Översvämningsstudie för Kv Kanoten m.fl

Översvämningsstudie för Kv Kanoten m.fl Flygfoto med programområdet markerat (enligt s hemsida) Göteborg SWECO Environment AB Mats Andreasson Uppdragsnummer 1331088100 SWECO Gullbergs Strandgata 3 Box 2203, 403 14 Göteborg Telefon 031-62 75 00 Telefax 031-62 77 22 Göteborg 2009-10-09 Uppdragsnummer 1331088-100

Sammanfattning Föreliggande översvämningsutredning utgör underlag till Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) för Kv Kanoten m.fl. inom Inre hamnomorådet vid Packhusgatan i centrala Karlstad. I utredningen har konsekvenser av höga nivåer i Vänern studerats. Utredningen visar på att stora delar av undersökningsområdet och angränsande områden kommer att översvämmas vid dagens 100- årsnivå för Vänern +46,2 m.ö.h. (RH00 Karlstad), med konsekvenser för bland annat framkomligheten som följd. Delar av Packhusgatan kommer att stå under vatten och bostadsbebyggelse och annan bebyggelse samt befintliga verksamheter kommer att påverkas. Mynningar till dagvattenutlopp och bräddavlopp på spillvattensystemet kan komma att stå under vatten vilket kan orsaka bakvattenströmning och överbelastning i avloppssystemet. Även försörjningssystem för energi och dricksvatten kan påverkas vid höga vattennivåer. Idag orörliga markföroreningar riskerar att förflyttas och kan nå vattenområdena i Inre hamn eller Tullholmsviken. Risken för sättningar inom området kan också öka. Undantaget högt liggande vägar kommer i princip hela området att översvämmas vid de extrema vattennivåer som bedöms kunna uppstå i framtidens klimat. Detta kommer i så fall att medföra stora konsekvenser för bland annat samhällsnyttiga funktioner. Byggande i områden med översvämningsrisk leder, om tillräckliga skyddsåtgärder inte vidtas, till större inbyggd sårbarhet och risk för en ökande skadekostnad vid eventuella översvämningar i framtiden. Den inbyggda sårbarheten kan dock minskas genom att exempelvis höja golvnivån i bebyggelsen. I utförd översvämningsutredning har alternativa skydds- och anpassningsåtgärder studerats. Mot Tullholmsviken föreslås landskapsanpassade inströmningsskydd upp till erforderlig skyddsnivå. Dessa kan utgöras av permanenta eller temporära skydd där permanenta skydd är att föredra, sett ur säkerhetssynpunkt.

Skydden bör utformas så att de smälter väl in i omgivningen på ett estetiskt tilltalande sätt. Dessutom bör skyddet förberedas för högre vattennivåer genom exempelvis att de utformas för att lätt kunna byggas på om behov uppstår. Närmare beskrivning samt illustration av bedömd sträckning och placering av översvämningsskydd framgår av bilaga 1. För inströmningsskydd mot Inre hamn föreslås två alternativa lösningar; lokala skyddsåtgärder inom Kv Kanoten, Barkassen m.fl. alternativt avskärmning av Inre hamn med ny slusslucka vid Våghusbron. Vid det senare alternativet kommer även andra utsatta områden som Kv Vågmästaren att kunna säkras och skyddas mot framtida översvämning. Lokala skyddsåtgärder, som benämns alternativ 1 i denna översvämningsutredning, utgörs i huvudsak av landskapsanpassade inströmningsskydd utmed vattenområdet i Inre Hamn och Pråmkanalen. Dagvatten som genereras innanför inströmningsskydden måste dock vid nederbörd och höga vattennivåer avledas på ett säkert sätt genom pumpning via flera nya dagvattenpumpstationer. Avskärmning av Inre hamn och Pråmkanalen, som benämns som alternativ 2 i denna översvämningsutredning, kan möjliggöras genom att stänga av Inre hamn vid extremt höga vattennivåer. En ny slussport föreslås i anslutning till Våghusbron vid Hammaröleden. Dessutom bör befintliga slussportar (Hagaslussen) vid Hagabron i Pråmkanalen rustas upp och nivåanpassas för att klara en hög flödesbelastning från Klarälven. Dagvattnet som avleds till Pråmkanalen och Inre hamn vid regn måste vid genomförande av alternativ 2 pumpas ut i Vänern vid extremt höga nivåer (dvs. då slussporten är stängd). Detta kan emellertid ske genom anläggande av en ny dagvattenpumpstation i anslutning till Våghusbron. Med dagens nyupprättade prognosmodell för Vänern kommer framförhållningen och förberedelsen inför stigande extrema vattennivåer att kunna förbättras väsentligt. Med aktuell prognosmodell finns en stor potential för att även lokalt kunna förbereda och reglera vattennivån i Inre Hamn och Pråmkanalen. Inför framtida extremsituationer kan det skyddade området avsänkas under kontrollerade former i förväg i Inre hamn och Pråmkanalen. Därmed kan extra magasineringsvolym ordnas för hantering av den dagvattentillrinning som sker vid nederbörd i kombination med höga nivåer i Vänern.

