Uppföljningsanvisning. Att ansöka om stöd till produktion av el från förnybara energikällor och uppföljningsskyldighet som gäller för stödet

Uppföljningsanvisning Att ansöka om stöd till produktion av el från förnybara energikällor och uppföljningsskyldighet som gäller för stödet 942/702/2013 7.7.2015

Versionshistorik Version nr Datum Viktigaste ändringar 1 1.1.2014 Första versionen 2 7.7.2015 Ansökan om överföring, ansökan om kvot

Innehållsförteckning 1 Inledning... 1 1.1 Systemet med stöd för produktion av el... 1 1.2 Begreppen kraftverk och energikälla i produktionsstödslagen... 1 1.3 Nivåer för produktionsstöd... 2 1.4 Förutsättningar för stöd... 3 1.4.1 Statligt stöd... 4 2 Att ansöka om att bli godkänd för systemet med inmatningspris... 8 2.1 För användning av kundsystemet SATU... 8 2.2 Ansökan till systemet med inmatningspris... 9 2.3 Uppföljningssystem... 9 2.4 Att utse kontrollör... 10 3 Ansökan om förhandsbesked... 11 3.1 Att lämna in ansökan om förhandsbesked i SATU-systemet... 11 3.2 Uppgifter som ska bifogas en ansökan om förhandsbesked... 11 3.3 Principer för bedömning av ekonomiska och verksamhetsmässiga förutsättningar vid ansökan om förhandsbesked... 12 3.3.1 Soliditet... 12 3.3.2 Kraftverksprojektets lönsamhet... 13 3.3.3 Bedömning av verksamhetsmässiga förutsättningar... 13 4 Förhandsanmälan... 15 4.1 Att göra en förhandsanmälan i SATU-systemet... 15 4.2 Överföring av förhandsanmälan... 16 4.2.1 Överlåtande partens åtgärder... 16 4.2.2 Övertagande partens åtgärder... 17 5 Ansökan om kvot... 18 5.1 Att ansöka om kvotbeslut via SATU-systemet... 18 5.2 Uppgifter som ska bifogas en kvotansökan... 19 5.3 Överföring av kvotbeslutet... 21 6 Ansökan om godkännande... 22 6.1 UPPGIFTSKORT 1 (första sidan i ansökan)... 22 6.1.1 Tidpunkt för inledande av kommersiell drift och tidigare stöd... 22 6.1.2 Kompensation för vindkraft... 23 6.1.3 Elproducentens ekonomiska och verksamhetsmässiga förutsättningar... 23 6.1.3.1 Uppgifter som ska bifogas en ansökan om godkännande för inmatningspris.. 24 6.1.3.2 Bedömning av ekonomiska och verksamhetsmässiga förutsättningar vid ansökan om godkännande... 24 6.2 UPPGIFTSKORT 2 (Uppgifter som ska verifieras av en kontrollör)... 25 6.2.1 Kraftverkets läge och nominella effekt... 25 6.2.2 Nybyggnadskrav för kraftverk och biogasanläggning... 25

6.2.3 Uppgifter om biogasanläggningar... 26 6.2.4 Ansökan om värmepremie... 26 6.2.5 Uppgifter om kraftverkens årsproduktion... 26 6.2.5.1 Att beräkna årsproduktion för vindkraft... 27 6.2.5.2 Nyttiggjord värme... 28 6.2.5.3 Höjt stöd och total effektivitet i samband med värmeproduktion... 28 6.3 UPPGIFTSKORT 3 (Uppföljningsplan)... 29 6.3.1 Avgränsningar i kraftverk... 30 6.3.2 Mätarrangemang... 30 6.3.3 Uppgiftskort om generator... 33 6.3.4 System för mätning av elenergi... 34 6.3.4.1 Att lägga till uppgifter om mätinstrument i SATU-systemet... 35 6.3.4.2 Uppgiftskort om instrument för elenergimätning... 35 6.3.4.3 Beräkningsformel för elenergi som berättigar till produktionsstöd... 38 6.3.5 Bränslen som används inom elproduktionen... 38 6.3.5.1 Systemet för bestämning av bränslenas energiinnehåll... 41 6.3.5.2 Bestämningsmetoder och precisionskrav för bränsle... 41 6.3.5.3 Kraven på bestämning av bränsle på biogaskraftverk som ansöker om värmepremie eller använder flera bränslen... 42 6.3.5.4 Att bestämma energiinnehåll i andra bränslen... 43 6.3.5.5 Används flera bränslen inom elproduktionen vid kraftverket?... 43 6.3.5.6 Uppgiftskort om bränsle... 44 6.3.6 Systemet för bestämning av värmeenergi... 52 6.3.7 Kvalitetssäkring och ansvar för informationshantering... 54 Kvalitetssäkring och ansvar för informationshantering... 54 6.4 UPPGIFTSKORT 4... 54 6.4.1 Offentlighet och konfidentiella uppgifter... 55 7 Verifiering av ansökan om godkännande... 56 8 Beslut om godkännande... 57 8.1 Godkännandebeslut fattas och vinner laga kraft... 57 8.2 Överföring av beslutet om godkännande... 57 8.2.1 Att ansöka om överföring via SATU-systemet... 58 8.2.2 Överlåtande partens åtgärder... 58 8.2.3 Övertagande partens åtgärder... 58 8.2.4 Bedömning av dokumentationen om överföring av kraftverkets besittning... 59 9 Utbetalning av inmatningspris... 60 10 Krav på anläggningsbesök i samband med verifiering... 61 11 Skyldighet att arkivera uppföljningsuppgifter... 62

Uppföljningsanvisning 1 (65) 1 Inledning 1.1 Systemet med stöd för produktion av el Lagen om stöd till produktion av el från förnybara energikällor (1396/2010) (senare produktionsstödslagen ) trädde i kraft den 1 januari 2011, förutom bestämmelserna om stödnivån och beslutet om godkännande. Bestämmelserna om stödnivån och om beslutet om godkännande trädde i kraft den 25.3.2011 genom en förordning av statsrådet. Enligt produktionsstödslagen ska man med statliga medel i form av ett tariffsystem (ett system med inmatningspris) stödja produktionen av el från vindkraft, biogas, trädbränsle och skogsflis. Statsrådets förordning om stöd till produktion av el från förnybara energikällor (1397/2010) (senare produktionsstödsförordning ) trädde också i kraft vid ingången av 2011. Genom förordningen preciseras vissa bestämmelser i produktionsstödslagen. Även om stödsystemet är ett nationellt projekt syftar det till att uppnå det mål som lagts fram för Finland i EU:s RES-direktiv (2009/28/EG) om främjande av förnybar energi (38 % fram till år 2020). Det är Energimyndigheten som administrerar stödsystemet som fastställs i produktionsstödslagen. 1.2 Begreppen kraftverk och energikälla i produktionsstödslagen Logiken i systemet med inmatningspris baseras på stödberättigade energikällor men stödet utbetalas alltid till kraftverkets elproduktion. Med kraftverkstyp avses det huvudsakliga sättet att producera el eller den huvudsakliga typ av kraftverk som man i tariffsystemet klassificerar kraftverk efter. De är följande: 8 Skogsfliskraftverk 9 Vindkraftverk 10 Biogaskraftverk 11 Trädbränslekraftverk Enligt definitionen av kraftverk i tariffsystemet kan ett kraftverk inte bestå av till exempel både biogaskraftverk och vindkraftverk även om båda är kopplade till samma nätinnehavare. Däremot är det möjligt att betrakta många vindkraftverksenheter som ett kraftverk (enheterna utnyttjar samma energikälla). När det gäller mätningar definieras kraftverket som balansområde. Mätningspunkterna (el och vid behov värme) beskrivs med ett schema över kraftverkets mätarrangemang som ska bifogas till ansökan om godkännande. Enligt produktionsstödslagen ska elproducenten för varje prisperiod ha en tillförlitlig bokföring över de bränslen som används i kraftverket och deras energiinnehåll i fall det är möjligt att använda olika bränslen på kraftverket. Med bränslebokföring avses bokföring där man sparat uppgifterna om energiinnehållet i de bränslen som förbrukats på kraftverket under prisperioden. Om det inte använts något bränsle på kraftverket eller om man bara använder en i produktionsstödslagen avsedd bränsleklass och ett bränsle som kan betraktas som startbränsle, och det inte

