Undersökning av parkeringsgarage, Kv Kantarellen 2

CBI UPPDRAGSRAPPORT PX10680 Undersökning av parkeringsgarage, Kv Kantarellen 2 www.cbi.se

CBI Betonginstitutet Konstruktioner Uppdragsrapport PX10680 Undersökning av parkeringsgarage, Kv Kantarellen 2 Jonas Lind Högskoleingenjör, 010-516 68 17, Jonas.Lind@cbi.se 2011-12-09 Uppdragsgivare: HSB Stockholm Box 8160 104 20 Stockholm Uppdragsnummer: PX10680 Nyckelord: Parkeringsgarage, korrosion, klorider Antal blad inkl bilagor: 31 Antal bilagor: 5 CBI Betonginstitutet AB Stockholm Borås Lund CBI c/o SP c/o LTH Byggnadsmaterial Plusgiro Org.nummer 100 44 Stockholm Box 857 Box 118 454538-0 556352-5699 Besök Drottn Kristinas väg 26 501 15 Borås 221 00 Lund Bankgiro VAT No. 114 28 Stockholm Besök Brinellgatan 4 Besök John Ericssons väg 1 243-9412 SE556352569901 504 62 Borås 223 63 Lund Tel 010-516 68 00 Tel 010-516 68 00 Tel 010-516 68 32 Bank Fax 08-24 31 37 Fax 033-13 45 16 Fax 046-222 44 27 Svenska Handelsbanken Säte: Stockholm

3 (23) Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 1 Orientering... 5 2 Uppdrag... 5 3 Beskrivning av objektet... 5 3.1 Dokumentation... 5 4 Allmänt om skador på betong... 6 4.1 Armeringskorrosion genom karbonatisering... 6 4.2 Kloridinitierad korrosion... 6 5 Undersökning av aktuellt objekt... 7 5.1 Plan 0... 7 5.2 Plan 1... 9 5.3 Plan 2... 12 5.4 Trapphus... 14 5.5 Mätningar och uttagning av prover... 14 6 Resultat av mätningar och observationer... 16 7 Bedömning... 20 8 Förslag till åtgärder... 22 Bilagor BILAGA 1. Kloridanalys av uttagna prover BILAGA 2. Tryckhållfasthet hos betongborrkärnor BILAGA 3. Utmärkning av skador samt provtagningsplatser plan 0 BILAGA 4. Utmärkning av skador samt provtagningsplatser plan 1 BILAGA 5. Utmärkning av skador samt provtagningsplatser plan 2

4 (23) CBI Betonginstitutet Uppdragsrapport PX10680 Konstruktioner 2011-12-09 Undersökning av parkeringsgarage, Kv Kantarellen 2 Sammanfattning CBI Betonginstitutet har på uppdrag av HSB Stockholm utfört en tillståndsbedömning av ett parkeringsgarage beläget på Högsätravägen på Lidingö. Garaget är en pelardäckskonstruktion av betong, uppfört i tre plan, och är enligt uppgift från beställaren byggd på 1970-taletet. Garaget har således nått en ålder av ca 40 år. Under undersökningen framkom att garaget har kraftiga beständighetsproblem. Höga kloridhalter uppmättes i nivå med armeringen vilket medfört kraftig korrosion på armeringen vid ett flertal områden. Främst är det garagets mellanbjälklag som angripits och är således det plan som har de kraftigaste skadorna. Vid uppbilning av inspektionsluckor nära pelare för att kontrollera korrosionsgraden på överkantsarmeringen ilagd för att motverka genomstansning framkom att denna armering på samtliga områden var kraftigt korroderad. Korrosionen har gett upphov till en betydande reduktion av armeringens godsarea. Vid mätningarna av den kvarstående armeringsarean konstaterade att så lite som 17 % av den ursprungliga armerings arean kvarstår på somliga armeringsjärn intill pelarna. Intill en väggpelare påträffades i en inspektionslucka två stycken armeringsjärn som var avkorroderade. Den kraftiga korrosionen medför en reduktion av godstjockleken men också att vidhäftningen mellan armeringen och betongen vid dessa områden helt saknas. Vid bomkartering av mellanbjälklaget konstaterades att bomområden finns runt de flesta av garagets pelare. Skadorna är således omfattande och angreppen betydande för konstruktionens bärighet varför det föreligger en risk för genomstansning. CBI Betonginstitutet bedömer således att mellanbjälklaget bör tas ur bruk eller eventuellt stämpas i väntan på att garageplanet repareras. På de övriga planen påträffades också skador i form av korroderad armering med tillhörande betongspjälkningar. CBI Betonginstitutet rekommenderar att hela garaget repareras och skyddas för att motverka ett accelererande skadeförlopp.

