OLYCKSÖVERSIKT Östra Nylands Räddningsområde

OLYCKSÖVERSIKT 2012 Östra Nylands Räddningsområde

FÖRORD Den här översikten beskriver de personskador som orsakats av olyckor. Översikten bygger på den informationen som finns tillgänglig i hälsostatistiska material. Översikten ger en bild av olycksfallssituationen i olika områden samt deras relation till hela landet. Syftet med olycksöversikten är att betjäna säkerhetsplaneringen i kommuner och regioner. De första olycksöversikterna av räddningsområden gavs ut år 2008. De tidigare översikterna har vid sidan om att informera om olycksfallssituationen också gett förslag om hur förebygga de vanligaste olyckor. I fortsättningen kommer information om olyckor och förebyggande arbete finnas på webbtjänst av Institutet för hälsa och välfärd Piste tapaturmille! På adressen: www.tapaturmat.fi. Översikterna uppdateras varje år. Feedback och idéer om hur publikationen kunde vidareutvecklas kan skickas per e-post till följande adress: mirka.raback@thl.fi. Vi tackar alla som bidragit med värdefulla kommentarer i olika faser av utarbetandet av publikationen. Enheten för förebyggande av olycksfall Institutet för hälsa och välfärd 2

INNEHÅLL FÖRORD...2 1 UTNYTTJAT MATERIAL OCH DATASEKRETESS...4 2 OLYCKSFALL I FINLAND...5 3 AVGRÄNSNINGAR, OMRÅDESINDELNING OCH BEFOLKNINGSDATA...6 4 DÖDSFALL GENOM OLYCKSHÄNDELSE I OMRÅDET...8 5 OLYCKOR SOM KRÄVT INTAGNING PÅ VÅRDAVDELNING...10 6 OLYCKSFALL ENLIGT KOMMUN...21 7 PERSONSKADOR TILL FÖLJD AV RÖK, ELD OCH LÅGOR...29 3

1 UTNYTTJAT MATERIAL OCH DATASEKRETESS Materialkällor för uppgifterna om antal: Dödsfall: dödsorsaksstatistiken (källa Statistikcentralen) Vårdperioder, patienter, vårddagar: vårdanmälningsregistret (källa: Institutet för hälsa och välfärd) Tabellsiffrorna i denna rapport grundar sig på registerbaserat datamaterial. Siffrorna för vårdavdelningsperioder (vårdperioder, patienter, antalet vårddagar) samt antalen dödsfall grundar sig på övergripande material och har därmed med undantag för Åland en täckning på nästan 100 procent. För dödsfallens del är uppgifterna mycket tillförlitliga. Även om nästan all vård på vårdavdelning införs i registren är det dock bra att vid tolkningen av resultaten beakta möjliga brister som orsakats av sättet att registrera uppgifter om olycksfall. (Se figur 8, s. 18). På grund av datasekretessen har exaktheten för de minsta siffrorna i tabellerna begränsats så att det exakta värdet på kommunspecifika siffror mindre än fem har hemlighållits. För att garantera datasekretessen tillämpas följande regler (gäller endast de rapportdelar vilka behandlar information på kommunnivå eller på basis av vilka man kunde sluta sig till siffrorna på kommunnivå): (källa Statistikcentralen) Alla värden på mindre än fem (5) ersätts med beteckningen '<5'. Summorna för raderna eller kolumnerna (värdena sammanlagt eller värdena för hela området) avrundas i dessa sammanhang till närmaste tiotal. 4

2 OLYCKSFALL I FINLAND År 2010 dog 2 856 finländare i olyckor. Olycksfall och våld var den fjärde vanligaste dödsorsaken bland finländarna. Den vanligaste orsaken till olyckor med dödlig utgång är fall. Också förgiftningar är vanliga. Olycksfallen med dödlig utgång hemma och på fritiden har ökat under drygt 20 år, men under de senaste åren har trenden varit gynnsamma. Samtidigt har dödsfallen i trafiken och arbetsolyckorna hållit på att sjunka redan en längre tid (figur 1). Alkohol har ofta andel i olycksfall. Nästan var tredje som dött i en olycka har varit berusad. Dödsfall på grund av bastuhetta, förgiftning, drunkning, eldsvåda och köld inträffar för det mesta i berusad tillstånd. Antal dödsfall 3000 2500 2000 1500 1000 Hemma och på fritiden Trafiken Antal döda i arbetsolyckor (åren 2010 är en beräkning) 500 0 Figur 1. Antal dödsfall genom olyckshändelse 1986 2010, N Mer olycksinformation finns på Piste tapaturmille! -webbplatsen som administreras av Institutet för hälsa och välfärd, www.tapaturmat.fi. 5

3 AVGRÄNSNINGAR, OMRÅDESINDELNING OCH BEFOLKNINGSDATA I tabellerna och diagrammen i översikten behandlas olycksfall med dödlig utgång och olycksfall som har medfört vård på vårdavdelning på sjukhus (figur 2). Förebyggandet av dessa olycksfall borde framgå av säkerhetsplanerna. I framtiden, när vi har tillgång till uppgifter om olycksfallspatienter som fått poliklinisk behandling, kan vi få regionala uppgifter också om de olycksfall som är vanliga bland befolkningen men som sällan kräver vård på vårdavdelning och som därför tills vidare inte kan fås med i dessa rapporter. Olycksfallsskador som har behandlats polikliniskt kan leda till långa perioder av frånvaro från arbetet, återkommande smärttillstånd och betydande förfång i det dagliga livet. De kan också leda till operativa behandlingar flera år efter olycksfallet. Det är på dessa grunder som förebyggandet av bl.a. rörelsehinder har lyfts fram för att prioriteras i de nationella programmen. Rörelsehinder är vanliga bland befolkningen och har betydande samhälleliga konsekvenser, även om de ofta behandlas polikliniskt. Om man kalkylmässigt vill beräkna det sammanlagda antalet olycksfall i området kan man grovt säga att det på varje dödsfall går cirka 30 slutenvårdsfall och 200 öppenvårdsfall 2. Olycksfall som tas upp i översikten Dödsfall Vård på vårdavdelning Poliklinisk behandling Egenvård Figur 2. Olycksfall som tas upp i översikten. 2 Olyckor i siffror: en rapport om olycksutvecklingen i Sverige. Karlstad: Räddningsverket/NCO, 2007:7. Antal sidor: 242. Statistik. 6

