Decentralisering av myndigheter

Decentralisering av myndigheter Tre reformer för medborgarnära och effektivare myndigheter Datum: 2016-03-31

Innehållsförteckning Inledning... 2 Tre förslag för effektivare och decentraliserade myndigheter... 3

Inledning Flyttströmmarna från landet till staden har pågått i decennier. Men det är inte näringslivet som står för den snabbaste omställningen, det är staten. 1 Statens myndigheter är inte är i fas med politikens ambitioner. Regering och riksdag har tydligt sagt att man vill att myndigheternas verksamhet decentraliseras, men statistiken visar att så inte sker. 2 Under en lång rad år verkar den allmänna uppfattningen ha varit att statliga jobb utlokaliseras till mindre tätbefolkade regioner framförallt för att kompensera för bristande konkurrenskraft utanför storstadsregionerna. I själva verket har utvecklingen under en lång tid varit den omvända. Det är inte det relativa fåtalet utlokaliseringar av myndigheter till olika riksändar som står för den stora omflyttningen. Istället är det den ständigt pågående omorganisationen av jobb inom stat och landstingssektor som gör att dessa jobb successivt försvinner från mindre kommuner i Sverige. En studie visar att när samtliga svenska arbetsplatsers lokalisering studeras utifrån ägare, mellan åren 2001 och 2010, så har arbetsmarknaden totalt sett vuxit med nära 400 000 jobb till cirka 5 270 000. 3 Samtidigt har antalet statliga jobb minskat med 50 000 till 400 000. Och de statliga jobben försvinner i huvudsak från kategorin övriga kommuner, vilket i klartext innebär de mindre kommunerna. Att staten effektiviserar och genomför kostnadsbesparingar är i sig positivt. Det problematiska är om kostnadsbesparingar sker företrädelsevis i mindre kommuner till förmån för större städer givet att detta inte reflekterar kostnadsläget vad gäller exempelvis lokaler och personal. När decentralisering av myndigheters diskuteras i den offentliga debatten hörs ofta motargumentet det mesta går att göra på internet. Den uppenbara följdfrågan till detta är då: Om det går lika bra att göra många ärenden på internet, varför är då huvuddelen av kostnaderna för våra myndigheter lokaliserade till storstäder? 1 Östh, J (2016) Stat och regioner driver avfolkning och överhettning. Opublicerat manuskript, Uppsala universitet 2 Förordning (2007:713) om regionalt tillväxtarbete 3 Östh, J (2016) Stat och regioner driver avfolkning och överhettning. Opublicerat manuskript, Uppsala universitet

Tre förslag för effektivare och decentraliserade myndigheter Vår utgångspunkt är att det behöver finnas en fysisk närvaro lokalt för att människor i alla delar av landet ska ha bättre tillgång till service. IT och telefoni underlättar men kan inte ersätta personliga kontakter fullt ut. Frågan om statens närvaro handlar även om legitimiteten i skattesystemet. De positiva erfarenheterna från befintliga klusterbildningar av myndighetsverksamhet på olika platser i landet är ytterligare en viktig aspekt. Vi lägger i denna rapport fram tre förslag som kommer att leda till effektivare myndigheter, kostnadsbesparingar för staten samt till en större myndighetsnärvaro i hela landet. Våra förslag är att: Fler av myndigheternas uppdrag och funktioner ska decentraliseras utveckla servicekontoren. Lokalkostnaderna för myndigheter blir lägre. Fler myndigheter ska ledas av styrelser. Utveckla servicekontoren I dag är det i stort sett upp till varje myndighet att organisera sitt servicegivande. Staten behöver samla sig och ta ett helhetsgrepp om myndigheternas service och en service i samverkan. Enbart under 2000-talet har ett flertal utredningar haft i uppgift att föreslå förändringar kopplat till myndigheters service. 4 Reformer har genomförts, men det går för långsamt. Det ska vara enkelt för oss som bor i Sverige att få information från myndigheter om våra rättigheter och skyldigheter i samhället och att få vägledningar om hur vi kan hantera olika situationer i livet. Vi ska kunna få hjälp med en ansökan eller med tolkningen av myndigheters regler och beslut. Myndigheter och kommuner lägger allt mer och allt bättre information och service på Internet. Telefonkundtjänsten byggs ut. Det är bra. Men drygt 1 miljon människor 4 Se medborgarna för bättre offentlig service (SOU 2009:92) samt Statskontoret, 2012: 13, Service i medborgarnas och företagens tjänst:

använder inte internet. 5 Och för många av våra problem och frågor behöver vi träffa en kunnig person. Värdet av att få träffa en tjänsteman, öga mot öga i ett personligt möte, kan inte nog betonas. Ingen ska falla mellan stolarna. Därför ska myndigheterna samarbeta, både om service i enkla fall och om omfattande insatser. Det är lätt att se att framför allt de mindre kommunerna, de mindre orterna och landsbygden har fått sämre tillgång till offentlig service. Detta står inte i motsats till en fortsatt utbyggd e- förvaltning. De stora framsteg som genomförts på detta område måste följas av en fortsatt utveckling för att skapa en snabbare förvaltning med lägre kostnader för medborgare, företag och den offentliga sektorn. Nu måste myndigheters uppgifter decentraliseras i högre utsträckning. Förutom de positiva effektiviseringsvinster en decentralisering kan uppnå innebär det en ökad offentlig service i hela landet. Centerpartiet föreslår att myndigheter i högre utsträckning än idag samlokaliseras i servicekontor så att statens resurser används mer effektivt och decentraliserat samtidigt som myndigheterna kommer närmare medborgarna. Huvudregeln ska vara att myndigheter ska samlokaliseras runtom i landet i syfte att åstadkomma decentralisering, effektivisering och synergieffekter. Redan idag finns olika former av samverkan och samlokalisering. Servicekontor ska finnas tillgängligt i varje kommun samt omfatta fler myndigheter. Reformen blir kostnadsbesparande då myndigheter ska använda medel från förvaltningsanslagen för samverkan. Som ett grovt räkneexempel kan man konstatera att om Arbetsförmedlingens 7, 8 miljarder i förvaltningsanslag för löner, lokaler och övriga driftskostnader genom decentralisering ledde till en besparing på en promille skulle nästan 8 miljoner kronor årligen sparas. Lägg därtill Skatteverkets förvaltningsanslag på drygt 7 miljarder så är det enkelt att se att små besparingar för den enskilda myndigheten på grund av decentralisering kan leda till stora besparingar för staten. I en kommun ska det finnas minst ett servicekontor. Kontoret bildas genom att befintliga kommunala eller statliga kontor tillförs kompletterande kompetens och utrustning så att medborgaren kan få tillgång till både kommunal och statlig service på samma ställe. Om medborgarens ärende berör flera myndigheters verksamhetsområden, ska personen få svar eller vägledning avseende alla delarna i ärendet. Det kan i enkla fall skötas av den mottagande tjänstemannen eller, om ärendet kräver det, genom att personen får hjälp med kontakt eller lotsning till rätt myndighet. 5 Stiftelsen.se [2014] Svenskarna och internet

Vad gäller serviceutbudet på ett servicekontor så ska medborgaren kunna få allmän och fördjupad vägledning och klara av enklare ärenden. Några exempel på ärenden kan vara utlämning och tolkning av blanketter, utfärdande av ID-kort och folkbokföringsbevis. Det ska finnas en tjänstemän som kan bistå medborgarna i ärenden som förutsätter tillgång till personuppgifter i myndigheters register eller myndighetsutövning. Det är då fråga om sådana enklare bedömningar och beslut av statliga myndigheter som i dag kan skötas i samtjänst i ett lokalt servicekontor eller kommunala förvaltningsärenden som kan beslutas direkt i vissa väl fungerande kommunala kontor för service. Ett servicekontor i varje kommun skulle ge en bättre service för alla som bor utanför de större städerna samtidigt som det innebär minskade kostnader genom att man kan dela på lokalerna, samverka mer och effektivisera. Vår bedömning är att de offentligfinansiella kostnaderna för inrättandet av servicekontor är totalt 166 miljoner kronor, varav merparten utgörs av personalkostnader. Vårt förslag är att denna kostnad finansieras av berörda statliga myndigheter gemensamt genom att avsätta delar av förvaltningsanslaget. Sänk rikthyror Omsorg över skattebetalarnas pengar är grunden för en ansvarsfull ekonomisk politik. Lagstiftare ska alltid vrida och vända på varje skattekrona och se till att den används så effektivt som möjligt. Vi kan konstatera att utgifterna för de statliga myndigheterna under senare år skenat iväg. Något som till stor del beror på ökade lokalkostnader. Samtidigt ser vi att flera myndigheter väljer dyrare lokalalternativ. Denna trend vill Centerpartiet vända. Centerpartiet anser att myndigheter i huvudsak ska finnas där verksamheten kan bedrivas på det bästa och mest kostnadseffektiva sättet. En rimlig utgångspunkt är att myndigheternas lokalisering bör spegla befolkningens. I många andra tjänstebranscher med liknande profil på sina anställda är kontor belagda utanför storstäderna av kostnadsskäl. Systemet för pris- och löneomräkning (PLO) räknar automatiskt upp anslagen till de statliga myndigheterna. Systemet är tänkt att kompensera för ökade lönekostnader, lokalkostnader samt övriga förvaltningskostnader. Systemets konstruktion innebär att myndigheter belägna på orter där hyrorna stiger snabbt kompenseras för detta, bland annat genom att omräkningen för hyresavtal som kan omförhandlas bygger på hyresutvecklingen i det aktuella området. Det minskar myndigheternas incitament att

