Klimatet En ödesfråga i vår tid. D E N U T H Å L L I G A R E G I O N E N Kartläggning av energisystemet i planeringen Åhörarkopior

Relevanta dokument
ENERGI- OCH KLIMATSMARTA FYSISKA STRUKTURER Temaseminarium 2 för Den Uthålliga Regionen

Ett fossilfritt samhälle

Symbio City Approach introduktion till workshop

Klimatet Vår tids ödesfråga IPCC, 2013

Processmetodik för en hållbar och energieffektiv samhällsplanering

Dialoger för hållbar stads- och samhällsutveckling Seminarium om dialog för (vård)arkitektur och samhällsbyggnad CTH

Läs rapporten! En vägledning till ett hållbart samhälle. Uthållig kommun 2006:

Uthålliga regioner och kommuner - några glimtar från aktuella FoU-projekt

Den uthålliga regionen Energifrågans hantering i samhällsplanering utanför större tillväxtregioner

Stöd och finansiering inom hållbar stadsutveckling. Energimyndigheten Plattform för hållbar stadsutveckling

Uthålliga kommuner i Skåne 2020

11 Fjärrvärme och fjärrkyla

GÖTEBORG 2050 GÖTEBORG Energiremisseminarium 30/

Plattformsdagar Översiktsplanering och energiomställning

Snabbaste vägen till verkstad! Nytt program för energi och klimat i Örebro län. Loka 21 augusti 2012

Verksamhetsplan EID samordningsgrupp, EID styrgruppsmöte 16 februari 2016

Beskrivning av ärendet

Verksamhetsplan EID samordningsgrupp, EID styrgruppsmöte 16 februari 2017

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt?

Verksamhetsplan Energiintelligent Dalarna EID samordningsgrupp, EID styrgruppsmöte 20 februari 2018

Hur bygger vi ett hållbart samhälle och skapar attraktiva städer?

Uthålliga kommuner i Skåne Klimat- & energifrågor i fysisk planering. Workshop i Malmö

Fyra framtider Energisystemet efter 2020

Uthålliga kommuner i Skåne 2020

Verksamhetsplan för temagrupp samhällsplanering

Arbetsgruppen för social hållbarhet

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi

Energi- och klimatstrategi för Dalarna

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Energi- och klimatstrategi. Energi- och klimatstrategi 1

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Arbetsgruppen för social hållbarhet

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel

Projektpresentation: Fossilfria transporter i norr

Session: Grön infrastruktur i fysisk planering vinsterna med att sätta gröna samband på kartan. Arrangör: Boverket

Hållbar utveckling i Sävsjö Kommun. Så här jobbar vi!

Klimatoch energistrategier

Olika typer av framtidsstudier. Varför misslyckas siarna?

GÖTEBORG 2050 GÖTEBORG Urban struktur Göteborg /

Projektplan. Deltagande i Uthållig kommun etapp 3. Eva Larsson, Kommunledningskontoret och Johan Nilsson, Stadsbyggnadsförvaltningen

Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning. Tema-PM inom Strukturbild Blekinge

VÄRDESKAPANDE OCH HÅLLBARHETSMÅL I SAMHÄLLSBYGGANDET

Strategisk energiplanering i Borås Stad

framtider Energisystemet 2020

Välkommen till Solenergi och energibranschen. 6 oktober, Malmö

Fastighetsutvecklingsplanen. Jacob Hort Avd. för tillväxt och samhällsbyggnad

KlimatGIS-dagar maj 2010 Stockholm

Hur ser det hållbara samhället ut år 2025 om vi ska nå de nationella målen till år 2050?

Verksamhetsplan Energiintelligent Dalarna EID samordningsgrupp, EID styrgruppsmöte 2019

GR:s uppdrag

Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel

A. Vad kännetecknar hållbara och energi- och klimatsmarta fysiska/rumsliga strukturer?

RUFS erfarenheter från samverkan i regional fysisk planering

Nya mål om Gestaltad livsmiljö. Patrik Faming Planeringsarkitekt FPR/MSA Kansliet Rådet för hållbara städer

Summering av gruppdiskussionerna

Symbio City Approach A conceptual framework for sustainable urban development

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Samverkansforum för ett energieffektivare näringsliv i Gävleborg och Dalarna

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box OSKARSHAMN. Strategi 1(9) Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun

Tillsyn av egenkontroll av energihushållning. Arbetssätt och praktiskt arbete Workshops

Den Uthålliga Regionen slutseminarium 30 maj 2018

Järva. Järva. Byggdes boende lägenheter 700 hus radhus. Akalla. Husby. Kista. Hjulsta Tensta. Rinkeby CITY OF STOCKHOLM

Färdplan för Gotland som pilot för ett hållbart energisystem. Visby 3 april 2019

Forskning och innovation för energieffektivt byggande och boende

GÖTEBORG 2050 GÖTEBORG Kick-off Göteborg 2050, Elyseum, 14/

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län

på väg mot ett hållbart energisystem

Martina Berg Örebro Energitillsyn enligt miljöbalken

Forskning och innovation för energieffektivt byggande och boende

Hållbara städer i ett backcastingperspektiv

Energiintelligent Dalarna (EID) Möte om samordningen inom nätverket 21 september 2015

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS

Vår vision är ett hållbart energisystem. Energimyndigheten arbetar med förnybar energi, klimatinsatser, bättre teknik och smartare energianvändning.

