Dnr 31-5476/11 Konsekvensutredning Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2011:xx) och allmänna råd om uppfödning och hållande av pälsdjur 1 Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå Sammanfattning Jordbruksverket har tagit fram förslag till nya föreskrifter för pälsdjur. Förslaget innebär att befintliga föreskrifter för chinchilla 1 upphör att gälla och att det införs samlade föreskrifter för pälsdjur. De nya föreskrifterna innebär för mink bl.a. att etagebur och, ligghyllor ska installeras, ungdjur inte får hållas i närheten av moderdjur, neddragning av minkens utfodring - så kallad restriktiv utfodring- inte tillåts, utfodring ska ske två gånger om dagen under viss tid av valpperioden, fri tillgång till dricksvatten ska finnas, berikningsföremål ska bytas ut, klor ska klippas vid behov, samt att krav på utbildning och krav på veterinärbesök införs. Vad gäller chinchilla, har befintliga föreskrifter arbetats in och får härmed ett datum för ikraftträdande. Krav på utbildning och veterinärbesök införs även vid pälsdjursproduktion med chinchilla. Jordbruksverket bedömer att de nya föreskrifterna innebär åtgärder och förändringar som förbättrar pälsdjurens välfärd. Bestämmelser rörande kaniner för kött- och pälsproduktion omfattas inte av dessa regleringar, utan kommer att tas fram separat. Bakgrund Sedan 1990 har ett antal rapporter om pälsdjur publicerats. Sveriges Veterinärmedicinska sällskap (SVS) lämnade 1990 en utredning (SVS:s pälsdjursutredning för bättre välfärd åt farmad mink och räv), som följdes upp 1996 (Uppföljning av SVS:s pälsdjursutredning från 1990). EU-kommissionens kommitté för djurs hälsa och välfärd utarbetade 2001 en rapport om pälsdjurens välfärd (The Welfare of Animals Kept for Fur Production, the Scientific Committe om Animal Welfare, Adopted on 12-13 December 2001). Rapporten baseras i huvudsak på att ett antal forskares sammanfattade publicerade forskningsresultat 1 Statens jordbruksverks föreskrifter, SJVFS 2003:45, om hållande av chinchilla som föds upp eller hålls för produktion av eller på annat sätt hålls i farm; 1 (5)
och deras egna bedömningar. Regeringen gav i december 1999 Statens Jordbruksverk i uppdrag att utvärdera tillgängliga resultat av forskning om mink, se över befintligt regelverk och om möjligt föreslå förbättringar i minkhållningen. Rapporten lämnades till regeringen 2002. Rapporterna är samstämmiga i bedömningen att minkar uppvisar stereotypa beteenden i för hög utsträckning. Stereotypier är repetitiva, relativt likformiga sekvenser av rörelser, exempelvis att gå i ett bestämt mönster, trampa av och an på stället eller cirkulerande rörelser med huvudet. Beteendet är djurets sätt att hantera stress. I rapporterna uppges att de stereotypa beteendena huvudsakligen uppträder vintertid, när djuren sitter ensamma i sin bur och ibland utfodras restriktivt. Vidare uppges att nuvarande burmiljö och utfodringsrutiner utgör huvudorsaken till de stereotypa beteendena. Det finns åtgärder som minskar stereotypa beteenden, såsom förändrade utfodringsrutiner och miljöberikning av djurens utrymme. Regeringen beslutade 2002 att tillsätta en särskild person för att utreda två olika handlingsvägar när det gäller pälsdjursnäringen i Sverige. Utredaren skulle dels redogöra för konsekvenserna av att, med utgångspunkt i Jordbruksverkets rapport, förändra pälsdjurshållningen så att djurskyddslagens krav är uppfyllda, dels belysa konsekvenserna av en avveckling av andra än rent djurskyddsmässiga skäl. Pälsdjursnäringsutredningen överlämnade sitt betänkande 2003, Djurens välfärd och pälsdjursnäringen (SOU 2003:86). Vad gäller chinchilla, ansåg utredningen att chinchillauppfödare kommer att uppfylla kraven i djurskyddslagen med de föreskrifter som Statens Jordbruksverk beslutade 2003. Utredningen drog bl. a. slutsatsen att vad gäller mink är problemet att de utvecklar stereotypa beteenden i en allt för hög utsträckning. Den huvudsakliga orsaken till detta angavs vara att burmiljön inte erbjuder djuren tillräcklig