5 (23) 1 Orientering På uppdrag av HSB Stockholm har CBI Betonginstitutet utfört en tillståndsbedömning av ett parkeringsgarage beläget på Högsätravägen på Lidingö. Garaget tillhör Kv. Kantarellen 2. Beställaren har tidigare upptäckt betongskador i garaget varför en frågeställning angående garagets tillstånd har uppstått. 2 Uppdrag I uppdraget ingår en okulär undersökning, skadekartering samt mätningar och uttag av betongprover. Undersökningen skall rapporteras skriftligen i en CBI Uppdragsrapport. 3 Beskrivning av objektet Objektet är ett parkeringsgarage i tre plan. Garaget är en pelardäckskonstruktion av betong och är enligt uppgift från beställaren byggd på 1970-taletet och har således nått en ålder av ca 40 år. Garaget har två infartsportar vilka leder till det nedre, respektive garagets mellersta plan. Det övre planet har inget tak och nås direkt från Högsätravägen. Garagets pelare har ingen pelarkapitäl för att öka genomstansningskapaciteten. Gällande byggnormer då garaget uppfördes var Statliga bestämmelserna B1, B5 och B6 (1965-1979). Plan 0 (nedre planet) Plan 0 nås från en garageinfart från Högsätravägen. Kör- och parkeringsytor på garageplan 1 består av asfalt lagd på packad fyllning. Grundläggningen har enligt ritningsunderlaget skett på pallsprångt och väl rensat berg. Plan 1 (mellanplan) Plan 1, vilket är garagets mellanbjälklag, nås också via en garageinfart från Högsätravägen. Bjälklagets tjocklek är enligt ritningsunderlaget 280 mm (där annat ej angivits). Parkerings- och köryta är direkt på konstruktionsbetongen. Betongkvalité: BTG I STD K300 VATTENTÄT Armeringskvalité Bjälklag: KS 60, Väggar: KS 40 Plan 2 (översta planet) Plan 2, vilket är garagets översta bjälklag, har ingen överbyggnad och nås direkt från Högsätravägen. Bjälklagstjocklek är enligt ritningsunderlaget 360 mm (där annat ej angivits). Ovanpå garagets konstruktionsbetong finns en isoleringsmatta av ett bitumenmaterial. Isoleringsmattan är belagd med asfalt varför kör- och parkeringsyta inte är direkt på konstruktionsbetongen utan på slitskiktet av asfalt. Betongkvalité: BTG I STD K300 VATTENTÄT Armeringskvalité Bjälklag: KS 60,Väggar: KS 40 3.1 Dokumentation CBI Betonginstitutet har erhållit följande ritningar från beställaren. Ritningsnummer: 008726, 008600, 008602, 0086720, 0086721, 0086722, 0086723, 0086724, 0086725

6 (23) 4 Allmänt om skador på betong En betongkonstruktions livslängd bestäms både av betongens beständighet och den ingjutna armeringens beständighet. Betong kan brytas ned pga. olika kemiska angrepp. Betong kan också skadas av frysning som skiktvis bryter ned ytan. Det vanligaste problemet är dock armeringskorrosion som orsakar sprickor och avskalning av det täckande betongskiktet, så kallad spjälkning. Stål som är väl ingjutet i betong korroderar inte på grund av den basiska miljö som råder i betong. Det höga ph-värdet (>12,5) beror på de alkaliska hydroxider som bildats vid cementreaktionen. Stålet är ph passiverat och rostar därför inte. Denna passivisering av stålet kan brytas av två orsaker: karbonatisering och förhöjd kloridhalt. När korrosionsprocessen väl tar fart kommer korrosionshastigheten att vara starkt beroende av temperaturen och fuktnivån i betongen. Vid rostangrepp på ingjutet stål upptar korrosionsprodukterna mycket större volym än det ursprungliga stålet. Då uppstår ett tryck mellan stål och betong vilket kan medföra att täckskiktet sprängs bort eller att delaminering mellan stål och betong uppstår. 4.1 Armeringskorrosion genom karbonatisering Då luftens koldioxid, CO 2, reagerar med betongens kalciumhydroxid, Ca(OH) 2, sjunker phvärdet till under nio. Denna karbonatisering tränger in som en front i betongen. När fronten når stålet upphävs den korrosionsskyddande förmågan hos betongen och stålet kan börja rosta. Karbonatiseringen sker mycket snabbare på torra ytor än på våta. Detta förklaras med att vätan hindrar koldioxiden att migrera in i betongen. Genom att mäta karbonatiseringsdjup i betongen, samt armeringens täckande betongskikt, kan man bedöma risken för armeringskorrosion pga. karbonatisering i nuläget och på sikt. 4.2 Kloridinitierad korrosion Klorider kan komma i kontakt med betong från till exempel havsvatten och tösalter. Fram till 1980-talet tillsattes ibland kalciumklorid, CaCl 2, i betongmassan för att erhålla en snabbare hållfasthetstillväxt. Denna tillsats är idag förbjuden att använda i bärande konstruktioner. Problemet kallas ingjutna klorider. Ett mycket vanligt problem i garage är att bilarna vintertid drar in tösalter från gatorna. Dessa klorider tränger med tiden in i betongen och orsakar till slut att armering och ingjutet stål börjar rosta. För att bestämma sannolikheten att de ingjutna armeringsjärnen börjar rosta uttas prover ur konstruktionen varefter kloridhalten i det uttagna provet bestäms. Den kloridkoncentration som behövs för att korrosion skall initieras benämns ofta kloridtröskelvärdet. Kloridtröskelvärdet varierar dock kraftigt beroende på ett flertal faktorer som exempelvis tillgången till syre och vatten varför inget universellt värde kan fastställas. Kloridtröskelvärdet för marina miljöer kan utläsas i nedanstående tabell, TABELL 1, som bygger på erfarenhetsvärden från laboratorieförsök i marin miljö. Kloridinitierad armeringskorrosion anses här vara möjlig vid 0,4 % klorider i förhållande till cementvikten. Kloridhalter upp till cirka 0,1% kan finnas naturligt i betongens delmaterial. TABELL 1. Bedömning av kloridinnehåll i okarbonatiserad betong. Klorid koncentration i % av cementvikten Sannolikhet för korrosion Mindre än 0,4 % Kan negligeras 0,4-1,0 % Möjlig 1,0-2,0 % Sannolik Mer än 2,0 % Säker Browne, R. D. Marine durability survey. Cement & Concrete Association.

