Tranås kommuns ledningsmodell

Tranås kommuns ledningsmodell GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR MÅL & KVALITET LEDNING & STYRNING ANSVAR & ROLLER STYRDOKUMENT TRANÅS KOMMUN

LEDNING & STYRNING GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR MÅL & KVALITET ANSVAR & ROLLER STYRDOKUMENT INLEDNING 2 Syfte 2 Sammanfattning 2 GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR 3 Grafisk bild Ledningsmodell 3 Demokrati 4 Värdegrund Ledstjärnan 4 Ständiga förbättringar 4 Samspel samverkan 4 MTV Miljö Tillväxt Välbefinnande 4 Lagstiftning 4 ANSVAR OCH ROLLER 5 Reglemente och delegationsordning 5 Tydlig målkedja Beställning och leveransåtagande 5 Vem gör vad? 5 Förtroendevalda VAD och NÄR 6 Medarbetare HUR och VEM 6 Koncernledningsgrupp 6 STYRDOKUMENT 7 Styrdokument fastställda av kommunfullmäktige 7 Styrdokument fastställda av nämnd och kommunstyrelse 7 Styrdokument fastställda av verksamhetsorganisationen 8 STYRNING MÅL FÖR KVALITET OCH EKONOMI 9 Styrkort 9 Ekonomi 9 Resursfördelningssystem 9 Uppföljning 9 Systematiskt kvalitetsarbete 9 Synpunkter och klagomålshantering 10 Internkontroll Kvalitetskontrollplan 10 Revision 10 1

Inledning Detta dokument beskriver Tranås kommuns ledningsmodell som visar hur verksamheterna ska styras för att uppnå uppsatta mål. Ledningsmodellen i sig är neutral och ska fungera över tid oavsett den politiska majoriteten. Det är vad man fyller styrdokumenten med (t ex Utvecklingsstrategin) som speglar den rådande politiska viljeinriktningen. Modellen är ramverket som ska säkerställa att strategierna genomförs. Processerna för hur detta praktiskt samordnas och dokumenteras i hela organisationen kommer utformas i ett databaserat styr- och ledningssystem. I början av varje mandatperiod revideras den politiska beställningen till kommunens verksam heter. Detta dokumenteras i kommunens Utvecklingsstrategi och målen formuleras i styrkorten. Syfte Huvudsyften med en ledningsmodell är att säkerställa att den politiska viljeinriktningen efterlevs i verksamheten och att de politiska målen uppfylls samt att kommuninvånarnas skattepengar används på bästa tänkbara sätt. SAMMANFATTNING Grundförutsättningar Genom en tydlig ledningsmodell med demokratin och värdegrunden Ledstjärnan som grund ska den politiska viljeinriktningen uppfyllas och rollfördelningen mellan politik och verksamhet klargöras. Vidare ska samverkan, hänsyn till miljö, välbefinnande och tillväxt genomsyra verksamheten. Ansvar och roller Kommunfullmäktige är det högsta beslutande organet och fastställer kommunstyrelsens och nämndernas ansvar och roller i reglementet. Delegationsordningen fastställer var ett delegerat beslut ska tas. Koncernledningen, som består av medarbetare i ledande ställning styr, leder och samordnar arbetet med att förverkliga den politiska nivåns strategiska mål. Styrdokument Kommunens styrdokument finns i tre nivåer: Kommunfullmäktige Nämnder (gäller även kommunstyrelsen) Verksamheten (förvaltningar) Kommunfullmäktige beslutar och fastställer övergripande mål och riktlinjer samt gemensamma policys som speglar en politisk vilja och är av stor vikt och/eller övergripande karaktär. Nämnderna fastställer program och riktlinjer. Förvaltningarna fastställer planer och regler. Mål & Kvalitet Med hjälp av styrkort, systematiskt kvalitetsarbete inklusive synpunkts- och klagomålshantering och en utvecklad intern kontroll och uppföljning ska en effektiv verksamhet med god ekonomisk hushållning uppnås. RESPEKT ANSVAR KREATIVITET TYDLIGHET 2