kontinuerligt se över sin lokalisering. För att stärka myndigheternas kostnadskontroll föreslår Centerpartiet på lång sikt tre förändringar av systemet. De totala lokalkostnaderna för de statliga myndigheterna uppgick 2013 till 23,4 miljarder kronor. Det är fyra miljarder, eller 21 procent, mer än 2006. Hyran per kvadratmeter har ökat med drygt 20 procent och står för majoriteten av kostnadsökningen. Lokalarean har ökat i Stockholm och Malmö, men minskat i övriga landet. Kvadratmeterhyran är cirka 62 procent högre i Storstockholm än i övriga landet. För myndighetsgruppen Central förvaltning är kostnaden ungefär dubbelt så hög i Stockholm som i övriga landet. Den regionala fördelningen av myndigheternas lokalisering är skev. Stockholm, där 22 procent av befolkningen bor, står för 29 procent av lokalarean och hela 39 procent av kostnaderna. Myndigheterna i övriga landet utanför storstäderna, där 61 procent av befolkningen bor, står för 53 procent av lokalarean och bara 44 procent av kostnaderna. Som ett grovt räkneexempel kan man konstatera att om myndigheternas lokalarea minskade med fem procent och dessutom omfördelades så att lokalarean speglade befolkningsunderlaget skulle detta mekaniskt innebära en besparing på cirka 1,3 miljarder kronor. Centerpartiet vill ta tag i reformer som riktar in sig på att sänka kostnaderna för myndigheternas lokaler. Vi anser att uppräkningen av myndigheternas anslag som beror på lokalkostnader ska räknas upp i lägre takt än idag. Vi anser också att rikthyrorna i Stockholm ska sänkas vilket får till följd att myndigheterna ges incitament att omlokalisera till områden med lägre hyreskostnader. Därefter bör även den totala uppräkningen av dessa två reformer schablonmässigt sänkas. Inför styrelser i fler myndigheter I näringslivet är det sedan decennier om inte århundraden en självklarhet att en styrelse leder företaget framåt. Forskning visar att företag som har mer diversifierade styrelser uppnår bättre resultat. 6 I Sverige är det en liten andel av myndigheterna som leds av en styrelse. Faktum är att enrådighet är klart dominerande. 131 av 218 myndigheter leds av en ensam myndighetschef. I 93 av dessa myndigheter har regeringen valt att inrätta 6 Carter, Simkins & Simpson (2003), Corporate Governance, Board Diversity, and Firm Value, Financial Review, Volume 38, Issue 1, pages 33 53, February 2003

ett insynsråd. Vidare finns det 32 styrelsemyndigheter och 55 nämndmyndigheter. 7 Alltså drygt 15 procent har en styrelse. En diversifierad styrelse som består av individer med vitt skilda bakgrunder, erfarenheter och kompetenser leder oundvikligen till att frågor som rör verksamhetsutveckling belyses i bredare perspektiv. Att en ensam myndighetschef (generaldirektören) leder mer än hälften av Sveriges myndigheter innebär att verksamhetsutvecklingen till stor del styrs efter generaldirektörens vision och planer. Givetvis med beaktande av de lagar, regler, förordningar och regleringsbrev som myndigheten lyder under. Vi menar att en styrelse har en viktig roll att spela i att avlasta generaldirektörens arbete som då kan fokusera mer på det operativa arbetet. Styrelsen kan fokusera på att leda det långsiktiga utvecklings- och planeringsarbetet. Därför bör huvudregeln vara att varje statlig förvaltningsmyndighet (exklusive nämndmyndigheter) leds av en styrelse. 8 Regering och riksdag har tydligt sagt att man vill att myndigheternas verksamhet decentraliseras. En styrelse har då uppdraget att fokusera på det långsiktiga arbetet med att planera för och genomföra de beslut som riksdagen har fattat samtidigt som generaldirektören kan fokusera på att operativt genomföra decentraliseringen. Sammanfattning Stora framsteg har skett inom e-förvaltningens område. Medborgare har idag allt lättare att kunna sköta sina kontakter med myndigheter på distans. Men stora grupper i samhället använder inte internet. Decentraliserade förvaltningsstrukturer kan möjliggöra flexibilitet och leda till en bättre anpassning av politiken till lokala önskemål och behov. Det stärker den lokala utvecklingskraften som är en resurs för hela Sveriges utveckling. Inom ramen för decentraliseringsreformer finns potential för stora kostnadsbesparingar och synergieffekter. Samtidigt är det viktigt att den offentliga servicen finns tillgänglig i hela landet. Att decentralisera myndigheter innebär stora vinster för såväl individer, myndigheter som samhälle. 7 Statskontoret (2014) 2014:4, Myndigheternas ledningsformer en kartläggning och analys. 8 För en lista över svenska myndigheter, se svenska myndighetsregistret: http://www.myndighetsregistret.scb.se/myndighet.aspx