Vid genomförande av inströmningsskydd mot Tullholmsviken samt skyddsalternativ 1 mot Inre hamn skyddas planområdet samt anslutande område i norr (Kv Barkassen) mot översvämning vid de studerade vattennivåerna. Vid genomförande av inströmningsskydd mot Tullholmsviken och skyddsalternativ 2 mot Inre hamn skyddas ett betydligt större område runt Inre hamn, dvs. även inkluderat områdena öster och nordost om planområdet (Kv Vågmästaren m.fl.). Enligt planförslaget finns förslag till anläggande av en kanal mellan Inre hamn och Tullholmsviken. Anläggande av en kanal kommer emellertid att försvåra genomförandet av nödvändiga skyddsåtgärder vid höga vattennivåer. Sammanfattningsvis föreslås att alternativet med en ny slussport vid Våghusbron väljs. De främsta argumenten för detta alternativ är ekonomiska fördelar, säkerställande av vattennivån inom områdena som ansluter till Inre Hamnen och Pråmkanalen, mindre intrång i landskapsbilden och mindre störningar på VA-system och annan infrastruktur. Dessutom innebär alternativet ett betydligt mindre ingrepp i stadsmiljön under genomförandet. En översiktlig bedömning visar på ett investeringsbehov för detta alternativ om ca 50 Mkr, vilket är betydligt lägre än motsvarande alternativ med landskapsanpassade lokala inströmningsskydd utmed hela strandlinjen. Denna investering bedöms uppgå till ca 76 Mkr. : SWECO Evironment AB Göteborg I uppdraget har följande personer medverkat Mats Andréasson, uppdragsledare Krister Pettersson Jonas Persson Elisabet Sterner Andreas Karlsson

Innehåll 1 Inledning 5 2 Översvämningsrisk 6 2.1 Översvämningsnivåer som har studerats 6 2.2 Sannolikhet för översvämning 7 3 Konsekvenser av översvämning 7 3.1 Detaljerad översvämningskartering 7 3.2 Allmänt om konsekvens av hög vattennivå 11 4 Anpassningsåtgärder för begränsning eller eliminering av effekterna vid en översvämning 12 4.1 Landskapsanpassade inströmningsskydd mot Tullholmsviken 12 4.2 Två alternativ för skydd mot Inre hamnen 14 4.2.1 Alternativ 1 - Lokala skyddsåtgärder inom Kv Kanoten 15 4.2.2 Åtgärder för beskrivning av vattenskador via avloppssystemen 15 4.2.3 Detaljerad översvämningskartering enligt alternativ 1 16 4.2.4 Alternativ 2 - Avskärmning av Inre hamnen och Pråmkanalen 20 4.2.5 Detaljerad översvämningskartering enligt alternativ 2 21 4.3 Generella åtgärdsförslag för minskad konsekvens vid översvämning 24 4.3.1 Placering av känsliga installationer samt säkring med robusta konstruktioner 24 4.3.2 Beredskap 24 4.4 Utgiftsbedömning för investeringar med översiktliga beskrivningar 25 Bilagor Bilaga 1 Beskrivningar av landskapsanpassade inströmningsskydd Bilaga 2 Erforderligt skydd mot översvämning

