ORGANISATIONSTEORI OCH LEDARSKAP VT-10 Kursansvarig lärare: Henrik Lundberg E-post: henrik.lundberg@sociology.gu.se Telefon: 031-786 47 63
OM MIG 40 år fyllda. Född i Malmö. Doktorerade 2007 på avhandlingen Filosofisociologi ett sociologiskt perspektiv på filosofiskt tänkande. Gift med Ulrika och far till Theodor. Intresserad av kunskaps- och vetenskapssociolo gi, organisationsteori och sociologisk teori.
TVÅ DELKURSER Organisation och ledarskap. Teorier och begrepp (10 hp). Delkursen behandlar centrala organisationsteorier och perspektiv samt grundläggande teorier om ledarskap, makt och styrning. Fördjupade perspektiv på organisation och ledarskap (5hp). Studenten ska självständigt formulera en sociologiskt relevant problemställning och analysera vetenskapliga artiklar inom det valda ämnesområdet.
KURSENS LÄRANDEMÅL 1. Kunskap och förståelse, Beskriva olika organisations- och ledarskapsteoretiska perspektiv och begrepp, samt använda dessa vid analys av komplexa organisationer och ledarskapsfrågor; Jämföra olika organisationsteoretiska perspektiv samt självständigt och kritiskt pröva, bedöma och motivera olika teorier och begrepp i relation till hur de kan tillämpas i praktiska situationer i arbetslivet. 2. Färdighet och förmåga, Formulera och undersöka en sociologiskt relevant problemställning om ett fenomen som rör organisationer, självständigt söka och samla in relevant information samt med hjälp av sina kunskaper diskutera det förelagda problemet; Kommunicera sina kunskaper såväl skriftligt som muntligt i dialog med olika möjliga målgrupper på ett sätt som är relevant för kursens innehåll. 3. Värderingsförmåga och förhållningssätt, Visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens genom att aktivt söka information och genom att jämföra och värdera vetenskapliga texter inom området.
UNDERVISNINGSFORMER: FÖRELÄSNINGAR OCH SEMINARIER På föreläsningarna tas centrala teman ur litteraturen upp. Gästföreläsningarna syftar till att bredda perspektivet och att ta upp sådant som inte direkt behandlas i litteraturen. Föreläsningarna är inte obligatoriska. Seminarierna behandlar teman från föreläsningar och kurslitteratur. Seminarierna är inte obligatoriska.
EXAMINATION Kursens fastställda lärandemål prövas dels mot skriftliga tentamina dels mot muntliga presentationer. Den första delkursen examineras, för det första, genom en individuell hemtentamen i essäform (7 hp). Delkursen examineras, för det andra, genom en individuell uppgift med fokus på ämnesområdena socialpsykologiska perspektiv på organisationer samt organisering och intersektionalitet (3 hp). Examination under delkurs 2 innebär att studenten ska författa ett självständigt arbete och presentera detta muntligt vid ett slutseminarium (5 hp).
BETYG Betygskalan omfattar betygsgraderna Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl godkänd (VG). För att erhålla slutbetyget Godkänd på hela kursen Organisationsteori och ledarskap, 15 hp krävs betyget Godkänd på samtliga delkurser. För att erhålla slutbetyget Väl Godkänd på kursen Organisationsteori och ledarskap, 15 hp krävs betyget Väl Godkänd på minst 75 procent av totalkurspoängen.
INTERVJUA DIN GRANNE Ställ följande frågor till din granne: Vad heter du? Varför har du valt att läsa denna kurs? Vilka förväntningar har du på kursen? Vad har du gjort tidigare? Vad har du för intressen? Anteckna noggrant och presentera sedan för klassen.