Eftermiddagens program

hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan

GODA EXEMPEL PÅ ENERGISMART SAMHÄLLSPLANERING

Strategisk hållbar samhällsplanering i Dalarna

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning

Skånes Klimat- och energistrategi

God morgon! Välkomna till Ulricehamn och en heldag tillsammans med Länsstyrelsen

Väsentlighetsanalys för E.ON. Norden

Hållbara städer - så bygger vi nytt

Vad menar vi med social hållbarhet i samhällsplanering inom GR?

Plattform för hållbar stadsutveckling. Samarbete för ett bättre liv i staden!

ENERGIRÅDGIVARNA FRAMTIDEN REDAN I DAG

Markanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortsstruktur. Strukturbild för Skåne

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN mål och åtgärder

1. Workshops 2. Problembeskrivning 3. Visionsarbete 4. Framtagande av planprogram och detaljplaner

Yttrande över betänkandet En utvecklad översiktsplanering. Del 1: Att underlätta efterföljande planering (SOU 2018:46)

Tillsyn av egenkontroll av energihushållning. Arbetssätt och praktiskt arbete Workshops

Energisessionen 2006 Energilösningar i Bebyggelse Trollhättan 8-9 februari 2006

Folkesundhed og partnerskaber Sundhet genom partnerskap

Tillväxt, miljö och regionplanering

God morgon! Välkomna till Tanum och en heldag tillsammans med Länsstyrelsen

Länsstyrelsernas roll i klimat- och energiarbetet

Mot ett energismart Falun 2050

Fördjupning av översiktsplanen för Norra Vallentuna & Lindholmen (FÖP)

Energi och klimat möjligheter och hot. Tekn Dr Kjell Skogsberg, senior energisakkunnig

Grön infrastruktur i prövning och planering

VATTENFALL INVESTERAR I FRAMTIDENS VÄRMEAFFÄR

Transkript:

KARTLÄGGNING AV ENERGISYSTEMET I PLANERING Temaseminarium 1 för Den Uthålliga Regionen Tony Svensson Kungliga Tekniska Högskolan 09:00 Introduktion, upplägg för dagen. Tony Svensson, Tekn dr, KTH/Högskolan Dalarna. 09:15 Återkoppling från utbildningsdag 30 augusti Hur kan man organisera arbetet med energi- och 10:00 Hur energieffektiviserar Uppsala kommun i stadsutvecklingen? Anders Hollinder, Uppsala kommun 10:35 KORT PAUS 10:40 Stadens lokalklimat och täthetens betydelse för bebyggelsens energianvändning Csilla Gál, Tekn dr, Högskolan Dalarna Hur hänger stadens form samman med Elisabetta Troglio, Tekn dr, Ekologigruppen/KTH 11:30 12:15 LUNCH 12:15 Workshop 1 kring kartläggning av energisystemet 13:45 Analys av transporternas miljöpåverkan vid förändrad markanvändning Johan Håkansson, docent, Högskolan Dalarna 14:15 Bedömning av energipotentialer för bebyggelse och transporter i planeringen Tony Svensson, Tekn dr, KTH 14:30 Workshop 2 kring kartläggning av energisystemet EFTERMIDDAGSFIKA UNDER ARBETE 15:45 16:00 Summering och avslutning Klimatet En ödesfråga i vår tid IPCC, 2013 KTH, Elisabetta Troglio Ekologigruppen/KTH 1

Hur når vi en energieffektivisering om 85% år 2050? Urbaniseringen motsvarar ett Uppsala varje dag! (ungefär145.000 personer/dag) Hög Målnivå - 85% CO 2 Låg 2016 2050 Time Illustration: Ranhagen KTH/LTU Den uthålliga regionen Energifrågans hantering i samhällsplanering utanför större tillväxtregioner FoU projekt inom Energimyndighetens och IQ Samhällsbyggnads ramprogram E2B2. Hur planerar vi egentligen??? Tony Svensson / KTH KTH, Elisabetta Troglio Ekologigruppen/KTH 2

Den uthålliga regionen Energifrågans hantering i samhällsplanering utanför större tillväxtregioner FoU projekt inom Energimyndighetens och IQ Samhällsbyggnads ramprogram E2B2. Den uthålliga regionen Energifrågans hantering i samhällsplanering utanför större tillväxtregioner Syfte Forskargrupp KTH Tekn dr Tony Svensson (projektledare) Prof Ulf Ranhagen Tekn dr Maria Håkansson Tekn lic Mats Lundström Högskolan Dalarna Docent Johan Håkansson Projektpartners Region Dalarna Borlänge kommun Falu kommun Borlänge Energi Falu Energi och Vatten ByggDialog Dalarna Sweco Architects Sweco Energuide Boverket Utveckla ny kunskap om hur energieffektivisering kan uppnås genom samhällsbyggande och planering av bebyggelse och tätortsutveckling utanför de större tillväxtregionerna. Utveckla verktyg för att bedöma potentialen för energieffektivisering i långsiktig fysisk planering. Utveckla vägledning, metoder och styrmedel som kan nyttiggöras för samhällsbyggnadssektorns aktörer för hur energieffektiviseringen kan integreras i den fysiska planeringen. Skapa ändamålsenliga modeller för återkoppling och lärande i planering. Fokus på de fysiska strukturerna Planering med olika fokus integreras Plats Tätort Region Processer Regionala scenarier Framtidsbilder / strukturbilder för tillväxtstrategin Kommun ÖP Tätorts FÖP Tema FÖP Detaljplanering Byggprojekt Testbed projekt Strukturer ion Region Dalarna Högskolan Dalarna Kommuner Kommunala fastighetsbolag Kommunala energibolag ByggDialog Dalarna Planeringsprocess Fördjupning Energi och klimat Projektgemensamma aktiviteter Utbildningsdag 30 augusti Oktober Seminarium 1 ion December Seminarium 2 Jan/feb 2017 April 2017 Maj 2017 Seminarium 3 Seminarium 4 Seminarium 5 September 2017 Slutseminarium/ konferens Maj 2016 December 2016 September2017 Planering med olika fokus integreras Planering med olika fokus integreras Planeringsprocess Samrådshandling klar under hösten Samråd ion Utställningshandling tas fram Antagandehandling klar under senhösten Utställning under sommaren 2017 Planeringsprocess Samrådshandling klar under hösten Samråd ion Utställningshandling tas fram Antagandehandling klar under senhösten Utställning under sommaren 2017 Fördjupning Energi och klimat Fördjupning Energi och klimat Workshop Workshop Workshop Workshop Workshop Projektgemensamma aktiviteter Utbildningsdag 30 augusti Oktober Seminarium 1 December Seminarium 2 Jan/feb 2017 April 2017 Maj 2017 Seminarium 3 Seminarium 4 Seminarium 5 September 2017 Slutseminarium/ konferens Projektgemensamma aktiviteter Utbildningsdag 30 augusti Oktober Seminarium 1 December Seminarium 2 Jan/feb 2017 April 2017 Maj 2017 Seminarium 3 Seminarium 4 Seminarium 5 September 2017 Slutseminarium/ konferens Maj 2016 December 2016 September2017 Maj 2016 December 2016 September2017 KTH, Elisabetta Troglio Ekologigruppen/KTH 3

