsringar. Resultatet efter figur 21-22 blir olika mönster på benets fram och baksidor respektive höger och vänstersidor. Se figur 23 för benens framsidor. Enda sättet att få ett bakben med samma sidor enligt 45 graders principen är att dela det i två delar med en del för toppen alltså ryggen och en med själva bendelen och sedan sammanfoga dessa i vinkel. Figur 21: Bakben utritat på plankan Figur 22: Benen i Figur 23: Mönster på plankan benen 4.1.2.2 Tidsåtgång Att plocka ut material och hela tiden tänka på att allt ska hänga samman i färgton och med årsringarna på exakt önskat sätt är ganska krävande. Virket jag fått från Primwood gjorde arbetsprocessen kortare när det gällde att plocka ut material till sitsens ytor. Problemet med bakbenen var något som däremot tog mycket extra tid. ((

4.1.3 Stol nummer tre Stol nummer tre bygger på tanken om att göra en stol med helt liggande årsringar. Alltså tvärtemot stol nummer tvås stående årsringar. 4.1.3.1 Observationer Att hyvla en tangentiell yta kräver oftast lite mer eftertanke än en radiell yta. Anledningen är att årsringarna ligger skiktade och det gör att man nästan omöjligt kan träffa och hålla nivå med en årsring. Det såkallade blaskiga uttrycket uppstår genom att man rör sig mellan flera nivåer av årsringar, men även böjen på årsringen bidrar till den blaskiga ytan. I figur 25 ser man tydligt hur man på koppstycket i mitten har rört sig genom de olika lagrena av årsringar. Detta att man rör sig mellan nivåerna gör att hyvlingen om vartannat bli med och mot fibrerna. Det kan då slå ut så att fibrerna släpper en aning från det övriga materialet. Speciellt i de såkallade topparna se figur 24 och pilen. Figur 24: En blaskig yta Figur 25: Koppstycken med blaskigt i mitten 4.1.3.2 Tidsåtgång Tidsåtgången på stol tre blev ganska liten eftersom även här spelade mitt virke från Primwood stor roll. De kraftigare bitarna från Primwood med stående på ena sidan och liggande årsringar på andra gick utmärkt att använda till att skiva upp och då få ut material till sitsen på ett snabbt sätt. Om jag nu skulle använt mig av vanligt genomsågat virke hade processen i stort blivit lika krävande för stol två och tre. (*

4.2 De färdiga testprodukterna När stolarna stod färdiga kände jag mig ganska nöjd med resultatet. Jag tycker de på ett bra sätt illustrerar vad jag ville få fram av de olika valen. Jag skulle gärna med facit i hand försökt få fram mer olika uttryck på stolarnas bakben. Varför beskriver jag i del 4.1.2.1. Men jag tycker stolarna och framför allt sitsarna inbjuder till intressanta iakttagelser angående hanteringen av materialet. Figur 26: Stol nummer 1 Figur 27: Stol nummer 2 Figur 28: Stol nummer 3 Figur 29: Sits stol 1 Figur 30: Sits stol 2 Figur 31: Sits stol 3 (+