1 Inledning Denna översvämningsstudie för Kv Kanoten m.fl. i Karlstad har genomförts med anledning av risken för framtida påverkan av stigande vattennivåer i Vänern. Aktuellt planförslag för området visas nedan. Planförslaget, enligt s hemsida. Utredningen redovisar schematiskt de risker och konsekvenser, som kan uppstå vid olika scenarier och vid olika förhöjda vattennivåer i Vänern. Utredningen beskriver översiktligt lämpliga och nödvändiga skyddsåtgärder mot översvämning orsakad av stigande ytvatten samt påverkan på spill- och dagvattensystemen inom området. Enligt genomfört programsamråd framkom bl. a. att det är rimligt att all ny bebyggelse skall kunna klara framtida 100-års nivå i Vänern med viss marginal. Bostäder, vård- och omsorgslokaler samt andra samhällsviktiga funktioner bör därför förläggas och höjdsättas så att de klarar framtida 100-års nivå. Det bör vara möjligt att vid en översvämningssituation nå fram till samtliga delar av området. Det är viktigt att framkomligheten till och från bostäderna kan garanteras och att infrastrukturen i området kan fungera utan större avbrott. Utgångspunkten för översvämningsstudien har varit att ta fram en plan för att säkra hela området mot extremt höga vattennivåer. Om-

rådet som omfattas av studien är beläget mellan Tullholmsviken, Inre hamnen, Tullhusgatan samt Hammaröleden. Skydd mot översvämning kan se ut på olika sätt för ett riskutsatt område. Enskilda byggnader och infrastruktur kan t.ex. skyddas genom att de läggs på godtagbar, säker höjd och genom att verksamheter väljs så att de eventuellt tål en mindre översvämning. Ett alternativt sätt för skydd mot översvämning är att byggnaderna utförs som en tät konstruktion upp till beräknad översvämningsnivå. Den säkraste lösningen är förmodligen ett permanent skydd mot översvämning utmed hela området, för att därigenom skapa en mer långsiktig och hållbar lösning med stor samhällsnytta. 2 Översvämningsrisk Utredningen visar konsekvensen av översvämning vid ett antal höga och extrema vattenstånd i Vänern. 2.1 Översvämningsnivåer som har studerats Med dimensionerande nivå menas den vattennivå som resulteras av ett högsta flöde enligt Flödeskommitténs riktlinjer för dammdimensionering (dammar i riskklass I). Någon återkomsttid kan inte anges för detta flöde men den ligger i storleksordningen 10 000 år. Bedömda framtida högvattennivåer med hänsyn till klimatförändringen har studerats. Studerade nivåer framgår av tabell 1 nedan. Samtliga höjder i rapporten redovisas i höjdsystemet RH00. Vattennivå i Vänern (RH00 Karlstad) Beskrivning av extremnivån +46,2 m 100-årsnivå i nuvarande klimat, plus vindeffekt +46,7 m 100-årsnivå i framtida förändrat klimat, plus vindeffekt +47,1 m Dimensionerande nivå i framtida förändrat klimat, plus vindeffekt Tabell 1. Extrema vattennivåer i Vänern enligt Klimat- och sårbarhetsutredningen