Planering med olika fokus integreras Seminarier med olika fokus Planeringsprocess Samrådshandling klar under hösten Samråd ion Utställningshandling tas fram Antagandehandling klar under senhösten Utställning under sommaren 2017 Utbildningsdagen 30/8 organisation, kartläggning och mål (översiktligt/introduktion) Seminarium 1 Kartläggning av energisystem metoder för djupare kartläggning av energisystemet i planeringen Fördjupning Energi och klimat Workshop Workshop Workshop Workshop Workshop Seminarium 2 Klimatsmarta fysiska strukturer kunskapsläge, mål och indikatorer på regional, kommunal och lokal nivå Seminarium 3 Scenarier och framtidsbilder för energieffektiv och klimatsmart fysisk struktur regionalt, i städer och lokalt Projektgemensamma aktiviteter Utbildningsdag 30 augusti Oktober Seminarium 1 December Seminarium 2 Jan/feb 2017 April 2017 Maj 2017 Seminarium 3 Seminarium 4 Seminarium 5 September 2017 Slutseminarium/ konferens Seminarium 4 Kretslopp och systemsyn Seminarium 5 Genomförandestrategier och styrmedel Maj 2016 December 2016 September2017 Hemläxor mellan seminarierna Planering på olika skalnivåer inom Den Uthålliga Regionen Plats Tätort Region 2016 2016/2017 2017 Steg 1 Tillämpa en systematisk och flexibel arbetsmetodik Planeringsuppgiften Begreppet Hållbarhet lokal tolkning MINDMAP Omvärld Analys Plats REGION OCH STADSANALYS Nyckelfrågor Mål STRUKTURERAD BRAINSTORMING 1. Tillämpa en systematisk och flexibel arbetsmetodik 2. Bilda en tvärsektoriell projektorganisation 3. Utforma en tid och arbetsplan med flera planeringsvarv 4. Arbeta i workshopform etablera en arena för dialoger F r a m t i d s b i l d e r Konsekvensbedömning Strategi BACKCASTING Strategiska vägval VÄRDEROS Effektprofil INDIKATORER MCA Ulf Ranhagen KTH 0kt 2014 KTH, Elisabetta Troglio Ekologigruppen/KTH 4

5. Utveckla en lokal tolkning av begreppet hållbarhet/uthållighet 6. Gör en omvärlds och platsanalys för valt planeringsområde 7. Formulera mål och nyckelfrågor kring hållbar utveckling 8. Utveckla framtidsbilder (rumsliga scenarier) för planområdet 9. Utvärdera framtidsbilderna ur hållbarhetssynpunkt 10. Utveckla, redovisa och visualisera en vald framtidsbild för planområdet Steg 1 Tillämpa en systematisk och flexibel arbetsmetodik Planeringsuppgiften Begreppet Hållbarhet lokal tolkning MINDMAP Omvärld Analys Plats REGION OCH STADSANALYS Nyckelfrågor Mål STRUKTURERAD BRAINSTORMING F r a m t i d s b i l d e r BACKCASTING Strategiska vägval Konsekvensbedömning VÄRDEROS Effektprofil INDIKATORER MCA Strategi Ulf Ranhagen KTH 0kt 2014 Ulf Ranhagen KTH 0kt 2014 Möjligheter att arbeta parallellt och integrerat i processen mellan huvudsteg 2 och 3 Steg 6 Gör en omvärlds och platsanalys Den urbana strukturen har stor betydelse för att uppnå ett optimalt samspel mellan förnybar tillförsel och energieffektivisering Storsteg 2 integrera hållbarhetsfrågor i ÖP/FÖP 5. Lokal tolkning av begreppet hållbarhet 6. Omvärlds och platsanalys 7. Mål och nyckelfrågor 8. Utveckla scenarier och framtidsbilder 9. Utvärdera framtidsbilder 10. Utveckla och redovisa vald framtidsbild Storsteg 3 integrera energifrågor i ÖP/FÖP 11. Fördjupning av kartläggning av energi 12. Kartläggning av lokala miljöeffekter 13. Potentialer för energieffektivisering 14. Scenarier/framtidsbilder för energi och transporter 15. Rumsliga framtidsbilder för energi och transporter 16. Utvärdera, konsekvensbedöm, redovisa framtidsbilder RESIDENTIAL TOWN Ulf Ranhagen KTH 0kt 2014 KTH, Elisabetta Troglio Ekologigruppen/KTH 5