Översikten redogör för olycksfall som har drabbat invånarna i området. Eftersom vi inte har tillgång till information om var olycksfallen har inträffat, har olycksfallen hänförts till det område där personen i fråga har sin hemkommun. Därför registreras till exempel en Kotkabos olycksfall i Lappland som ett olycksfall inom Kymmenedalens område. I tabell 1 uppräknas kommunerna i området enligt kommunindelningen 2010 samt kommunernas medelfolkmängd enligt åldersgrupperna i rapporten 3. Tabell 1. Kommuner inom området (kommunindelningen 2010) och medelfolkmängd i åldersgrupperna (2010), N. Källa: Statistikcentralen. Kommun 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80- Total Hela området 23% 3% 4% 5% 35% 15% 12% 4% 94 259 Askola 25% 2% 4% 5% 36% 15% 10% 4% 4 848 Lappträsk 18% 2% 5% 5% 30% 18% 16% 6% 2 899 Lovisa 19% 2% 4% 4% 32% 18% 15% 6% 15 657 Mörskom 21% 2% 4% 4% 31% 16% 15% 6% 2 014 Borgå 22% 3% 5% 5% 35% 15% 11% 4% 48 684 Pukkila 24% 3% 3% 3% 35% 14% 14% 5% 2 014 Sibbo 26% 3% 3% 4% 38% 13% 11% 3% 18 144 3 Tabeller med befolkningsuppgifter enligt kön finns i elektronisk form på adressen: www.thl.fi/tapaturmat/alueraportit. 7

4 DÖDSFALL GENOM OLYCKSHÄNDELSE I OMRÅDET Som informationskälla för redogörelsen för dödsfall genom olyckshändelse används Statistikcentralens statistik över dödsorsaker. I Finland görs i de flesta fall av s.k. onaturlig död en rättsmedicinsk undersökning för att fastställa dödsorsaken. Framför allt hos unga undersöks dödsorsaken till nästan 100 procent, men mer sällan hos äldre. 4 Uppgifterna om dödsorsaker kan anses vara tillförlitliga.dödsfallen genom olyckshändelse registreras i området om den förolyckade har haft sin hemkommun i området. Områdesindelningen grundar sig således inte på i vilken kommun olycksfallet har inträffat. Tabell 2. Dödsfall genom olyckshändelse i området under tioårsperioden 2010 Min 2010 enligt ålder och kön 5 6 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80- Gång- och cykeltrafik <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 Trafik, motofordon 5 5 <5 7 25 14 12 <5 Fall <5 <5 <5 <5 10 18 39 85 Drunkning <5 <5 <5 <5 13 8 <5 <5 Kvävning <5 <5 <5 <5 <5 8 <5 <5 Eldsvåda <5 <5 <5 <5 5 <5 <5 <5 Förfrysning <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 Alkoholförgiftning <5 <5 <5 <5 28 14 8 <5 Övriga förgiftningar 7 <5 <5 <5 <5 16 <5 <5 <5 Annan olycka 6 <5 <5 <5 10 7 9 <5 Totalt 20 10 10 20 120 80 90 100 Män Kvinnor Totalt Jämförelse Gång- och cykeltrafik 7 5 10 * Trafik, motofordon 62 11 70 +42% Fall 89 63 150-20% Drunkning 28 <5 30 - Kvävning 13 6 20 - Eldsvåda 7 5 10 * Förfrysning 9 <5 10 * Alkoholförgiftning 44 11 60-32% Övriga förgiftningar 9 21 8 30 - Annan olycka 26 10 40 - Totalt 310 120 430-16% 4 Lunetta P, Lounamaa A, Sihvonen S (2007): Surveillance of injury-related deaths: medicolegal and autopsy rates and trends in Finland. Injury Prevention 2007; 13:282 284 5 Av jämförelsekolumnen framgår i vilken utsträckning de konstaterade dödsfallen i området avviker från det antal dödsfall som man skulle kunna förvänta sig om mortaliteten i området var likadan som i hela Finland. Exempelvis innebär +10% att dödsfallen i området är 10 procent fler än förväntat. Bara statistiskt signifikanta avvikelser uppges. Symbolen - i tabellen anger att den skillnad som beräknats vid jämförelsen saknar statistisk signifikans. 6 Symbolen * i jämförelsekolumnen anger att ingen statistisk signifikans har beräknats för jämförelsen. Detta beror vanligen på att antalet är så litet att signifikansen inte har kunnat beräknas med tillräckligt stor tillförlitlighet Skillnaden på basis av jämförelsen kan i dylika fall således vara antingen signifikant eller inte. 7 Övriga förgiftningar är huvudsakligen läkemedels- och narkotikaförgiftningar 9 8

Gång- och cykeltrafik Trafik, motorfordon Fall Drunkning Kvävning Eldsvåda Förfrysning Annan olycka Förgiftning (orsakad av annat än alkohol) 0 20 40 60 80 100 Päihtyneiden osuus (%) Figur 3. Andelen berusade bland dödsfallen genom olyckshändelse i området under åren 2005 8 2010, %. Antalet dödsfall 0 10 20 30 40 50 60 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Trafik Fall Alkoholförgiftning Övriga förgiftningar Annan olycka Figur 4. Dödsfall genom olyckshändelse enligt dödsorsak i området 2001 2010, N. 8 På grund av ändringar i klassificeringen av berusningsuppgifterna i statistiken över dödsorsaker (2005) går gränsen i detta sammanhang vid 2005 för att säkerställa en så bra överensstämmelse som möjligt. 9