VAD ÄR ORGANISATIONSTEORI? Organisationsteori är läran om hur organisationer fungerar. Organisationsteorin hjälper oss att förstå och förklara hur organisationer förändras och hålls samman över tiden. Flera olika vetenskaper intresserar sig för organisationsteori, bl.a. psykologi, pedagogik, statsvetenskap, företagsekonomi och sociologi. Sociologer intresserar sig framförallt för frågor om makt och intressen när det gäller organisationer.
VAD ÄR EN ORGANISATION? o En organisation uppstår när det finns särskilt utsedda personer, en ledning, som ser till att en fastställd ordning efterlevs. Personer som ingår i organisationer följer formella förpliktelser. De är underställda en ledning. En person som tillhör en organisation måste följa organisationens påbud och regler. Han/hon kan inte följa sina egen vilja, utan måste utföra organisationshandlingar.
MAX WEBERS DEFINITION AV MAKT Makt är A:s förmåga att få B att utföra en handling även om B inte själv vill utföra handlingen ifråga. En aktörs makt avgörs av sannolikheten att en order med ett givet innehåll åtlyds av specifikt angivbara personer. Organisationshandlingar har ytterst sett sin grund i ett maktförhållande.
VAD UTMÄRKER EN ORGANISATION (ENLIGT GÖRAN AHRNE)? Grunden för alla typer av organisationer är: Tillhörighet Kollektiva resurser Regler Kontroll
EXEMPEL PÅ OLIKA TYPER AV ORGANISATIONER Företag Myndigheter Ideella föreningar Stater Politiska partier Internationella institutioner, som t.ex. WHO.
TRE CENTRALA TEMAN FÖR ORGANISATIONER Mål De mål som finns satta för organisationen. Organisationsstruktur Det sätt varpå arbetsuppgifterna fördelas på enheter och roller och hur dessa koordineras. Organisering Det sätt på vilket människor gemensamt utför en aktivitet. Denna aktivitet leder till att mål och struktur omförhandlas och förändras.
MÅL Organisationer är målstyrda. Ett universitet har t.ex. som mål att producerad ny kunskap och att undervisa. Det faktum att organisationer är målstyrda skiljer dem från andra sociala sammanslutningar såsom t.ex. vänkretsen eller familjen. Olika mål inom organisationen kan komma i konflikt med varandra. Avdelningar och grupper kan utveckla egna mål som står i konflikt med organisationens övergripande mål.
ORGANISATIONSSTRUKTUR Mintzbergs fem grundformer för organisation: Den enkla strukturen (t.ex. småföretag). Maskinbyråkratin (t.ex. snabbmatskedjor och flygbolag). Den professionella byråkratin (t.ex. universitet). Divisionsorganisationen (t.ex. ett postorderföretag eller biltillverkare). Adhocratin (t.ex. ett it-företag).
ORGANISERING Organiseringsprocesser handlar om att skapa, återskapa, tydliggöra eller modifiera strukturer och mål. För att en organisation ska uppstå och hållas vid liv krävs organisering.
SALTS MILL I SALATAIRE Införandet av aktiebolag som bolagsform (limited liability company) i Storbritannien 1856 möjliggjorde att företagen kunde växa. Kapitalisten kunde sprida sina risker och vara delägare i flera olika fabriker och företag. Denna lagstiftning kopierades runt om i Europa. I det moderna företaget var det inte regel ägaren själv som hade kontroll över verksamheten, utan en mängd chefer och förmän. Dessa nya grupper av chefer behövde en uppsättning metoder och tekniker för att kunna utföra sitt arbete. Med de stora företagen uppkom således ett behov av praktisk kunskap i administration och ledning.