2.2 Sannolikhet för översvämning En s.k. 100-årsnivå är det vattenstånd som på en viss plats inträffar i genomsnitt en gång vart hundrade år. Sannolikheten för att en 100- årsnivå blir verklighet under en hundraårsperiod är hela 63 %. För den nivå som resulteras av ett 1000 - årsflöde är sannolikheten ca 10 % att det ska inträffa under en hundraårsperiod. Återkomsttid Sannolikhet under 50 år (%) Sannolikhet under 100 år (%) 100 år 39 63 1000 år 5 9,5 10 000 år 0,5 1 Tabell 2. Samband mellan återkomsttid, exponerad tid och sannolikhet 3 Konsekvenser av översvämning Eftersom området ligger i Klarälvens mynning påverkas vattennivån kring området i hög grad av nivån i Vänern. 3.1 Detaljerad översvämningskartering En detaljerad översvämningskartering visar vilka områden som riskerar att bli utsatta för översvämning vid en viss vattennivå. Översvämningskartor har tagits fram för tre olika nivåer i Vänern: + 46,2 m, + 46,7 m och + 47,1 m (RH00 Karlstad). Som underlagsmaterial har en laserskannad höjdmodell med hög noggrannhet använts (ca +/- 5 cm). I figurerna 1, 2 och 3 nedan visas vattnets utbredning för de tre vattennivåerna. I figurerna representeras nivån med gråskala där vita områden är högt belägna och svarta lågt belägna. Blå färg representerar vattenutbredningen.

Hagaleden Kv. Kanoten Hammaröleden Figur 1. Översvämningsutbredningen vid vattennivån +46,2 m i Vänern (RH00 Karlstad)

Hagaleden Kv. Kanoten Hammaröleden Figur 2. Översvämningsutbredningen vid vattennivån +46,7 m i Vänern (RH00 Karlstad)

Hagaleden Kv. Kanoten Hammaröleden Figur 3. Översvämningsutbredningen vattennivån +47,1 m i Vänern (RH00 Karlstad)

3.2 Allmänt om konsekvens av hög vattennivå Översvämningskartorna i föregående avsnitt visar de områden som marköversvämmas vid höga vattennivåer i Vänern. Stora delar av kvarteret Kanoten samt vissa omkringliggande områden översvämmas vid + 46,2 m. Vid + 46,7 m översvämmas även området nordväst om kvarteret Kanoten. Vid + 47,1 m vattennivå i Vänern översvämmas hela området med undantag för högt liggande vägar som Hagaleden och Hammaröleden. Av kartorna framgår vidare vilka byggnader som blir utsatta för marköversvämning. Vägtunneln under Hammaröleden närmast Inre hamnen kommer att släppa igenom vatten vid höga vattennivåer och behöver därför förberedas för lämplig åtgärd vid en extremsituation. Vid höga vattennivåer i Vänern kommer dessutom vatten att tränga in i området via dagvattenutlopp och spillvattensystemets bräddavlopp, vilket innebär att översvämning även kan ske orsakad av överbelastade dag- och spillvattensystem. Dagvattenutlopp Nödutlopp, spv Figur 4. Gula markeringar visar befintliga dagvattenutlopp och nödutlopp från spillvattenpumpstationer

Utifrån översvämningskartorna kan konsekvenser i befintligt område kartläggas. Utredningen har avgränsats till att behandla skydd av byggnader, vägar och avloppssystem. Skyddslösningar för dessa tre kategorier ger i princip samma skydd till annan infrastruktur och bebyggelse i det studerade området. Konsekvenser för samhällsviktiga funktioner, transportleder, bostäder, industrier, hamnar, försörjningssystem (energi- vatten- och avlopp), miljökänsliga områden (förorenad mark etc.) samt ev. områden med risk för ras och sättningar kan behöva studeras mer ingående i den fortsatta processen. 4 Anpassningsåtgärder för begränsning eller eliminering av effekterna vid en översvämning I dagsläget är risken för översvämning störst för de fastigheter som är belägna i direkt anslutning mot den Inre hamnen och utmed Kanikenäsbanken. Dessutom är området i anslutning till Tullholmsviken mest utsatt för stigande vattennivåer. Nedan redovisas dels nödvändigt skyddsalternativ mot Tullholmsviken och dels två olika alternativ för skydd mot Inre Hamnen. 4.1 Landskapsanpassade inströmningsskydd mot Tullholmsviken I valet mellan temporära skydd och permanenta lösningar är permanenta inströmningsskydd att föredra ur säkerhetssynpunkt. De bör dock vara väl dimensionerade för sin uppgift. Skydden bör utformas på ett för platsen estetiskt tilltalande sätt. En fördel är om skydden kan göras i form av estetiskt anpassade murar eller GC-vägar för att smälta in och förgylla den framtida stadsbilden. Eftersom klimatscenarierna är osäkra är det väsentligt att se till att skydden även förbereds för stigande vattennivåer genom att enkelt kunna byggas på om så skulle behövas.