5 OLYCKOR SOM KRÄVT INTAGNING PÅ VÅRDAVDELNING Då syftet är att förhindra olycksfall och nolltolerans ställs som mål är det viktigt att följa upp antalet olycksfall och förändringarna i detta. I det här avsnittet ingår uppgifterna för hela räddningsområdet. Det är också bra att jämföra olika områden sinsemellan. På så sätt kan man få en uppfattning om var man i första hand borde sätta in det förebyggande arbetet. Avsnitt 6 redogör för olycksrelaterade uppgifter om kommunerna i räddningsområdet indelade enligt olycksfallstyp, åldergrupp och kön. Vårddagar, vårdperioder och patienter De nationella informationssystemen täcker för närvarande vården på sjukhusens vårdavdelningar (vårdanmälningsregistret). Inom informationssystemet tillämpas det internationella klassificeringssystemet. I fråga om vård på sjukhus kan man i samtliga fall gallra ut vård på grund av behandling av skador. Skador kan uppstå vid olycksfall eller till följd av våld eller vara självförvållade. Eftersom materialet med uppgifter om slutenvård på sjukhus inte alltid anger om en skada har uppstått i samband med olycksfall eller våld, har man i nyckeltalen räknat samman uppgifterna om vård till följd av olycksfall och våld. I merparten (ca 85 %) av fallen har vården dock föranletts till följd av olycksfall. Fall, 75 år fyllda Tusen vårddagar 0 2 4 6 8 10 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Fall, yngre än 75 år Trafik, motorfordon Gång- och cykeltrafik Eldsvåda Övriga förgiftningar Förfrysning Kvävning Drunkning Alkoholförgiftning Figur 5. Vårddagar i området till följd av olycksfall och våld 2001 2010, i tusen dagar. 10

Tabell 3. Vårdperioder i området till följd av olycksfall och våld under tioårsperioden 2001 2010 enligt skadetyp, ålder och kön, N Män 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80- Totalt Gång- och cykeltrafik 85 7 15 8 110 59 36 8 330 Trafik, motorfordon 181 65 89 84 308 69 53 16 870 Fall 557 87 210 161 1 562 823 1 030 777 5 210 Drunkning 6 <5 <5 <5 <5 <5 5 <5 20 Kvävning 5 <5 <5 <5 8 <5 <5 <5 20 Eldsvåda 8 5 <5 5 25 17 7 <5 70 Förfrysning <5 <5 <5 <5 5 9 5 <5 20 Förgiftning 21 <5 <5 <5 11 7 9 7 60 (orsakad av annat än alkohol) Alkoholförgiftning 12 <5 <5 <5 6 <5 <5 <5 20 Annan olycka 329 99 208 151 1 025 497 564 364 3 240 Totalt 1 200 270 530 410 3 060 1 490 1 710 1 180 9 850 Kvinnor 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80- Total Gång- och cykeltrafik 35 <5 7 <5 51 27 65 9 200 Trafik, motorfordon 58 27 36 28 119 40 49 13 370 Fall 330 26 47 48 836 628 1 504 2 411 5 830 Drunkning 5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 10 Kvävning <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 10 Eldsvåda 5 <5 <5 <5 18 <5 5 <5 40 Förfrysning <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 10 Förgiftning 17 <5 <5 <5 8 6 <5 15 50 (orsakad av annat än alkohol) Alkoholförgiftning 14 <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 20 Annan olycka 188 23 67 64 619 293 461 197 1 910 Totalt 660 80 160 150 1 660 1 000 2 090 2 650 8 440 Totalt 1 860 350 690 560 4 720 2 490 3 800 3 830 18 290 11

Karta 1. Vårdperioderna på grund av skador och förgiftningar i kommunerna i området jämfört med hela landet 2006 2010. Karta: Lantmäteriverkets översiktskarta 1:4 500 000, 2011. Kartan följer regionförvaltningsgränserna och omfattar även vattenområden. 616 504 407 18 434 Jämförelsetal, % -29... -20-19... -10-9... -5-4... +4 753 638 Kodnummer Kommun Kodnummer Kommun 18 Askola 407 Lappträsk 434 Lovisa 504 Mörskom 638 Borgå 616 Pukkila 753 Sibbo 12

Tabell 4. Till följd av olycksfall och våld behandlade patienter i området under tioårsperioden 2001 2010 enligt skadetyp, ålder och kön, N. Män 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80- Totalt Gång- och cykeltrafik 72 6 11 8 84 36 25 7 250 Trafik, motorfordon 140 53 62 60 226 47 38 9 620 Fall 461 75 173 134 1 147 543 545 374 3 370 Drunkning 6 <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 20 Kvävning <5 <5 <5 <5 5 <5 <5 <5 20 Eldsvåda 6 <5 <5 <5 15 10 5 <5 50 Förfrysning <5 <5 <5 <5 <5 <5 5 <5 10 Förgiftning 20 <5 <5 <5 11 7 9 6 60 (orsakad av annat än alkohol) Alkoholförgiftning 12 <5 <5 <5 6 <5 <5 <5 20 Annan olycka 281 87 161 139 836 375 358 149 2 330 Totalt 940 210 380 320 2 090 930 880 480 5 990 Kvinnor 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80- Total Gång- och cykeltrafik 32 <5 7 <5 33 22 45 9 150 Trafik, motorfordon 49 20 31 16 83 30 32 7 260 Fall 286 25 44 41 684 449 820 1 107 3 360 Drunkning <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 10 Kvävning <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 10 Eldsvåda <5 <5 <5 <5 6 <5 <5 <5 20 Förfrysning <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 Förgiftning 16 <5 <5 <5 8 6 <5 13 50 (orsakad av annat än alkohol) Alkoholförgiftning 14 <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 20 Annan olycka 164 22 58 58 528 233 325 147 1 510 Totalt 550 70 130 110 1 270 680 1 110 1 190 4 950 Totalt 1 490 280 510 430 3 350 1 620 1 990 1 670 10 940 13