stimulans och att djuren utfodras restriktivt under vissa delar av året. Beteendet indikerar att minkuppfödningen inte uppfyller kraven på möjlighet till naturligt beteende i 4 djurskyddslagen. Utredningen slog fast att djurhållningen bättre måste anpassas till djurens behov och ge dem ökad möjlighet till naturligt beteende. Vidare drogs slutsatsen att en förutsättning för att minknäringen ska kunna anpassas till djurskyddslagen är att forskningsprojekt om minkarnas beteende kommer till stånd. Utredningen ansåg att indikationerna om att 4 djurskyddslagen inte är uppfylld bör ha upphört vid slutet av 2010. Om så inte är fallet ansåg utredningen att minknäringen helt eller delvis borde läggas ner. Nuläge Mot denna bakgrund har Jordbruksverket gjort bedömningen att det under 2010 var dags att utvärdera vad som gjorts och skaffa en aktuell lägesbild, både av näringen och vad gäller forskningens slutsatser. Sedan pälsdjursutredningen redovisades 2003 har branschen bidragit med medel för minkforskning, vilken bedrivits av Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i Skara. Med anledning av uppgifter om allvarliga missförhållanden i minkhållningen som redovisats av media i augusti 2010, intensifierade Jordbruksverket det pågående arbetet med en åtgärdsplan för minkhållningen. Som ett led i detta, 2
och för att få en bild av läget på landets minkfarmer, gjorde länsstyrelserna under några dagar ett stort antal oanmälda djurskyddskontroller. Under dessa dagar kontrollerades ca 40 % av landets minkuppfödningar. Totalt fanns det över 500 000 minkar på de inspekterade anläggningarna. Jordbruksverkets checklistor för djurskyddskontroll användes och länsstyrelserna redovisade resultaten till Jordbruksverket. Vissa allvarliga brister och anmärkningar noterades. Bland annat saknades föreskriven miljöberikning, som är viktig för att minska stereotypa beteenden, hos 85 % av de kontrollerade anläggningarna. Hos ca 28 % av anläggningarna saknades det tillstånd enligt 16 djurskyddslagen som är nödvändigt för att få bedriva verksamheten. Jordbruksverkets bedömning är dock att bilden av utbredd vanvård inte kunde bekräftas vid länsstyrelsernas oanmälda kontroller. Av rapporterna framkommer dock brister som visar på behovet av att utveckla föreskrifter. Detta arbete inledde Jordbruksverket våren 2010 och intensifierade det under hösten. Sveriges Pälsdjursuppfödares Riksförbund (SPR) har under 2010 arbetat med ett eget djuromsorgsprogram och diskuterat detta med Jordbruksverket. Programmet offentliggjordes av förbundet vid nyåret 2010/11. Vid genomgång av forskningsmaterial framgår att det finns behov av utveckling och möjligheter till förbättring av djurens välfärd, såsom utformning av burar, miljöberikning och utfodring. Jordbruksverkets bedömning är att detta behöver regleras i föreskrifter och förslag har därför tagits fram. Jordbruksverket sammanfattade resultaten av sitt arbete och informerade om detta till Jordbruksdepartementet i augusti samt december 2010. Föreslagna föreskriftsändringar Föreskriftsarbetet har bedrivits med utgångspunkt från tillgängligt forskningsunderlag, Europarådets särskilda rekommendationer för pälsdjur som antogs den 22 juni 1999 2 och har ratificerats av Sverige, samt Jordbruksverkets nu gällande djurskyddsbestämmelser för pälsdjur. Jämförelser har även gjorts med länder i närområdet. Europarådet antog 1976 en konvention om skydd av animalieproduktionens djur. Sverige har ratificerat konventionen som trädde i kraft 1978. Därefter har särskilda rekommendationer för pälsdjur antagits den 22 juni 1999 av den kommitté som tillsattes för att genomföra konventionens principer genom att utarbeta och anta detaljerade bestämmelser. Den nu föreslagna regleringen överensstämmer med Europarådets särskilda rekommendationer. I några delar möjliggör regleringen en högre miniminivå. De föreslagna föreskrifterna och allmänna råden gäller hållande av chinchilla, mink och räv som föds upp eller hålls för produktion av skinn. Förslaget om nya föreskrifter innebär att kap 10, där pälsdjur regleras, i Statens Jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2010:15) om djurhållning inom lantbruket m.m. upphör att gälla. Dock har detta kapitel och tillämpliga delar av de gemensamma bestämmelserna i 1kap nämnda föreskrifter, som även gäller pälsdjur, arbetats in i förslaget. 2 Standing committee of the European convention for the protection of animals kept for farming purposes (T-AP), Recommendation concerning fur animals adopted by the standing committee on 22 June 1999. 3
