090610 Anteckningar från Gymnasierektorsgruppen inom GR Datum: Fredag 24 april Deltagare: Fredrik Ericsson Ale, Magnus Thilén Alingsås, Lars Olsson, Marianne Möller, Torbjörn Claesson Göteborg, Christer Hagman, Tomas Berndtsson Kungsbacka, Hans Janson Kungälv, Göran Careborg Lerum, Aina Günther, Jessica Reneland Mölndal, Raymond Vaske (ordf.) Gunilla Forsell och Kenneth Ardehed Stenungsund, Margareta Max Axelsson Tjörn, Katarina Lindgren Öckerö, Viktor Andersson och Markus Juntura (praktikanter) GR, Margaretha Allen (sekr.) GR Ej närvarande kommuner: Härryda, Lilla Edet, Partille Avstämning av föregående mötes anteckningar, vilka lades till handlingarna A. Dimensionering 1. Resultatet av preliminärintagningen Susanne Carlström medverkade kring preliminärintagningen. Statistiken finns att hämta på indranet. Några nedslag i statistiken: 0,83 % av eleverna är behöriga. Andelen är lite högre till kommunala än till fristående skolor. 1 februari var 0,73 % behöriga. 962 elever söker utifrån till GR. Anpassning av organisationen har gjorts, men det är ändå trångt till vissa utbildningar i Härryda, Öckerö, Göteborg och Tjörn. Nedgång i söktrycket märks mot yrkesförberedande program som BP, EC och FP. De enda y- programmen som går upp är OP och HP. Totalt är det 313 färre sökande i år. Flest behöriga förstahandsval inom y-programmen finns till EC och SMEC Ett stort antal platser finns lediga på SP men fortfarande hårt tryck på vissa skolor. Många lediga platser finns också på ES. Sedan 1 februari har 1032 sökande tillkommit. Endast 64 elever är sk frisökare. 2008 var de 127 stycken. De flesta kommer från Vårgårda och där är volymen ungefär den samma. Flest frisök görs till Tjörn och Öckerö. 1
1426 ändringar har gjorts mellan 1 febr. och 1 april. Antalet preliminärt intagna har ökat till Ale, Mölndal och Stenungsund. Öckerö har gått ner från 80,7 % till 74 %. 80,2 % har tagits in på förstahandsvalet om man kombinerar både program och skola. Om bara programmet anges är siffran 85 %. 44,6 % av eleverna är intagna i hemkommunen, 24,3 % i annan kommun och 31,1 % på fristående skola. Till fristående skola skiljer det sig åt mellan kommunerna: Göteborg har 44,8 % i fristående medan Alingsås endast har 8,5 %. Aleeleverna föredrar nu att i större utsträckning gå kvar i kommunens gymnasieskola, ändring från 27% 2008 till 33 % 2009. 42 fristående skolor har tagit in elever. 239 elever söker utifrån. 3317 elever är intagna men skolorna har totalt 4162 platser. Över 800 platser är alltså lediga. 2411 elever (24,3 %) av 9904 är intagna i annan kommun än hemkommunen. Samverkansavtalets effekter är: 868 elever (12,7 %) har valt att söka till en annan kommuns utbildning trots att den samma finns i hemkommunen. Endast 30 elever hade velat gå i hemkommunen men tvingas gå utbildningen i en annan kommun. Det gäller främst NV, SP, BP och EC. Trots allt kommer de in på det program de önskar i första hand. 295 elever är behöriga men ej intagna. SYV bör snarast ta kontakt med dem för att de ska göra fler val. De har ofta valt N; SP, EC, BP eller stylist och frisör. Naturbruksutbildningarna är inte med i statistiken. En del elever kan ha sökt både naturbruk och annat program inom GR. Det finns 2226 lediga platser i GR och 2415 ej intagna elever. Utbud och val stämmer inte överens. 2120 elever är obehöriga men ungefär 50 % väntas bli behöriga. Av dessa är 1382 grundskoleelever och 738 äldresökande. Totalt är 10535 elever behöriga. Av de obehöriga (som kan förväntas bli behöriga) har många sökt FP (53 %) BF (45,6%) och IP (44 %). För BP gällde siffran 24,4 % 2008 men nu är den uppe i 31 %. OP har däremot gått åt andra hållet med 37 % 2008 och nu 29,4 %. Genusmässigt är situationen följande: Jämnaste fördelningen finns på HR med 53 % och NV 52 % flickor. Flest andel flickor finns på BF 82 %, OP 82 % och HV 98 %. 2