Tabell 5. Vårddagar i området till följd av olycksfall och våld under tioårsperioden 2001 2010 enligt skadetyp, ålder och kön, N. Män 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80- Totalt Gång- och cykeltrafik 171 14 36 27 976 799 642 230 2 900 Trafik, motorfordon 843 298 541 570 2 038 616 299 111 5 320 Fall 895 177 462 705 7 596 6 220 15 067 13 115 44 240 Drunkning 22 <5 <5 <5 <5 5 86 <5 120 Kvävning 5 <5 <5 <5 37 17 <5 323 390 Eldsvåda 80 32 17 8 260 157 65 9 630 Förfrysning <5 <5 <5 <5 11 37 23 <5 80 Förgiftning 22 <5 5 <5 16 11 48 26 130 (orsakad av annat än alkohol) Alkoholförgiftning 12 <5 <5 <5 16 <5 <5 <5 30 Annan olycka 730 257 591 351 3 131 2 201 4 616 13 295 25 170 Totalt 2 780 790 1 650 1 660 14 080 10 070 20 850 27 110 78 990 Kvinnor 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80- Total Gång- och cykeltrafik 50 11 9 <5 235 102 1 037 230 1 680 Trafik, motorfordon 150 194 72 368 644 458 315 94 2 300 Fall 448 42 78 121 2 352 3 464 22 621 53 665 82 790 Drunkning 12 <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 20 Kvävning <5 <5 <5 <5 7 6 <5 <5 20 Eldsvåda 54 <5 <5 <5 272 <5 92 11 430 Förfrysning <5 <5 <5 <5 <5 54 <5 <5 60 Förgiftning 25 <5 <5 <5 17 12 11 74 140 (orsakad av annat än alkohol) Alkoholförgiftning 15 <5 <5 6 <5 <5 <5 <5 30 Annan olycka 282 28 140 185 1 953 1 309 2 744 1 624 8 270 Totalt 1 040 280 300 680 5 480 5 410 26 820 55 700 95 720 Totalt 3 820 1 070 1 960 2 350 19 570 15 470 47 670 82 810 174 710 14

Antalet intagna patienter under ett års tid är mindre än antalet vårdperioder som har inletts under året. Detta beror på att vissa skador kräver sjukhusvård flera gånger. Ofta flyttas patienter dessutom för fortsatt vård och behandling från till exempel ett universitetscentralsjukhus till ett regionsjukhus eller till en vårdavdelning vid en hälsocentral. Lukumäärä 0 500 1000 1500 2000 Vårdperioder Patienter 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Figur 6. På grund av olycksfall och våld orsakade vårdperioder och behandlade patienter i området 2001 2010, N. 15

Vård- och behandlingspraxisen förändras. Vårdperioderna förkortas, och en del av de fall som tidigare krävde slutenvård sköts numera polikliniskt inom öppenvården. För äldre personer är vårdperioderna ofta långa med flera avbrott för kortare vårdperioder hos olika vårdgivare. Vårdperiodens längd avslöjar således inte direkt hur allvarlig en skada är. I vilket fall som helst illustrerar antalet/andelen långa vårdperioder utvecklingen för de allvarliga olycksfallen. Prosenttia (%) 0 10 20 30 40 50 1 dag 2-7 dagar 8 dagar eller mer 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Figur 7. Fördelningen av vårdperioder i området till följd av olycksfall och våld enligt vårdperiodens längd 2001 2010, %. Tabell 6. Antal vårdperioder i området till följd av olycksfall och våld under tioårsperioden 2001 2010 enligt skadetyp och vårdperiodens längd, N. 1 dag 2-7 dagar 8- dagar Totalt % Gång- och cykeltrafik 233 188 105 526 3 Trafik, motorfordon 559 460 216 1 235 7 Fall 3 650 4 574 2 813 11 037 60 Drunkning 17 5 3 25 0 Kvävning 21 7 4 32 0 Eldsvåda 28 43 37 108 1 Förfrysning 7 15 4 26 0 Förgiftning (orsakad av annat än alkohol) 73 35 8 116 1 Alkoholförgiftning 31 8 0 39 0 Annan olycka 2 360 1 872 917 5 149 28 Totalt 6 979 7 207 4 107 18 293 100 16