Uppföljningsanvisning 2 (65) föreligger krav på total effektivitet för att kraftverket ska godkännas för tariffsystemet, är det inte obligatoriskt med bränslebokföring. Med bränslets energiinnehåll avses den under prisperioden förbrukade bränslemängden multiplicerad med det effektiva värmevärdet. Med startbränslen avses bränslen som används för att starta kraftverket och vars energiinnehåll under prisperioden är högst 2,5 % av summan av energiinnehållet i de bränslen som används på kraftverket. Utbyggnad av vindkraftpark En vindkraftpark kan bestå av flera vindkraftverk enligt 5 i produktionsstödslagen. Det avgörande kriteriet är att varje kraftverk ska ha en mätare hos nätinnehavaren i enlighet med 5. Om alla delar av en vindkraftpark inte färdigställs på en gång och man få full stödtid för alla delar av parken (separata godkännandebeslut), ska man i samband med utbyggnaden av parken ta i bruk en ny mätare för de generatorer som finns på utbyggnadsområdet. För den nya delen av vindkraftparken lämnas alltså en ansökan för ett separat kraftverk i systemet med inmatningspriser. Dessutom ska för den befintliga delen av parken ansökas om ändring av godkännandebeslutet så att den nya delen av parken beaktas (om den nya delen har en inverkan på den uppföljandeplan som bifogats godkännandebeslutet för den befintliga delen). Om alla delar av vindkraftparken inte färdigställs på en gång och om man i samband med utbyggnaden inte tar i bruk en ny mätare hos nätinnehavaren för generatorerna på utbyggnadsområdet, ska man till godkännandebeslutet för den befintliga delen ansöka om ändring genom vilken den nya delen ansluts till vindkraftparken. Då omfattas inte alla delar av parken av hela stödtiden, eftersom elproducentens rätt till inmatningspris börjar med den prisperiod som följer efter att godkännandebeslutet har vunnit laga kraft och elproducenten kan få inmatningspris i högst tolv år efter att rätten till inmatningspris börjar. Enligt produktionsstödslagen ingår parkens olika delar i ett och samma kraftverk, med andra ord är de kopplade till samma mätare hos nätinnehavare och kan således inte få separata godkännandebeslut om anslutning till systemet med inmatningspris. 1.3 Nivåer för produktionsstöd Storleken på stödet för el producerad med vind, biogas och trädbränsle beror på det genomsnittliga marknadspriset på el under en tremånaders prisperiod, medan storleken på stödet för el producerad med skogsflis beror på det genomsnittliga marknadspriset på en utsläppsrätt och torvskatten. Dessutom betalas höjt stöd för vindkraft till och med 31 december 2015. Ett biogaskraftverk kan ansöka om tilläggsstöd höjt med värmepremie om det uppfyller kriterierna för total effektivitet. Ett trädbränslekraftverk ska alltid för att bli godkänt för systemet uppfylla kriterierna för total effektivitet, varvid kraftverket blir berättigat till basstöd och stöd höjt med värmepremie (värmepremie behöver inte sökas separat). För skogsfliskraftverk kan man ansöka om inmatningspris höjt med förgasarpremie, om det i anslutning till kraftverket finns en förgasare i vilken skogsflis förgasas till bränsle för en pulverförbränningspanna. Nivåerna för produktionsstöd presenteras i tabell 1.

Uppföljningsanvisning 3 (65) Vindkraftverk Biogaskraftverk Trädbränslekraftverk Skogsfliskraftverk Stödform Basstöd Tilläggsstöd Villkoren för tilläggsstöd Inmatningspris Skillnaden mellan Skillnaden mel- Betalas fram till = skillnaden 83,5 /MWh lan 105,30 31.12.2015, mellan riktpris och marknadspris /MWh och dock högst i tre och marknadspris marknadspris år Inmatningspris = skillnaden mellan riktpris och marknadspris Inmatningspris = skillnaden mellan riktpris och marknadspris Inmatningspris som ändras med utsläppsrättspriset och torvskatten TABELL 1 NIVÅER FÖR PRODUKTIONSSTÖD Skillnaden mellan 83,5 /MWh och marknadspris Skillnaden mellan 83,5 /MWh och marknadspris 50 /MWh värmepremie 20 /MWh värmepremie Total effektivitet 50 %, eller 75 % om effekten är over 1 MVA Total effektivitet 50 %, eller 75 % om effekten är over 1 MVA 0 15,87 /MWh Förgasarpremie Förgasare i anslutning till kraftverk i vilken skogsflis förgasas till bränsle för en pulverförbränningspanna Genomsnittliga marknadspriser för el och utsläppsrätt samt närmare information om hur inmatningspriset bestäms finns på Energimyndighetens webbplats. 1.4 Förutsättningar för stöd De allmänna förutsättningarna för att ett kraftverk ska bli godkänt för tariffsystemet är att kraftverket är beläget i Finland eller på finskt territorialvatten och är kopplat till ett elnät där, samt att kraftverket har verksamhetsmässiga och ekonomiska förutsättningar för elproduktion. Kraftverk som ligger i landskapet Åland kan inte bli godkända för systemet. De särskilda förutsättningarna för stöd presenteras i tabell 2.