7 (23) 5 Undersökning av aktuellt objekt Undersökningen av parkeringsgaraget skedde den 1-2 november samt vid ett kortare besök den 9 december 2011. Följande undersökningsmoment utfördes: -okulär undersökning -uppbilning av provtagningshål i bjälklagstak, plan 1, för granskning av konstruktionsbetongen samt uttagning av prover. -uppsågning av asfalt och bitumenmatta för granskning av konstruktionsbetongen samt uttagning av prover -uppbilning av asfalt runt pelare för kontroll av plintar samt pelarens nedre delar. -uttag av kloridprover i bjälklag, pelare, tak (undersida bjälklag) och väggar. -uppmätning av täckande betongskikt och karbonatiseringsdjup -bomkartering och skadekartering En bomkartering syftar till att lokalisera områden i konstruktionen där eventuella skador förekommer. Vid knackning med en stålkäpp kan ett bomljud höras om delamineringar i konstruktionen förekommer. I garagekonstruktioner beror ofta ett bomområde på att underliggande armering rostar och spränger loss det täckande betongskiktet. Ett bomljud kan också bero på att pågjutningar sitter löst och att vidhäftningen är förlorad. Observationer gjorda under besiktningstillfällena redovisas i nedanstående kapitel 5.1-5.4. 5.1 Plan 0 Det nedre planets kör- och parkeringsytor består av asfalt, sannolikt lagd på packad fyllning. Sprickbildning och spjälkningsskador noterades finnas på samtliga pelare med undantag för en, se BILAGA 3. Spjälkskadorna förekom på pelarnas nedre delar. För att kontrollera skadornas utbredning nedanför asfaltslagrets ytskikt uppbilades 3 st. inspektionsluckor intill pelarna. I inspektionsluckorna åskådliggjordes att plintarna var relativt ytligt placerade och att pelarna hade mindre korrosionsmissfärgningar och skador även på dess nedre delar, se BILD 1.

8 (23) BILD 1. Delvis frilagd plint. Uttagningsplatts för kloridprov P0:3 plint, och P0:3 h -50. Det ovanliggande bjälklagets undersida, dvs. planets tak har skador i form av läckage, se BILAGA 3. I somliga områden med läckage påträffades korroderade underkantsjärn se BILD 2. Kloridprov T0:1(BILD 2) togs intill en dilatationsfog. Igenom fogen har sannolikt kloridhaltigt vatten runnit vilket gett upphov till att närliggande armeringsjärn korroderar. Bjälklaget har vid detta område en kraftig lutning (krökning) och är enligt ritning en lågpunkt. BILD 2. Uttagningsplatts för T0:1. Kloridprov T0:2(BILD 3) togs i mitten av bjälklaget se BILAGA 3. Ingen korroderad armering påträffades. Täckskiktsmätaren indikerade att täckskiktet i området var 23 mm. BILD 3. Uttagningsplatts för T0:2.

9 (23) 5.2 Plan 1 Flertalet bomområden i bjälklagsgolvet iakttogs vid bomknackning. Områdena åskådliggörs i BILAGA 4. Bomområdena är främst koncentrerade intill pelare men förekommer även i köroch parkeringsytor. För att avgöra armeringens skick bilades 5 st. inspektionsluckor upp intill pelarna för en okulär syn av dessa. Betongen var vid samtliga provgropar bom innan uppbilning, vilket detekterades med hjälp av bomknackning. Under bilningsförfarandet framkom att betongen var mycket lättbilad och att betongbitar även gick att avlägsna för hand på somliga områden. Vid inspektionslucka 1 kunde ett stort område lyftas bort efter ett mindre bilningsarbete. Efter bilningsarbetet avlägsnades rost från armeringsjärnen med hjälp av hammare varefter armeringens återstående tvärsnittsarea uppmättes med hjälp av ett skjutmått. Sammanfattning av de uppmätta armeringstvärsnitten ges i TABELL 8. kap. 6 Resultat av mätningar och observationer. För provgrop L1-L5 har frilagda armeringsjärn en ursprunglig diameter av 10, 12 eller 16 mm. Ursprunglig armeringsdiameter fastställdes genom mätning på de minst rostangripna ställena där kammarna fortfarande fanns runt armeringsjärnen. Detta var dock inte möjligt på samtliga ställen. Sammanfattningsvis var överkantsarmeringen i samtliga provgropar kraftigt rostangripen med en kraftigt reducerad tvärsnittsarea. Flera av de frambilade armeringsjärnen var helt platta. Två stycken armeringsjärn i provlucka L5 var helt av. För placering av provgroparna L1-L5 se BILAGA 4. Lucka 1 (L1) intill pelare Två lager överkantsarmering fanns i den uppbilade gropen (100x60 cm). Järnen är extremt rostangripna och tvärsnittarean är kraftigt reducerad. Samtliga armeringsjärnens kammar helt bortrostade. De värst angripna järnen har en tjocklek på 5 mm, ursprungligen var dessa järn Ø 16 mm, se BILD 4. Dessa järnens tvärsnitt var inte längre cirkulära varför dessa benämns med en tjocklek istället för diameter. BILD 4. Inspektionslucka 1.