Tabell 7. Sjukhus där invånarna i området vårdats 2010, N. Minst 10 patienter 2010, vårddagarna har räknats från årets början. En serviceproducent kan ha flera verksamhetsställen, ytterligare information finns på adressen http://www.stakes.fi/sv/tilastot/verksamhetsenheter/hilmokoder.htm Serviceproducent Vårdperioder Patienter Vårddagar Vårddagar / Vårdperioder 40401 - PORVOON SAIRAANHOITOALUE / PORVOON SAIRAALA 855 757 2 429 2.8 50200 - HELSINGIN YLIOPISTOLLINEN KESKUSSAIRAALA 419 358 1 730 4.1 40318 - PÄIJÄT-HÄMEEN KESKUSSAIRAALA 68 59 238 3.5 90426 - PORVOON SOSIAALI- JA TERVEYSKESKUS / TERVEYDENHUOLTO 127 115 5 691 41.2 90332 - LOVIISAN TERVEYSKESKUS/TARKENTAMATON 165 123 3 344 20.3 40314 - KYMENLAAKSON KESKUSSAIRAALA 40 35 146 3.7 60738 - LÄÄKÄRIKESKUS ARS MEDICINA 65 65 65 1.0 90497 - SIPOON TERVEYSKESKUS 71 43 3 314 40.9 60611 - DIACOR SAIRAALA 45 44 45 1.0 60702 - SAIRAALA LASERI OY 41 40 41 1.0 60605 - DEXTRA MUNKKIVUOREN LÄÄKÄRIKESKUS OY:N SAIRAALA 34 32 34 1.0 60626 - SAIRAALA MEHILÄINEN HELSINKI 32 31 32 1.0 90734 - ARTJÄRVEN SOSIAALITOIMISTO 25 22 521 20.0 60613 - INVALIDISÄÄTIÖ/SAIRAALA ORTON 22 17 30 1.4 40312 - MIKKELIN KESKUSSAIRAALA 40426 - HYVINKÄÄN SAIRAANHOITO-ALUE/ HYVINKÄÄN SAIRAALA 1 1 1 1.0 60621 - INVALIDILIITON KÄPYLÄN KUNTOUTUSKESKUS /SYNAPSIA 10 10 273 24.8 40404 - KUUSANKOSKEN ALUESAIRAALA 1 1 1 1.0 50290 - TAMPEREEN YLIOPISTOLLINEN SAIRAALA 60617 - KAUNIALAN SOTAVAMMASAIRAALA 24 7 2 093 74.8 40415 - VÄSTRA NYLANDS SJUKVÅRDSOMRÅDE / VÄSTRA NYLANDS SJUKHUS 1 1 1 1.0 17

Olycksfallstyper Genom att dela in vårdperioderna enligt bakgrundsvariabler kommer man närmare de befolkningsgrupper och olycksfallsplatser där de förebyggande åtgärderna borde sättas in. I tabellerna och diagrammen över sjukhusvården saknas uppgifter om patienter som behandlats polikliniskt; därför är bara försiktiga tolkningar möjliga. Finländarna råkar varje år till exempel ut för 300 000 idrotts- och motionsrelaterade olycksfall, som oftast behandlas polikliniskt och därför inte syns i siffrorna i rapporten. Olycksfallstypen anger aktiviteten i anslutning till olycksfallet eller olycksplatsen. Att utnyttja den nationella statistiken kompliceras, om ett sjukhus har låtit bli att ange olycksfallstypen eller har registrerat uppgiften i kategorin "annat eller icke specificerat olycksfall", som ger dåligt med information för det förebyggande arbetet. De två sist nämnda kategorierna är fortfarande för stora. Med tanke på det förebyggande arbetet vore det viktigt med bättre kvalitet på uppgifterna från sjukhusen. Aktörerna inom såväl det förebyggande arbetet som inom hälso- och sjukvården borde hålla samråd om materialet. Numera registrerar flera sjukhus uppgifterna dock noggrannare än vid millennieskiftet. Prosenttia (%) 0 10 20 30 40 50 Registrerad som annan eller icke specificerad, hela landet Registrerad som annan eller icke specificerad, räddningsområdet Olyckstyp icke registrerad, hela landet Olyckstyp icke registrerad, räddningsområdet 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Figur 8. Registreringsaktivitet för olycksfallstyp i området respektive hela landet 1999 2010, %. 18

Diagrammet nedan visar hur de olycksfall som invånarna i området har råkat ut för fördelar sig på olycksfall i hemmet, idrotts- och motionsrelaterade olycksfall och olycksfall på trafikområde, i arbete eller på daghem/i skola (figur 9). Sjukhuset registrerar uppgiften i samband med vården av en patient. Figur 10 på nästa sida beskriver samma situation för hela landets del. Antal 0 200 400 600 Olycksfall I hemmet Annat fritidsolycksfall Trafik Registrerad som annan eller icke specificerad Idrotts- eller motionsevenemang Arbetsolycksfall eller arbetsrelaterad yttre faktor Icke registrerad Olycksfall på sjukhus eller yttre faktor med anknytning till sjukhusförhållanden Olycksfall i skola eller på daghem 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Figur 9. Olycksfallstyper i området 1999 2010, N. 19

Antal 0 10000 20000 30000 40000 Olycksfall I hemmet Annat fritidsolycksfall Registrerad som annan eller icke specificerad Trafik Idrotts- eller motionsevenemang Arbetsolycksfall eller arbetsrelaterad yttre faktor Icke registrerad Olycksfall på sjukhus eller yttre faktor med anknytning till sjukhusförhållanden Olycksfall i skola eller på daghem 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Figur 10. Olycksfallstyper i hela landet 1999 2010, N Tabell 8. Av olycksfall orsakade vårdperioder enligt olycksfallstyp i området 1999 2010 Icke registerad olyckstyp 2 450 Trafik 2 104 Olycksfall i hemmet 6 632 Idrotts- eller motionsevenemang 911 Andra olycksfall i fritiden 4 649 Olycksfall på sjukhus eller extern faktor med anknytning till sjukhusförhållanden 472 Arbetsolycksfall eller arbetsrelaterad extern faktor 1 040 Olycksfall i skola eller på daghem 168 Annan eller icke specificerad olyckstyp 1 996 20