Uppföljningsanvisning 4 (65) Vindkraftverk Biogaskraftverk Trädbränslekraftverk Skogsfliskraftverk Ska Kraftverket vara nytt? Nominell effekt minst Nominell effekt högst Ska kraftverket producera nyttiggjord värme? Nej Ja 0,5 MVA Ingen gräns Ja 0,1 MVA Ingen Nej gräns Ja 0,1 MVA 8 MVA Ja. Total effektivitet ska vara 50 %, eller 75 % om kraftverkets effekt överstiger 1 MVA Nej 0,1 MVA Ingen gräns Nej TABELL 2 SÄRSKILDA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR PRODUKTIONSSTÖD Övriga Förutsättningar Har inte erhållit statligt stöd Har inte erhållit statligt stöd Har inte erhållit statligt stöd Har inte omfattats av tariffsystemet För tariffsystemet med inmatningspris kan godkännas biogaskraftverk så länge generatorernas sammanlagda nominella effekt i de kraftverk som i huvudsak använder biogas inte överstiger 19 MVA. Även sådana biogaskraftverk som inte använder biogas som huvudsakligt bränsle kan dock godkännas som biogaskraftverk för systemet. Dessa kraftverk räknas inte till biogaskraftverkens kvot på 19 MVA. 1.4.1 Statligt stöd Enligt produktionsstödslagen kan ett vindkraftverk, biogaskraftverk eller trädbränslekraftverk godkännas för tariffsystemet med inmatningspris endast om kraftverket inte fått statligt stöd. När det gäller skogsfliskraftverk finns inte motsvarande krav varför ett skogsfliskraftverk kan godkännas för tariffsystemet även om det fått statligt stöd. I kraftverksprojekt kan det speciellt i finansieringen (lån och garantier) ingå statligt stöd om offentliga aktörer deltar i finansieringsarrangemangen. Ofta kan det vara svårt att identifiera situationer där statliga stöd ingår. Elproducenten ska alltid kontakta Energimyndigheten om någonting är oklart i fråga om statsstöd. Definition av statsstöd Statsstödet definieras i enlighet med artikel 107 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF). Ett stöd räknas som ett statsstöd ifall samtliga följande villkor uppfylls: beviljas ur statliga medel snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen gynnar ett visst företag eller en viss produktion påverkar handeln mellan medlemsstaterna Statligt stöd är stöd som beviljas till ett företag av en offentlig aktör (t.ex. Europeiska Unionen, staten, en kommun, en regional eller lokal myndighet eller ett bolag som ägs av någon av dessa). Stödet kan ges i många olika former, till exempel som

Uppföljningsanvisning 5 (65) ett direkt penningbidrag, t.ex. investeringsstöd lån har beviljats till en ränta som understiger den marknadsmässiga räntan skattelättnad en lånegaranti som beviljats till ett pris som understiger det marknadsmässiga priset stöd som beviljas av kommunerna för ekonomisk verksamhet eller ogrundade nedsättningar av kommunernas avgifter Stöd som betraktas som statligt stöd ska ha en potentiell inverkan på konkurrensen och handeln mellan medlemsländerna. Dessa två kriterier uppfylls ofta i praktiken. Man kan i planeringsfasen även ansöka om annan offentlig finansiering för kraftverksprojektet för att säkerställa att man får den bästa stödformen för projektet. I vissa specialfall kan det vara möjligt att återbetala stödet efter att det beviljats. Särskilda fall som notifieras av EU:s kommission Granskningen av kumuleringen och godtagbarheten av stödet förutsätter EU-kommissionens notifiering i följande särskilda fall: Kraftverkets kapacitet att producera förnybar elenergi överskrider tack vare stödet som beviljas 125 MW. Skogsflisanläggningen ansöker om förgasarpremie. Om det är fråga om ett försök med vindkraftverk till havs som har beviljats statligt stöd. I ovanstående särskilda fall bedöms inmatningstariffens och förgasarpremiens godtagbarhet i enlighet med EU:s regler om statligt stöd alltid från fall till fall. Förutsättning för att ett sådant kraftverk ska godkännas för tariffsystemet är en notifiering från kommissionen. Elproducenten bör beakta att handläggning av anmälan i kommissionen kan ta längre tid och att notifieringsprocessen därför bör inledas i ett så tidigt skede som möjligt. Processen inleds genom kontakt med Energimyndigheten eller direkt med Arbets- och näringsministeriets energiavdelning. Inriktningen av statligt stöd Paragraf 1 i förordningen om produktionsstöd fastställer för vilka objekt ett vind-, biogas- eller träbränslekraftverk som ska godkännas för systemet med inmatningspris inte har fått få statligt stöd. Enligt förordningen om produktionsstöd betraktas statsstödet som stöd för kraftverket ifall stödet har gällt kraftverkets system som omvandlar energikällan till elenergi eller tekniska system som är direkt anslutna till produktionen av elenergisystem. Kraftverket kan ta emot stöd för andra objekt än de som fastställs i 1 i förordningen om produktionsstöd utan att det utgör ett hinder för att godkännas för systemet med inmatningspris. Sådana objekt kan vara t.ex. stöd för produktionsutveckling eller allmän utveckling av affärsverksamheten.

Uppföljningsanvisning 6 (65) Vanliga former av statligt stöd Lån Ett lån som beviljas av en offentlig aktör anses innehålla statligt stöd om lånet beviljats med en ränta som är lägre än marknadspriset. För att fastställa marknadspriserna kan man använda ordinarie priser som baserar sig på Kommissionens meddelande om en översyn av metoden för att fastställa referens- och diskonteringsräntor (2008/C 14/02). Basräntorna finns på http://ec.europa.eu/competition/state_aid/legislation/reference_rates.html. Lånegarantier Vid finansiering av kraftverksprojekt är det möjligt att lånet åtminstone delvis garanteras av kommunen. Kommissionen anser att en enskild garanti inte utgör statligt stöd om samtliga nedanstående villkor är uppfyllda. Låntagaren har inga ekonomiska svårigheter. Garantins omfattning kan mätas korrekt när den beviljas. Det betyder att garantin måste vara kopplad till en viss finansiell transaktion, ett maximibelopp för garantierna ska ha fastställts och de ska vara tidsbegränsade. Garantin täcker högst 80 % av det utestående lånet eller någon annan finansiell förpliktelse. Denna begränsning gäller inte garantier som täcker skuldebrev. Ett marknadsorienterat pris betalas för garantin. Ovanstående villkor baserar sig på Kommissionens tillkännagivande om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på statligt stöd i form av garantier (2008/C 155/02). I tillkännagivandet presenteras en tabell med så kallade säkra avgifter som kan användas för att fastställa det marknadsmässiga priset om garantimottagaren är ett litet eller mellanstort företag. Klassen mikroföretag, små och medelstora företag består av företag som har färre än 250 arbetstagare och vars årliga omsättning uppgår till högst 50 miljoner euro eller vars balansomslutning är högst 43 miljoner euro. Man ska dock tänka på att ett offentligt ägt företag i regel alltid är ett storföretag. Ett undantag utgörs av företag som ägs av en kommun med färre än 5 000 invånare och en årsbudget på mindre än 10 miljoner euro. Direkt penningbidrag Investeringsbidrag och andra statliga stöd som i sin helhet eller delvis gäller objekt som anges i 1 i förordningen om produktionsstöd är statligt stöd i produktionsstödslagens mening och utgör ett hinder för att kraftverket ska bli godkänt för tariffsystemet. Stöd som beviljas direkt av Europeiska unionen anses inte per definition utgöra statligt stöd i alla fall. Kumulering och godtagbarhet av stöden ska likväl granskas. Närmare anvisningar om frågan lämnas av Energimyndigheten. LEC-certifikat Storbritannien uppbär en klimatförändringsskatt (CCL, Climate Change Levy) från vilken det är möjligt att under vissa villkor bli befriad om den el som förbrukas härrör från förnybara energikällor. Man kan ansöka om dispens genom LEC-certifikat (Levy Exemption Certificate) för el från förnybara energikällor. Storbritannien kan bevilja LEC-certifikat också till el som producerats i kraftverk i Finland från förnybara energikällor. Energimyndigheten anser att LEC-certifikaten inte

Uppföljningsanvisning 7 (65) utgör statligt stöd och att de därmed inte inverkar på inmatningspriset som betalas till kraftverket eller på kriterierna för att godkännas i systemet med inmatningspris.