2. Regional statistik kring gymnasieskolan Redovisades en mängd regional statistik kring gymnasieskolorna. Materialet bifogas anteckningarna. * SKL:s index kring elever som avslutade sina studier VT 2008: Genomströmning, betyg och behörighet * Befolkningsprognos fram till 2017 3. Beroendekarta på programnivå mellan kommuner och mellan kommuner och fristående huvudmän Vem är beroende av vem för leverans av utbildning på programnivå. Material är framtaget med 2008 års slutintagning som grund. Även beroendeförhållandet gentemot fristående skolor redovisades av Margaretha A. Materialet bifogas med anteckningarna. B. Rapport från GR:s gymnasieskolenätverk Teknikcollege Tre nya lokala college har precis blivit certifierade: UCT Tjörn, Nösnäsgymnasiet Stenungsund och Mimers hus Kungälv. De berörda programmen är IP och TE samt SM med bas i dessa program. Vård- och omsorgscollege GR har genomgått granskning från Nationella rådet och kan mycket snart se fram emot att vara en certifierad region. Det återstår att underteckna ett samverkansavtal mellan parterna. Servicenätverket Nätverket som bekostats av MSU har nu avslutats enligt plan. Resultatet är mycket gott. Informella kontakter tas nu för att driva nätverket vidare på frivillig grund. En gemensam kompetensutvecklingsdag kommer att anordnas onsdagen i vecka 44. Lärande på arbetsplatsnätverket Det första regionala lärlingsrådet har genomförts, omfördelning av platser önskas inom GR och Skolverket har uppvaktats. Viktiga kontakter har tagits med Arbetsmiljöverket då GR uppmärksammat att förordningen har otydliga skrivningar kring elevernas status på arbetsplats. IV-nätverket och IVIK-nätverket Initiativ har tagits till gemensam sommarskola för ensamkommande asylsökande ungdomar. Genomlysning av antalet erbjudna kurser i respektive kommun har genomförts. Gymnasieekonomgruppen Arbetet med att ta fram prislista för 2010 pågår för fullt. Anvisningar skickades i februari ut till samtliga förvaltningschefer. C. Samverkansavtalet 1. Nya utbildningar anmälda inför läsåret 2010/2011 Förändringar i utbudet presenterades. Material bifogas anteckningarna. 2. Modersmålsundervisning inom Gemensamma gymnasiet 3
Språkcentrum i Göteborg (Lundby SDN) erbjuder utbud i modersmål utöver det som kan anordnas i respektive kommun. Blankett kommer att finnas för anmälan. Ev. kommer kurser att läggas in i det nya gemensamma systemet. 3. Uppföljning av garanterad undervisningstid Raymond V redogjorde för läget kring undersökningen om garanterad undervisningstid och en påminnelse gjordes om 30 april som deadline för att lämna material till GR. 4. Överlämningssamverkan Frågan var anmäld från Kungsbacka och gällde ev. samverkan mellan kommunerna kring överlämning mellan grundskola och gymnasieskola. Margaretha redogjorde för de initiativ som tagits i IV-nätverket och som har resulterat i att det finns en utsedd person på respektive grund- och gymnasieskola som ska fungera som dörröppnare mellan enheterna. Ett förslag till blankett vid överlämning finns också på Indra. Kommunerna kan använda egna blanketter om de önskar. D. Allmän information 1. Yrkeslärarbrist och arbetslösa lärlingar Ett seminarium har under våren arrangerats för att öka intresset kring yrkeslärarutbildning. Samverkan har skett med Göteborgs universitet, Meritea AB och UCT Tjörn. En ny s k VALomgång kommer att starta inom lärarutbildningen. 