+ 46,3 46,2 m + 46,7 m +47,1 m Figur 5. Ungefärlig sträckning vid anpassning av skyddsnivå för Kv Kanotens västra sida vid olika vattennivåer i Vänern (RH00 Karlstad). Där det inte går att lösa säkerhetsskyddet med permanenta lösningar, t.ex. i samband med lågt belägna vägportar, bör detta ske genom förberedelser av mobila eller platsbundna översvämningsskydd. Skillnaden är att de platsbundna kräver mer omfattande förberedelser på plats i form av fundament, förankringspunkter eller liknande medan de mobila oftast inte behöver mer än en fri markremsa som är tillräckligt stabil för att bära lasten av det specifika översvämningsskyddet.

4.2 Två alternativ för skydd mot Inre hamnen Med utgångspunkt från nivåkarta samt spill- och dagvattensystemens utformning har två åtgärdsalternativ studerats för skydd av områdets östra anslutning mot Inre hamnen. Alternativ 1 omfattar lokala skyddsåtgärder som i huvudsak utgörs av landskapsanpassade inströmningsskydd utmed vattenområdet i Inre Hamn och Pråmkanalen. Dagvatten som genereras innanför inströmningsskydden vid nederbörd och höga vattennivåer avleds genom pumpning via flera nya dagvattenpumpstationer. Alternativ 2 omfattar avskärmning av Inre hamn och Pråmkanalen genom att stänga av Inre hamn vid extremt höga vattennivåer med en ny slussport i anslutning till Våghusbron vid Hammaröleden. Befintliga slussportar (Hagaslussen) vid Hagabron i Pråmkanalen rustas upp och nivåanpassas för att klara en hög flödesbelastning från Klarälven. Dagvattnet som avleds till Pråmkanalen och Inre hamn vid regn pumpas ut i Vänern genom anläggande av en ny dagvattenpumpstation i anslutning till Våghusbron. I båda alternativen tillkommer landskapsanpassade inströmningsskydd mot Tullholmsviken. Skydden kan utgöras av permanenta eller temporära skydd där permanenta skydd är att föredra sett ur säkerhetssynpunkt. Skydden bör utformas så att de smälter väl in i omgivningen på ett estetiskt tilltalande sätt. Dessutom bör skyddet förberedas för högre vattennivåer genom att exempelvis utformas för att lätt kunna byggas på om behov uppstår

4.2.1 Alternativ 1 - Lokala skyddsåtgärder inom Kv Kanoten Markanpassning till permanent skyddsnivå Tillfällig skyddsnivå Figur 6. Översiktlig beskrivning av placering för permanenta och/eller tillfälliga anpassningar av marknivåer. En skyddsvall föreslås söder om Packhusgatan, exempelvis i form av en upphöjd GC-bana. För att säkra korsningen mellan Packhusgatan och Tullhusgatan bör denna byggas om med exempelvis en upphöjd rondell alternativt en förberedande åtgärd för tillfälliga skydd. I bilaga 1 framgår vilka ytterligare åtgärder som behöver göras i Inre hamnen upp till slussen i Haga med de intilliggande landområdena Tyggårdsviken, Kanikenäset och Vågmästaren för att alternativ 1 skall bli jämförbart med alternativ 2. 4.2.2 Åtgärder för beskrivning av vattenskador via avloppssystemen Vid invallning av området måste vatten som avleds till dag- och spillvattensystemet förberedas med uppsamlingsledningar och säkras så att systemen även fungerar vid extremt höga vattennivåer i Vänern, se figur 7 nedan.

