ENSKILT AVLOPP En broschyr för diig som har ellller ska anllägga ett enskiillt avllopp
I den här broschyren kan du läsa om avlopp och avloppsrening. Informationen riktar sig till dig som har eller ska anlägga ett avlopp som inte är anslutet till kommunens ledningsnät, d.v.s. ett enskilt avlopp. Historiskt sett var avloppen till för att lösa akuta hygieniska problem, genom att föra avloppsvattnet bort från människor. Nuförtiden ser vi även rening av avloppsvatten ur ett miljöperspektiv, för att miljöpåverkan ska bli så liten som möjligt. Det är viktigt att vi i Sverige minskar näringsläckaget till Östersjön och Västerhavet. En källa till detta näringsläckage är utsläppen från de närmare en miljon små enskilda avlopp som finns i Sverige. Upp till hälften av dessa har ingen godtagbar rening. Om samtliga enskilda avlopp åtgärdas så att de uppnår en godtagbar nivå bedöms utsläppen av fosfor minska med 280 ton per år, enligt Naturvårdsverket. Många fastighetsägare känner inte till vilket ansvar de har och vad som egentligen menas med att ha ett godtagbart avlopp. Syftet med broschyren är att svara på detta men också på andra frågor som hur olika reningstekniker fungerar och hur du ansöker om tillstånd för en avloppsanläggning.
Innehållsförteckning Avloppsrening varför?... 4 Ditt ansvar som fastighetsägare... 4 Tillstånd och anmälningsplikt... 4 Krav på anläggningens funktion... 5 Behandling av avloppsvatten... 6 I. Reningsmetoder med flera steg... 6 Förbehandling av avloppsvatten - Slamavskiljning... 7 Rening av avloppsvatten i markbädd... 7 Rening av avloppsvatten i infiltrationsanläggning... 8 Rening av avloppsvatten i kompaktfilter... 9 Rening av avloppsvatten i minireningsverk... 9 Efterbehandling av avloppsvattnet... 10 II. Miljöanpassade metoder... 11 Torrtoalett och urinseparering... 11 Mulltoalett... 11 III. Sluten tank... 12 Gå ihop med dina grannar det kan löna sig... 13 Former för gemensamt avlopp... 13 Förvaltning av gemensamhetsanläggningen... 14 Ansökan om tillstånd eller anmälan... 15 Straffavgift... 15 Så här gör du en ansökan/anmälan... 16 Till din ansökan/anmälan bifogar du... 17 För mer information... 17 Var rädd om din avloppsanläggning... 18 Slamtömning... 18 Ordlista... 19 3
Avloppsrening varför? Avloppsrening behövs för att förhindra att sjukdomar sprids och näring läcker ut i naturen. En avloppsanläggning renar vattnet från bakterier, virus, näringsämnen och organiskt material. Om reningen inte fungerar riskerar utsläppen av föroreningar att påverka grundvattnet men också vattendrag, sjöar och hav. Syrebrist och övergödning blir följden av för stora utsläpp av näringsämnen till ytvatten. Övergödning leder i sin tur till algblomning, igenväxta vattendrag och ytterligare syrebrist. Kraftig övergödning och syrebrist kan leda till fiskdöd och minskad biologisk mångfald. I vissa områden är vattendragen extra känsliga för utsläpp. Utsläpp från enskilda avlopp i Helsingborgs kommun påverkar bl.a. Råån och Vege å. Dessa åar är redan påverkade av för stora mängder näringsämnen. Åarna rinner sedan ut i Öresund och Skälderviken vilka också är känsliga för utsläpp avloppsvatten. Grundvatten som blivit förorenat av höga halter av näringsämnen, bakterier och virus är skadligt för hälsan. Om orenat avloppsvatten når en dricksvattenbrunn kan det i vissa fall räcka med att dricka vattnet för att bli sjuk. Sjukdomar kan också spridas om man släpper ut orenat avloppsvatten i anslutning till badplatser. Illustration: Peter Nyberg Ditt ansvar som fastighetsägare Enligt miljöbalken ska avloppsvatten tas om hand på ett