10 (23) Lucka 2. (L2) intill pelare Två armeringslager bilades upp i gropen (ca 90x90 cm). Armeringens kammar saknas på många ytor och järnen är överlag kraftigt rostangripna. De värst angripna järnen har en tjocklek på 8,11 och 13 mm, ursprungligen var dessa järn Ø 16 mm, se BILD 5. BILD 5. Inspektionslucka 2. Lucka 3. (L3) intill pelare Två armeringslager bilades upp i gropen (ca 100x70 cm). Armeringens kammar saknas på många ytor och järnen är överlag kraftigt rostangripna. De värst angripna järnen har en tjocklek på 12, 13, 14, 15 mm, ursprungligen var dessa järn Ø 16 mm, se BILD 6. BILD 6. Inspektionslucka 3.

11 (23) Lucka 4. (L4) intill pelare Två armeringslager bilades upp i gropen (ca 70x50 cm). Armeringens kammar saknas helt på samtliga ytor i inspektionsluckan och armeringsjärnen var överlag kraftigt rostangripna. De värst angripna järnen har en tjocklek på 8 mm, ursprungligen var dessa järn Ø16 mm eller Ø12 mm, se BILD 7. BILD 7. Inspektionslucka 4. Lucka 5 (L5) intill väggpelare Två lager överkantsarmering fanns i den uppbilade gropen (60x50 cm). Järnen är extremt rostangripna och tvärsnittarean är kraftigt reducerad. Samtliga armeringsjärnens kammar helt bortrostade. De värst angripna armeringsjärnen har korroderat av, se BILD 8. BILD 8. Inspektionslucka 5. Pilarna åskådliggör avkorroderade järn.

12 (23) Det ovanliggande bjälklagets undersida, dvs. planets tak är täckt med träullsskivor. För att möjliggöra provtagning av planets tak bilades mindre inspektionsluckor upp. I provluckorna uppmättes täckande betongskikt samt karbonatiseringens inträgningsdjup samt vid två områden eventuell kloridhalt. Samtliga ytor, med undantag för en, såg okulärt bra ut utan förekomst av skador. Vid ett område, inspektionshål 11 påträffades dock ett mycket ytligt liggande korroderat armeringsjärn se BILD 9. BILD 9. Uppbilad inspektionslucka nr 11. Provtagningsplatts för kloridprov T1:2. I luckan påträffades ett korroderat armeringsjärn. 5.3 Plan 2 Kör- och parkeringsytorna på plan 2 består av asfalt med en underliggande bitumenmatta. Vid en okulär besiktning av ytorna framkom att dessa har kraftig sprickbildning och hålbildningar i asfalten. För att undersöka den underliggande konstruktionsbetongen sågades 7 st. inspektionsluckor upp. I inspektionsluckorna gjordes mätningar av det täckande betongskiktet varefter ytan bomknackades. Inga bomområden kunde dock lokaliseras. I inspektionsluckorna uttogs därefter borrkärnor för provtryckning. Lageruppbyggnaden uppmättes till: Asfalt. ca 30 mm Bitumenmatta ca 5 mm. Uppsågade inspektionshål åskådliggörs i BILD 10 och 11 och finns utmärkta i BILAGA 5.

13 (23) BILD 10. Översiktsbild över plan 2. Koner har ställts i de respektive inspektionsluckorna. BILD 11. Inspektionslucka nr: 4. Uttagningsplats för tryckhållfasthetsprov nr B2:4.

14 (23) 5.4 Trapphus I garagets trapphus påträffades skador i form av färgflagningar och områdesvisa korroderade armeringsjärn. Sannolikt förekommer läckage från ovanliggande delar. BILD 12. Översiktsbild över skador i trapphus. Uttagningsplatts för kloridprov TH. 5.5 Mätningar och uttagning av prover Klorider Mätning av täckande betongskikt, dvs. minsta avståndet mellan betongyta och armering, utfördes med en elektromagnetisk täckskiktsmätare, alternativt med ett skjutmått direkt på konstruktionen. Kloridprover uttogs genom uttag av borrkax, borrkärnor och spjälkade betongbitar. Prover uttogs i bjälklag och tak (undersida bjälklag). Kloridprovernas syfte är att undersöka eventuell förekomst av klorider intill armering, vilket kan orsaka armeringskorrosion. Kloridprovernas läge valdes i nivå med armeringen och i vissa fall före armeringen. Proverna uttogs i både okulärt skadade och oskadade områden. Kloridhalten bestämdes enligt CBI:metoden 5. 1995, total klorid i hårdnad betong. Ett Kloridvärde över 0,4 % anses vara trösken då armeringskorrosion kan starta, under förutsättning att fukt och syre finns att tillgå. Korrosionsrisken på grund av klorider, enligt Browne, R. D. framgår av TABELL 1 i Kap. 4.2. Karbonatiseringens inträngningsdjup uppmättes med hjälp av en slagborr och indikatorvätska i syfte att undersöka eventuell risk för pågående eller framtida korrosion. Uttagna provers placering redovisas i BILAGA 3, 4 och 5. Uttagna provers kloridkoncentration redovisas i TABELL 7. Uttagna provers tryckhållfasthet redovisas i TABELL 2, 3, 4, och 5.