F.W TAYLOR (1856-1915): SCIENTIFIC MANAGEMENT 1. Taylors fyra principer: 2. Utveckla en vetenskap om arbete 3. Urval och utbildning av arbetare 4. Arbetslön som motsvarar prestation 5. Arbetsdelning mellan företagsledare och arbetare
TAYLORS IDÉER MÖTTE MOTSTÅND FRÅN FLERA HÅLL Människor i arbetsledande funktion fruktade att Taylors scientific management skulle leda till att de ersattes av vetenskapligt skolade arbetsledare. Fabriksägarna fruktade att Taylors idéer skulle undergräva ägarnas inflytande över företaget och öka arbetsledarnas. Arbetsledarna vill gärna höja produktiviteten, men de var ovilliga att betala priset för detta, dvs. ökade löner för första klassens arbetare. Fackföreningarna motsatte sig standardiseringen av arbetet, emedan det ledde till att arbetarnas hantverkarskicklighet gick förlorad. Arbetare skrämdes av den ökade effektiviteten, emedan de fruktade att de skulle bli utan arbete i förtid.
BYRÅKRATI Under hela 1900-talet blev organisationer allt större. Små och medelstora företag köptes upp av storföretag. Dessa stora organisationer efterfrågade byråkrater/administratörer snarare än som tidigare entreprenörer. Flera författare, t.ex. ekonomen von Mises, kontrasterar byråkraten eller experten mot entreprenören. Enligt von Mises dödar byråkratin allt vad självständighet och initiativtagande heter. Samma kritik förekommer hos sociologen Robert K. Merton.
KÄNNETECKNANDE FÖR BYRÅKRATIN ENLIGT WEBER Tjänstemännen är personligen fria och lyder endast under den formella, sakliga ämbetsplikten. Utgör en permanent ämbetshierarki. Har fastställda kompetensområden för ämbetena. Är kontraktsanställda Har formella kvalifikationer. Har reglerad lön i pengar. Har ämbetet som enda eller huvudsakliga yrke. Har reglerad befordringsgång. Är personligen skilda från förvaltningsmedlen, dvs. de äger dem inte. Upprätthåller en sträng och enhetlig arbetsdisciplin.
WEBERS HANDLINGSTYPOLOGI Traditionell handling Värderationell handling Målrationell handling Affektuell handling
WEBERS JÄRNBUR Ingen vet vem som ska bo i buren i framtiden, eller om det vid slutet av denna oerhörda utveckling skall uppstå helt nya profeter, eller om det kommer att bli en mäktig pånyttfödelse av gamla tankar och ideal, eller, om ingetdera inträffar, mekaniserad förstening, garnerad med ett slags krampaktig självuppskattning. Då kunde med rätta dessa ord sägas om de sista människorna i denna kulturutveckling: Specialist utan ande, njutningsmänniska utan hjärta, och denna nolla inbillar sig ha nått ett aldrig tidigare uppnått stadium i mänsklighetens historia.
DEN INSTRUMENTELLA RATIONALITETEN Weber menade att byråkratin p g a sin rent tekniska överlägsenhet, dvs. dess förmåga att ta itu med komplexa arbetsuppgifter, gjorde den i princip oemotståndlig. Det rationella organiserandet av medlen hotar emellertid, menade han, att skymma målen. I boken Auschwitz och det moderna samhället menar den polsk-engelske sociologen Zygmunt Bauman att Förintelsen är det moderna paradigmet för den instrumentella rationaliteten. Förintelsen är enligt honom en konsekvens av en långt driven rationalisering som kännetecknas av en utvecklad och väloljad byråkrati.
BYRÅKRATIN FRÅN DEN LJUSA SIDAN ENLIGT WEBER. Det finns människor som trivs med att arbeta i byråkratier. Byråkratier är tämligen förutsägbara. De erbjuder förutsägbara karriärvägar. De begränsar godtycke och illegitim maktutövning. Byråkratin behandlar alla likvärdiga fall som lika. Man är således inte utelämnad åt någon tjänstemans godtycke. Byråkratin tar ingen hänsyn till personen som sådan. Om man har behandlas på ett felaktigt sätt finns möjlighet att överklaga. Det finns möjlighet att åberopa universella normer. I byråkratin lyder alla under lagen. Ingen står ovanför lagen, utan alla är personligen ansvariga för sina handlingar.