Figur 7. Befintliga utloppsrör för dagvatten kopplas till nya uppsamlingsledningar där utloppen är försedda med bakvattenluckor. Vid högvattenläge sker avledningen via pumpstationer. Noterbart är att nödvändiga uppsamlingsledningar ej behövs vid åtgärdsalternativet med ny slusslucka vid Våghusbron, se kapitel 4.2.4 alternativ 2 nedan. 2-3 pstn 2-3 pstn 2-3 pstn 1-2 pstn 4.2.3 Detaljerad översvämningskartering enligt alternativ 1 I figurerna 8,9 och 10 nedan visas vattenutbredningen vid olika nivåer under förutsättning att området skyddas med tillräckligt höga vallar längs Packhusgatan, Tullhusgatan och Kanikenäsbanken. Som i tidigare översvämningskartor i rapporten representeras nivån i gråskala där vita områden är högt belägna, svart lågt belägna samt blå färg, som representerar vattenutbredningen..

Figur 8. Vattnets utbredning vid + 46,2 m om åtgärdsalternativ 1 antas

4.2.4 Alternativ 2 - Avskärmning av Inre hamnen och Pråmkanalen Figur 11. Ny slussport byggs för avskärmning av Inre Hamn (vid Våghusbron) samt upprustning av bef. slussportar vid Hagabron. Ny dagvattenpumpstation anläggs vid Våghusbron, som dimensioneras för tömning av instängt vatten vid hög nivå i Vänern. Med dagens nyuppsatta prognosmodell för Vänern kommer framförhållningen och förberedelsen inför stigande extrema vattennivåer att kunna förbättras väsentligt. En möjlighet, som vidare bör undersökas, är effekterna av att stänga av Pråmkanalen och Inre hamnen vid extremt höga vattennivåer. Detta bör vara möjligt genom att skärma av inloppet till Inre hamnen genom att en ny sluss- och reglerlucka anläggs i anslutning till Våghusbron vid Hammaröleden. Vägkroppen kommer vid dessa tillfällen att fungera som en utmärkt skyddsbarriär mot Vänern. Genom detta förfarande kan ett betydligt större område runt Inre hamnen skyddas mot extremt höga vattennivåer i Vänern. Om inloppet till Inre hamnen stängs av måste emellertid allt dagvatten som avleds till Pråmkanalen och Inre hamnen vid dessa tillfällen pumpas ut i Vänern. De befintliga slussluckorna vid Hagaslussen (vid Hagabron) bör säkras och byggas på för att klara befarade flödesökningar och stigande vattennivåer i Klarälven.

4.2.5 Detaljerad översvämningskartering enligt alternativ 2 Genom att skärma av Inre hamnen vid extremt höga nivåer skyddas även Kv Vågmästaren m.fl. beläget öster om Kv Kanoten. I figurerna nedan visas vattenutbredningen vid olika nivåer under förutsättning att området skyddas med tillräckligt höga vallar längsmed Packhusgatan eller utmed Tullhusviken. Som i tidigare översvämningskartor i rapporten representeras nivån i gråskala där vita områden är högt belägna, svart lågt belägna samt blå färg, som representerar vattenutbredningen. Figur 12. Vattnets utbredning vid + 46,2 m om åtgärdsalternativ 2 antas

Figur 14. Vattnets utbredning vid + 47,1 m om åtgärdsalternativ 2 antas.

4.3 Generella åtgärdsförslag för minskad konsekvens vid översvämning 4.3.1 Placering av känsliga installationer samt säkring med robusta konstruktioner Vattenkänsliga anordningar för mediaförsörjning säkras objektsvis genom skyddsanordningar eller höjning. Anläggningar och anordningar som byggs för vattenskydd konstrueras för att uppnå en teknisk livslängd på minst 100 år. 4.3.2 Beredskap Det är lämpligt att en krishanteringsorganisation fattar beslut om när åtgärder, såsom att eventuellt stänga av inloppet till Inre hamn samt sätta upp tillfälliga kompletterande skydd, skall påbörjas. Krishanteringsorganisationen bör även svara för upprättande av evakueringsplanering och om/när en sådan måste verkställas. Framkomlighet för omsorgsverksamhet och evakuering säkerställs.