sätt så att det inte uppstår olägenheter för människors hälsa eller miljö. Det innebär bl.a. att det är förbjudet att släppa ut avloppsvatten i ett vattenområde om vattnet bara gått igenom en slamavskiljare t.ex. en trekammarbrunn. Du som har enskild avloppsanläggning är enligt miljöbalken ansvarig för att anläggningen fungerar på ett bra sätt. Du måste bl.a. veta om anläggningen är gammal eller ny, hur många personer som använder den och hur många den är dimensionerad för. Det är också du som ansvarar för skötsel och service av avloppsanläggningen. Tillstånd och anmälningsplikt Du måste alltid ansöka om tillstånd innan du inrättar en avloppsanläggning som ska belastas med toalettavlopp. Förändringar i en befintlig anläggning kräver också tillstånd. Du ansöker hos kommunens miljönämnd. Om avloppsanläggningen endast är till för bad-, disk- och tvättvatten ska du göra en anmälan till miljönämnden. Läs mer om ansökan och anmälan på sidan 15. 4
Krav på anläggningens funktion Sedan 2006 gäller skärpta regler för enskilda avlopp (Naturvårdsverkets NFS 2006:7). Reglerna beskriver hur miljöbalken ska tillämpas och vilka krav som en avloppsanläggning måste uppfylla. Beroende på var anläggningen ska placeras ställs olika hälso- och miljöskyddskrav. Kraven är uppdelade i normal och hög skyddsnivå. För anläggningar inom normal skyddsnivå krävs en rening av fosfor med minst 70 procent. Det betyder att minst 70 procent av det fosfor som kommer med avloppsvattnet ska avlägsnas från vattnet med hjälp av anläggningen. Det krävs en rening av organiskt material (BOD) med minst 90 procent. Inom hög skyddsnivå krävs en reningsgrad på minst 90 procent för fosfor och organiskt material och minst 50 procent för kväve. Det ska finnas möjlighet att ta prov på det vatten som genomgått rening. Exempel på anläggningar som har förutsättningar för att klara skyddsnivåerna finns i tabell 2 på sidan 12. Det är alltid du som fastighetsägare som är ansvarig för att avloppsanordningen fyller sin funktion. Du är också ansvarig för drift och skötsel samt att avloppet inte förorsakar olägenheter eller miljöstörningar. Tabell 1. Krav på rening i enskilda avloppsanläggningar. Skyddsnivå Reningsgrad Fosfor Organiskt Kväve material Normal 70 % 90 % Hög 90 % 90 % 50 % Miljönämnden gör en bedömning av skyddsnivån utifrån varje ärende. Hög skyddsnivå gäller bl.a. om utsläpp av renat avloppsvatten sker direkt till ett dike, känsligt ytvatten eller nära en badplats. För att klara hälsoskyddskraven ska avloppsanläggningen minska bakteriehalten så att utsläpp avloppsvatten inte innebär någon ökad risk för smitta eller förorening av dricksvatten eller badvatten. 5
Illustration: Peter Nyberg Behandling av avloppsvatten Avloppsvattnet innehåller bl.a. bakterier och näringsämnen. Sjukdomsframkallande tarmbakterier finns framförallt i avloppsvattnet från toaletten. Övrigt avloppsvatten (från bad, disk och tvätt) innehåller också bakterier. Kväve- och fosforinnehållet i avloppsvatten kommer både från den mat vi äter och från vår användning av disk- och tvättmedel. De finns olika tekniker att välja bland när det gäller att rena avloppsvatten. Tidigare har s.k. markbädd eller infiltration varit en tillräcklig reningsteknik i enskilda avlopp. För att klara dagens krav måste anläggningen kompletteras med fler reningssteg och möjlighet för provtagning av det renade vattnet. Andra tekniker som klarar dagens krav är minireningsverk och s.k. miljöanpassade metoder som urinseparerande eller torra system. Nedan förklaras reningsmetoder som innebär att avloppsvattnet passerar