6 OLYCKSFALL ENLIGT KOMMUN Åldersstrukturen hos invånarna i området påverkar antalet olycks- och våldsfall. Skillnaderna kan bero också på andra faktorer, såsom sysselsättning, leder för gång-, cykel- och mopedtrafik, de lokala arbetsgivarnas försorg om arbetarskyddet, omfattningen av den säkerhetsrådgivning som fåtts under livstiden och alkoholbruk. I regel kan sådana bakgrundsfaktorer som orsakar regionala skillnader inte beaktas i jämförelsetalen. Vid utformningen av målen för det lokala säkerhetsarbetet är det dock skäl att ventilera vilka faktorer som förklarar skillnaderna. Om man vill studera huruvida de regionala siffrorna avviker från det som kunde förväntas utifrån siffrorna för hela landet, kan skillnader som beror på ålders- och könsstrukturen beaktas med hjälp av standardisering. Som metod har använts indirekt standardisering. Vid indirekt standardisering räknar man först ut det förväntade antalet händelser i området utifrån antagandet att händelsefrekvensen (t.ex. dödligheten) i området enligt ålder och kön är densamma som i hela landet Därefter jämförs det faktiska antalet konstaterade med det förväntade antalet händelser i området. Metoderna beskrivs närmare i en metodredogörelse som finns på nätet 9. Exempel 1: Om en siffra i en tabell åtföljs av procenttalet +10 %, innebär det att det i området inträffar 10 procent mer händelser av denna typ än förväntat. Exempel 1.1: I tabellen med uppgifter om antalet vårdperioder anges i kolumnen "trafikolyckor" "712-27 %". Tolkning: Kommuninvånarna har haft 712 vårdperioder som registrerats som orsakade av trafikolyckor, vilket är 27 procent mindre än förväntat utifrån siffrorna för hela landet. Exempel 1.2: I kolumnen med uppgifter om antalet vårddagar anges "6 539 +33 %". Tolkning: Under observationsperioden har kommuninvånarna haft 6 539 vårddagar, vilket är 33 procent mer än förväntat utifrån siffrorna för hela landet. Exempel 2: Om en siffra i en tabell inte åtföljs av ett procenttal, utan i stället av symbolen -, innebär det att avvikelsen från det förväntade antalet är så liten att den inte i tillräckligt hög grad överstiger den förväntade slumpmässiga variationen (dvs. avvikelsen är inte statistiskt signifikant). Anmärkning 1: Även om skillnaden i förhållande till det förväntade antalet är statistiskt signifikant, är det bra att ventilera hur stor praktisk betydelse den har. Statistisk signifikans innebär inte (alltid) praktisk signifikans. Om antalet vårdperioder är 15, väger 100 procent mer än förväntat inte nödvändigtvis lika mycket som 50 procent mer än förväntat när antalet uppgår till 15 000 vårdperioder. Anmärkning 2: Om en siffra i en tabell åtföljs av symbolen *, innebär det att den statistiska signifikansen inte har kunnat beräknas på ett tillförlitligt sätt. Då är det vanligen fråga om ett litet antal observationer eller små befolkningsmängder. 9 http://www.thl.fi/tapaturmat/alueraportit -> menetelmäseloste (på finska) 21

Tabell 9. Antal vårdperioder, patienter, vårddagar och dödsfall till följd av olyckshändelse och våld 10 11 12 under femårsperioden 2006 2010 Kommun Vårdperioder Patienter Vårddagar Vårddagar/ Vårdperioder Dödsfall Hela området 10 530-9% 6 590-8% 95 410-8.9 310-16% Askola 410-27% 309-12% 1 341-71% 3.3 20 - Lappträsk 400-226 - 3 542-8.8 14 - Lovisa 2 080-1 172-10% 21 377-10.0 62 - Mörskom 280-182 - 2 484-8.7 11 * Borgå 5 340-7% 3 337-7% 44 382-8.2 153-15% Pukkila 230-162 - 1 940 * 8.2 6 * Sibbo 1 800-16% 1 215-11% 20 339-11.0 42-38% 10 Procenttalen i tabellen anger situationen jämfört med hela landet (se s. 26). 11 Symbolen * i tabellen anger att jämförelsens statistiska signifikans inte har beräknats. Detta beror vanligen på att antalet är mycket litet och att det då inte har gått att tillräckligt tillförlitligt beräkna signifikansen i anslutning till jämförelsetalet. I sådana fall kan skillnaden på basis av jämförelsen vara signifikant eller sakna signifikans. 12 Symbolen - i tabellen anger att jämförelseresultatet saknar statistisk signifikans. 22

Tabell 10. Antal vårdperioder till följd av olycksfall och våld enligt olyckstyp under femårsperioden, 13 14 15 2006 2010. Kommun Trafikolycka Fallolycka Våld (självförvållat eller förvållat av någon annan) Annan olycka Ingen registrerad uppgift Hela området 910-5 800 +5% 400-22% 2 930-14% 490-59% 10 530-9% Askola 51 +71% 183-30% 23 * 125-25 - 410-27% Lappträsk 41 * 208-14 * 113-19 * 400 - Lovisa 153-1 269 +15% 43-33% 551-68 -64% 2 080 - Mörskom 34 * 137-9 * 89-14 * 280 - Borgå 463-2 934 +9% 262-1 460-14% 219-63% 5 340-7% Pukkila 20 * 115-7 * 69-21 * 230 - Sibbo 144-957 - 45-43% 523-19% 126-41% 1 800-16% Total 13 Procenttalen i tabellen anger situationen jämfört med hela landet (se s. 26). 14 Symbolen * i tabellen anger att jämförelsens statistiska signifikans inte har beräknats. Detta beror vanligen på att antalet är mycket litet och att det då inte har gått att tillräckligt tillförlitligt beräkna signifikansen i anslutning till jämförelsetalet. I sådana fall kan skillnaden på basis av jämförelsen vara signifikant eller sakna signifikans. 15 Symbolen - i tabellen anger att jämförelseresultatet saknar statistisk signifikans. 23