4.4 Utgiftsbedömning för investeringar med översiktliga beskrivningar En grov uppskattning av utgiftsnivån för de två alternativen indikerar en stor skillnad i investeringsbehov, se tabell nedan. Alt 1 Landskapsanpassade skydd Enhet Mängd à-pris Summa Inströmningsskydd upp till skyddsnivå +47,1 m 3 400 6 000 kr 20 400 000 kr Nya dagvattenledningar m 2 700 10 000 kr 27 000 000 kr Nya pumpstationer med bakvattenlucka st 7 4 000 000 kr 28 000 000 kr Bakvattenstopp st 11 60 000 kr 660 000 kr 76 060 000 kr Alt 2 Slussportar och landskapsanpassade skydd Enhet Mängd à-pris Summa Inströmningsskydd upp till skyddsnivå +47,1 m 1 000 6 000 kr 6 000 000 kr Ny pumpstation med bakvattenlucka st 1 4 000 000 kr 4 000 000 kr Ny slussport st 1 30 000 000 kr 30 000 000 kr Upprustning bef. slussportar st 1 10 000 000 kr 10 000 000 kr 50 000 000 kr Tabell 3. Tabellen visar översiktliga mängder och á-priser. Kostnader för uppgradering av spillvattenpumpstationer och tätning av ledningar tillkommer. Med landskapsanpassade inströmningsskydd avses höjning av marknivå till erforderlig skyddsnivå med en standard som prismässigt minst motsvarar GC-väg. Dagvattenledningar (uppsamlingsledningar), i dimensioner 800 1200 mm, för sammankoppling av befintliga dagvattenutlopp kommer att behöva läggas i nära anslutning till den Inre Hamnen. Eftersom dagvattenledningar behöver läggas i anslutning till strandlinjen kommer schaktarbetet bli komplicerat och fördyrat. Stora delar av sträckan kommer sannolikt kräva spontning vid läggningsarbetet. Pumpstationer försedda med motoriserade bakvattenluckor samverkar via särskilt driftövervakningssystem. Genom att 2-3 pumpstationer är inkopplade på samma dagvattenledning och samverkar enligt förslaget ovan säkras hela dagvattensystemet mot enskilda driftavbrott.

Vid högvattenläge utsätts befintliga självfallssystem för både spill- och dagvatten för ett ökat vattentryck och kommer därmed att fungera som oavsiktliga påfyllnadsrör in till det skyddade området. Genom att installera bakvattenstopp i markområdets vattendelare förhindras risken för bakvattenströmning. Lägen för bakvattenstopp Landskapsanpassad skyddsnivå Figur 15. Tänkbara lägen för bakvattenstopp är markerade med röda prickar. I alternativ 2 föreslås att inloppet till Inre hamn stängs av genom att en ny slusslucka anläggs i anslutning till Våghusbron vid Hammaröleden. Befintliga slussluckor vid Hagaslussen i Pråmkanalen byggs på och rustas upp för att klara högre flöden. Vid genomförandet av alternativ 2 förutsätts att anläggande av kanalen mellan Inre Hamn och Tullholmsviken inte blir verkställd.

Som skyddslösning i vägportar under väg 236 Hammaröleden mot Kanikenäset föreslås temporära balkväggar som monteras upp vid nödsituation, se bild nedan. Bild 1 Temporärt översvämningsskydd i form av balkvägg. Befintlig beräkningsmodell för spillvattensystemet indikerar stor indirekt nederbördspåverkan. Vid extremt högvatten kommer det redan påverkade spillvattensystemet sannolikt att utsättas för ett ökat inläckage. Ökat flöde leder till behov av ökad kapacitet för utpumpning och/eller tätning av befintliga spillvattenledningar genom exempelvis relining. Totalt bedöms ca 8 500 meter spillvattenledningar beröras varav 3 200 meter finns inom Kv Kanoten. Kostnaden för uppgradering av spillvattenpumpstation och tätning av ledningar tillkommer. I alternativ 2 bedöms dock inläckaget vid extremt högvatten påverkas mindre då avståndet mellan omgivande vatten och avloppsledningar blir större än vid alternativ 1. De geologiska förutsättningarna i området kan dock ge upphov till lokala skillnader avseende inläckaget.