4 maj kommer ett liknande seminarium att genomföras i samverkan med Svenska Mässan under branschmässan Elfack. Samtliga utställare inbjuds till seminariet. Gymnasierektorsgruppen inbjuds särskilt. Inom GR finns ett stort antal arbetslösa lärlingar särskilt inom Bygg och Elsektorerna. Samtal pågår mellan parterna och de skolor som utbildare inom BP för att undersöka vad kommunerna kan bidra med. 2. Nationella nyheter GR Utbildning arrangerar information 25 maj kring gymnasiepropositionen och 16 juni kring den nya skollagen. E. Internationalisering 1.Ev. nyheter kring det europeiska projektet MEP Materialet skickas ut. F Utvecklingsarbete 1. E-lärande och IKT Torbjörn C rapporterade från Apples studieresa till Omaha i Nebraska. Stefan Osla, Göteborg medverkade kring strategiarbetet kring IKT och e-lärande i Göteborg. Stefan inledde med att berätta om olika satsningar som är på gång; Hjärntorget, Ping-pong och Skolplatsen. En del av detta bakas nu ihop. Det ska finnas samma möjligheter för alla 80 000 elever och föräldrar i Göteborgs stad. I oktober startar arbetet i grundskolan. Organisationen blir central men genomförandet lokalt. Ett exempel är IUP i Askim. Älvsborg profilerar sig starkast just nu. Det kan också handla om smartboards och andra typer av interaktiva skrivtavlor. Härlanda använder datorer med touchskärm, har fokus på läs- och skriv liksom e- twinningprojekt. I förskolan är digitalt berättande populärt. Samverkan sker med Högskolan i 4
Borås. Det kan vara svårt att få med alla på resan på grund av olika orsaker som infrastruktur och ekonomi. Gymnasieskolan i Göteborg leder utvecklingen. Det är mycket vanligt att frågan ställs om varför eleven ska ha dator. Datorn som arbetsverktyg kan användas till mycket allt ifrån att skriva i Word likt en skrivmaskin där man kan lägga in kommentarer och också ha en historik samlad men också för mera utvecklade uppgifter som processtöd, via Wikis, arbetsgrupper med hela världen som arena. Lärare formulerar uppgifterna helt annorlunda på de högre nivåerna. Forskningen visar att resultaten blir bättre i läsning och skrivning. Eleverna upplevs som gladare och mera intresserade. Måste vi då bevisa mera? Har vi samma beviskrav på oss själva eller på andra saker i skolan? Torbjörn och Stefan gick sedan över till att berätta om ett studiebesök i Omaha Nebraska på Westside highschool, en attraktiv skola med 2100 elever. I 5 år har man använt metoden en till en, alltså en dator per elev. Powerful points i stället för power point! 4 olika grupperingar finns med allt från 12 till 30 elever. Det innebär att eleverna kan arbeta i sammanhang från 30 till 300 elever. Eleverna har lärarens planerade lektion från början. Det finns också bra utrymme för självständiga studier och elever och lärare arbetar på samma yta. 21-22 m2 är vad varje elev har att tillgå. En rejäl satsning har skett på datorer och det finns 2 500 st. Systemet bygger på laptops och trådlöst nät. Alla har samma program och det finns ett gemensamt webbaserat IT-stöd. Reflektioner: Utvecklingsarbetet sker i arbetslag. Alla har tillgång till varandras arbete. Alla lärare diskuterar ämnesutveckling cirka 1 timme/vecka inför sina närmaste kollegor. Verksamhetsidén är väl känd. Tid som eleverna lägger ner ökade eftersom de lär under dygnets alla timmar. 85 % av lärarna deltar i denna del av verksamheten. Att gå tillbaka skulle ses som en katastrof. Andra fördelar med arbetssättet: Alla ursäkter är borta Ökad kreativitet Aktuellt material Tillgänglighet till resurser Feedback Läraren i centrum kontar eleven i centrum Flexibla lokaler Begränsningar i burkarna Föräldrar som är intresserade Endast 3 skrivare finns på 2100 elever. Kostnaden per dator uppskattades till 4300/dator. Kring 1-2 % av datorerna tappas, stjäls eller går sönder. Föräldrarna betalar försäkring och självrisk. Datorerna är låsta och datatrafiken är övervakad. Program som Flickr, Youtube, Facebook och Linkedln filtreras bort. Datorerna lämnas in för underhåll under sommaren. 5