16 (23) 6 Resultat av mätningar och observationer Tryckhållfasthet Resultat av tryckhållfasthetsanalys åskådliggörs i TABELL 2, 3, 4 och 5. Den ackrediterade provningsrapporten återfinns som helhet i BILAGA 2. TABELL 2. Cylinderhållfasthet, bjälklag plan 2 Prov Tryckhållfasthet Densitet 1 Höjd Diameter h/d Omräkningsfaktor Massa Brottlast f c h d F nr MPa kg/m³ mm mm β 3 β 4 g kn B2:3 45,7 2330 94,0 95,7 0,98 1,004 1 1574 330,3 B2:4 46,0 2320 94,7 95,8 0,99 1,002 1 1583 332,5 B2:5 52,8 2460 95,3 95,9 0,99 1,002 1 1696 381,8 B2:6 48,2 2350 95,3 95,8 0,99 1,002 1 1611 348,4 B2:7 58,3 2340 96,3 95,8 1,01 0,996 1 1626 418,7 1) Inklusive dess vatteninnehåll i lufttorrt tillstånd Resultatet från provtryckningen av uttagna provkroppar vilka redovisas ovanstående tabell motsvarar enligt BBK 04 hållfasthetsklass C40/50. TABELL 3. Cylinderhållfasthet, bjälklag plan 1 Prov Tryckhållfasthet Densitet 1 Höjd Diameter h/d Omräkningsfaktor Massa Brottlast f c h d F nr MPa kg/m³ mm mm β 3 β 4 g kn B1:1 36,0 2300 95,6 95,8 1,00 1,000 1 1586 259,3 B1:2 30,9 2300 93,4 95,8 0,97 1,006 1 1548 224,1 B1:3 39,7 2310 95,2 95,9 0,99 1,002 1 1589 287,5 B1:4 32,4 2300 95,1 95,9 0,99 1,002 1 1579 234,2 B1:5 35,1 2290 95,2 95,7 0,99 1,002 1 1567 253,3 1) Inklusive dess vatteninnehåll i lufttorrt tillstånd Resultatet från provtryckningen av uttagna provkroppar vilka redovisas ovanstående tabell motsvarar enligt BBK 04 hållfasthetsklass C25/30. TABELL 4. Cylinderhållfasthet, pelare plan 1. Prov Tryckhållfasthet Densitet 1 Höjd Diameter h/d Omräkningsfaktor Massa Brottlast f c h d F nr MPa kg/m³ mm mm β 3 β 4 g kn P1:1 35,2 2260 74,5 75,4 0,99 1,002 1 753 157,5 P1:2 40,0 2310 77,7 75,3 1,03 0,988 1 799 175,9 P1:3 47,2 2290 72,7 75,3 0,97 1,006 1 740 211,4 1) Inklusive dess vatteninnehåll i lufttorrt tillstånd Resultatet från provtryckningen av uttagna provkroppar vilka redovisas ovanstående tabell motsvarar enligt BBK 04 hållfasthetsklass C32/40.

17 (23) TABELL 5. Cylinderhållfasthet, pelare plan 0. Prov Tryckhållfasthet Densitet 1 Höjd Diameter h/d Omräkningsfaktor Massa Brottlast f c h d F nr MPa kg/m³ mm mm β 3 β 4 g kn P0:1 47,7 2270 74,6 75,3 0,99 1,002 1 754 212,7 P0:2 41,9 2280 75,6 75,4 1,00 1,000 1 768 187,0 P0:3 48,2 2320 56,4 75,2 0,75 1,085 1 581 232,2 1) Inklusive dess vatteninnehåll i lufttorrt tillstånd Resultatet från provtryckningen av uttagna provkroppar vilka redovisas ovanstående tabell motsvarar enligt BBK 04 hållfasthetsklass C35/45. Gällande byggnormer då garaget uppfördes var Statliga bestämmelserna B1, B5 och B6 vilka gällde mellan 1965-1979. Enligt dessa reglerna skall minst tre prover uttas från respektive konstruktionsdel då hållfastheten skall bedömas med ledning av provning. I TABELL 6 nedan finns omräknade hållfasthetsklasser för de under uppförandet gällande bestämmelser B5. TABELL 6. Hållfasthetsklasser Konstruktionsdel Hållfasthetsklass Hållfasthetsklass Hållfasthetsklass enligt BBK04 enligt (B5) enligt ritning Bjälklag plan 2 C40/50 K550 K300 Bjälklag plan 1 C25/30 K350 K300 Pelare plan 1 C32/40 K450 K300 Pelare plan 0 C35/45 K500 K300 Klorider Kloridhalten bestämdes enligt CBI:metoden 5. 1995, total klorid i hårdnad betong. Ett Kloridvärde över 0,4 % anses vara tröskeln då armeringskorrosion kan starta, under förutsättning att fukt och syre finns att tillgå. Korrosionsrisken på grund av klorider, enligt Browne, R. D. framgår av TABELL 1 i Kap. 4.2. Uttagningsplats för respektive prov åskådliggörs i BILAGA 1. Värdena i TABELL 1, gällande kloridtröskeln, är baserade på observationer gjorda av marina konstruktioner. Erfarenhetsmässigt ligger kloridtröskelnivån för garage och p-hus i sverige betydligt högre, vanligtvis runt ca 1%. I TABELL 7 framgår resultatet från kloridanalys, uppmätning av karbonatiseringens inträngningsdjup samt täckande betongskikt från respektive konstruktionsdel. I konstruktionsdelar där kloridhalten överstiger gränsvärdet på 0,4 % eller där karbonatiseringens inträngningsdjup nått eller gått förbi armeringsnivån, dvs. där korrosion kan, eller har, initierats är rödmarkerad i tabellen. I BILAGA 1 redovisas den kompletta ackrediterade kloridanalysrapporten.

