...när något behöver göras Godkända av stadsbyggnadsnämnden oktober 2005
Radhus där en ägare bibehållit originaluttryck i putsad fasad med treluftsfönster medan grannen ändrat indelning (tvåluftsfönster), ändrat nischens djup samt hela fasadens uttryck. Denna skrift om fönster handlar inte om val av fönster vid nybyggnation. Den handlar i stället om när något måste göras åt befintliga fönster på hus. Vilka val står fastighetsägare inför? Vilka betydande faktorer skall tas i beaktande innan beslut fattas? Dessa riktlinjer gäller för vanliga fönster. Glaspartier, butiksfönster och fönster i takkupor står inför samma frågeställningar varför riktlinjerna principiellt kan användas även till dessa. Skriften har utarbetats av Anna Thulin, konsulterande arkitekt, i samarbete med Christer Liljemark och Malin Backman på Malmö stadsbyggnadskontor. Tidigare inåtgående sidohängda originalfönster utbytta mot livlösa pivåfönster med lösa spröjs och utanpåliggande mittpost. Sammanfattning av riktlinjerna, se sidan 11.
Inledning Fönstret speglar husets själ på samma sätt som ögonen speglar människans, det berättar om var huset hör hemma i bebyggelsehistorien och det bidrar starkt till fasadens och gaturummets karaktär. Ett ingrepp på fönstren är lite tillspetsat en förvrängning av historien. Utformningen av ett hus har föregåtts av en mängd medvetna val gjorda i ett speciellt sammanhang. Varje hus har sin egen utgångspunkt, sin särart, som fönstren är en viktig del av, därav mångfalden. Fönstret ska inte bara släppa in ljus och förmedla utblick så vi kan orientera oss, utan dessutom släppa in frisk luft och fågelkvitter. Att reducera fönstret till en byggteknisk bagatell vore ett stort misstag. Sedan 70-talets energikris har dessvärre fönstret alltmer reducerats till en teknisk lösning, ett isolerat byggelement utan relation till sin omgivning. De estetiska värdena har tillsammans med människans behov av ljus ansetts sekundära. Just denna inställning har lett till att gamla originalfönster i trä, som ansetts vara otidsenliga energislösare, bytts ut mot modernare fönster. Många av de här bytena har skett på ett okänsligt sätt, utan hänsyn till husets ursprungskaraktär. Konsekvenserna får vi leva med tills det är dags för nästa fönsterbyte. I takt med en ökad bebyggelsehistorisk medvetenhet och ett ökat intresse för den byggda miljön ur en estetisk synvinkel har den här inställningen dock ändrats något på senare tid. På följande sidor redovisas de olika faktorer som var för sig eller gemensamt påverkar intrycket av fönstret och därmed i förlängningen också intrycket av hela huset. Renovering Stadsbyggnadskontoret förordar alltid att gamla fönster ska bevaras och renoveras. Riktigt gamla fönster har oftast mycket god virkeskvalitet till skillnad från nya, även om det går att få även bra nytillverkade träfönster. Och, om virkeskvaliteten är god i de gamla fönstren så går det för det mesta att rädda även de till synes mest illa åtgångna fönster åt eftervärlden. Vid en inledande besiktning bedöms vilket renoveringsbehov fönstret har. Det kan vara ommålning eller omkittning. I begreppet underhåll ingår även då delar av virket byts ut eller då rostiga hörnjärn, beslag och gångjärn byts ut eller behandlas. Ofta är fönstren i en fastighet i olika skick beroende på i vilket väderstreck fasaden ligger. Söderfönster kräver generellt ett mer frekvent underhåll än ett fönster mot norr. Om ett byte trots allt måste ske, räcker det kanske med att något enstaka av husets alla fönster byts ut? Nya tillägg ska vara originalfönstren så trogna i utförande som möjligt. Om inte originalfönstren haft ett kontinuerligt underhåll lockas tyvärr många att köpa nya för huset opassande fönster. Om fönstren istället räddas av fönsterhantverkare bibehålls byggnadens kulturhistoriska värde och en mer långsiktig ekonomi uppnås. Fönsterrenovering är långtifrån ett bortglömt kapitel. Riksantikvarieämbetet har gett ut en skrift Fönster, historik och råd vid renovering. Fönsterhantverkare finns under rubriken Fönster i gula sidorna. Nytillverkade gångjärn och hörnjärn efter gamla modeller finns att köpa i affärer som säljer reservdelar till gamla hus. Det anordnas även kurser av varierande längd för den som själv vill lära sig renovera fönster. Inom kommunen finns Malmö Kulturmiljö, vx 040-344475, som bistår med råd och har antikvarisk expertis. Riksantikvarieämbetet, www.raa.se ISBN 91-7192-730-1. Nytillverkade beslag, gångjärn och fönsterdetaljer efter gamla förlagor. Skenbart små förändringar kan få stora konsekvenser. Värdesätt fönstret i sitt rätta estetiska, historiska och materialmässiga sammanhang. Reducera inte fönstret till en teknisk lösning.