5 Test För att få något svar på frågan om hanteringen av materialet i de tre stolarna har någon betydelse, valde jag att gör en enkätundersökning. I denna undersökning hade jag som mål att fråga runt 40 personer. Dels personer som är sysselsatta med något inom trä, möbler eller design men även personer som håller på med något annat. 5.1 Framtagning av enkät För att kunna göra en undersökning var jag tvungen att ta fram en enkät. Se bilaga 1 Enkäten skulle innehålla frågor som på något sätt gjorde att jag kunde ringa in vad jag var intresserad av att komma fram till. Till att börja med valde jag att kalla enkäten En undersökning i hur trä ser ut och uppfattas. Det kanske kan låta som en ganska svävande formulering men samtidigt tycker jag att den ger en ganska klar bild av vad det handlar om. Jag vill få reda på hur personerna uppfattar trä och hur de ser på trä inte vad de vet om trä. Detta kan dock diskuteras eftersom gruppen med såkallade trämöbel och designfolk oftast vet betydligt mer om trä än de övriga och därför kanske ser något annorlunda på materialet trä. Till att börja med valde jag att i enkäten försöka dela in personerna i olika grupper genom kön, ålder och sedan det mest intressanta, om de sysslar med något som har med trä, möbler eller design att göra eller något helt annat. De två senare grupperna kom jag och min handledare fram till var de mest elementära. Dessa gruppval kommer jag diskutera i analys delen. Vidare består enkäten av fem frågor: Fråga nummer ett: Tycker du stolarna framför dig ser likadana ut? En ja eller nej fråga där jag var ute efter ett egentligen spontant svar vid en första anblick. Fråga nummer två: Om du fokuserar på de runda sitsarna. Vad håller du med om i nedan påstående? Frågan kan antingen besvaras med att de är i olika träslag eller de är i samma träslag. Med denna fråga ville jag få fram om man verkligen kan få så olika uttryck i samma träslag att det uppfattas som olika träslag. Fråga nummer tre: Tycker du någon av stolarna ser bräckligare ut än de andra? Här kan personen välja mellan att välja någon av de tre stolarna eller att svar nej. Här ville jag få fram om materialvalen påverkade helhetsuttrycket och känslan av hållbarhet. Fråga nummer fyra: Om du tar en noggrann titt på ytorna och måste välja en stol som du föredrar, vilken skulle det då bli? Detta är den fråga jag tycker är mest intressant eftersom man här får ett svar på vad personen anser vara vackert eller mer tilldragande val av material i stolen. Fråga fem: Varför? En fråga som hänger ihop med föregående där jag helt enkelt vill få reda på varför de föredrar den valda stolen. Här kan personen svara att det är pågrund av att träet är finare på den stolen eller att den ser mer välgjort ut. Det går även att kryssa i något annat. Under något annat kan personen kommentera vad som tilltalar. Sist på enkäten kan man fylla i kommentarer på någon av de fem frågorna. ("

5.2 Testplatser och grupper För att få personer att svara från de två mest elementära grupperna, möbel, trä- och designfolk och övriga sysselsatta med annat, valde jag att först åka till min skola Carl Malmsten - Furniture Studies på Lidingö. Där började samma vecka som jag skulle utföra enkätundersökningen nya elever som då ringar in gruppen möbel, trä- och designfolk. Dessa elever anser jag vara ofärgade av Malmstenstänket men ändå pågrund av tidigare studier inom området vara bra representanter för denna grupp. Vidare valde jag att ringa in gruppen övriga som är sysselsatta med något annat, genom att dels ställa mig med de tre stolarna i foajén i Studentskrapan i Stockholm samt att be bekanta svara på enkäten. Kön och ålder grupperna valde jag att bli sekundära och bara bli slumpmässigt representerade. 5.3 Genomförande På testplatserna ställde jag upp de tre stolarna bredvid varandra enligt samma ordning som jag beskrivit stolarna i rapporten. Med stol ett till vänster följt av två och tre. Därefter stod jag bredvid och fångade in personer och bad dessa svara på enkäten. På skolan var det inga problem att få personer att svara på enkäten men i skatteskrapan var det lite svårare att få folk engagerade, men efter ett par timmar hade jag lyckats få ihop önskat antal även här. Figur 32: Stolarna uppställda för enkätfrågorna (#

6 Resultat och analys Efter att jag fått in ett tillfredställande antal ifyllda enkäter sammanställde jag dessa i datorprogrammet Excel. Se bilaga 2. Sammanlagt svarade 50 person på enkäten. Av dessa var 28 personer sysselsatta med något inom möbler, trä eller design. Jag lyckades fråga exakt lika många kvinnor som män. Men när det gäller åldern blev spridning ganska liten, 40 personer i åldersgruppen 20-35 och 10 stycken i gruppen 36 och äldre. Inte en enda av de tillfrågade var under 20. Detta gör att åldersindelningen känns svår att dra någon slutsats utifrån och jag väljer därför att bortse från denna och lägger ihop alla oberoende av ålder. Jag har i denna del valt att redovisa och analysera alla resultaten för varje fråga separat. I slutdiskussionen göra jag en sammanfattande analys och diskussion av svarsresultaten. I frågorna har jag valt att fokusera på grupperna möbel, trä- och designfolk och övriga som är sysselsatta med annat. Även gruppen man och kvinna redovisas och analyseras där resultaten varit intressant avvikande. 6.1 Fråga ett: Tycker du stolarna framför dig ser likadana ut? 6.1.1 Resultat "#$%&'"()*+'",-( *$, -./0123456078.59.645 8:3.;.9.<0 %", -./012345:904 6078.59.6458:3.;.9. <0 Figur 33: Fråga 1, Samtliga frågade./0-%1($*23(456(,-7&'8)4%9( :;*&'"( *', -./0123456078.59.645 8:3.;.9.<0 *+, -./0123456078.59.645 8:3.;.9.<0 %(, -./012345:904 6078.59.6458:3.;.9. <0 %%, -./012345:904 6078.59.6458:3.;.9. <0 Figur 34: Fråga 1, Möbel, trä- och designfolk Figur 35: Fråga 1, Övriga I denna fråga har jag valt bort att gruppera efter kön eftersom de inte bjöd på några vidare skillnader sinsemellan. Om man ser till samtliga frågade kan man klart se att de flesta uppfattar stolarna som olika vilket kanske kan vara väntat. ($