Grundförutsättningar LEDN & STYR GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR STYRNING & MÅL VISION Tranås kommun ska vara en framgångsrik, innovativ kommun med god service och ett starkt näringsliv. En attraktiv och trygg kommun att bo i, verka och besöka. Politisk styrning Förtroendevalda Ledningsmodell Styrdokument Strategi/Policy Program/Riktlinjer Plan/Regler Ansvar & Roller Reglemente Delegation Delegation Genomförande Medarbetare Mål Kvalitet Styrkort Styrkort Styrkort Styrkort/Individuella mål Aktivitet Process/Handbok Rutin/Checklista Delegation/ Verkställighet Kunden Medborgare Ledningsmodellen bygger på målstyrning av verksamheten och en strävan efter att leverera bästa möjliga kvalitet till kunden i förhållande till insatta resurser. Det förutsätter tydliga och mätbara resultat- och kvalitetsmål. I ledningsmodellen kopplas kvalitetsarbetet till de ekonomiska förutsättningarna genom att vi: får förståelse för helheten då beslut kan leda till konsekvenser i de olika delarna Respekt löser uppgifterna och redovisar hur väl resurserna använts Ansvar arbetar med ständiga förbättringar och kontinuerlig omvärldsbevakning Kreativitet sätter fokus på uppföljning, utvärdering och resultat Tydlighet GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR Demokrati, Lagstiftning Värdegrund Ledstjärna RAKT Medarbetarskap RAKT Ledarskap MTV: Miljö Tillväxt Välbefinnande, Ständiga förbättringar, Samspel/samverkan 3

ANSVAR & ROLLER ING NING STYRDOKUMENT Demokrati Sverige har ett demokratiskt statsskick. Detta slås fast i grundlagarna och framgår tydligast i Regeringsformens första paragraf: All offentlig makt utgår från folket. Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse. Den offentliga makten utövas under lagarna. Tranås kommun styrs av förtroendevalda politiker som valts direkt av medborgarna. Den direktvalda politiska församlingen är kommunfullmäktige. Kommunens utveckling ska bygga på god insyn och hög delaktighet i såväl beslutsprocess som genomförande. Värdegrund Ledstjärnan Ledningsmodellen vilar på Tranås kommuns värdegrund, Ledstjärnan. Värdegrunden omfattar både förtroendevalda och medarbetare och ska genomsyra hela organisationen. Var och en vet sin roll och vet vilka hon eller han är till för. Med gemensamma krafter verkar vi utifrån ett medborgar- och kundfokus och bygger en kommun för framtiden. I Tranås kommun har vi kunden i centrum, kvalitet i varje möte och vi ser möjligheterna. Vår ledstjärna beskriver vad vi ska sträva efter varje dag. Den är utmärkande för vårt sätt att bemöta dem vi är till för och representerar, det vi vill vara kända för. Vår Ledstjärna lyser stark av kraften från våra gemensamma värdeord; Respekt Ansvar Kreativitet Tydlighet (RAKT) För att kommunen ska nå framgång ställs stora krav på engagemang hos förtroendevalda och medarbetare. I strävan att tydliggöra vår gemensamma värdegrund har vi inom Tranås kommun arbetat fram RAKT-ledarskap och RAKT-medarbetarskap. Ständiga förbättringar Ledningsmodellen bygger på tanken om en lärande organisation. Både RAKT-ledarskap och RAKTmedarbetarskap ligger som grund när verksamheterna arbetar med ständiga förbättringar. I praktiken betyder det att arbetet planeras, genomförs, utvärderas och följs upp i många små förbättringssteg i en integrerad och ständigt pågående lärprocess där målet är att: leverera bästa möjliga kvalitet till kunden i förhållande till insatta resurser => öka effektiviteten skapa bättre arbetsmiljö för medarbetarna => vara en attraktiv arbetsgivare Samspel samverkan Genom ett samspel mellan arbetsgivare och medarbetare skapas bättre verksamhet. Kommunen har genom kollektivavtal och styrdokument upprättat spelregler för hur detta ska utformas. Chefen ska en gång per år tillsammans med medarbetaren genomföra medarbetar- och lönesamtal, varvid det gångna året utvärderas och man planerar utveckling framåt och sätter individuella mål. Chefer ska kontinuerligt under året genomföra arbetsplatsträffar med arbetslaget för att utveckla, följa upp och skapa en bra verksamhet och arbetsmiljö. Samverkan avseende den grundläggande förhandlings- och infomationsskyldigheten är reglerad i kommunstyrelsens delegation. MTV Miljö Tillväxt Välbefinnande För att uppnå en hållbar utveckling arbetar Tranås kommun utifrån modellen att alla aktiviteter ska bedömas ur tre perspektiv miljö, välbefinnande och tillväxt. I princip innebär det att alla projekt ska ha positiva effekter eller vara neutrala utifrån samtliga tre perspektiv. Lagstiftning Gällande lagstiftning ska följas i alla verksamheter. I Tranås kommun har vi kunden i centrum, kvalitet i varje möte och vi ser möjligheterna. RESPEKT ANSVAR KREATIVITET TYDLIGHET 4