flera steg, miljöanpassade metoder samt sluten tank. Vill du veta mer om dessa eller andra tekniker så besök www.avloppsguiden.se. I. Reningsmetoder med flera steg Avloppsvattnet ska renas innan det släpps ut i marken eller till ett vattendrag. Vattnet går igenom följande steg: 1. Förbehandling (slamavskiljning) 2. Rening, kemisk behandling och biologiska processer 3. Efterbehandling Faktorer som påverkar hur en anläggning ska utformas är bl.a. avloppsvattnets mängd och kvalitet, tomtens storlek, lutning, markförhållanden, mark- och grundvattennivå samt avstånd till dricksvattentäkter. 6
Förbehandling av avloppsvatten - Slamavskiljning I en slamavskiljare skiljer man på avloppsvattnet och dess fasta material genom sedimentation. Detta görs för att senare reningssteg inte ska täppas till eller störas. Det sker också en viss biologisk nedbrytning och rening av kväve. Trekammarbrunn (figur 1) är en vanlig form av slamavskiljare. En slamavskiljares storlek beror på hur stort hushållet är som ansluts och/eller hur många hushåll som ansluts. Om slamavskiljaren är konstruerad för att avskilja fosfor genom kemisk fällning (med hjälp av ett kemiskt ämne) behövs en större slamavskiljare eftersom mängden slam ökar med denna teknik. Efter en slamavskiljare leds avloppsvattnet till efterföljande reningsteg exempelvis en tät markbädd eller ett kompaktfilter. Figur 1. Trekammarbrunn, en form av slamavskiljare. Rening av avloppsvatten i markbädd I en markbädd filtreras och renas avloppsvattnet i ett uppbyggt grus- och sandlager. Den biologiska reningen sker i ett tunt skikt av mikroorganismer (s.k. biofilm)som lever ovanpå sandkornen. Markbädden innehåller spridningsrör som i övre delen av markbädden fördelar avloppsvattnet över sanden. I botten på markbädden finns dräneringsrör som samlar upp det behandlade vattnet och leder det ut ur bädden. En markbädd bör göras tät så att vatten från omgivningen inte kan rinna genom bädden. Figur 2. Hushåll anslutet till slamavskiljare, markbädd och fosforrening. Uppfyller markbädden kraven? En markbädd bedöms uppfylla kraven för normal skyddsnivå men i områden där krav ställs på hög skyddsnivå behöver markbädden kompletteras med någon form av fosforrening för att klara kraven om rening av fosfor. Detta gäller även äldre markbäddar där den fosforbindande förmågan avtagit. Markbäddar äldre än 15 år uppfyller inte gällande krav om inte materialet i bädden har bytts ut. Om det går 7
att ta prov på det renade avloppsvattnet i direkt anslutning till makbädden kan man kontrollera markbäddens förmåga. Ett sådant vattenprov måste tas av en yrkeskunnig person. Att tänka på när du planerar en markbädd En markbädd ska helst anläggas med självfall mellan slamavskiljare och bädd. Om det inte är möjligt måste vattnet pumpas upp till markbädden. Botten på markbädden bör vara tät eller vara placerad minst en meter över högsta grundvattennivå. Det beror på att mark- och grundvatten inte ska strömma igenom vilket skulle medföra att fosfor inte binds i bädden. En s.k. upphöjd markbädd kan anläggas om grund- och markvattennivån är hög. Skyddsavståndet till närmsta vattentäkt ska vara minst 20 meter vid tät markbädd, annars 50 meter. En markbädd ska vara försedd med minst två spridningsledningar och minst en uppsamlingsledning. Samtliga ledningar ska ha luftningsrör och får inte kopplas ihop. Spridningsledningarna bör maximalt vara 10 meter långa om vattnet inte pumpas ut i dem. Spridningsledningarna ska placeras på ett frostfritt djup. En brunn med utgående vatten ska finnas för att möjliggöra provtagning. Rening