Det som däremot kanske inte är lika väntat är att det faktiskt var fler i gruppen möbel, trä- och designfolk som tyckte stolarna såg likadana ut. 6.1.2 Analys Frågan om något ser likadant ut är väldigt mycket en tolkningsfråga om vad som gör något lika. Gruppen möbel, trä- och designfolk, som borde ha ett mer bekant förhållande till trä, svarade i större utsträckning att de tyckte stolarna såg likadana ut. Detta kan tyckas konstigt i och med att de borde observera skillnader i materialet, men samtidigt kanske det beror på att de mer övergripande fångar in en form vid första anblicken. Gruppen övriga däremot är inte lika vana vid att angripa en möbel och känner kanske därför att det krävs en riktig analys innan frågan kan besvaras. 6.2 Fråga två: Om du fokuserar på de runda sitsarna. Vad håller du med om i nedan påstående? 6.2.1 Resultat "#$%&'"()*+'",-( $", +$, =4>5:78:3.05>68./ =4>5:6.??.05>68./ Figur 36: Fråga 2, Samtliga frågade./0-%1($*23(456(,-7&'8)4%9( :;*&'"( %', *(, =4>5:78:3.05>68./ =4>5:6.??.05>68./ "#, ##, =4>5:78:3.05>68./ =4>5:6.??.05>68./ Figur 37: Fråga 2, Möbel, trä- och designfolk Figur 38: Fråga 2, Övriga Av samtliga tillfrågade tyckte lite mer än en tredjedel 36 % att sitsarna såg ut att vara i olika träslag. Ett resultat som såg exakt likadant ut fördelat mellan könen. Något som ganska väntat visade sig var att långt fler i gruppen möbel, trä- och designfolk svarade att det var samma träslag i sitsarna än i gruppen övriga. (%

6.2.2 Analys Möbel, trä- och designfolk vet oftast hur trä ser ut och svara givetvis på denna fråga utifrån kunskap och inte hur de uppfattar träet. Frågan är kanske med närmre eftertanke ganska svår att ställa om jag nu är ute efter att få fram hur trä uppfattas. Men å andra sidan får jag ändå en bild av vad personerna uppfattar som samma träslag. Tilläggas bör även att personer som inte varit i kontakt med materialval som stol två representerar, har ofta svårt att förstå att det är furu. Detta säkert efter att ha en inpräntad bild av furu som kvistig och gul. 6.3 Fråga tre: Tycker du någon av stolarna ser bräckligare ut än de andra? 6.3.1 Resultat "#$%&'"()*+'",-( "*, (", +", (), @07895(645 A5>238:/.54<0 @07895*645 A5>238:/.54<0 @07895+645 A5>238:/.54<0 B9/49@3:889.; Figur 39: Fråga 3, Samtliga frågade./0-%1($*23(456(,-7&'8)4%9( :;*&'"( "$, ((, "+, @07895(645 A5>238:/.54<0 @07895*645 A5>238:/.54<0 @07895+645 A5>238:/.54<0 +$, (&, *+, *+, @07895(645 A5>238:/.54<0 @07895*645 A5>238:/.54<0 @07895+645 A5>238:/.54<0 ), B9/49@3:889.; B9/49@3:889.; Figur 40: Fråga 3, Möbel, trä- och designfolk Figur 41: Fråga 3, Övriga.28( <;&884*( +$, ($, &, "), @07895(645 A5>238:/.54<0 @07895*645 A5>238:/.54<0 @07895+645 A5>238:/.54<0 "&, (*, *&, (*, @07895(645 A5>238:/.54<0 @07895*645 A5>238:/.54<0 @07895+645 A5>238:/.54<0 B9/49@3:889.; B9/49@3:889.; Figur 42: Fråga 3, Män Figur 43: Fråga 3, Kvinnor (&