Uppföljningsanvisning 8 (65) 2 Att ansöka om att bli godkänd för systemet med inmatningspris Åtgärderna inför ansökan om godkännande för systemet med inmatningspris beror på typ av kraftverk och vilken typ av stöd som söks. 2.1 För användning av kundsystemet SATU Produktionsstöden administreras via det webbaserade kundsystemet för produktionsstöd, SATU. För att kunna sköta ärenden i SATU-systemet måste elproducenten lämna in följande blanketter till Energimyndigheten: Fullmaktsblankett Elproducenten utser ett eller flera ombud som har tillgång till systemet. Det sker genom att man fyller i en fullmaktsblankett som finns på Energimyndighetens webbplats och postar den till Energimyndigheten. Energimyndigheten ska ha en fullmaktsblankett för varje ombud som befullmäktigas. Blanketten ska vara undertecknad enligt bolagsordningen. Blankett med basuppgifter om elproducenten Elproducenten fyller i och sänder in en blankett på Energimyndighetens webbplats med basuppgifter om elproducenten till Energimyndigheten. Ett exemplar av elproducentens basuppgiftsblankett per bolag sänds in. Blanketten ska vara undertecknad enligt bolagsordningen. Blankett med basuppgifter om kraftverket Elproducenten fyller i och sänder in en blankett på Energimyndighetens webbplats med basuppgifter om kraftverket till Energimyndigheten. Basuppgiftsblanketten om kraftverket sänds in för varje kraftverk som man söker stöd till. När det gäller kraftverk som samägs av flera företag ska man endast sända in en blankett med bas-uppgifter om elproducenten och en med basuppgifter om kraftverket. Elproducenterna kan inte skicka in gemensamma basuppgiftsblanketter. Blanketterna skickas till Energimyndigheten på adressen: Energimyndigheten, Produktionsstöd, Fågelviksgränden 4, 00530 Helsingfors. Blanketten med basuppgifter om kraftverket kan lämnas in via e-post till adressen tuotantotuki(at)energiavirasto.fi. Ange Registrera kraftverk i SATU som rubrik. Energimyndigheten skapar i systemet en egen ingångssida för varje elproducent och en ingångssida för kraftverket. SATU informerar elproducentens kontaktperson per e-post när Energimyndigheten har skapat egna ingångssidor för elproducenten och dess kraftverk. Vid inloggningen använder man ombudets personliga nätbankskoder (TUPAS-identifiering). Frågor om produktionsstöd kan sändas till Energimyndighetens personal till adressen tuotantotuki(at)energiavirasto.fi. Anvisningar till kundsystemet SATU Anvisningarna till SATU finns på Energimyndighetens ingångssida. I anvisningarna beskrivs bland annat hur ansökan ska aktiveras, ifyllas och undertecknas. Genom att klicka på frågetecknen intill frågorna öppnas en separat e-hjälp i anknytning till frågan.

Uppföljningsanvisning 9 (65) 2.2 Ansökan till systemet med inmatningspris Hur kraftverket ansöker om att bli godkänt för systemet med inmatningspris beror på typen av kraftverk. Vind-, biogas- och trädbränslekraftverk När projektets inleds kan elproducenten ansöka om förhandsbesked hos Energimyndigheten om huruvida projektet uppfyller de verksamhetsmässiga och ekonomiska förutsättningarna i produktionsstödslagen. Förhandsbeskedet behandlas i kapitel 3. Förhandsanmälan ska göras inom en månad från byggbeslutet. Ansökan om godkännande kan inte göras om förhandsanmälan inte lämnats in. Förhandsanmälan behandlas i kapitel 4. En elproducent kan hos Energimyndigheten ansöka om ett kvotbeslut för ett vindkraftverk som är under planering. Med beslutet kan elproducenten på förhand reservera en kvot av den totala vindkraftskapaciteten på 2 500 megavoltampere. Det är frivilligt att ansöka om kvotbeslut. Kvotansökan behandlas i kapitel 5. Ansökan om godkännande ska göras innan den kommersiella driften inleds. Om kraftverket ligger inom kompensationsområdet för vindkraft, ska vindkraftsproducenten lämna en anmälan om detta till Energimyndigheten. Anmälan ska lämnas i samband med ansökan om godkännande. Ansökan om godkännande behandlas i kapitel 6. Skogsfliskraftverk När det gäller ett nytt kraftverk kan man i startskedet ansöka om förhandsbesked hos Energimyndigheten om huruvida projektet uppfyller de verksamhetsmässiga och ekonomiska förutsättningarna i produktionsstödslagen. Ansökan om förhandsbesked behandlas i kapitel 3. Ingen förhandsanmälan behövs. Ansökan om godkännande kan lämnas in även efter det att kraftverket tagits i drift kommersiellt. 2.3 Uppföljningssystem Med uppföljningssystem avses ett system hos elproducenten med vilket denna redogör för den stödberättigade mängden el under stödperioden. Uppföljningssystemet beskrivs i uppföljningsplanen som ska inkluderas i ansökan i SATU om godkännande för systemet med inmatningspris. Med uppföljningssystemet ska elproducenten samla in och spara mätuppgifter om mängden stödberättigande elenergiproduktion och utarbeta en sammanfattning av mätuppgifterna för uppföljningsperioden samla in och spara mätuppgifter om mängden producerad nyttiggjord värme och utifrån uppgifterna beräkna kraftverkets totala effektivitet (endast trädbränslekraftverk eller biogaskraftverk som ansöker om värmepremie) samla in och spara uppgifter om energiinnehållet i bränslena på kraftverket. Elproducenten som ansöker om inmatningspris ska ha ett fungerande uppföljningssystem senast då rätten till inmatningspris börjar. Uppföljningsplanen behandlas i avsnitt 6.3.