Exempel på fönster som inte anpassats till fönsterhålet. Mindre känslig infästning av aluminiumkarm. Ursprunglig smyg. Fönstrets placering i fasaden Det finns två aspekter på fönstrets placering i fasaden, dels hur fönstret är placerat i förhållande till väggen i djupled, dels hur fönstren är placerade sinsemellan i fasaden. Placeringen i djupled har betydelse både för skuggbildningen i fasaden och hur nyanserad fasaden upplevs. Fönster placerade långt ut i fasadlivet gör att fasaden upplevs som ett tunt skikt, medan fönster djupt indragna i fasaden får motsatt effekt. Den här placeringen i djupled är ofta mycket medvetet utförd. Fönstrets placering i djupled påverkar också ljusreflexer och ljusinsläpp i rummet innanför. Tilläggsisolering på utsidan av den befintliga fasaden, som så många hus utsattes för under 70-talet, fick till resultat att fönster som tidigare legat långt ut i fasadlivet plötsligt ligger djupt indragna i djupa nischer. Detta förändrar fullständigt fasadens uttryck, särskilt på lätta funkishus. Fönstrens inbördes placering ger fasaden en horisontell eller vertikal verkan och vittnar om de estetiska ideal som rådde när huset uppfördes. En förändring av fönsterplaceringen rubbar den inbyggda balansen i fasaden. Ibland kan man se att fönsterhålet är mycket större än själva fönstret. Detta kan vara gjort medvetet för att lätta upp en sluten fasad. Andra gånger är det tyvärr gjort för att man av ekonomiska eller energiskäl inte ansett sig kunna fylla ut hela hålet med fönster. Infästning i fasaden Mötet mellan olika material i husets fasad visar tydligt vilken grad av omsorg som har lagts ner på utförandet. Slarviga materialmöten sänker husets helhetsintryck. Traditionellt har fönstrets karm murats in i samband med att huset uppfördes, vilket gjort att det har blivit ett naturligt möte karm/fasad som inte behövt döljas med stora lister. Numera levereras karm och båge tillsammans och monteras in i fönsterhålet efter väggens uppförande. Vid fönsterbyte kan fönstret monteras med en instickskarm utanpå den ursprungliga karmen, varefter glappet som uppstår mellan gammal/ny karm tätas med en mer eller mindre klumpig list. I synnerhet vid byte från träfönster till aluminium/plastfönster tenderar listen att bli onödigt överdimensionerad och dominerar fönsterhålet. Det finns en känslighet i mötet mellan mur/fönster i inmurade karmar som en ny fönsterinfästning har svårt att nå upp till. Även om man hyvlar ner ursprungskarmen innan man fäster in den nya karmen blir uttrycket ett annat, därför är ett fönsterbyte alltid att betrakta som en eftergift. Om ett byte av fönster trots allt är oundvikligt finns det mycket att vinna på att lägga stor omsorg på infästningen, eftersom den har avsevärd betydelse för helhetsintrycket. För djup smyg efter tilläggsisolering och fönsterbyte. Fönstrens placering sinsemellan ger fasaden dess rytm. Fönstrets placering i djupled har avsevärd betydelse för upplevelsen av huset. Anpassa fönster efter befintligt fönsterhål. Mötet mellan olika material t ex fönstrets karm/väggen skvallrar om graden av omsorg som lagts ner på huset. Undvik klumpiga instickskarmar. Minimera plåtintäckning av karm.