Steg 12 Kartlägg mikroklimatet och lokala miljöeffekter Ulf Ranhagen KTH 0kt 2014 09:00 Introduktion, upplägg för dagen. Tony Svensson, Tekn dr, KTH/Högskolan Dalarna. 09:15 Återkoppling från utbildningsdag 30 augusti Hur kan man organisera arbetet med energi- och 10:00 Hur energieffektiviserar Uppsala kommun i stadsutvecklingen? Anders Hollinder, Uppsala kommun 10:35 KORT PAUS 10:40 Stadens lokalklimat och täthetens betydelse för bebyggelsens energianvändning Csilla Gál, Tekn dr, Högskolan Dalarna Hur hänger stadens form samman med Elisabetta Troglio, Tekn dr, Ekologigruppen/KTH 11:30 12:15 LUNCH ÅTERKOPPLING FRÅN UTBILDNINGSDAG 30 AUGUSTI Hur kan man organisera arbetet med energi- och Resultat från workshop den 30 augusti Projektparternas eget arbete med organisation och kompetens Förutsättningar för ett tvärsektoriellt arbete med energi och klimatfrågor i planeringen Extern generell Extern projekt Internt arbete Eget arbete Processer Intressenter Projekt Arbetsmetod Verktyg Resurser Behov Motivation Kunskap Organisation Kommunikation Ledning Strukturer KTH, Elisabetta Troglio Ekologigruppen/KTH 6

Förutsättningar för ett tvärsektoriellt arbete med energi och klimatfrågor i planeringen Extern generell Extern projekt Internt arbete Eget arbete Processer Förutsättningar för ett tvärsektoriellt arbete med energi och klimatfrågor i planeringen Extern generell Extern projekt Internt arbete Eget arbete Processer Intressenter Involvera politiker Resurser Involvera i ett tidigt skede Personer Projekt med kunskaper delaktiga Behov i processen Arbetsmetod Motivation Företag, Verktyg entreprenörer Kunskap Involvera ekonomer Involvera tillsynsmyndigheter Intressenter Tidig dialog mellan aktörer Resurser Sprid vidare kunskap inom organisationen Studiebesök Projekt Behov Tänk lokalt, Arbetsmetod regionalt och globaltmotivation Arbetsrotation Verktyg Kunskap Utvärdering av olika projektstadier påpeka brister Samverkan genom workshops Samverkan mellan kommun och energibolag Organisation Kommunikation Ledning Strukturer Organisation Kommunikation Ledning Strukturer Förutsättningar för ett tvärsektoriellt arbete med energi och klimatfrågor i planeringen Intressenter Extern generell Extern projekt Processer Internt arbete Eget arbete Ledning Möjlighet Projekt till ömsesidighet win win Arbetsmetod Skapa ömsesidiga intressen Verktyg Våga testa! Bjud in! Tidiga samråd Resurser Behov Motivation Kunskap Förutsättningar för ett tvärsektoriellt arbete med energi och klimatfrågor i planeringen Intressenter Extern generell Extern projekt Processer Internt arbete Eget arbete Skapa tvärsektoriella forum för samverkan Organisera så att breda intressen kommer in tidigare i planeringen! Gemensamma Projekt arbetsplattformar Arbetsmetod digitala Uppföljning, Verktyg styrdokument Grupp från olika avdelningar Förankrat arbetssätt från ledningen Chefer som kan prioritera detta Resurser Behov Motivation Kunskap Organisation Kommunikation Ledning Strukturer Organisation Kommunikation Ledning Strukturer Förutsättningar för ett tvärsektoriellt arbete med energi och klimatfrågor i planeringen Extern generell Extern projekt Internt arbete Eget arbete Processer Intressenter Projekt Arbetsmetod Verktyg Organisation Kommunikation Ledning Gemensamt gediget kunskapsunderlag Regelbundna Resurser tvärsektoriella workshops kring aktuella frågor Behov Formulera Motivation övergripande nyckelfrågor Kunskap Erfarenhetsåterföring från DoU Upphandlingar/LoU Inkludera energidialogen som en stående punkt i alla planeringssteg Strukturer ÅTERKOPPLING FRÅN UTBILDNINGSDAG 30 AUGUSTI Hur kan man organisera arbetet med energi- och Resultat från workshop den 30 augusti Projektparternas eget arbete med organisation och kompetens KTH, Elisabetta Troglio Ekologigruppen/KTH 7