av avloppsvatten i infiltrationsanläggning Med infiltration menas att avloppsvattnet sprids ut genom perforerade rör som ligger i singel- eller makadamfyllda diken. I dessa diken filtreras vattnet och renas genom biologiska och kemiska processer. Vattnet samlas inte upp utan sjunker ner genom marklagren för att slutligen nå grundvattnet och föras bort. Figur 3. Infiltrationsanläggning sammankopplad med slamavskiljare (t.v.). Profilskissen (t.h.) beskriver att vattnet rinner från spridningsledningen ut i diket och därefter ned i marken. 8
Att tänka på när du planerar en infiltrationsanläggning Innan du anlägger en infiltrationsanläggning måste du göra en s.k. siktanalys av ett jordprov. Resultatet ska du bifoga i din ansökan. Både provtagning och analys ska utföras av yrkeskunnig. En infiltrationsanläggning ska vara utrustad med minst två spridningsledningar, vilka var för sig bör vara maximalt 10 meter långa. Viktigt att tänka på är att infiltration av avloppsvatten endast fungerar i genomsläppliga och väldränerade marklager eftersom vattnet ska sjunka ner i marken. I Helsingborgs kommun finns mest täta lerjordar. Dessa är relativt ogenomsläppliga vilket gör att det oftast saknas förutsättningar för infiltrationsanläggningar i kommunen. Även den höga grundvattennivån i vissa delar av kommunen gör det olämpligt med infiltrationsanläggningar. Rening av avloppsvatten i kompaktfilter Kompaktfilter renar avloppsvattnet genom biologisk nedbrytning på samma sätt som i en markbädd eller infiltrationsanläggning. Skillnaden är att filtret inte består av grus och sand utan av konstgjorda material. Det finns olika typer av kompaktfilter, några säljs i moduler eller inneslutna i brunnar, andra byggs med ett tätskikt i botten. Kompaktfilter kallas också för prefabricerade filter. Kompaktfilter tar en mindre yta i anspråk, ca 10-15 kvadratmeter, än en markbädd men har sämre förmåga att reducera fosfor. Det innebär att ett kompaktfilter alltid bör kompletteras med fosforrening. Ett kompaktfilter kan vara känsligt för igensättning vilket gör att det är extra viktigt med regelbunden slamtömning. Rening av avloppsvatten i minireningsverk Minireningsverk är färdiga anläggningar med flera reningssteg inkluderade i systemet. I minireningsverk renas avloppsvattnet med slamavskiljning, kemisk fällning och biologisk rening, d.v.s. samma processer som i ett stort, kommunalt reningsverk. Anläggningen kräver i regel inte så stor yta. Figur 4. Hushåll anslutet till minireningsverk. För många minireningsverk krävs ingen separat slamavskiljare som i figuren utan slamavskiljningen sker inuti minireningsverket. 9
Det är viktigt att riktlinjer om skyddsavstånd till vattentäkter och vattendrag följs när anläggningen planeras. Minireningsverk fungerar optimalt vid ett jämnt tillflöde av avloppsvatten, alltså passar det för ett åretruntboende. Kraftiga, tillfälliga flöden från exempelvis badkar och jacuzzi kan dock orsaka otillräcklig rening. Regelbunden tillsyn och skötsel av yrkeskunnig är nödvändigt för att reningsverket ska fungera. Skötseln kan ske genom ett serviceavtal med tillverkaren. Uppfyller minireningsverket kraven? Minireningsverk uppfyller hög skyddsnivå för näringsämnen och organiskt material. För att metoden ska leva upp till hälsoskyddskraven kan det ställas krav på efterbehandling. Efterbehandling av avloppsvattnet I områden där hög skyddsnivå gäller behövs ofta en efterföljande behandling (s.k. efterpolering) som komplement till själva anläggningen. Syftet är att minska bakterie- och/eller fosforhalten ytterligare. Den behandling som vattnet genomgått är avgörande för vilken sorts efterbehandling som krävs. Exempel på efterpoleringssteg är fosforfälla med fosforabsorberande material markbädd våtmark behandling med UV-ljus För alla reningsanläggningar gäller Dag- och dräneringsvatten ska ledas till separat dike eller stenkista och inte till avloppsanläggningen. Välj en snålspolande toalett. Förankra din anläggning så att den inte riskerar att lyftas av markvattnet. 10