Dimensioner och proportioner Den visuella uppfattningen av fönstret är till stor del beroende av fönstrets dimensioner och de inbördes proportionerna mellan den glasade delen och båge/karm. Även små förändringar i proportionerna i en fönsterkonstruktion får stora konsekvenser. Originalfönster utformade med omsorg och i samspel med resten av fasaden är ofta väl proportionerade med precis så stora dimensioner som konstruktionen kräver. Efter 70-talet har fönstren gått mot allt grövre dimensioner på båge och karm och allt mindre glasyta, vilket har lett till en utslätning och förenkling av fönstret samt minskat ljusinsläpp. Dimensionerna på båge/spröjs och andelen fönsterglas påverkar också dagsljusinflödet och möjligheten till utblick. Vid byte till nya fönster som monteras med hjälp av instickskarm blir karmen betydligt bredare på bekostnad av glasytan, vilket avsevärt påverkar fönstrets proportioner på ett negativt sätt. Lufter och spröjs Fönstrets luftindelning och spröjsning påverkar fasaden, som blir öppnare eller mer sluten beroende på antal och storlek hos lufter och spröjs. Att ge stora fönster en ny indelning är sällan en lyckad lösning för fasadens komposition. Hellre bör lösning med annan hängning eller isolerruta sökas för att göra fönstret mer lätthanterligt. Ursprungligen kom spröjsen till för att man inte hade den tekniska möjligheten att göra stora fönsterglas, men den har senare lagts till (eller medvetet uteslutits) som ett estetiskt element. Olika tidsperioder har olika karakteristik när det gäller lufter och spröjs. Spröjsens profilering är också viktig för hur ljuset faller in i rummet. Idag finns hela spektrumet av spröjningsalternativ, vilket gör det extra viktigt att man ser till husets helhetsintryck när man väljer fönster. Ett finspröjsat fönster på ett för övrigt sparsmakat 40-talshus är lika fel som ett ospröjsat i ett 1890-tals hus och gör att fasaden blir motsägelsefull och svårtydbar. Ett fenomen som definitivt sänker intrycket på huset är löst utanpåliggande spröjs. Äkta spröjs delar glaset och är fast anbringade. Lösa spröjs har en förmåga att lossna. De kan placeras utanpå yttre rutan, mellan glasrutorna inne i en isolerruta eller på insidan. Inget av de sistnämnda alternativen tillför fönstret någon kvalitét. Exempel på aluminiumfönster med dålig proportion mellan den glasade delen och båge/karm. Antal lufter och spröjser är kopplat till husets bebyggelsehistoriska sammanhang. Smäckra dimensioner på båge och karm ger fönstret fina proportioner och maximalt ljusinsläpp. Husets bebyggelsehistoriska sammanhang bestämmer antalet lufter och spröjs. Fast spröjs är att föredra framför lös.