18 (23) TABELL 7. Konstruktions- Djup Kloridjoner Täckande Karb. Notis del /cement betongskikt djup [mm] [vikt-%] [mm] [mm] P0:1 h 50 5-15 2,5 20-25 4,2 P0:1 h 300 5-15 0,3 20-25 0,2 P0:1 h 600 20-25 0,3 P0:2 h 50 5-15 2,3 20-25 3,3 P0:2 h 300 5-15 0,2 20-25 0 P0:2 h 600 20-25 0,1 P0:3 h 50 5-15 0,8 20-25 2,6 P0:3 h 300 5-15 0,1 20-25 0 P0:3 h 600 20-25 0 P0:3 plint - 1 P0:3 h -50-1,7 P1:1 h 50 5-15 2,1 20-25 2,3 P1:1 h 300 5-15 0,1 20-25 0 P1:1 h 600 20-25 0 P1:2 h 50 5-15 0,1 20-25 0 P1:2 h 300 5-15 0,1 20-25 0,5 P1:2 h 600 20-25 0 P1:3 h 50 5-15 1,0 20-25 2,4 P1:3 h 300 5-15 0,30 20-25 0,6 P1:3 h 600 20-25 0,6 20 15 19 17 21 16 21, 24 10 Sprickbildning, spjälkskadad pelare Sprickbildning, spjälkskadad pelare Sprickbildning, spjälkskadad pelare Mindre korrosionsutfällningar 22, 31 20 Inga skador 18, 27 22 Inga skador B1:1 40-50 2 45 - Inga skador B1:2 40-50 2,1 45 - Inga skador B1:3 40-50 0,6 45 - Inga skador B1:4 40-50 0,1 45 - Inga skador B1:5 40-50 0,1 45 - Inga skador B2:5 60-65 0,1 <120 - Inga skador B2:7 30-35 0,1 <120 - Inga skador BH 1:1 vid arm. 1,5 46 - Kraftiga skador BH 1:2 vid arm. 1,9 44 - Kraftiga skador BH 1:3 vid arm. 1,9 35 - Kraftiga skador B. bar 1 vid arm. 3,1 41 - Kraftiga skador

19 (23) TABELL 7 fortsättning. Tak Lucka (LT)7 T1:1 0-15 0,1 14, 20, 25 8 - Lucka (LT) 8 - - 24, 32 9 - Lucka (LT) 9 - - 27, 35 - Bil i vägen Lucka (LT) 10 - - 24, 30 9 - Lucka 11 (LT) T1:2 0-15 0,1 0 5 Rostig armering Lucka(LT) 12 - - 21, 24, 30 4 - Trapphus T0:1 0-15 9,1 27 19 T0:2 0-15 3,8 21 22 TH vid arm. 0,1 25 >30 Uppmätning av återstående godsarea TABELL 8. Återstående tvärsnitt i mm av armeringen i de olika provgroparna. De lägsta uppmätta värdena redovisas i tabellen. Med lager avses armering oavsett riktning, lager 1 är närmast golvytan etc. Inspektionslucka Lucka 1 Lucka 2 Lucka 3 Lucka 4 Lucka 5 Återstående tvärsnitt [mm] Lager 1 Min: 5,7 Max: 9, 12 Min: 8, 11 Max: 13, 14 Min: 12, 13, 14 Max: 14 Min: 8, 9, 10 Max: 13, 13 Min: 0 (av) Max: 12 Återstående tvärsnitt [mm] Lager 2 Ursprunglig armering Ø [mm] - 12 Min:13, 14 Max: 14, 14 Min: 14,14 Max: 16 Min: 13, 13 Max: 13 Min: 0 (av) Max:10 16 16 12,16 12 Kommentar Extremt korroderad armering Kraftigt korroderade armeringsjärn Kraftigtkorroderade armeringsjärn Kraftigtkorroderade armeringsjärn Extremt korroderad armering För bedömning av reducerade tvärsnitt bör man för dragen armering räkna med det minsta tvärsnittet. I TABELL 9 nedan åskådliggörs den reducerade tvärsnitsarean för de kraftigaste korroderade armeringsjärnen i respektive inspektionslucka. TABELL 9. Återstående godsarea hos de kraftigaste korroderade armeringsjärnen. Inspektionslucka Återstående tvärsnitt [mm] Lager 1 Återstående tvärsnitt [mm] Lager 2 Återstående godsarea Lager 1 Återstående godsarea Lager 2 Lucka 1 5 Ej uppmätt 17 % - Lucka 2 8 13 33 % 86 % Lucka 3 12 15 55 % 70 % Lucka 4 8 13 25 % 66 % Lucka 5 0 0 0 0 %