Kartläggning av kompetenser, aktörer och samverkan - Konceptuell mindmap Region Dalarna Kartläggning av kompetenser, aktörer och samverkan - Konceptuell mindmap Region Dalarna Externa Avdelning internt Central aktör Statistik Externa Ledning, Infrastruktur, samhällsbyggnad systemanalys Infrastruktur, bränsle Energi och Avdelning internt Central aktör Infrastruktur, cykel klimatstrateger Infrastruktur, Statistik kollektivtrafik Bostadsförsörjning Kartläggning av kompetenser, aktörer och samverkan - Konceptuell mindmap Region Dalarna Kartläggning av kompetenser, aktörer och samverkan - Konceptuell mindmap VINNOVA Region Dalarna Energimyndigheten Energiintelligent Dalarna Trafikverket Dalarnas 15 kommuner Externa Ledning, Infrastruktur, samhällsbyggnad systemanalys Infrastruktur, bränsle Energi och Avdelning internt Central aktör Infrastruktur, cykel klimatstrateger Infrastruktur, Statistik kollektivtrafik Bostadsförsörjning Externa Ledning, Infrastruktur, samhällsbyggnad systemanalys Infrastruktur, bränsle Energi och Avdelning internt Central aktör Infrastruktur, cykel klimatstrateger Infrastruktur, Statistik kollektivtrafik Bostadsförsörjning Industri Besöksnäring Interreg (EU) Ungdomsfrågor Integration (horisontellt (horisontellt tema) tema) Jämställdhet (horisontellt tema) Ungdomsfrågor Integration (horisontellt (horisontellt tema) tema) Jämställdhet (horisontellt tema) Kartläggning av kompetenser, Falu Kommun aktörer och samverkan - Konceptuell mindmap Hållbara regionala transporter Biogas regionalt Region Dalarna Dalarnas energikontor Kopparstaden Energistrateg Energirådgivare Hållbar Exploateringsavdelning konsumtion Planhandläggare GIS/Mät och karta Gatuingenjörer Chef hållbarhet och Hållbara transporter Bygglovhandläggare planering Falu kommun Kommunekolog Externa Avdelning internt Central aktör Fastighetsbolag som Projektledare FEV Avfall investerar i staden Kommunikatör/ Logistiker miljöingenjör Dagvatten? informatör GIS ingenjör Fjärrvärme Grannkommunerna Vatten och avlopp Produktion Miljöingenjör Fjärrvärme Projektörer/ Elnät/stadsnät Distribution Leverantörer projektledare biobränsle Infrastruktur Länsstyrelsen laddstolpar Industrin Biolog Samarbete energi / råvara Ekolog Planhandläggare Kartläggning av kompetenser, aktörer och samverkan - Konceptuell mindmap Exploatörer Falu kommun Staten Länsstyrelsen Kopparstaden ServFast (lokaler, (beställare, nybygg/effektiv. Fastighetsägare förvaltare, Bef lokaler exploatör) Energi och Region Dalarna Exploateringsavdelning Fysiska planerare klimatrådgivning. (trafik) Region Dalarna Exploateringsingenjöutredare/samordn. Energi och klimat Trafikverket Energikontor Miljöinspektör Externa Avdelning internt Central aktör (tillsyn enligt MB). Dalatrafik Trafikplanerare Biolog (ekosystemtjänster ÖP, FÖP DP) Falu Cykelkommun Trafikparaplyet FEV FEV/VA FEV/Fjärrvärme FEV/Dagvatten GIS, databaser Falu Energi och Vatten KTH, Elisabetta Troglio Ekologigruppen/KTH 8

09:00 Introduktion, upplägg för dagen. Tony Svensson, Tekn dr, KTH/Högskolan Dalarna. 09:15 Återkoppling från utbildningsdag 30 augusti Hur kan man organisera arbetet med energi- och 10:00 Hur energieffektiviserar Uppsala kommun i stadsutvecklingen? Anders Hollinder, Uppsala kommun 10:35 KORT PAUS 10:40 Stadens lokalklimat och täthetens betydelse för bebyggelsens energianvändning Csilla Gál, Tekn dr, Högskolan Dalarna Hur hänger stadens form samman med Elisabetta Troglio, Tekn dr, Ekologigruppen/KTH 11:30 12:15 LUNCH 09:00 Introduktion, upplägg för dagen. Tony Svensson, Tekn dr, KTH/Högskolan Dalarna. 09:15 Återkoppling från utbildningsdag 30 augusti Hur kan man organisera arbetet med energi- och 10:00 Hur energieffektiviserar Uppsala kommun i stadsutvecklingen? Anders Hollinder, Uppsala kommun 10:35 KORT PAUS 10:40 Stadens lokalklimat och täthetens betydelse för bebyggelsens energianvändning Csilla Gál, Tekn dr, Högskolan Dalarna Hur hänger stadens form samman med Elisabetta Troglio, Tekn dr, Ekologigruppen/KTH 11:30 12:15 LUNCH 09:00 Introduktion, upplägg för dagen. Tony Svensson, Tekn dr, KTH/Högskolan Dalarna. 09:15 Återkoppling från utbildningsdag 30 augusti Hur kan man organisera arbetet med energi- och 10:00 Hur energieffektiviserar Uppsala kommun i stadsutvecklingen? Anders Hollinder, Uppsala kommun 10:35 KORT PAUS 10:40 Stadens lokalklimat och täthetens betydelse för bebyggelsens energianvändning Csilla Gál, Tekn dr, Högskolan Dalarna Hur hänger stadens form samman med Elisabetta Troglio, Tekn dr, Ekologigruppen/KTH 11:30 12:15 LUNCH 09:00 Introduktion, upplägg för dagen. Tony Svensson, Tekn dr, KTH/Högskolan Dalarna. 09:15 Återkoppling från utbildningsdag 30 augusti Hur kan man organisera arbetet med energi- och 10:00 Hur energieffektiviserar Uppsala kommun i stadsutvecklingen? Anders Hollinder, Uppsala kommun 10:35 KORT PAUS 10:40 Stadens lokalklimat och täthetens betydelse för bebyggelsens energianvändning Csilla Gál, Tekn dr, Högskolan Dalarna Hur hänger stadens form samman med Elisabetta Troglio, Tekn dr, Ekologigruppen/KTH 11:30 12:15 LUNCH 09:00 Introduktion, upplägg för dagen. Tony Svensson, Tekn dr, KTH/Högskolan Dalarna. 09:15 Återkoppling från utbildningsdag 30 augusti Hur kan man organisera arbetet med energi- och 10:00 Hur energieffektiviserar Uppsala kommun i stadsutvecklingen? Anders Hollinder, Uppsala kommun 10:35 KORT PAUS 10:40 Stadens lokalklimat och täthetens betydelse för bebyggelsens energianvändning Csilla Gál, Tekn dr, Högskolan Dalarna 11:30 12:15 LUNCH 09:00 Introduktion, upplägg för dagen. Tony Svensson, Tekn dr, KTH/Högskolan Dalarna. 09:15 Återkoppling från utbildningsdag 30 augusti Hur kan man organisera arbetet med energi- och 10:00 Hur energieffektiviserar Uppsala kommun i stadsutvecklingen? Anders Hollinder, Uppsala kommun 10:35 KORT PAUS 10:40 Stadens lokalklimat och täthetens betydelse för bebyggelsens energianvändning Csilla Gál, Tekn dr, Högskolan Dalarna Hur hänger stadens form samman med Elisabetta Troglio, Tekn dr, Ekologigruppen/KTH 11:30 12:15 LUNCH KTH, Elisabetta Troglio Ekologigruppen/KTH 9