Resultaten på denna fråga är högst intressanta. Frågan handlar om huruvida man uppfattar att någon typ av materialval framhäver skörhet och bräcklighet. Av alla tillfrågade ansåg en stor del 40 % att det inte var någon skillnad mellan stolarna. 34 % den näststörsta andelen tyckte som väntat att den kvistiga stolen nummer ett såg bräckligare ut. När man går in och kollar på gruppen möbel, trä- och designfolk skiljer sig denna ganska markant mot gruppen övriga. Där anser nämligen inte en enda att stol nummer två ser bräcklig ut vilket nästan en fjärde del 23 % anser i gruppen övriga. Även fördelningen mellan könen och deras val kan analyseras. 6.3.2 Analys En stol full av kvistar kan som synes och som jag trodde lätt uppfattas som mer bräcklig än andra. Det som däremot är intressant är att hela 23 % i gruppen övriga anser att stol nummer två ser bräckligast ut men inte en enda i möbel, trä- och designfolk gruppen. Detta kan att döma av vissa kommentarer bero på att denna stols släta homogena uttryck kan uppfattas som nästan icke trälikt och därför ge ett mer stramt och bräckligt intryck. Möbel, trä- och designfolket har däremot ett annat förhållningssätt till hur trä ser ut och brukar användas och tycker därför denna stol ser minst bräcklig ut. Om man ser till könen och fördelningen däremellan syns tydligt att kvinnorna anser i större utsträckning att det inte är någon skillnad mellan stolarna. Männen anser att stolarna är bräckligare och då framförallt stol nummer ett. Vad man kan utläsa av detta vet jag inte och tänker heller inte försöka göra någon analys mer än att det finns skillnader i hur män och kvinnor i detta faller ser på bräcklighet. 6.4 Fråga fyra: Om du tar en noggrann titt på ytorna och måste välja en stol som du föredrar, vilken skulle det då bli? 6.4.1 Resultat "#$%&'"()*+'",-( ($, (", %), -./CD54;5.5607895( -./CD54;5.5607895* -./CD54;5.5607895+ Figur 44: Fråga 4, Samtliga frågade ('

./0-%1($*23(456(,-7&'8)4%9( :;*&'"( ((, ((, -./CD54;5.5607895( *+, (&, -./CD54;5.5607895( %', -./CD54;5.5607895* -./CD54;5.5607895+ #', -./CD54;5.5607895* -./CD54;5.5607895+ Figur 45: Fråga 4, Möbel, trä- och designfolk Figur 46: Fråga 4, Övriga Innan jag satte igång med detta examensarbete ställde jag mig som beskrivet frågande till om den hanteringen av material som jag lärt mig har någon betydelse. Och här får man ett bra svar. Nästan tre fjärdedelar 70 % av alla tillfrågade tyckte att just den stolen, som har de mest möbelsnickerimässigt riktiga egenskaperna, var att föredra. Man ser dock en tydlig skillnad mellan gruppen möbel, trä- och designfolket och övriga. Där hela 20 % fler föredrog stol nummer två i den första gruppen. Fördelningen mellan könens val var inte något vidare nämnvärd i denna fråga. 6.4.2 Analys Resultatet tror jag hänger direkt samman med bakgrunden och förhållandet till trä och möbler när det gäller vilken stol man väljer. Vissa av de tillfrågade i gruppen övriga kanske aldrig har sett furu med helt stående årsringar och därför har aningen svårt att förhålla sig till detta. Men trots allt så tyckte övervägande flest i denna grupp att stol nummer två var att föredra. 6.5 Fråga fem: Varför? Denna fråga hänger ihop med föregående fråga nummer fyra. 6.5.1 Resultat "#$%&'"()*+'",-( (', (', $+, ED5.0005>40>5F:9.60 GH;49607849 =49645?460I>8/J75; <0 ED5.009H/70.99.0 Figur 47: Fråga 5, Samtliga frågade *)