Främmande hängning. Hörnbeslag och gångjärn i originalutförande. Detaljering och profilering Ett väldigt enkelt fönster med få detaljer har sin givna plats precis som ett mycket väl detaljerat. Allt är en fråga om sammanhang. Detaljeringen måste anpassas till fasadens övriga uttryck, vilket till stor del dikteras av den tidsperiod under vilken huset uppfördes. En viktig detalj av flera skäl är profileringen av båge och karm. En medvetet utförd profil ger fönstret ett väl avvägt intryck där dimensionerna upplevs som mindre. Profileringen har också en praktisk betydelse vid sidan om den estetiska, och gör övergången mellan det hårda dagsljuset och rummets insida mjukare. Speciellt vid stort utrymme mellan kopplade bågar får profileringen stor betydelse för ljuset. Profileringen bidrar också till att ge fasaden en livfull skuggning och skvallrar om byggnadens stilmässiga ursprung. En annan detalj är fönsterbeslag och gångjärn. På senare tids fönster är ofta de traditionella gångjärnen ersatta med bultgångjärn i form av små knoppar, som visserligen fyller sin funktion men som varken tillför fönstret eller fasaden någonting. På äldre fönster är det alltid eftersträvansvärt att behålla originalbeslag i största möjliga mån. Vid byte finns det både renoverade gamla beslag och nya beslag tillverkade efter gamla modeller att tillgå. Fönsters hängning Hur fönster är fästa med gångjärn i karmen och sättet de därmed öppnas på är en viktig del av fönstrets och fasadens karakteristik. Traditionellt hängs fönster i sidogångjärn, men idag finns det en mängd olika upphängningsanordningar beroende på fönsterfabrikant. I de fall ett fönsterbyte är oundvikligt är det av stor vikt att den nya hängningen överensstämmer med den ursprungliga. Ett tvåluftsfönster med spröjs som öppnas i nederkanten ger ett kulissartat, nästan komiskt intryck. Vill man ha ett traditionellt spröjsat träfönster bör man skaffa ett sidohängt. En ny hängning som bryter mot de omgivande husens fönsterhängning påverkar upplevelsen av fasaden och rytmen i gaturummet. Huruvida fönstren är hängda inåt eller utåt har också stor betydelse för fasadens uttryck. Att byta utåtgående fönster placerade långt ut i fasadlivet mot djupare liggande inåtgående fönster, vilket inte är ovanligt, ger fasaden ett annat uttryck än det som ursprungligen avsågs. Anpassa graden av detaljering till husets uttryck. Var noggrann vid valet av detaljer. Värna om den ursprungliga fönsterhängningen, den är avgörande för husets karaktär.
Material Varje material har sin karakteristik, sina möjligheter och sina begränsningar. När man väljer material väljer man också delvis vilket uttryck fönstret i slutänden ska få. Även om tekniken har gått framåt och plast- och aluminiumfönster idag är betydligt känsligare utförda än de var när de började produceras är de inte jämförbara med ett träfönster. Vill man att huset ska ha fönster som ser ut som ett träfönster är det också bäst att välja träfönster. Bearbetningen av materialet är också av väsentlig betydelse. Ett specialbeställt väl utfört profilerat aluminiumfönster kan på lite håll mycket väl vara anpassat till den övriga fasaden, men materialet kan likväl vara främmande för den tidsperiod huset uppfördes i. Möjligheten till underhåll är också en viktig aspekt vid valet av material. Om ett fönster benämns som underhållsfritt kan det i praktiken innebära att det helt enkelt inte går att underhålla och därmed har en begränsad livslängd. Ett gediget fönster med med hög träkvalité som underhålls kontinuerligt och väl har dock inte en begränsad livslängd. Olika material kan vara förvillande lika i nytt tillstånd, men de åldras olika. Plast och aluminium åldras på ett mycket mer definitivt sätt, en buckla i t.ex. ett aluminiumfönster låter sig inte rättas till som en mista i färgen på ett träfönster. Fönsterglas Valet av fönsterglas är inte enbart en teknisk fråga, olika typer av glas har olika ljusreflekterande egenskaper. Handblåst och draget glas har en ojämn yta som ger ett livfullt spel med ljusreflexer. Idag finns nytillverkat maskindraget s.k. kulturglas att tillgå till rimligt pris. Floatglas eller planglas är som namnet antyder alldeles jämnt i ytan och ger därför också ett mera livlöst intryck. De olika glastyperna reflekterar också dagsljuset olika, med planglas försvinner transparensen och omgivningen reflekteras som i en spegel. Floatglasets standarddimensioner är större än glas av äldre typ. Ett tjockt glas kräver större dimensioner på båge och karm, vilket i sin tur får konsekvenser för fönstrets uttryck och mängden ljus som släpps in i rummet. Tonade rutor påverkar det yttre intrycket ytterligare genom att inte bara reflektera ljuset utan dessutom vara färgade, vilket innebär att de egenskaper som normalt karakteriserar glaset helt sätts ur spel. Om man monterar tonade fönsterglas med speglande beläggning går fönstrets genomsiktiga egenskaper förlorade och fasaden upplevs som sluten. Kontakten med husets inre liv försvinner och huset framstår som livlöst. Tonat glas förändrar dessutom kvaliteten på ljusinsläppet och färgåtergivningen både vid utblickar och i inomhusmiljön och är inte lämpliga i bostadshus. Fönstrets uttryck är direkt kopplat till materialet. Blåst glas ger en nyansering av ljusreflektioner. Eftersträva en ärlighet i materialvalet, vill du ha ett fönster som ser ut som trä, köp ett träfönster. Tänk på möjligheten till underhåll. Undvik tonade glas i bostäder Ta reda på vilket fönsterglas som passar bäst i det befintliga fönstret, överväg valet noga.