Energianvändning för hushållning/service/transporter ökar, från 69% till 75% år 2030. Hur hänger stadens form samman med Elisabetta Troglio I Sverige 40% av den totala energin används i byggnader Av denna, 60% används för uppvärmning av byggnader. villa tvåfamiljshus radhus sluten bebyggelse punkthus KTH, Elisabetta Troglio Ekologigruppen/KTH 10

Sluten bebyggelse Mindre punkthus Beräkningsmetoder för värmeenergibehov Sluten kvarterbebyggelse Radhus Statistik Spatial analyses Höga lamellhus Friliggande villor Mindre lamellhus Lokaler Punkthus Fallstudie Uppsala Kommun Fasta parameter Soluppvärmning Heating degree days (gradddagar) Internal heat gains Inomhus värme tak Byggnadstyper/år parameter Fönsterrutor (kvm) U värde av byggnadsmaterial Köldbrygga Fallstudie Lund Kommun Byggnadsår Antal våningar Funktioner Byggnadstyper KTH, Elisabetta Troglio Ekologigruppen/KTH 11

Byggnadsår Antal våningar Sammanfattning antal m3 per byggnadsår Funktioner Byggnadstyper Courtyard Courtyard block building Slutenkvarter Sluten bebyggelse bebyggelse Low slab High slab Low tower Tower building building building building Mindre Höga Mindre Höga lamellhus lamellhus punkthus punkhus Row houses Radhus Detached houses Friliggande Villor 1910 170 200 209 192 246 283 1911-1920 127 258 308 305 1921-1930 175 175 185 172 138 244 277 1931-1940 1941-1950 1951-1960 1961-1975 1976-1988 1989-1995 1996-2005 195 109 126 191 134 237 248 103 125 136 199 Roll av olika 158 282 byggnadstyper 119 168 156 123 113 309 101 100 130 216 86 56 87 71 48 73 110 Roll 52 av byggnadsmaterial 85 samt 52 59 72 94 energibesparingsåtgärder 46 48 39 75 81 Krav för värmeisolering (BABS 1960) Krav för energibesparing (SBN 75) 2006-53 74 51 39 Värmeenergi behov per byggnatyper och år (kwh/kvm/år) Värmeenergi behov per byggnatyper och år (kwh/kvm/år) UPPSALA Krav för värmeisolering (BABS 1960) Krav för energibesparing (SBN 75) Värmeenergi behov per byggnatyper och år (kwh/kvm/år) Värmeenergibehov (kwh/kvm/år) KTH, Elisabetta Troglio Ekologigruppen/KTH 12

UPPSALA Totalt värmeenergibehov per år (MWh/år) TACK! Elisabetta Troglio, tekn dr, samhällsplanerare 08 525 201 23 elisabetta.troglio@ekologigruppen.se 09:00 Introduktion, upplägg för dagen. Tony Svensson, Tekn dr, KTH/Högskolan Dalarna. 09:15 Återkoppling från utbildningsdag 30 augusti Hur kan man organisera arbetet med energi- och 10:00 Hur energieffektiviserar Uppsala kommun i stadsutvecklingen? Anders Hollinder, Uppsala kommun 10:35 KORT PAUS 10:40 Stadens lokalklimat och täthetens betydelse för bebyggelsens energianvändning Csilla Gál, Tekn dr, Högskolan Dalarna Hur hänger stadens form samman med Elisabetta Troglio, Tekn dr, Ekologigruppen/KTH 11:30 12:15 LUNCH 1. Xiaoyun Zhao Högskolan Dalarna, doktorand Mattias Ahlstedt Region Dalarna/Dalarnas Energikontor Lisa Fredriksson Region Dalarna/Dalarnas Delprojektledare Sara Bergvin Sweco Architects, planeringsarkitekt Emelie Bränd Sweco Energuide, uppdragsledare, kraftledningar 2. Ola Bergeå Falu kommun, energi- och klimatutredare Mathias Westin Falu kommun, trafikplanerare Melviana Hedén Falu Energi och Vatten, avfall Fawaz Qasem Falu Energi och Vatten, elnät Lars Runevad Falu Energi och Vatten, fjärrvärme Sofie Bergsten Falu Energi och Vatten, projektledare 3. Malin Widelund Falu kommun, Mät och karta Jonas Fellström Borlänge kommun, samhällsplanerare Steve Johnson Borlänge kommun, strateg samhällsbyggnad Gustaf Karlsson Borlänge kommun, projektledare Marie Arkebäck Sweco Architects, planeringsarkitekt Anders Goop Borlänge Energi Eva Larsson Mora kommun, miljösamordnare 4. Kathrine Abrahamsen High Voltage Valley, processledare Daniel Bergvin Ramböll Falun, planeringsarkitekt Lena Norrström AB Samarkand 2015, projektledare Frank Yang Kinesiska investerare Jonas Pettersson Sweco Systems, uppdragsledare Annica Gustafsson ByggDialog Dalarna KTH, Elisabetta Troglio Ekologigruppen/KTH 13