Uppföljningsanvisning 10 (65) 2.4 Att utse kontrollör Elproducenten ska ingå avtal med en kontrollör som ackrediterats av Energimyndigheten. Kontrollören verifierar de allmänna och särskilda förutsättningarna i ansökan om godkännande och de därtill hörande ansökningarna om ändring och produktionsrapporterna för ansökningarna om utbetalning. Vidare granskar kontrollören att uppföljningssystemet och uppföljningsplanen stämmer överens samt besöker kraftverken inom ramen för systemet med inmatningspris. Elproducenten ska se till att den information som behövs för verifieringen tillställs kontrollören. Kontrollörens roll består av att kontrollera dokumentationen och peka på eventuella brister, felaktigheter eller feltolkningar i handlingarna och kräva att de åtgärdas innan uppgifterna kan verifieras som fullständiga och korrekta. Kontrollören verifierar att uppgifterna är fullständiga och korrekta eller utreder vad som är felaktigt eller bristfälligt. Om kontrollören inte fastställer att de verifierade uppgifterna är fullständiga och korrekta, kan Energimyndigheten avslå elproducentens ansökan eller kräva att elproducenten söker om ändring av godkännandebeslutet. En kompetent kontrollör utför sina verifieringsuppgifter effektivt och tillförlitligt enligt de ställda kraven och informerar elproducenten i tid om de brister som uppdagats. Kontrollörens uppgifter enligt 40 i produktionsstödslagen är offentliga förvaltningsuppgifter. Kontrollörens arbete är föremål för flera krav förknippade med myndighetsverksamhet. Kontrollören förutsätts vara oberoende vid utförandet av uppdragen och i synnerhet när slutsatser dras och beslut fattas. Kontrollören innehar en oberoende ställning i förhållande till elproducenten. Kontrollören får inte ge råd eller konsultation till kunden. Elproducenten bör redan i offertskedet presentera tillräckliga uppgifter om kraftverkets uppföljningssystem och dess omfattning för kontrollören. Då kan de resurser som behövs för att utföra uppgifterna dimensioneras rätt och kostnadseffektivt direkt när avtal ingås. Bland annat följande frågor inverkar på verifieringsuppgiftens omfattning och sålunda också på verifieringskostnaderna: Hur komplicerat systemet för mätning och registrering av elenergi är o avskiljande av elen för eget bruk så att den inte omfattas av stödsystemet o mätning av egen förbrukning före nätinnehavarens mätning Antal bränslen som används på anläggningen och metoderna för bestämning av deras energiinnehåll o mängdmätningarna och bestämningarna av värmevärde per bränsletyp samt systemen för registrering av dataadministration Systemet för mätning och registrering av värmeenergi för värmepremien o mätningar och uppföljningssystem gällande värme- och ångnät Nivån på automatiseringen när det gäller dataadministration och beredskapen att ta fram, konsekvent behandla och arkivera nödvändiga uppgifter för verifieringen o integrationen av uppföljnings- och rapporteringssystemen, till exempel utsläppshandelssystemet och andra system och rapporter i vilka samma uppgifter används De kontrollörsbolag som Energimyndigheten godkänt tillfälligt eller officiellt, samt besluten om godkännande av kontrollörerna presenteras på Energimyndighetens webbplats. Ett tillfälligt godkännande är giltigt en viss tid och gör det möjligt att verifiera huruvida de allmänna och särskilda förutsättningarna uppfylls i samband med ansökan om godkännande för tariffsystemet. När kontrollören och elproducenten ingår avtal ska de ta hänsyn till att en tillfälligt godkänd kontrollör inte kan verifiera produktionsrapporter i samband med ansökan om utbetalning.

Uppföljningsanvisning 11 (65) 3 Ansökan om förhandsbesked Enligt 17 i lagen om stöd till produktion av el ska Energimyndigheten ge elproducenten besked om projektet uppfyller de lagstadgade verksamhetsmässiga och ekonomiska förutsättningarna i produktionsstödslagen eller inte. Förhandsbesked ansöker man om i projektets inledningsfas, normalt i samband med förhandlingarna om finansiering. Förhandsbesked lämnas för en bestämd tid, dock för högst två år. De ekonomiska och verksamhetsmässiga förutsättningarna bedöms i samband med handläggningen av både ansökan om förhandsbesked och ansökan om godkännande. I samband med ansökan om godkännande bedöms också de tekniska förutsättningarna (bl.a. uppföljningsplanen) för ett godkännande av kraftverket för systemet för inmatningspris. Det är frivilligt att ansöka om förhandsbesked. Energimyndigheten ger ett skriftligt förhandsbesked om elproducentens projekt och detta besked är avgiftsbelagt. Om beskedet är positivt står det i beslutet att Energimyndigheten anser att projektet uppfyller de verksamhetsmässiga och ekonomiska förutsättningarna. Energimyndigheten är skyldig att följa förhandsbeskedet i sitt beslut om godkännande av kraftverket under beskedets giltighetstid. Elproducenten bör beakta att förhandsbeskedet endast gäller den helhet som presenterats i ansökan om förhandsbesked. Förhandsbeskedet är bindande för Energimyndigheten endast i det fall att de verksamhetsmässiga och ekonomiska förutsättningarna fortfarande uppfylls och att de stannat på minst den nivå som Energimyndigheten godkände i sitt förhandsbesked. 3.1 Att lämna in ansökan om förhandsbesked i SATU-systemet Ansökan om förhandsbesked görs i SATU-systemet. Ansökan kan påbörjas när elproducenten och kraftverket har lagts till i systemet. Ansökan om förhandsbesked är uppdelad på två uppgiftskort i SATU-systemet. På uppgiftskort 1 finns basuppgifter om bolaget, t.ex. uppgifter om elproducenten och kraftverket samt var kraftverket är beläget, kontaktpersonen/-personerna, ägandet och bolagets nuvarande situation, generatorernas preliminära sammanlagda nominella effekt (kva) och tidpunkten när man planerar att ta kraftverket i kommersiell drift. På uppgiftskort 2 finns uppgifter om kraftverksprojektets kostnader och finansiering. På uppgiftskort 2 ska man fylla i/bifoga följande uppgifter: kostnadsberäkning för projektet (investeringens värde, kostnadernas fördelning över åren, finansieringsplan) projektets tidsschema annat offentligt stöd bilagorna till ansökan om förhandsbesked (kraftverksprojektets lönsamhetskalkyl bifogas som en Excel-fil och övriga dokument som handlar om de ekonomiska och verksamhetsmässiga förutsättningarna som pdf-filer). Ansökan om förhandsbesked kan lämnas in till Energimyndigheten när alla uppgiftskort har fyllts i och försetts med nödvändiga bilagor. Innehållet i ansökan om förhandsbesked behöver inte verifieras av en kontrollör. 3.2 Uppgifter som ska bifogas en ansökan om förhandsbesked En elproducent som bevisligen utövat etablerad verksamhet ska till sin ansökan bifoga följande:

Uppföljningsanvisning 12 (65) Projektplan De två senast fastställda boksluten (resultaträkning, balansräkning, noterna till bokslutet, verksamhetsberättelse och sidorna med underskrifter) samt revisionsberättelserna som avser boksluten Kraftverksprojektets lönsamhetskalkyl Energimyndigheten kan vid behov även begära resultat- och balansräkningarna för den pågående räkenskapsperioden. En elproducent som ännu inte bevisligen utövat etablerad verksamhet ska till sin ansökan bifoga följande: Projektplan Bokslutet från den första räkenskapsperioden om det blivit klart. I annat fall ska bokslutsuppgifterna för innevarande räkenskapsperiod eller de preliminära uppgifterna för första räkenskapsperioden bifogas Kraftverksprojektets lönsamhetskalkyl Verksamhetsberättelse ska bifogas ansökan bara om bolaget skriver en. Offentligheten för de uppgifter som ska bifogas till ansökan om förhandsbesked bedöms enligt samma principer som uppgifterna för ansökan om godkännande (se avsnitt 6.4.1). 3.3 Principer för bedömning av ekonomiska och verksamhetsmässiga förutsättningar vid ansökan om förhandsbesked Elproducentens ekonomiska och operativa förutsättningar bedöms bl.a. utifrån elproducentens soliditet och kraftverksprojektets lönsamhet. Dessutom ska elproducenten ha förutsättningar att utöva kraftverksverksamhet i tolv år och projektet ska vara lönsamt när effekten av inmatningspriset medräknats. Bedömningen av de operativa och ekonomiska förutsättningarna baserar sig på uppgifter om elproducenten från tidigare år, till exempel resultaträkningar och balansräkningar. Bedömningen baserar sig också på bl.a. elproducentens lönsamhetskalkyl. 3.3.1 Soliditet Soliditeten mäts med soliditetsgrad. Bedömningen görs för varje företag skilt. Eftersom kraftverksprojekten kan genomföras utifrån olika koncept anser Energimyndigheten att soliditet ska bedömas skilt för varje företag och att inga fasta gränsvärden ska sättas för soliditetsgraden. I vissa fall har det visat sig vara svårt att bedöma om i synnerhet nyetablerade projektföretag är tillräckligt solventa. I solvensbedömningen av enskilda fall kan man även beakta kraftverksprojektets finansieringsstruktur och den därtill hörande finansieringen i form av eget kapital. I bedömningen av soliditeten tar man också hänsyn till företagets intäkter och resultatutveckling. Om risken som förknippas med företagets verksamhet är låg och resultatutvecklingen god och stabil accepteras även höga skuldsättningsgrader. I 20 kap. 23 1 mom. i aktiebolagslagen (624/2006) stadgas att om bolagets styrelse konstaterar att bolagets eget kapital är negativt, ska den utan dröjsmål göra en registeranmälan om förlusten av aktiekapitalet. Vid beräkning av eget kapital ska kapitallån hänföras till det egna kapitalet.

Uppföljningsanvisning 13 (65) 3.3.2 Kraftverksprojektets lönsamhet Kraftverksprojektets lönsamhet bedöms med en lönsamhetskalkyl som utarbetats utifrån Energimyndighetens modell. Modellen finns på Energimyndighetens webbplats. I lönsamhetskalkylen behandlas de uppskattade kassaflödena i projektet. Vid bedömningen av projektets kassaflöden behandlas kraftverksprojektet under en period på 12 år eftersom inmatningspris i regel ska betalas ut i 12 år till ett kraftverk som är godkänt för tariffsystemet. Elproducenten ska ha förutsättningar att utöva kraftverksverksamhet i tolv år, och projektet ska vara lönsamt när effekten av inmatningspriset medräknats. Vid beräkningen av projektets uppskattade kassaflöden beaktas projektets intäkter och kostnader, investeringar för att starta projektet enligt 6 i statsrådets förordning (1313/2007) samt projektets finansieringsstruktur under en tolvårsperiod. I bedömningen av kraftverksprojektets lönsamhet ska elproducentens kassaflöde (inklusive stöd) beräknat med lönsamhetskalkylbladet vara positivt under en 12-årsperiod för att elproducenten ska kunna få ett positivt förhandsbesked. Energimyndighetens modell för beräkning av lönsamheten omfattar också en kostnadsberäkning och en finansieringsplan. I kostnadsberäkningen och finansieringsplanen ska redogöras för projektets totalkostnader och hur totalkostnaderna kommer att finansieras. Av kostnadsberäkningen och finansieringsplanen ska det framgå hur alla kostnader ska fördelas mellan olika finansiärer. Det innebär att man i finansieringsplanen ska kunna se hur finansieringen fördelas mellan eget kapital, främmande kapital, övrig finansiering eller internt tillförda medel. Av finansieringsplanen ska det även framgå var det tilltänkta främmande kapitalet ska anskaffas. När det gäller finansiering ska man även ange i vilken fas i beslutsprocessen om finansiering man befinner sig (det kan till exempel handla om rekognoseringsfas, ansökningsfas, villkorligt beslut eller ett bekräftat finansieringsbeslut). Dessutom ska man i finansieringsplanen ange vilken typ av finansiering det handlar om (t.ex. lån, kapitallån, höjning av aktiekapitalet, leasingfinansiering osv.). Vid behov tar Energimyndigheten kontakt med de i ansökan angivna finansiärerna. 3.3.3 Bedömning av verksamhetsmässiga förutsättningar När myndigheten bedömer de verksamhetsmässiga förutsättningarna ska den kunna skapa sig en tillförlitlig uppfattning om bolagets verksamhet och kraftverksprojektet. I projektplanen ska elproducenten ge en beskrivning av vad som har gjorts, vad som är läget för tillfället och hur man ska gå vidare. I bilagan ska elproducenten redogöra för följande frågor: Teknisk-ekonomisk genomförbarhet o Produktion (antal fullasttimmar som kan uppnås, kraftverkets läge, typ av panna/generator/turbin) o Generatorernas sammanlagda nominella effekt i kva och kw. o Elnätsanslutning (anslutning till distributions-/stamnät) Tillstånd (bygglov) Finansiering Projektets tidsschema. I projektplanen ska elproducenten ge en utredning av när byggarbetena och provdriften ska påbörjas och när kraftverket kommer att tas i kommersiell drift.

Uppföljningsanvisning 14 (65) Utifrån bokslutet bedömer man företagets förmåga att klara av sina ekonomiska ålägganden. Boksluten och verksamhetsberättelserna ska enligt revisionsberättelsen ge en rättvisande och tillräcklig bild av resultatet av företagets verksamhet och den ekonomiska ställningen. Om revisionsberättelsen innehåller ett villkorligt utlåtande av revisorn, men revisorn ändå har kunnat uttala sig om bokslutet, bedöms revisionsberättelsen från fall till fall. Energimyndigheten hämtar bolagets handelsregisterutdrag ur offentliga källor. I handelsregisterutdraget kontrollerar Energimyndigheten att uppgifterna i ansökan om förhandsbesked överensstämmer med uppgifterna om elproducenten i handelsregisterutdraget. Energimyndigheten kontrollerar om det finns en anteckning om näringsförbud för näringsidkaren eller bolagets ansvarspersoner. Hur ett gällande näringsförbud inverkar på de ekonomiska och verksamhetsmässiga förutsättningarna beror på det enskilda fallet. Energimyndigheten kontrollerar uppgifterna om bolagets skatteskulder och deklarationsförsummelser i skatteskuldsregistret. Hur en anteckning i registret inverkar på de ekonomiska och verksamhetsmässiga förutsättningarna beror på det enskilda fallet.