Exempel på fönster med olika färgfält. Färg När det gäller valet av kulör är det naturligtvis viktigt att färgen harmonierar med resten av fasaden, varje stilperiod har sin karakteristiska färgsättning som det är viktigt att ta hänsyn till. Valet av kulör har naturligtvis stor betydelse för fönstret och fasaden, men även färgens textur är viktig för den visuella upplevelsen. Fönster penselmålade med linoljefärg längs träets ådring ger ett vackert åldrande. Att aluminium och träfönster blir allt mer lika varandra beror inte enbart på att aluminiumfönstren har utvecklats utan också på att nya träfönster ofta sprutlackeras, vilket ger ytan en helt annan finish än om den handmålats. Ett sprutlackerat träfönster liknar i uttrycket mer ett aluminiumfönster än ett handmålat träfönster. På fönster från bland annat 20-talet är det vanligt att karmen är målad i en annan kulör än bågen, vilket understryker nättheten i dimensionerna. Typiskt för Malmö är färgsättning med grön eller brun karm och benvit båge. Vid ommålning är det av stor vikt att man bibehåller uppdelning i olika färgfält. Kunskap om tidigare färgsättning kan erhållas genom att skrapa fram äldre färglager på karm och båge. Att måla både karm och båge i samma färg ger de här fönstren ett klumpigare uttryck. Vita plastfönster har en bländande vithet som inte kan liknas vid vitmålade träfönster. Kulörta plastfönster kan lättare smälta in i omgivningen. Ljud och värme Varför vill fastighetsägare byta ut gamla fönster? Ibland byts fönster för att färgen flagar, men i de flesta fall vill man genom ett fönsterbyte åstadkomma bättre bullerdämpning och/eller minska värmeförlusterna. Vad gäller värmeförluster har professor Bertil Fredlund vid Lunds tekniska högskola genomfört en undersökning 1998 som visar att gamla renoverade träfönster, där man bytt ut glaset i innerbågen mot lågemissionsglas, har bättre värmeisoleringsförmåga än ett nytt fönster med isolerruta. Lågemissionsglas kostar ungefär dubbelt så mycket som ett vanligt fönsterglas och det kan fås i 3 mm tjocklek för att passa de gamla kittfalsarna, standardtjocklek för modernt fönsterglas är annars 4 mm. För att dämpa buller genom fönster finns det olika principer att tillämpa enligt Christian Simmons, Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut. Ett sätt är att ha asymmetrisk glasning d.v.s. olika glastjocklekar i ytter- och innerbågen. Stort glasavstånd ger större mängd ljudisolerande luft mellan glasen. Indelning med fasta spröjsar och poster ökar också ljudisolering. Ett annat sätt att dämpa buller är att montera en ny inåtgående innerbåge innanför det befintliga fönstret. Detta görs lättast om det befintliga fönstret är utåtgående och extrarutan monteras i en öppningsbar inåtgående båge. Det är dock en lösning som minskar smygdjupet på insidan och ger mer glas att putsa. Fördelen med förbättrade gamla fönster är att arkitekturen inte påverkas På Malmö stads hemsida informerar gatukontoret att de kan ge bidrag för bullerskyddsåtgärder på fönster i befintlig miljö. Ökas bullerskydd genom invändiga åtgärder såsom byte av glas i befintlig båge, vilket idag är den absolut vanligaste och bästa lösningen, behöver inte stadsbyggnadskontoret kontaktas. Däremot kan exteriöra förändringar på fönster innebära att en bygglovpliktig åtgärd vidtas. Var noggrann vid valet av kulör, konsultera gärna Malmös färgprogram. Överväg valet av målningsteknik, det har betydelse för slutintrycket. Behåll ursprungliga färgfält. Tänk på att lågemissionsglas i sig inte ger skydd mot buller. Fast anbringad spröjs dämpar ljudets svängningar.