./0-%1($*23(456(,-7&'8)4%9( :;*&'"( *$, (', ##, ED5.0005>40>5F:9.60 GH;49607849 =49645?460I>8/J75; <0 ', (%, %", ED5.0005>40>5F:9.60 GH;49607849 =49645?460I>8/J75; <0 ED5.009H/70.99.0 ED5.009H/70.99.0 Figur 48: Fråga 5, Möbel, trä- och designfolk Figur 49: Fråga 5, Övriga.28( <;&884*( *", (%, #', ED5.0005>40>5F:9.60 GH;49607849 =49645?460I>8/J75; <0 (*, *), $&, ED5.0005>40>5F:9.60 GH;49607849 =49645?460I>8/J75; <0 ED5.009H/70.99.0 ED5.009H/70.99.0 Figur 50: Fråga 5, Män Figur 51: Fråga 5, Kvinnor Svaren på denna fråga är ganska entydigt i samtliga grupper. Men i grupperna möbel, trä- och designfolket och män ser man tydligt att anledningen till valet av stol är att den ser mest välgjort ut. Vilket inte speglar av sig lika mycket i övriga eller hos kvinnorna. 6.5.2 Analys Denna fråga är den som utan tvekan blev svårast att sammanställa och analysera. Detta eftersom jag tog med en punkt som var, något annat. Det gavs kommentarer på vad detta något annat var se bilaga 2. Men att gruppera och få in kommentarerna i diagrammen var svårt, så vill man läsa kommentarerna får man gå till bilagan. Man kan tydligt se att gruppen övriga i större utsträckning tyckte att träet spelade roll och likaså hos kvinnorna. Intressant är att möbel, trä- och designfolket och gruppen män anser att huruvida en stol ser mer välgjord ut har betydelse. 6.6 Kommentarer till någon av frågorna Min förhoppning var att här kunna dra någon översiktlig slutsats av de olika kommentarerna. Men efter visst övervägande känns det svårt att försöka som jag tänkt dela in dem i olika underkategorier. Så för att återfinna kommentarerna hänvisar jag till bilaga 2. *(

7 Slutdiskussion Man kan utan vidare se att stol nummer två var den klara favoriten bland de tillfrågade personerna. Hela 70 % föredrog den stolen. Detta ger ett ganska klart svar på frågeställningen: Påverkar olika sätt att hantera materialvalen i trä människors uppfattning om en produkt? Ja det påverkar människor eftersom fler valde en viss stol betyder det att den stolen då antagligen gav ett mer positivt intryck än de andra. Även om man ser på resultaten i frågan om bräcklighet så var det stol nummer två som flest ansåg se minst bräcklig ut, vilket än mer borde belysa påverkan av att välja och hantera materialet på ett visst sätt. Och att avläsa från fallet med stol två lönare det sig att göra en stol efter vad jag under mina studieår fått lära mig. På fråga två om huruvida det var olika träslag i sitsarna blev resultatet också klart intressant. Mer än hälften av personerna i gruppen övriga ansåg att det var olika träslag, vilket tyder på att man verkligen kan påverka en yta med hjälp av materialvalen i träet. Något som också syns i fråga ett eftersom första intrycket för de flesta 74 % blev att stolarna inte såg likadana ut. Denna undersökning har gett mig svaret på frågan om betydelsen av att välja och hantera materialet på ett visst sätt. Men i ett större sammanhang inom tillexempel industrin skulle det bli ekonomiskt hållbart att välja trä som jag beskrivit i stol nummer två? Den stolen borde ju egentligen sälja bättre eftersom fler föredrog den. Frågan är om människor är beredda att betala de extra pengarna det faktiskt kostar att göra en stol på det sättet. Om man ska vara kritisk, kanske en av anledning till att många valde den stolen framför de andra, var bristen på mångfald. Hade det funnits låt säga 10 stycken stolar med olika materialval att välja mellan hade antagligen svaren blivit annorlunda. Eller så kanske det var mångfalden som gjorde att svaren blev som de blev. I en möbelaffär finns inte möjligheten att välja mellan olika materialval i samma träslag. Människor kanske då inte reflekterar över materialet förens det finns en valmöjlighet och då välja en stol med samma materialval som i stol två. För mina fortsatta studier tycker jag resultaten var intressanta och väcker nyfikenhet och inspiration till att vidare fördjupa mig i träets estetiska mångfald. När stolarna stod klara frågade jag mig själv vilken av stolarna jag föredrog, och kom på mig själv att karaktären i stol ett nog tilltala mig mest, även om jag vid en skarp situation säkert skulle valt stol två. **

Referenslista Lena Larsson m.fl., Inspiration och förnyelse Carl Malmsten 100 år. 1:a utgåvan. Stockholm : Wiken, 1988. Flera författare, Att välja trä. 8:e utgåvan. Stockholm : Sveriges Skogsindustrier, 2004. www.primwood.se enligt sidan mellan 2009-08-16 till 2009-08-21 www.traguiden.se enligt sidan mellan 2009-08-10 till 2009-08-21 *+