II. Miljöanpassade metoder System som innebär att näringsämnena i avloppsvattnet tas tillvara har miljö- och resursmässiga fördelar. Med dessa metoder behandlas ofta bad-, disk- och tvättvatten för sig. I urin och avföring finns det mer näringsämnen som kan återföras till naturen. Torrtoalett och urinseparering En torrtoalett är en toalett där det inte tillförs något vatten. Exempel på torrtoaletter är urinseparerande toalett, multrum, mulltoalett och utedass(latrin). Då ca 55 procent av fosforföreningar och ca 80 procent av kväveföreningarna finns i urinen är urinseparering ett alternativ för att återföra näringen till naturen. Urinen används oftast som gödningsmedel av lantbrukare som regelbundet hämtar urinen. Det är också möjligt att ta hand om den egna urinen om det finns en spridningsyta på minst 250 kvadratmeter tillgänglig (gäller för ett hushåll dvs. 5 personer). Figur 5. Urinseparering Mulltoalett I en mulltoalett samlas urin och avföring (s.k. latrin) upp i en mindre behållare i toalettstolen. I behållaren rörs latrinen om i intervaller för att påskynda nedbrytningen till mull. För att mulltoaletten ska fungera krävs regelbunden tömning, tillsats av strö och omrörning. Eftersom mulltoaletten behöver omsorgsfull skötsel bör den användas regelbundet. Mulltoaletter fungerar oftast bättre om de kompletteras med urinsortering. Det är dock viktigt att det inte blir för torrt för då sker ingen kompostering. 11
III. Sluten tank Sluten tank är en tät behållare som måste tömmas regelbundet. Sluten tank är endast ett alternativ när markförhållandena är svårlösta och gör att det inte är tekniskt möjligt eller ekonomiskt rimligt att installera någon annan typ av anläggning. Avloppsvattnet från en sluten tank hämtas av en slamsugningsbil och töms vid ett kommunalt reningsverk. Nackdelarna med en sluten tank för fastighetsägaren är bl.a. att systemet är dyrt i drift och när tanken blir full kan avloppssystemet inte användas förrän tanken är tömd. För att undvika att tanken fylls onödigt fort bör endast toalettvattnet ledas till den slutna tanken och bad-, disk- och tvättvattnet behandlas lokalt t.ex. i en slamavskiljare och markbädd. Du bör också använda en snålspolande toalett (max 0,6 l/spolning) eller vakuumtoalett. Tabell 2. Exempel på anläggningar som har förutsättningar för att uppfylla normal respektive hög skyddsnivå. Normal skyddsnivå Slamavskiljning med infiltration Urinseparerande toalett med övrigt spillvatten till markbädd Toalett till sluten tank, bad-, tvätt och diskvatten (BDTvatten) till slamavskiljning med markbädd BDT-vatten till slamavskiljning med infiltration eller markbädd Hög skyddsnivå Slamavskiljning med tät markbädd i kombination med fosforfälla Minireningsverk med efterpolering Slamavskiljning med infiltration, under förutsättning att jordmaterialet består av ett mäktigt sand- eller gruslager Sluten tank för toalett samt BDT-vatten till slamavskiljning med infiltration Sluten tank för toalett samt BDT-vatten till slamavskiljning med markbädd och efterpolering Urinseparerande toalett samt BDT-vatten till slamavskiljning med infiltration Urinseparerande toalett samt BDT-vatten till slamavskiljning med markbädd och efterbehandling Urinsorterande torrtoalett samt BDT vatten till slamavskiljning med infiltration/markbädd/kompaktfilter 12