12:30 Hur hänger stadens form samman med Elisabetta Troglio, Tekn dr, Ekologigruppen/KTH 12:55 Workshop 1 kring kartläggning av energisystemet 14:00 Analys av transporternas miljöpåverkan vid förändrad markanvändning Johan Håkansson, docent, Högskolan Dalarna 14:30 Bedömning av energipotentialer för bebyggelse och transporter i planeringen Tony Svensson, Tekn dr, KTH 14:40 Workshop 2 kring kartläggning av energisystemet EFTERMIDDAGSFIKA UNDER ARBETE 15:45 16:00 Summering och avslutning WORKSHOP 1 Gör en stadstypsanalys (kommunal nivå) Gör en regional analys av tätortstyper för att identifiera potential för närvärmeöar i Mittdalarna (Regional nivå) Gör en analys av tänkbara större ytor för placering av solceller i Ludvika (privata aktörer) Steg 6 Gör en omvärlds och platsanalys Steg 6 Gör en omvärlds och platsanalys Stadstypsanalys vid workshop och i FÖP för Sala kommun Stadsanalys Dalsjöfors ortstypsanalysmed årsringar Ulf Ranhagen KTH 0kt 2014 Ulf Ranhagen KTH 0kt 2014 Steg 11 Gör en fördjupad kartläggning av energisystemet Energi och teknisk försörjning Befintligt fjärrvärmenät Redovisning av fjärrvärmenätet underlag för diskussion om utbyggnad med närvärmeöar alt lågenergi eller passivhusområden i de perifera områdena. FÖP Nyköpings kommun. KTH, Elisabetta Troglio Ekologigruppen/KTH 14

Steg 11 Gör en fördjupad kartläggning av energisystemet Värmetäthetskarta kopplad till stadstyper FÖP Ulricehamns tätort 1. Ringa in bebyggelseområden utifrån olika stadstyp 2. Markera på kartan vilken stadstyp respektive inringat område tillhör (bokstav). 3. Digitalisera områdena hemma. Skapa stadstypskategorier för enskilda byggnader genom att selektera byggnader utifrån WORKSHOP de digitaliserade 1 områdena. 4. Jämför med utbredningen av fjärrvärmenätet (tänd detta skikt Gör på en kartan stadstypsanalys i ert GIS). (kommunal nivå) Gör en regional tätortsanalys för att identifiera 5. Jämför med genomsnittlig energianvändning lokalt för olika potential för närvärmeöar i Mittdalarna (Regional stadstyper. nivå) Koppla till stadstypskategorierna. 6. Skapa en karta baserat på stadstyper och energianvändning. 1. 2. Borlänge 3. 4. MittDalarna, ortskategorier Falu tätort, stadstyper tätort, stadstyper Ludvika tätort Tätort med flerbostadshus Befintlig fjärrvärme Tätort utan flerbostadshus Framtida potential för gemensamma värmelösningar Tätort utan flerbostadshus Enbart potential för enskilda värmelösningar Sluten bebyggelse Sluten kvarterbebyggelse Höga lamellhus Mindre lamellhus Punkthus Mindre punkthus Radhus Friliggande villor Lokaler 12:15 Workshop 1 kring kartläggning av energisystemet 13:45 Analys av transporternas miljöpåverkan vid förändrad markanvändning Johan Håkansson, docent, Högskolan Dalarna 14:15 Bedömning av energipotentialer för bebyggelse och transporter i planeringen Tony Svensson, Tekn dr, KTH 14:30 Workshop 2 kring kartläggning av energisystemet EFTERMIDDAGSFIKA UNDER ARBETE 15:45 16:00 Summering och avslutning 12:15 Workshop 1 kring kartläggning av energisystemet 13:45 Analys av transporternas miljöpåverkan vid förändrad markanvändning Johan Håkansson, docent, Högskolan Dalarna 14:15 Bedömning av energipotentialer för bebyggelse och transporter i planeringen Tony Svensson, Tekn dr, KTH 14:30 Workshop 2 kring kartläggning av energisystemet EFTERMIDDAGSFIKA UNDER ARBETE 15:45 16:00 Summering och avslutning KTH, Elisabetta Troglio Ekologigruppen/KTH 15