I den föreslagna regleringen införlivas nu Europarådets rekommendationer för pälsdjur vad gäller mink. För chinchilla gjordes detta i befintliga föreskrifter från 2003. Förslaget innebär att föreskrifterna för chinchilla upphör att gälla och att det införs samlade föreskrifter för pälsdjur. Bestämmelser rörande kaniner för kött- och pälsproduktion omfattas inte av dessa regleringar, utan kommer att tas fram separat. Med de regleringar som nu föreslås bedöms även att de förbättringar av minkhållningen som Jordbruksverket föreslog i sin rapport från 2002 har beaktats och genomförts. Förbättringsförslagen från 2002 var att Chinchilla inte dela valpkullarna före åtta veckors ålder, ge minken fri tillgång till dricksvatten, anpassa fodret så att det kan ges i fri tillgång året om för att undvika restriktiv utfodring under vissa perioder, ge foder med grövre struktur, ge minken möjlighet till vistelse med artfränder i större utsträckning med tillgång till fler bolådor, avsatser, gömställen och tunnlar för att tillgodose minkens rörelsebehov (såsom att springa och klättra) och sysselsättningsbehov ge honor med valpkullar möjlighet till viss avskildhet genom exempelvis solida väggar eller tomma utrymmen mellan burarna, anläggningarna byggs på ett sådant sätt att djuren ges möjlighet att upprätthålla s k termisk komfort. Jordbruksverket beslutade 2003 föreskrifter för chinchilla, men beslut om datum för ikraftträdande saknas. Innehållet i dessa föreskrifter har därför arbetats in i förslaget om nya föreskrifter för pälsdjur. Det innebär att de redan år 2003 beslutade föreskrifterna om chinchilla, inte ändras på något avgörande sätt, men att de ges ett datum för ikraftträdande. En konsekvensutredning gjordes i samband med föreskrifterna 2003 och därför har ingen förnyad utredning gjorts nu. I den tidigare utredningen framgår att problemet var att detaljreglering saknades för chinchilla som hålls för uppfödning eller produktion av päls. Vidare anges att effekterna av föreskrifterna kommer att ge ökad välfärd för chinchilla som föds upp eller hålls för produktion av pälsar. Ytterligare en effekt anges vara att kontrollmyndigheterna lättare kan informera eller i vissa fall förelägga djurägare att vidta åtgärder som är motiverade från djurskyddssynpunkt. För ett fåtal förändringar som införs nu och som inte finns med i befintliga chinchillaföreskrifter har dock kostnadsberäkningar gjorts i avsnitt 4, stycket om chinchilla. 4
Mink Vad gäller mink, har det redan tidigare nämnts att områden med behov av förändringar är bl. a. fodersammansättning och utfodring under olika delar av året, utformning av burar och miljöberikning för djuren. Förslagen som innebär de största förändringarna ligger inom dessa områden, men det finns även andra förslag som innebär förändringar för minknäringen. Jordbruksverket bedömer att förslaget till nya föreskrifter innebär åtgärder och förändringar som förbättrar minkens välfärd. Räv Förslagets allmänna delar omfattar räv, men några särskilda bestämmelser för just räv har inte lagts in. Jordbruksverket bedömer att det är onödigt att i särskilda bestämmelser reglera en verksamhet som inte förekommer i landet. Dessutom finns viss reglering i 9 djurskyddsförordningen där det anges att rävar ska hållas på ett sådant sätt att deras behov av att vara tillsammans med andra rävar, röra sig, gräva och ägna sig åt annan sysselsättning tillgodoses. Jordbruksverket väljer därför att inte föreslå några särskilda bestämmelser för räv. 5