Tabell 11. Antal vårdperioder till följd av omkullfallande eller fall under femårsperioden, 16 17 18 2006 2010. Kommun Fall på is eller i snö Fall på samma plan Fall i eller från trappa Annat fall eller hopp Icke specifiserat fall Hela området 590-3 950-210 - 490-560 +22% 5 800 +5% Askola 24 +69% 103-40% 6 * 26 * 24 +82% 180-30% Lappträsk 19 * 144-8 * 21 * 15 * 210 - Lovisa 122-917 +16% 44-80 - 104 +30% 1 270 +15% Mörskom 7 * 89-13 * 10 * 18 * 140 - Borgå 314 +14% 1 966-100 - 243-307 +36% 2 930 +9% Pukkila 7 * 79-6 * 15 * 8 * 120 - Sibbo 99-652 - 30-93 - 83-960 - Totalt 16 Procenttalen i tabellen anger situationen jämfört med hela landet (se s. 26). 17 Symbolen * i tabellen anger att jämförelsens statistiska signifikans inte har beräknats. Detta beror vanligen på att antalet är mycket litet och att det då inte har gått att tillräckligt tillförlitligt beräkna signifikansen i anslutning till jämförelsetalet. I sådana fall kan skillnaden på basis av jämförelsen vara signifikant eller sakna signifikans. 18 Symbolen - i tabellen anger att jämförelseresultatet saknar statistisk signifikans. 24

Tabell 12, Antal vårdperioder till följd av olycksfall enligt olycksfalltyp under femårsperioden, 19 20 21 2006 2010. Kommun Olycksfall i hemmet Idrotts- eller motionsolycka Andra olyckor under fritiden Arbetsolycksfall eller arbetsrelaterad extern faktor Annan olycka Ingen registrerad uppgift Hela området 3 170-470 - 2 950 +22% 500 +14% 3 010-37% 440-11% 10 530-9% Askola 70-43% 19-148 +29% 33 +84% 117-46% 20 * 410-27% Lappträsk 132-6 * 99 +33% 26 * 113-27% 19 * 400 - Lovisa 781 +26% 72 * 473-81 - 583-32% 94-2 080 - Mörskom 95 - <5 * 55-20 * 106 - <5 * 280 - Borgå 1 549 +8% 272 +26% 1 633 +35% 237-1 487-38% 160-33% 5 340-7% Pukkila 68-7 * 41-15 * 96-5 * 230 - Sibbo 470-90 - 498-90 - 512-43% 135 +50% 1 800-16% Totalt 19 Procenttalen i tabellen anger situationen jämfört med hela landet (se s. 26). 20 Symbolen * i tabellen anger att jämförelsens statistiska signifikans inte har beräknats. Detta beror vanligen på att antalet är mycket litet och att det då inte har gått att tillräckligt tillförlitligt beräkna signifikansen i anslutning till jämförelsetalet. I sådana fall kan skillnaden på basis av jämförelsen vara signifikant eller sakna signifikans. 21 Symbolen - i tabellen anger att jämförelseresultatet saknar statistisk signifikans. 25

Tabell 13. Antal vårdperioder till följd av olycksfall och våld HOS MÄN enligt ålder under 22 23 24 femårsperioden 2006 2010. Kommun 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80- Totalt Hela området 640-13% 110-320 +24% 280-1 820-15% 930-910 - 750 +26% 5 760-6% Askola 40-8 * 16-16 * 111-27 -50% 43 - <5-84% 270-12% Lappträsk 12-5 * 9 * 13 * 41-32% 45-34 - 57 +77% 220 - Lovisa 77-25% 16-57 * 37-260 -23% 195-260 - 245 +59% 1 150 - Mörskom 7-55% <5 * 14 * 5 * 58-19 - 31-31 * 170 - Borgå 348-60 - 166-175 +22% 950-12% 491-375 -18% 326 +28% 2 890 - Pukkila 16 - <5 * <5 * <5 * 42-27 - 20-20 * 130 - Sibbo 140-19% 20-51 - 31-358 -22% 128-26% 146-65 -32% 940-21% 22 Procenttalen i tabellen anger situationen jämfört med hela landet (se s. 26). 23 Symbolen * i tabellen anger att jämförelsens statistiska signifikans inte har beräknats. Detta beror vanligen på att antalet är mycket litet och att det då inte har gått att tillräckligt tillförlitligt beräkna signifikansen i anslutning till jämförelsetalet. I sådana fall kan skillnaden på basis av jämförelsen vara signifikant eller sakna signifikans. 24 Symbolen - i tabellen anger att jämförelseresultatet saknar statistisk signifikans. 26

Tabell 14. Antal vårdperioder till följd av olycksfall och våld HOS KVINNOR enligt ålder under 25 26 27 femårsperioden 2006 2010. Kommun 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80- Totalt Hela området 360-20% 50-110 - 100-1 040-14% 640-14% 1 010-16% 1 470-4 780-12% Askola 19 - <5 * 5 * <5 * 52-20 -40% 20-61% 25-64% 140-44% Lappträsk 12 - <5 * <5 * <5 * 25-22 - 36-79 - 180 - Lovisa 48-11 * 10-6 -61% 159-15% 125-251 - 327-940 -11% Mörskom 8 * <5 * <5 * 6 * 18-24 - 27-31 -38% 120 - Borgå 166-27% 36-88 - 65-527 -15% 341-494 -14% 730-2 450-10% Pukkila 10 - <5 * <5 * <5 * 21-10 - 19-34 - 100 - Sibbo 93 - <5-75% 7-48% 14-235 - 100-23% 160-21% 244-860 -11% 25 Procenttalen i tabellen anger situationen jämfört med hela landet (se s. 26). 26 Symbolen * i tabellen anger att jämförelsens statistiska signifikans inte har beräknats. Detta beror vanligen på att antalet är mycket litet och att det då inte har gått att tillräckligt tillförlitligt beräkna signifikansen i anslutning till jämförelsetalet. I sådana fall kan skillnaden på basis av jämförelsen vara signifikant eller sakna signifikans. 27 Symbolen - i tabellen anger att jämförelseresultatet saknar statistisk signifikans. 27