Gå ihop med dina grannar det kan löna sig I mer tätbebyggda områden kan fastighetsägare gå ihop och skaffa en gemensam avloppsanläggning. I de flesta fall blir kostnaden för den enskilde fastighetsägaren lägre om man satsar på en gemensam avloppslösning jämfört med om var och en har sin egen. Om fler än fem fastighetsägare går samman kan investeringskostnaden ofta minskas med 50-60 % (se tabell 2). På motsvarande sätt sänks driftskostnaden. En gemensam anläggning leder ofta till bättre rening av avloppsvattnet. Ibland är en gemensam anläggning den enda acceptabla lösningen p.g.a. utrymmesskäl (t.ex. att utloppspunkten från en egen anläggning skulle hamna för nära dricksvattenbrunnar). Tabell 3. Kostnader för gemensamt minireningsverk jämfört med eget (exkl. ledningar och grävarbete). Antal hushåll Prisreduktion (%) 2 25 3 30 4 40 5-11 50-60 Former för gemensamt avlopp Det finns två formella former för samverkan kring gemensamt avlopp - gemensamhetsanläggning eller ekonomisk förening. I en gemensamhetsanläggning är det fastigheterna som är anslutna till anläggningen och inte ägarna personligen, vilket rekommenderas. I en ekonomisk förening är enskilda personer medlemmar. Det innebär att om en fastighet byter ägare så är varken den nya fastighetsägaren eller fastigheten automatiskt medlem i den ekonomiska föreningen. Genom att bilda en gemensamhetsanläggning får du och dina grannar förutsättningar för att kunna samverka effektivt och långsiktigt. Fastigheternas rätt till avlopp säkras inför framtiden och det finns en ekonomisk trygghet för anläggningens drift och underhåll. Fundera på: Är det aktuellt att ansöka om bildande av gemensamhetsanläggning och samfällighetsförening? Vilka krav ställs från myndigheter och vilka krav ställer ni som grupp på en eventuell gemensam avloppsanläggning? Vilka tekniska alternativ finns? 13
En gemensamhetsanläggning bildas av Lantmäteriet vid en s.k. lantmäteriförrättning. Då bestäms vilka fastigheter som ska delta, vad det är som ska skötas och hur detta ska göras. Dessa regler kan förebygga tvister i framtiden. En gemensamhetsanläggning ska vara till nytta för flera fastigheter. Vid förrättningen prövas vilka fastigheter som ska delta och var anläggningen ska placeras. Den kan vara belägen på fastigheter som ska delta eller på fastigheter som inte ska delta i anläggningen. Man kan få ersättning för att upplåta utrymmet som krävs för anläggningen. Illustration: Peter Nyberg Förvaltning av gemensamhetsanläggningen För att förvalta en gemensamhetsanläggning finns det två former: delägarförvaltning som är vanligt när få fastigheter är inblandade och föreningsförvaltning vid många fastigheter. Vid delägarförvaltning finns ingen styrelse utan alla delägare måste delta i alla beslut. Vid föreningsförvaltning bildas en samfällighetsförening, ofta i direkt anslutning till att gemensamhetsanläggningen bildas. En samfällighetsförening bildas av och registreras hos Lantmäteriet. Samfällighetsföreningen är en juridisk person och medlemmarna består av ägarna till de deltagande fastigheterna. Byter en fastighet ägare blir nästa ägare automatiskt medlem i föreningen. En styrelse utses och stadgar antas för samfällighetsföreningens verksamhet. Vid förvaltning av samfälligheter uppkommer normalt löpande kostnader och kostnader för utförande och drift av anläggningen. Inkomster för att täcka kostnaden fås genom medlemsavgifter som beslutas i gemensam föreningsstämma. Föreningsbildning kan underlätta upphandlingar. Det medför också ett kollektivt ansvar för eventuella oförutsedda kostnader vilket annars kan bli en stor kostnad för den enskilde. Föreningen kan teckna försäkringar för att skydda sina anläggningar. Vänd dig till Lantmäteriet för mer information om gemensamhetsanläggning och samfällighetsförening. 14