Uppföljningsanvisning 15 (65) 4 Förhandsanmälan I 13 i produktionsstödslagen stadgas att elproducenten ska lämna in en förhandsanmälan till Energimyndigheten senast en månad efter beslutet om att bygga ett vind- biogas- eller trädbränslekraftverk för vilket man avser att ansöka om godkännande för tariffsystemet. En förhandsanmälan behövs inte för skogsfliskraftverk. Om det sker förändringar i de uppgifter som har getts i förhandsanmälan ska elproducenten utan dröjsmål underrätta Energimyndigheten om detta genom att göra en ändring av förhandsanmälan i SATU-systemet. Uppgifterna i förhandsanmälan behöver inte verifieras av en kontrollör. Att lämna en förhandsanmälan är gratis. 4.1 Att göra en förhandsanmälan i SATU-systemet Förhandsanmälan görs i SATU-systemet. Anmälan inleds på kraftverkets huvudsida. I förhandsanmälan ska bl.a. följande information uppges: generatorernas sammanlagda nominella effekt tidpunkten för byggbeslutet uppskattning av kraftverkets årsproduktion den planerade tidpunkten för den kommersiella idrifttagningen Generatorernas sammanlagda nominella effekt anges i enheten för skenbar effekt, kva, m.a.o. kilovoltampere. Den nominella effekten framgår oftast av en skylt som fästs på elgeneratorn eller, om sådan skylt inte finns, av planerings- och andra motsvarande dokument. Om generatorns effekt har angetts endast som aktiv effekt (P, enhet W) och med effektkoefficienten cos(phii) ska den omvandlas till den skenbara effekten (S, enhet VA) med ekvationen S=P/cos(phii). Om det på generatorns skylt anges flera värden för generatorns nominella effekt ska det värde som ligger närmast generatorns maximala effektkurva väljas ut och anges i förhandsanmälan. Byggbeslutet kan t.ex. vara ett beslut eller motsvarande som har dokumenterats i bolagsstyrelsen protokoll. En uppskattning av kraftverkets årsproduktion avser mängden producerad el som berättigar till stöd, minskad med den elenergi som kraftverkets apparater behöver för egen förbrukning. Enheten för uppskattningen av årsproduktionen är megawattimme (MWh). I kraftverk som använder flera bränslen avdras förutom den egna förbrukningen även andelen bränslen som inte berättigar till stöd från elproduktionen för att man ska kunna klarlägga den stödberättigade elproduktionen. En noggrannare beräkning av årsproduktionen ska lämnas in i samband med ansökan om godkännande och den får avvika från beräkningen i förhandsanmälan. Ifall kraftverket ansöker om värmepremie ska dessutom följande information uppges i förhandsanmälan: Beräkning av kraftverkets årsproduktion (nyttiggjord värme) Beskrivning av hur värmen nyttiggörs Beräkning av kraftverkets totala effektivitet Uppskattningen av kraftverkets årsproduktion (nyttiggjord värme) uppges som megawattimmar (MWh). Med värmeenergimängd avses nyttiggjord värme som produceras samtidigt och inom

Uppföljningsanvisning 16 (65) samma process som el och som tillgodoser sådant behov av uppvärmning och kylning som kan motiveras ekonomiskt. Behovet kan motiveras ekonomiskt om det inte överskrider uppvärmnings- eller kylningsbehovet och om det annars skulle tillgodoses på marknadsvillkor genom andra sätt att producera energi. I förhandsanmälan ska man ge en uppskattning av den totala effektiviteten under en period på 12 månader då kraftverket fungerar som planerat. Den totala effektiviteten bestäms som summan av mängden el och värme dividerad med summan av energiinnehållet i alla bränslen. Den mängd el som utgör grunden för beräkningen av total effektivitet motsvarar mängden producerad el minskad med den elenergi som apparaterna för eget bruk förbrukar. Den mängd värme som utgör grunden för beräkningarna motsvarar den tidigare uppskattade mängden nyttigjord värme. Med energiinnehåll avses det effektiva värmevärdet i det bränsle som används (i biogaskraftverk biogas, inte ingångsmaterial) multiplicerat med mängduppgiften för bränslet. Energiinnehållet i bränslena motsvarar det sammanlagda energiinnehållet i samtliga bränslen som används på kraftverket. Förhandsanmälan undertecknas elektroniskt. Efter underskriften övergår förhandsanmälan till behandling hos Energimyndigheten. När Energimyndigheten har kontrollerat att all nödvändig information finns i anmälan kvitteras den. Elproducentens kontaktperson får ett meddelande om kvitteringen med e-post. Om Energimyndigheten anser att uppgifter behöver kompletteras eller korrigeras, returneras anmälan via SATU-systemet för komplettering. Elproducentens kontaktperson får ett meddelande om returen med e-post. I meddelandet uppges en närmare orsak till varför anmälan skickas tillbaka. Därefter ska representanten för elproducenten komplettera anmälan och underteckna den på nytt varvid den skickas tillbaka till Energimyndigheten. 4.2 Överföring av förhandsanmälan Energimyndigheten ska överföra förhandsanmälan till en annan elproducent om besittningen av det kraftverk som framgår av anmälan överförs till annan elproducent och kriterierna enligt 13 i produktionsstödslagen fortfarande uppfylls. Elproducenten ska i SATU lämna en anmälan om överföring och på så sätt underrätta Energimyndigheten om överföring av besittningen av kraftverket samt tillställa de erforderliga uppgifterna om den övertagande parten och dennes samtycke till överföringen. 4.2.1 Överlåtande partens åtgärder Den överlåtande parten inleder anmälan om överföring på kraftverkets huvudsida. I rullgardinsmenyn anges den elproducent (= den övertagande parten) till vilken förhandsanmälan ska överföras. Anmälan om överföring finns på ett uppgiftskort i SATU-systemet. På kortet finns bolagets basuppgifter, bland annat om elproducenten, kraftverket och dess läge samt kontaktperson(er). Dessutom lämnas där uppgift om överföring av kraftverkets besittning. Den överlåtande parten ska fylla i/bifoga följande uppgifter: datum som hänför sig till överföring av kraftverkets besittning orsak till överföringen innehåller uppgifterna som den överlåtande parten har fyllt i på blanketten (inkl. bilagorna) konfidentiell information bilagor till ansökan om överföring Den överlåtande parten ska till ansökan bifoga följande dokument som pdf-filer:

Uppföljningsanvisning 17 (65) undertecknat köpebrev, överlåtelseavtal eller motsvarande dokument på vilket överföringen av kraftverket bygger på Energimyndigheten hämtar bolagets handelsregisterutdrag ur offentliga källor och kontrollerar uppgifterna om eventuella skatteskulder och deklarationsförsummelser i skatteskuldsregistret. När den överlåtande parten har fyllt i uppgiftskortet ska det undertecknas, och anmälan överförs sedan för behandling hos den övertagande parten. 4.2.2 Övertagande partens åtgärder Den övertagande parten ska se till att denne i god tid lämnar in blanketten med grundläggande uppgifter till Energimyndigheten. Utifrån blanketten lägger Energimyndigheten in den övertagande parten i SATU, varefter den överlåtande parten kan fylla i anmälan om överlåtelse. Den övertagande parten ska i slutet av ansökan ange om mottagaren godkänner överföringsanmälan eller inte. Därefter ska den övertagande parten själv underteckna överföringsanmälan.