Kostnader för sjukhusvård Långa vårdperioder som bildar vårdkedjor utgör en betydande ekonomisk börda för kommunerna. De flesta patienter som har råkat ut för olycksfall eller våld vårdas inom en kirurgisk specialitet. År 2006 varade vårdperioderna inom kirurgiska specialiteter i Finland i medeltal 3,5 dygn. Kostnaderna för en vårdperiod inom en kirurgisk specialitet uppgick till i medeltal 3 117 euro. 28 Siffrorna i tabellen utgör uppskattningar som grundar sig på vårdkostnaderna enligt diagnosgrupp beräknade enligt uppgifterna för hela Finland. Siffrorna anger således inte direkt det faktiska kostnadsutfallet i området, men ger antydningar om storleken på kostnaderna. Mer information om de beräkningsmetoder som tillämpats finns i metodrapporten från projektet PERFECT 29. Det bör också beaktas att det i siffrorna ingår bara den specialiserade sjukvårdens andel; en betydande del av olycksfallskostnaderna uppkommer inom primärvården och i form av sjukfrånvaro. Tabell 15. Kostnader för vårdperioder till följd av olycksfall och våld 2010. Område Kostnader för vårdperioder (tusen euro) Område Kostnader för vårdperioder (tusen euro) Hela Finland 640 065 Hela räddningsområdet 9 461 Askola 208 Lappträsk 367 Lovisa 1 865 Mörskom 341 Borgå 4 510 Pukkila 169 Sibbo 2 001 28 Hujanen T, Kapiainen S, Tuominen U, Pekurinen M (2008): Terveydenhuollon yksikkökustannukset Suomessa vuonna 2006. Stakesin työpapereita 3/2008. 29 Peltola M, Juntunen M, Häkkinen U, Linna M, Rosenqvist G, Seppälä T, Sund R: PERFECT-Menetelmäraportti, Terveyden ja hyvinvoinnin laitos 2/2009 http://info.stakes.fi/perfect/fi/tilastotuotteet/index.htm 28

7 PERSONSKADOR TILL FÖLJD AV RÖK, ELD OCH LÅGOR De brandrelaterade uppdragen står för en väsentlig del av räddningsverkens vardag. I detta avsnitt behandlas personskador till följd av rök, eld eller lågor 30 i hela Finland i samband med olycksfall med dödlig utgång eller olycksfall som lett till åtminstone intagning på vårdavdelning vid sjukhus (inkl. dagkirurgisk behandling). Figur 11 illustrerar dessutom med hjälp av en tidsserie antalet vårddagar och patienter till följd av brandrelaterade olycksfall i området under tioårsperioden 2001 2010 I Finland omkom 50 140 personer per år i brandrelaterade olycksfall 1952 2007 31. Vid sidan av dödsfallen intas varje år mångfaldigt fler på sjukhus. Antalet skadade och omkomna och antalet nödvändiga vårddagar till följd av rök och eld varierar enligt ålder och kön. I rapporten har inte personskador som behandlats inom öppenvården kunnat beaktas, men det är allmänt känt att antalet överstiger de antal som anges i denna rapport. Tabell 16. Omkomna i bränder per åldersgrupp i hela landet 2007 2009 respektive 2010, totalantal (N) och totalantalen i relation till en miljon invånare per år (N/inh). Källa: Kokki E (2011): Palokuolemat ja ihmisen pelastamiset tulipaloissa 2007 2010. Serie B: Forskningsrapporter 3/2011. Räddningsinstitutet. Åldersgrupper Omkomna i bränder 2007-2009 Omkomna i bränder 2010 N N / inh N N / inh 0-9 3 1.7 1 1.7 10-19 10 5.2 1 1.6 20-29 12 6.0 6 9.0 30-39 21 10.8 2 3.1 40-49 42 18.7 16 21.7 50-59 73 30.8 15 19.6 60-69 81 44.8 20 30.5 70-79 34 28.8 10 24.7 80-89 20 33.5 9 41.7 90+ 2 22.0 0 0.0 Totalt 299 18.8 80 14.9 30 Avsikten med uttrycket är att göra skillnad gentemot egentliga byggnadsbränder, eftersom informationen i hälsooch sjukvårdens register i huvudsak anger skademekanismen men sällan olycksplatsen. Siffrorna anger således inte enbart antalet skadade i byggnadsbränder utan antalet personskador för vilka rök, eld eller lågor har uppgetts som orsak. 31 Kokki E, Jäntti J (2009): Vakavia henkilövahinkoja aiheuttaneet tulipalot 2007 2008. Serie B: Forskningsrapporter 2/2009. Räddningsinstitutet. 29

Tabell 17. Vårdperioder till följd av rök, eld och lågor för män respektive kvinnor per åldersgrupp i hela landet 2001 2010, N Åldersgrupper Män Kvinnor Totalt 0-9 158 62 220 10-19 390 69 459 20-29 411 82 493 30-39 429 89 518 40-49 574 169 743 50-59 582 193 775 60-69 350 165 515 70-79 192 113 305 80-89 76 103 179 90+ 6 18 24 Yhteensä 3 168 1 063 4 231 Tabell 18. Vårddagar till följd av rök, eld och lågor för män respektive kvinnor per åldersgrupp i hela landet 2001 2010, N Åldsgrupper Män Kvinnor Totalt 0-9 729 187 916 10-19 2 758 344 3 102 20-29 3 003 640 3 643 30-39 3 848 594 4 442 40-49 5 753 1 659 7 412 50-59 6 091 1 909 8 000 60-69 4 125 1 812 5 937 70-79 2 749 1 441 4 190 80-89 521 1 092 1 613 90+ 175 139 314 Yhteensä 29 752 9 817 39 569 Vårddagar 0 50 100 150 200 Vårddagar 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Figur 11. Vårddagar till följd av rök, eld och lågor i området 2001 2010. 30