Ansökan om tillstånd eller anmälan Om du ska inrätta en enskild avloppsanläggning där en toalett ansluts måste du ansöka om tillstånd för detta hos miljönämnden. Detta måste du också göra om det gäller en ändring eller komplettering av befintlig avloppsanordning. Om du ska inrätta en enskild avloppsanläggning där endast bad-, disk- och tvättvatten (BDT-vatten) ska anslutas behöver du bara göra en anmälan till miljönämnden. En anmälan behöver du också göra om du ska tillföra mer avloppsvatten än vad du tidigare har fått tillstånd för. Ansluta toalett ANSÖKAN Nytt avlopp Ansluta bad-, diskoch tvättvatten ANMÄLAN Figur 6. Skillnad på när ansökan och anmälan krävs. Straffavgift Du får påbörja installationen tidigast sex veckor efter att du lämnat in din ansökan om inte miljönämnden bestämmer något annat. Om du installerar en avloppsanläggning utan tillstånd riskerar du att få betala en straffavgift s.k. miljösanktionsavgift. 15
Så här gör du en ansökan/anmälan 1. Skaffa dig mer kunskap om avloppstekniker och ta reda på vilka krav som ställs på en avloppslösning i ditt område. Ta gärna hjälp av en avloppsentreprenör för att planera och dimensionera anläggningen. Informera dina grannar om installationen. 2. Fyll i och skicka in ansökningsblanketten samt en situationsplan över fastigheten med markerade vattentäkter (egen och grannars) inom ett avstånd av 200 m. Markera var du planerar att placera avloppsanläggningen och bifoga ett resultat från en eventuell markundersökning (om du ska anlägga en infiltrationsanläggning). För att hämta blanketter, besök Helsingborgs stads hemsida www.helsingborg.se/enskiltavlopp eller kontakta miljöförvaltningen på telefon 042-10 77 50. När miljönämnden fått in kompletta handlingar är handläggningstiden ca sex veckor. 3. Miljönämnden besöker fastigheten tillsammans med dig och eventuellt din entreprenör. Ibland behöver du komplettera dina ansökningshandlingar. 4. När du har fått ett skriftligt tillståndsbeslut med villkor kan du börja arbetet med din avloppsanläggning. Som fastighetsägare ansvarar du för att anläggningen utformas enligt din ansökan. En avgift för ansökan/anmälan faktureras i samband med att du får ditt beslut. Illustration: Peter Nyberg 5. Innan anläggningen täcks över ska du boka tid med en miljöinspektör för inspektion av anläggningen. Kontakta miljönämnden minst en vecka i förväg. 6. Då ditt avlopp är anlagt skickar du in en kvalitetsförsäkran till miljönämnden där du bekräftar att anläggningen är fackmannamässigt installerad. Om du har installerat ett minireningsverk ska du också klargöra hur skötseln kommer att skötas. Det kan ske genom ett serviceavtal med entreprenör eller genom en kontrollplan. 16