20 (23) 7 Bedömning Garaget har kraftiga beständighetsproblem. Nedbrytningen av garaget är propagerande varför skadegraden tilltar. Som åskådliggörs i TABELL 7 har höga kloridhalter uppmätts i nivå med armeringen. Det skyddande skikt (passiva skyddsfilm) som initialt bildats runt armeringen vid ingjutningstillfället har således gått förlorat. Armeringskorrosionen möjliggörs om tillgång till fukt och syre finns att tillgå vilket gradvis medför en reducering av armeringens tvärsnittsarea. Med tiden sker, pga. det reducerade armeringstvärsnittet, en minskning av armeringens lastupptagningsförmåga samt pga. volymökningen även spjälkningsskador på den omkringgjutna betongen. Spjälkskador och armeringskorrosion har, beroende på var dessa uppkommer, en allvarlig inverkan på konstruktionens bärighet då vidhäftningen mellan betong och armering kraftigt minskas samt tvärsnittet reduceras. Nedersta planet Det nedersta planet har främst skador på pelare och vid somliga områden även i garageplanets tak (överliggande plans undersida). Skadorna i taket bedöms ha uppkommit pga. läckage från det överliggande planet vilket gett upphov till att en anrikning av klorider skett områdesvis. Uttagna kloridprover påvisar mycket höga kloridhalter varför de korroderade armeringsjärnen som påträffats bedöms vara kloridinitierad armeringskorrosion. Samtliga av garageplanets pelare, med undantag för en har spjälkskador eller mindre sprickbildning. Vid uppbilning av asfalten för friläggning av pelarfundamenten konstaterades att pelarna har skador även under asfaltsnivån. Skadorna stämmer väl överens med de uttagna kloridprover vilka påvisar förhöjda kloridhalter i såväl pelarens nedre delar, kloridprov P0:3 h -50, samt i plinten, kloridprov P0:3 plint. Skadorna på pelare och plintar under asfaltsbeläggningen är dolda och bör därför ses som relativt allvarliga. Skadorna som påträffades på såväl pelare som i bjälklagets tak bedöms i dagsläget inte nämndvärt påverkat konstruktionens bärighet. CBI Betonginstitutet bedömer dock att ett accelererande skadeförlopp är att vänta om inga åtgärder vidtas samt att det kan finnas pelare och plintar som har allvarligare skador. Skadorna bör således inom en snar framtid repareras och skyddas mot kloridanrikning. Betongkvalitén i garage planets pelarna där skador inte förekommer är god. Hållfasthetsklassen för uttagna borrkärnor är enligt B5 K500, vilket kan jämföras med hållfasthetsklassen enligt ritning K300 Mellanplanet Mellanbjälklaget har främst skador på planets kör och parkeringsytor. Vid uppbilning i bomområden intill pelare för att kontroll av korrosionsgrad konstaterades att armeringen intill pelarna är kraftigt korroderade vilket gett upphov till en betydande reduktion av dess godsarea. Mätningarna av den kvarstående armeringsarean konstaterade att så lite som 17 % av den ursprungliga armerings arean kvarstår på somliga armeringsjärn. Intill en väggpelare påträffades i inspektionslucka att två stycken armeringsjärn var avkorroderade. Den kraftiga korrosionen har också medfört att vidhäftningen mellan armeringen och betongen vid dessa områden helt saknas. Vid bomkartering av mellanbjälklaget konstaterades att bomområden finns runt garageplanets flesta pelare. Omfattningen av skadorna är således omfattande och angreppen betydande för konstruktionens bärighet varför det föreligger en risk för genomstansning. CBI Betonginstitutet bedömer således att mellanbjälklaget bör tas ur bruk eller eventuellt stämpas i väntan på att garageplanet repareras.

21 (23) Betongkvalitén i bjälklaget där skador inte förekommer är god. Hållfasthetsklassen för uttagna borrkärnor är enligt B5 K350, vilket kan jämföras med hållfasthetsklassen enligt ritning K300. Hållfastheten bedöms således vara god där i områden där inga skador förekommer. Enligt ritningsunderlaget skall det täckande betongskiktet vara 20 mm. Vid uppmätning av det täckande betongskikten påträffades dock stora variationer. Det finns områden där armeringen i stort sätt låg i dagen men också områden med ett gott täckande betongskikt. Vid andra områden finns ingen överkantsarmering. Överlag är dock bomområdena där korroderad armering gett upphov till delaminering i betongen främst lokaliserade intill pelare och väggpelare. Pelarna är överlag i ett gott tillstånd dock förekommer mindre lokala skador där beständighetsproblem finns. De skador som påträffades bedöms bero på lokalt små täckskikt i kombination med höga kloridhalter vilket kloridanalysen på enstaka pelare påvisar. Betongkvalitén i garageplanets pelarna där skador inte förekommer är också god. Hållfasthetsklassen för uttagna borrkärnor är enligt B5 K450, vilket kan jämföras med hållfasthetsklassen enligt ritning K300. Övre planet Det övre planets kör- och parkerings yta av asfalt har kraftiga sprickbildningar och hålbildningar. Vid samtliga uppsågade inspektionshål var konstruktionsbetongen intakt utan synliga tecken på skador. Uttagna kloridprover mycket liten mängd klorider vilka mycket väl kunnat finnas naturligt i ballasten. Sprickbildningen som bildats i asfalten kan både ha uppkommit pga. skjuvspänningar, genom vinkeländringar i underlaget eller eventuellt att asfaltsmassan värmts upp för mycket vid appliceringen vilket skulle kunnat medföra en skör asfalt. Baserat på iakttagelser från undersökningen vid uppsågningen av inspektionshålen samt att inga tecken på läckage påträffat på bjälklagets undersida bedöms tätskiktet under asfalten i dagsläget vidmakthålla sin funktion. Det föreligger dock en osäkerhet hur länge tätskiktet kommer att fungera om det fotsätter att bildas fler sprickor och hålbildningar i asfaltsslitskiktet. Betongkvalitén i bjälklaget är god. Hållfasthetsklassen för uttagna borrkärnor är enligt B5 K550 vilket kan jämföras med hållfasthetsklassen enligt ritning K300. Hållfastheten bedöms således vara god där i områden där inga skador förekommer. Trapphus Skadorna i form av flagnande färg och ett fåtal korroderade armeringsjärn vilka påträffades i trapphuset bedöms ha uppkommit pga. läckage från ovanliggande delar. Resultatet från uttaget kloridprov med låga kloridhalter, ofullkomliga att initiera korrosion, medför att korrosionen enbart bedöms ha initierats pga. att betongen karbonatiserats in till armeringsnivån. Uppmätningen av karbonatiseringens inträgningsdjup vilket i området uppmättes till > 30 mm samt det täckande betongskiktet vilket uppmättes till 25 mm styrker att så är fallet. Skadorna bedöms i dagsläget främst vara av estetisk art. CBI Betonginstitutet bedömer dock att ett accelererande skadeförlopp är att vänta om inga åtgärder vidtas varför trapphuset inom en snar framtid bör reppareras för att undvika ett accelererande skadeförlopp.