12:15 Workshop 1 kring kartläggning av energisystemet 13:45 Analys av transporternas miljöpåverkan vid förändrad markanvändning Johan Håkansson, docent, Högskolan Dalarna 14:15 Bedömning av energipotentialer för bebyggelse och transporter i planeringen Tony Svensson, Tekn dr, KTH 14:30 Workshop 2 kring kartläggning av energisystemet EFTERMIDDAGSFIKA UNDER ARBETE 15:45 16:00 Summering och avslutning 12:15 Workshop 1 kring kartläggning av energisystemet 13:45 Analys av transporternas miljöpåverkan vid förändrad markanvändning Johan Håkansson, docent, Högskolan Dalarna 14:15 Bedömning av energipotentialer för bebyggelse och transporter i planeringen Tony Svensson, Tekn dr, KTH 14:30 Workshop 2 kring kartläggning av energisystemet EFTERMIDDAGSFIKA UNDER ARBETE 15:45 16:00 Summering och avslutning Steg 13 Uppskatta potentialer för energihushållning och förnybar tillförsel Steg 13 Uppskatta potentialer för energihushållning och förnybar tillförsel Tre basfaktorer som påverkar hållbar energianvändning energieffektivitet i den fysiska strukturen, processer och utrustning, tillförd energi (andel förnybart) och livsstilen (vanor och attityder) Principiell tankegång kring minskad energianvändning Steg 13 Uppskatta potentialer för energihushållning och förnybar tillförsel Värmepump Olja 15 år, önskvärd sannolikt Biobränslebaserad närvärme Dagsläge El Ulf Ranhagen KTH 0kt 2014 Biobränslebaserad enskild lösning Sol/kombination 1. Jonas Fellström Borlänge kommun, samhällsplanerare Steve Johnson Borlänge kommun, strateg samhällsbyggnad Frank Yang Kinesiska investerare Marie Arkebäck Sweco Architects, planeringsarkitekt Melviana Hedén Falu Energi och Vatten, avfall Lena Norrström AB Samarkand 2015, projektledare Annica Gustafsson ByggDialog Dalarna 2. Mattias Ahlstedt Region Dalarna/Dalarnas Kathrine Abrahamsen High Voltage Valley, processledare Fawaz Qasem Falu Energi och Vatten, elnät Lars Runevad Falu Energi och Vatten, fjärrvärme Sofie Bergsten Falu Energi och Vatten, projektledare Energikontor Emelie Bränd Sweco Energuide, uppdragsledare, kraftledningar Daniel Bergvin Ramböll Falun, planeringsarkitekt Jonas Pettersson Sweco Systems, uppdragsledare 3. Xiaoyun Zhao Högskolan Dalarna, doktorand Mathias Westin Falu kommun, trafikplanerare Lisa Fredriksson Region Dalarna/Dalarnas Delprojektledare Sara Bergvin Sweco Architects, planeringsarkitekt Gustaf Karlsson Borlänge kommun, projektledare Eva Larsson Mora kommun, miljösamordnare Ola Bergeå Falu kommun, energi- och klimatutredare Malin Widelund Falu kommun, mät och karta KTH, Elisabetta Troglio Ekologigruppen/KTH 16

Beteende, livsstil Byggnadsskal Varmvatten WORKSHOP 2 POTENTIALER FÖR HÅLLBAR ENERGI Gör en potentialuppskattning för energieffektivisering (Grupp 1) Gör en potentialuppskattning för hållbar tillförsel av energi för värme och kyla i bebyggelsen (Grupp 2) Gör en potentialuppskattning för hållbara transporter (Grupp 3) Uppskatta potentialer för energieffektivisering Mikroklimat Ventilation, värmeåtervinning 15 år, sannolikt 15 år framåt, önskvärd Dagsläge Belysning/dagsljus Egen idé Elektriska apparater El Lokalbuss Uppskatta potentialer för tillförsel av energi för värme och kyla Värmepump Olja Biobränsle, enskild anläggning 15 år, sannolikt 15 år framåt, önskvärd Dagsläge Sol Fjärrvärme Egen idé Fjärrkyla Uppskatta potentialer för olika hållbara transportslag Cykel Fotgängare Internet 15 år, sannolikt 15 år framåt, önskvärd Dagsläge Bil Regionalbuss Bilpooler Regionaltåg NÄSTA SEMINARIUM 9 DECEMBER ENERGI- OCH KLIMATSMARTA FYSISKA STRUKTURER VILKA REGION- OCH TÄTORTSSTRUKTURER ÄR MER ENERGI- OCH KLIMATSMARTA ÄN ANDRA? VAD SÄGER FORSKNINGEN? PLANERINGSEXEMPEL KLIMATSMARTA OCH ATTRAKTIVA TRANSPORTNODER RESULTAT FRÅN ETT FORSKNINGSPROJEKT OM EN UTVIDGAD STATIONSNÄRHETSEFFEKT HUR LÅNGT VILL VI I REGIONEN NÅ OCH HUR MÄTER MAN FRAMGÅNGARNA? BOKA IN TIDEN REDAN NU! TILL NÄSTA SEMINARIUM 9 DECEMBER 1. Inventera befintliga kartskikt och statistik som beskriver någon del av energisystemet (fjärrvärme, kraftledningar m m 2. Gör klar och digitalisera stadstypsanalysen lägg den ovanpå de övriga energiskikten. färdig att koppla till olika former av energistatistik! 3. 1 workshop hos varje aktör om SWOT styrkor och svagheter i energisystemet och framtida möjligheter och hot för en energioch klimatmässigt hållbar utveckling av den byggda miljön (2 3 timmar) Vi kommer gärna! Tony kommer att: digitalisera potentialbedömningarna och skicka ut i god tid före nästa seminarium sammanställa befintliga mål och riktlinjer med bäring på energi och klimatarbete KTH, Elisabetta Troglio Ekologigruppen/KTH 17

TACK FÖR ER MEDVERKAN! Tony Svensson Kungliga Tekniska Högskolan KTH, Elisabetta Troglio Ekologigruppen/KTH 18