Till din ansökan/anmälan bifogar du en situationsplan över fastigheten i skala 1:400 1:1 000 där fastighetsgränser framgår. På planen vill vi också se placering av anläggningen och utsläppspunkter för det renade vattnet samt avstånd till byggnader, ytvatten och dricksvattentäkter inom området som kan påverkas av avloppsvattnet. Om slamtömningsfordon krävs ska det synas på planen var tillfartsvägen finns. ritningar och tekniska beskrivningar lutningsförhållanden uppgift om avstånd till högsta grundvattennivå (provgrop görs helst tidigt på våren, minst 1,5 meter djup) eventuell markundersökning (typ av jordmaterial genom siktanalys och lämplig marknivå för ledningar) För mer information Tips på hemsidor om enskilda avlopp www.avloppsguiden.se www.naturvardsverket.se www.lantmateriet.se (angående gemensamhetsanläggningar) Ladda ner ansöknings-/anmälningsblankett via internet www.helsingborg.se/enskiltavlopp Hör gärna av dig till oss på miljöförvaltningen Tel: 042-10 77 50 Besöksadress: Miljöförvaltningen Carl Krooks gata 10 251 89 Helsingborg Postadress: Miljöförvaltningen 251 89 Helsingborg 17
Var rädd om din avloppsanläggning En avloppsanläggning som sköts på rätt sätt fungerar både bättre och längre. Ta för vana att se över slamavskiljare och eventuella fördelningsbrunnar så att de är täta och det inte står slam i sista kammaren i slamavskiljaren. Häll inte miljöskadliga ämnen i avloppet, de kan minska reningsanläggningens förmåga och spridas i naturen. Så kan du själv påverka avloppsvattnets kvalitet Använd fosfatfria tvätt-, disk- och rengöringsmedel. Ett tillskott av näringsämnen ökar belastningen på din avloppsanläggning. Överdosera inte tvätt- eller rengöringsmedel. Häll inte ut miljöskadliga ämnen, t.ex. färgrester och lösningsmedel, i avloppet. Spola inte ner skräp som bindor, kondomer och tops i toaletten. Undvik produkter som innehåller bakteriedödande medel, till exempel triclosan. Rester av läkemedel ska lämnas in på apoteket inte spolas ner i toaletten. Slamtömning Tömning av slamavskiljare ska ske minst en gång per år. Tömningen ska ske av godkänd entreprenör. Slamavskiljaren ska vara lättillgänglig för tömning och avståndet mellan uppställningsplatsen och slamavskiljaren bör inte vara längre än 20 meter. Måste en enskild väg och tomtmark utnyttjas vid tömningen ska den vara dimensionerad och hållas i bra skick för renhållningsfordon. 18
Ordlista Avloppsslam fast material och fett som skiljs ut från avloppsvattnet i en slamavskiljare eller reningsverk. BDT-vatten bad-, disk- och tvättvatten BOD mått på innehållet av organiskt material i vattnet Dagvatten regn- eller smältvatten som rinner av från gator, vägar, tak och liknande Dränering avledning av vatten i marken genom rörledning eller dike Fosfor ett växtnäringsämne, den kemiska benämningen är P Hushållsspillvatten avloppsvatten från bostäder vilket till största delen består av toalettvatten eller bad-, disk- och tvättvatten Kväve ett växtnäringsämne, den kemiska benämningen är N Mikroorganism ett litet djur, ej synligt för ögat Miljöbalken Sveriges miljölag som innefattar många olika områden Miljönämnd har ansvar och befogenheter enligt de ramar som kommunfullmäktige sätter. I nämnden sitter politiker. Miljönämnden i Helsingborg har en egen förvaltning med anställda tjänstemän. NFS 2006:7 Naturvårdsverkets allmänna råd om avloppsanordningar för hushållsspillvatten Sedimentation partiklar i vattnet sjunker till botten Självfall vattnet rinner med hjälp av gravitationen. Exempel: Huset ligger högre upp än platsen där anläggningen är placerad. Avloppsvattnet rinner därför av sig själv och behöver inte pumpas till anläggningen. Stenkista mycket enkel infiltrationsanläggning där infiltration sker okontrollerat vilket leder till otillräcklig rening. Får endast användas för dag- och dräneringsvatten. Vakuumtoalett toalett där vatten inte används för att transportera avfallet utan endast för att skölja skålen, undertryck i ledningarna skapas med hjälp av t.ex. pumpar. 19
Utgiven av Miljöförvaltningen i Helsingborg, juni 2010 20