Bilaga 1. Enkät 1/2 ( =8(>8,-*7/98&8'(&(6>*($*2(7-*(>$(456(>??)"$$"7( KKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK -./>549L []M.9 []M79 N8;45L [](' []*)O+# []+$" -./61668.5?4;L []PH/7067?Q.5?4;?DA845R05>48845;46:/9.00/D5.S []PH/70Q480.99.0S KKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK (ST12345;<6078.59.C5.?CD5;:/6458:3.;.9.<0U []-. []P4J *SV?;<C73<645.5GH;45<9;.6:06.59.SW.;QH8845;<?4;7?:94;.9 GH60H49;4U []=4>5:78:3.05>68./ []=4>5:6.??.05>68./ *"

Bilaga 1. Enkät 2/2 +ST12345;<9H/79.I6078.59.645A5>238:/.54<0>9;4.9;5.U []@07895( []@07895* []@07895+ []P4J "SV?;<0.54997//5.990:00GH10759.72Q?H604I>8J.49607867?;<CD54;5.5R I:834963<884;40;HA8:U []@07895( []@07895* []@07895+ #SW.5CD5U []-./01234505>40>5C:9.60GH;49607849 []-./012345;49645?460I>8/J75;<0 []PH/70.99.0 X7??490.5450:889H/79.IC5H/759.L KKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK @"59()/*(,&8(#-,;-*9"8A( *#

Bilaga 2. Enkätundersökningsresultat 1/2 Enkät nr Jag är en man Jag är en kvinna ålder <35 ålder >36 Jag sysslar med möbler etc Jag sysslar med något annat Jag tycker stolarna ser likadana ut Jag tycker inte stolarna ser likadana ut De är i olika träslag De är i samma träslag Stol nr 1 ser bräckligare ut Stol nr 2 ser bräckligare ut 1 x x x x x 2 x x x x x 3 x x x x x 4 x x x x x x 5 x x x x x 6 x x x x x x 7 x x x x x x 8 x x x x x 9 x x x x x 10 x x x x x x 11 x x x x x x 12 x x x x x x 13 x x x x 14 x x x x x 15 x x x x x 16 x x x x x 17 x x x x x x 18 x x x x x 19 x x x x x x 20 x x x x x 21 x x x x x 22 x x x x x 23 x x x x x 24 x x x x x x 25 x x x x x x 26 x x x x x 27 x x x x x x 28 x x x x x 29 x x x x x 30 x x x x x 31 x x x x x x 32 x x x x x 33 x x x x x x 34 x x x x x 35 x x x x x 36 x x x x x x 37 x x x x x 38 x x x x x x 39 x x x x x x 40 x x x x x x 41 x x x x x 42 x x x x x 43 x x x x x 44 x x x x x x 45 x x x x x x 46 x x x x x 47 x x x x x x 48 x x x x x x 49 x x x x x x 50 x x x x x *$

Bilaga 2. Enkätundersökningsresultat 2/2 Enkät nr Stol nr 3 ser bräckligare ut Alla stolar ser lika bräckliga ut Jag föredrar stol nr 1 Jag föredrar stol nr 2 Jag föredrar stol nr 3 För att träet är finast på den stolen Den ser mest välgjord ut För att något annat Kommentarer 1 x x x 2 x x x 3 x x x Stol 2 ser lugnare ut men stol 3 mer levande 4 x x 5 x x x 6 x x 7 x x 8 x x x 9 x x x 10 x x 11 x x 12 x x x 13 x x x 14 x x x 15 x x x 16 x x x x 17 x x 18 x x x 19 x x 20 x x x 21 x x x 22 x x x 23 x x x 24 x x 25 x x 26 x x x 27 x x 28 x x x 29 x x x 30 x x x 31 x x 32 x x x Ådringen ger ett levande intryck stol 2 känns mer stilren i träsitsens uttryck 33 x x Ser naturligast ut 34 x x x Snyggast teckning. Är det verkligen slumpen i stol1 35 x x x x Jag uppfatar alla tre stolar som bräckliga i ryggen 36 x x Mönstret är diskretare på 2 vilket framhäver stolens form 37 x x x 2 utstrålar mest harmoni 38 x x 39 x x Får känslan av sämre kvalité när man ser kvistarna 40 x x Skulle välja 3 under vissa förutsättningar 41 x x x Jag tycker du ska måla dom. Fina 42 x x x 1 bättre än 3 men 2 bäst 43 x x x Stol 2 är gjord i kärnvirke- mest homogen 44 x x 2 mest lättplacerad, renast. Träet framhäver formen 45 x x Roligt att besvara 46 x x x x Finast trämönster 47 x x Träet ger stolen karaktär 48 x x Har mer karaktär 49 x x Snygga stolar 50 x x x Fint *%