Vad säger plan- och bygglagen (PBL)? Det kan vara lätt att tycka att det jag gör med mitt hus är min privata angelägenhet, men huset är en del av ett större sammanhang, och det som sker med huset påverkar också omgivningen. Ditt hus är inte bara din bostad utan också grannens utsikt, och en del av de förbipasserandes gaturum. Syftet med PBL är att bevaka allmänhetens intresse i frågor som gäller vår gemensamma miljö. Det finns inget speciellt fönsterkapitel i PBL, men de paragrafer som berör byggnaders exteriör generellt går att applicera på fönster eftersom de ingår i exteriören. I PBL står: PBL 8:3 (8 kapitlet 3 ) I områden med detaljplan krävs utöver vad som föreskrivs i 1 och 2, bygglov för att färga om byggnader eller byta fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial samt för att göra ändringar av byggnader som avsevärt påverkar deras yttre utseende. PBL 3:10 (3 kapitlet 10 ) Tillbyggnader, ombyggnader och andra ändringar av en byggnad ska utföras varsamt så att byggnadens karaktärsdrag beaktas och dess byggnadstekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden tas tillvara. PBL 3:13 (3 kapitlet 13 ) Byggnaders yttre skall hållas i vårdat skick. Underhållet ska anpassas till byggnadens värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt samt till omgivningens karaktär. Översiktsplan Malmö 2000 anger särskilt värdefulla miljöer. Dessa områden återfinns i olika stadskaraktärer såsom tät kvarterstad, gles kvarterstad, grannskapsenheter, storskaliga bostadsområden samt småskalig bebyggelse. Kontakta Malmö Stadsbyggnadskontor och hör om just Er fastighet är belägen inom ett sådant värdefullt område. Frågor kan även ställas till Malmö Kulturmiljö som har antikvarisk expertis. Faktorer som spelar in om ett fönsterbyte är bygglovpliktigt är: - vilket hus det gäller, d.v.s. om det är gammalt, har fönster i originalskick eller ligger i ett bevarandeområde - om ändring ska ske av material, indelning av lufter, dimensioner och/eller profiler För byggnadsminnen gäller speciella krav. Dessa ärenden förutsätter även godkännande av länsantikvarien på länsstyrelsen. PBL 3:12 (3 kapitlet 12 ) Byggnader som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig, eller konstnärlig synpunkt eller som ingår i ett bebyggelseområde av denna karaktär, får inte förvanskas.
Riktlinjer Generellt Renovera i stället för att byta fönster! Vid buller och värmeåtgärder Komplettera, utan att ändra utseende, i stället för att byta fönster! Stadsbyggnadskontoret hjälper gärna till med goda råd. Välkomna! 10
Vid nödvändigt byte av fönster Välj typer och storlekar som stämmer med huset. Efterlikna originalet så långt möjligt avseende uppdelning, material, profiler och dimensioner. Tidigare fasta spröjsar ersätts med nya fasta. Använd samma upphängning som tidigare. Gör fasta mittposter om sådana funnits tidigare. Undvik klumpiga instickskarmar. Minimera förfulande plåtintäckningar. 11
Malmö Stadsbyggnadskontor Postadress: 205 80 Malmö Besöksadress: Stadshuset, August Palms plats 1 www.malmo.se E-post för allmänna förfrågningar: info.stadsbyggnadskontoret@malmo.se E-post för myndighetsärenden: stadsbyggnadskontoret@malmo.se Tel: 040-34 10 00