Alla har samma möjligheter. Supporten är tillräcklig. Heltidsanställd personal finns på plats. Leasingavtal gäller för 4 år. En kommun i Sverige som satsat på liknande sätt är Falkenberg. Laget runt i GR: Fässbergsgymnasiet Mölndal IT är verkligen på tapeten. Fässbergsgymnasiet har Macdatorer och man hade tänkt dra igång i höst men det är inte finansierat. En pedagogiskt idé måste finnas. Strukturer med Mac och PC är svåra att få ihop. IT-nätet bygger på PC- Ekonomin är nu inte så god i Mölndal. Bärbara datorer finns utifr ån förutsättningarna. Kompetensutveckling sker. Kungsbacka Alla ska ha gått PIM 3 vid årsskiftet. Fronter Insidan. Lärare och föräldrar. Skola 24 och omdöme 24 används. Det finns en surfzon på försök. Elever med egna bärbara datorer ökar. Ett till ett kommer på NV på båda skolorna. Lärarna har bärbara datorer. Ett system som ersätter skrivbara tavlor är Mimio som kan användas på vanlig tavla eller vägg och som kopplas till en projektor. G-mail kommer i höst. Vad det gäller programvara ligger man i framkant. Göteborg DIG kommer inför 2011. Det är nödvändigt att satsa annars väljer eleverna bort de kommunala skolorna. PIM 2 genomförs i år på Bräckegymnasiet. 90 % har genomfört och då får lärarna en DIG-dator. Annars använder de egen dator. Först ut att få egen dator är lärlingarna som rör sig på många ställen och som använder datorn för kommunikation och uppföljning. Lärarna är sina egna administratörstekniker. En handlingsplan finns för hur man ska nå målen. Vision 2014. Nu används PC men det är möjligt att också ha Mac. Alingsås En till en har funnits både på grundskolan och i gymnasieskolan men begravdes vid jul på grund av bevisbördan. Open Office används och det är gratis. Mölndal Krokslättsgymnasiet Skolan har en bit kvar att gå. Diskussioner pågår mellan förvaltningen och IT-enheten. Kungälv Konstant fight med den centrala IT-enheten om infrastrukturen pågår. Mac är vanligt. Många tunna klienter finns men man vill inte ha detta längre. Stora studiehallar finns men nedskärningar är på gång. Fronter används och Open Office. Centrala kostnader belastar skolan och det blir dyrbart när det bara kommer en faktura. PIM 3 nivå gäller på skolorna. Öckerö Eleverna har haft egna datorer länge. Den seglande gymnasieskolan var först pga att eleverna är på annan plats ofta. Skolan ska nu få en gemensam plattform. Ale Tänk att Dreamhack drar till sig 10 000 unga personer. Det är ett tecken i tiden. 6
Ungdomarna är vårt humankapital och vi måste uppgradera dem. IT-plattformen bygger på trådlöst nät och det är inga som helst problem med den centrala IT-enheten. Kostnaderna räknas också hem. PIM är en självklarhet men inte smartboards. Andra lösningar fungerar. CAD finns på fasta datorer där det behövs mera kräm. Användning av Mac kommer att stoppas och man går över till PC. Stenungsund Fronter används, PIM och Smartboard i trådlösa nätverk. De som i första hand har egna datorer idag är skolans synskadade elever, lärlingarna, ekonomerna och byggarna. Minidatorer används. Tjörn Förändringar är på gång. Flytt till Wallhamn med bärbart och trådlöst system. IT-avdelningen använder Rexnet. First class ska läggas ner. Alla har gått igenom PIM 2. Lerum IT-enheten står för drift på entreprenad. Skolan betalar 500 000 kr. En till en är nedlagt. 2,8 elever per dator. Statistik i Sverige säger att i kommunala skolor går det 2,5 elever per dator och i fristående 1 elev per dator. Vid anteckningarna Margaretha Allen 7