Uppföljningsanvisning 18 (65) 5 Ansökan om kvot I 17 a i produktionsstödslagen stadgas att en elproducent hos Energimyndigheten kan ansöka om ett kvotbeslut för ett vindkraftverk som är under planering. Med beslutet kan elproducenten på förhand reservera en kvot av den totala vindkraftskapaciteten på 2 500 megavoltampere. Det är frivilligt att ansöka om kvotbeslut. En ansökan kan göras efter det att de bygglov och åtgärdstillstånd som enligt markanvändnings- och bygglagen (132/1999) behövs för vindkraftverkets turbiner har vunnit laga kraft och ett sådant avtal enligt elmarknadslagen som möjliggör anslutning av vindkraftverket till elnätet har ingåtts med nätinnehavaren. Dessutom ska det i ansökan ingå utredningar om elproducenten, vindkraftverket och den nominella effekten för dess generatorer, tidtabellen för genomförande av investeringen samt övriga uppgifter som behövs för att ärendet ska kunna bedömas och avgöras. Det kraftverk för vilket producenten ansöker om kvotbeslut ska vara samma kraftverk enligt 5 1 mom. 2 punkten i produktionsstödslagen för vilket det ska göras förhandsanmälan, ansökan om godkännande för tariffsystemet med inmatningspris, beslut om godkännande för tariffsystemet och för vilket det eventuell har ansökts om förhandsbesked. 5.1 Att ansöka om kvotbeslut via SATU-systemet Ansökan om kvotbeslut görs i SATU-systemet. Ansökan inleds på kraftverkets huvudsida. I ansökan ska bl.a. följande information uppges: generatorernas sammanlagda nominella effekt bilagor till ansökan om kvotbeslut (bygglov eller åtgärdstillstånd enligt markanvändnings- och bygglagen, avtal med nätinnehavaren enligt elmarknadslagen om anslutning av vindkraftverket till elnätet och projektplan i pdf-format) Generatorernas sammanlagda nominella effekt anges i enheten för skenbar effekt, kva, m.a.o. kilovoltampere. Den nominella effekten framgår oftast av en skylt som fästs på elgeneratorn eller, om sådan skylt inte finns, av planerings- och andra motsvarande dokument. Om generatorns effekt har angetts endast som aktiv effekt (P, enhet W) och med effektkoefficienten cos(phii) ska den omvandlas till den skenbara effekten (S, enhet VA) med ekvationen S=P/cos(phii). Om det på generatorns skylt anges flera värden för generatorns nominella effekt ska det värde som ligger närmast generatorns maximala effektkurva väljas ut och anges i ansökan om kvot. Ansökan om kvot undertecknas elektroniskt när alla uppgifter är ifyllda och bilagorna har bifogats. Innehållet i kvotansökan behöver inte verifieras av en kontrollör. Efter underskriften övergår ansökan om kvot till behandling hos Energimyndigheten som kontrollerar innehållet i ansökan. Om Energimyndigheten anser att uppgifter behöver kompletteras eller korrigeras, returneras ansökan via SATU-systemet för komplettering. Elproducentens kontaktperson får ett meddelande om returen med e-post. I meddelandet uppges en närmare orsak till varför anmälan skickas tillbaka. Därefter ska representanten för elproducenten komplettera ansökan och underteckna den på nytt varvid den skickas tillbaka till Energimyndigheten.

Uppföljningsanvisning 19 (65) Utan ett lagakraftvunnet bygglov enligt produktionsstödslagen och ett avtal om nätanslutning som bilagor kommer Energimyndigheten att avslå ansökan. Ansökan om kvot kan lämnas på nytt när bilagorna är i ordning. Energimyndigheten kontrollerar att ansökan uppfyller de stadgade kriterierna/kraven och fattar därefter beslut om kvot. Energimyndigheten fattar ett avgiftsbelagt kvotbeslut som gäller i två år från det att beslutet vunnit laga kraft, dock högst till 30 juni 2020. Den elproducent som ansöker om godkännande för tariffsystemet med inmatningspriser med stöd av ett gällande kvotbeslut som vunnit laga kraft på det sätt som stadgas i 14 i lagen om produktionsstöd har företrädesrätt till att få godkännande för tariffsystemet. Enligt 14 i produktionsstödslagen ska det i ansökan om godkännande för vindkraftverk ingå en verifiering från en kontrollör som visar att kraftverkets läge och nätanslutning överensstämmer med kraven i 7 och att kraftverket uppfyller förutsättningarna enligt 9 2 eller 3 punkten. Energimyndigheten anser att kravet uppfylls när samtliga frågor i kontrollörens verifikation till godkännandeansökan har besvarats med att de uppgifter som lämnats på uppgiftskort 2 till ansökan om godkännande är riktiga och att kraftverket till denna del uppfyller kriterierna. Om kontrollörens verifikation i en aktiv ansökan om godkännande är bristfällig när kvotbeslutet slutar att gälla så förlorar elproducenten sin rätt att bli antagen i systemet med inbetalningspris. Enligt 14 i produktionsstödslagen ska det i ansökan dessutom ingå elproducenten, kraftverksprojektet och kraftverket samt den tidpunkt då kraftverket enligt planerna kommer att tas i kommersiell drift. Dessutom ska i ansökan ingå en plan för produktionen av stödberättigande el ska följas upp. Med avseende på dessa uppgifter anser Energimyndigheten att ansökan om godkännande har lämnats på det sätt som stadgas i 14 när den aktiva ansökan innehåller svar på samtliga frågor på uppgiftskorten 1 och 3. Dessa uppgifter kan vid behov kompletteras genom normalt förfarande även efter att kvotbeslutet har förfallit. Om kvotbeslutet förfaller innan elproducenten har ansökt om godkännande av vindkraftverket för tariffsystemet och det finns plats i kvoten, kan elproducenten lämna en ny ansökan om kvotbeslut. Läget för kvoten kan kontrolleras via Energimyndighetens webbplats i SATU-systemet. Om den sammanlagda nominella effekten för vindkraftverkets generatorer minskar i förhållande till den nominella effekten i kvotbeslutet, ska elproducenten omedelbart underrätta Energimyndigheten genom att lämna en anmälan om ändring av kvotbeslut via SATU-systemet. Ändringsanmälan ska göras senast inom två månader efter verkställande av ett bindande beslut, genomförande av en beställning eller motsvarande åtgärd. Obs! Det är inte möjligt att höja den nominella effekten enligt kvotbeslutet med en ändringsanmälan. 5.2 Uppgifter som ska bifogas en kvotansökan Elproducenten ska till ansökan foga följande: bygglov eller åtgärdstillstånd som vunnit lagakraft enligt markanvändnings- och bygglagen avtal med nätinnehavaren enligt elmarknadslagen om anslutning av vindkraftverket till elnätet