22 (23) 8 Förslag till åtgärder Detta kapitel i rapporten behandlar förslag till generella åtgärder vilket inte är likställt med en teknisk beskrivning avsedd för entreprenadupphandling. Nedersta planet Garageplanets pelare bör repareras och skyddas från kloridanrikning. Eftersom pelarna och plintarna har en omkringliggande fuktig miljö (packad fyllning) bör kloridhaltig och skadad betong avlägsnas för att undvika framtida skador. Uttagna kloridprover påvisar höga halter 50 mm upp i pelarna samt nedanför asfaltsnivån medför att avlägsnandet av betong troligtvis bör ske till en höjd av ca 300 mm upp i höjdled för att säkerställa att kloridhaltig betong avlägsnas. Omfattningen av reparationen under asfaltsbeläggningen är okänd varför samtliga pelares underdelar samt grundplintar bör friläggas. Detta utförs förslagsvis som en inledande del i åtgärdsarbetena. Skadade pelare och plintar under asfaltsnivå bör repareras och skyddas. Förslagsvis beläggs plintar och pelare med ett tätskikt som sträcker sig upp längs med pelarna ca 200-300 mm ovan asfalt. Mellanplanet Skadad och kloridanrikad betong bör avlägsnas genom vattenbilning. Förslagsvis används bomkarteringen som en riktlinje för var betongen skall avlägsnas. På grund av ett stort antalet bilar samt att inte samtliga burar var åtkomliga bör de karterade bomområdena ses som uppskattade. Eventuellt kan man, om detta anses kostnadseffektivt eller metodmässigt enklare, avlägsna hela bjälklaget. Om vattenbilning sker skall denna utföras så att armeringen friläggs på ett sådant sätt att ny betong tillåts omsluta armeringen och ett fritt avstånd av minst 25 mm erhålls mot kvarvarande betong. Armering ska rengöras från eventuell rost och kraftigt rostangripna armeringsjärn ersätts. Observera att armeringsjärnen i inspektionsluckorna var kraftigt korroderade varför sannolikt mycket av armeringen måste ersättas. Bjälklagets fall mot planets brunnar kontrolleras och justeras. För att förhindra läckage genom bjälklagen samt förhindra kloridanrikning bör bjälklagen skyddas. Efter betongreparationen läggs förslagsvis ett tätskikt på bjälklaget. Tätskiktet bör kraga upp mot pelare och väggar ca 200-300 mm. Det är av stor vikt att tätskiktet vidmakthåller sin funktion då tätskiktet kommer att förhindra kloridanrikning i bjälklaget samt kraftigtminska fukttillskottet i bjälklaget. Genom att kraftigt minska fukttillskottet i bjälklaget kommer korrosionshastigheten kraftigt sänkas till en nivå där denna sannolikt är försumbar. Pelare och väggar förses med hålkärl.

BILAGA 3. Utmärkning av skador samt provtagningsplatser P0:3 P0:2 P0:1 T0:1 T0:2 Inspektionshål, plint Uttagningsplats för tak prov Uttagningsplats för borrkärna i pelare Skadad pelare, spricka, korrosionsutfällning Läckage

Skadad pelare, spricka, korrosionsutfällning Uppskattat bomområde BILAGA 4. Utmärkning av skador samt provtagningsplatser Ej åtkomlig Ej åtkomlig Ej åtkomlig Ej åtkomlig L3 LT:13 B1:5 L4 P1:2 B1:4 LT:12 P1:3 B1:3 L5 Ej åtkomlig Ej åtkomlig LT:11 B1:2 Ej åtkomlig LT:9 L1 B1:1 Inspektionshål i tak Inspektionshål i golv Parkerad bil Ej åtkomlig LT:10 L2 P1:1 Ej åtkomlig Uttagningsplats för borrkärna i pelare Uttagningsplats för borrkärna i golv Ej åtkomligt område, nyckel passa

Inspektionshål Uttagningsplats för borrkärna BILAGA 5. Utmärkning av skador samt provtagningsplatser L7 B2:7 Klorid B2:7 L6 B2:6 L5 B2:5 Klorid B2:5 L4 B2:4 L3 B2:3 L1 L2