Ansvar och roller Allt kommunalt beslutsfattande utgår från kommunfullmäktige och förs vidare till kommunstyrelsen eller berörd nämnd enligt reglementet eller enligt särskilt beslut av fullmäktige. Kommunfullmäktige är ytterst ansvariga för all verksamhet. Politiker (förtroendevalda) och medarbetare har olika roller i styrningen. Det är viktigt att var och en är medveten om sin roll och införstådd med vad rollen inrymmer för att styrningen ska fungera bra och bli effektiv. Vi skiljer på politisk nivå och verksamhetsnivå. Dessa har olika frågor att ansvara för och arbeta med. Reglemente och delegationsordning Reglementet Kommunfullmäktige fastställer kommunstyrelsens och nämndernas verksamhet, arbetsformer, organisation samt ansvar och roller i reglementet. I reglementet fördelas även ansvaret i den politiska beslutsorganisationen. Delegationsordningen Med utgångspunkt från reglementet fördelar kommunstyrelsen och nämnderna beslutanderätten inom sina respektive ansvarsområden genom sin delegationsordning. Genom denna och genom enskilda beslut fördelas sedan uppgifterna vidare ut till beredningar, enskilda förtroendevalda, eller medarbetare. Delegering innebär att det är uppgiften som delegeras inte ansvar. Förslag till reglemente upprättas av nämnderna och fastställs av kommunfullmäktige. Tydlig målkedja Beställning, leveransåtagande och aktiviteter Sambandet mellan förtroendevalda och medarbetare kan beskrivas som en kedja, där kommunfullmäktige fastställer mål (beställning). Fullmäktige anger VAD kommunen ska uppnå och NÄR målet ska vara uppnått. I vissa fall förtydligas detta med VARFÖR det ska uppnås. För att följa upp beställningen används styrkort. Leveransåtagandet är en konkretisering av målen (beställningen) för varje specifik verksamhet. Leveransåtagandet beslutas av kommunstyrelse och nämnder och beskriver VAD verksamheten ska uppnå och NÄR det ska vara genomfört. Aktiviteter beskriver vad man i verksamheten tänker göra rent konkret för att fullfölja leveransåtagandet. Det handlar om HUR och VEM som i praktiken ska hantera uppdraget. Alla länkar i kedjan har ett ansvar. Verksamheten ansvarar för en kontinuerlig dialog med de förtroendevalda och för att den röda tråden från Utvecklingsstrategi till fullmäktiges mål (beställning) och kommunstyrelsens/nämndens Leveransåtagande blir känd i hela organisationen. Verksamheten utformar sedan de Aktiviteter som krävs för att hela kedjan ska kunna fullföljas. Vem gör vad? För att kommunen ska fungera effektivt krävs en tydlig ansvarsfördelning mellan förtroendevalda och medarbetare. Hur väl än roller, ansvar och uppgifter är definierade, kan det ändå uppstå tveksamheter. När sådana uppkommer är det viktigt att följa värdegrunden och visa respekt för de olika rollernas perspektiv: å ena sidan politikens värderingar, å andra sidan medarbetarnas professionalism/kunskap. Det handlar alltså om ett samspel mellan människor och roller grundat på ömsesidigt förtroende. Dialog, regelbundna möten och lärande samtal är verktyg som leder till ökad förståelse för varandras uppgifter, ansvar och roller. Rollfördelningen kan knappast detaljbeskrivas utan måste utformas i dialog mellan de personer som innehar rollerna. Förtroendevalda och koncernledningsgruppens medarbetare planerar regelbundna träffar, exempelvis Ledningsdagen som genomförs årligen, för att hitta ett bra samspel mellan den politiska ledningen och koncernledningen, vilken ansvarar för verksamheterna. Genom att beskriva vem som äger frågeställningarna vad/när/varför och hur/vem/vilka går det att tydliggöra ansvar och befogenheter. Ansvar för alla roller och uppdrag ska vara tydliga, kända och respekterade. Ansvar och roller beskrivs i Reglementen och Delegationsordning som fastställs av fullmäktige respektive nämnder. För att kunna förvalta medborgarnas förtroende är det var och ens ansvar att bidra till en förtroendefull dialog på alla nivåer. STYRNING & MÅL LEDN & STYR GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR 5

ANSVAR & ROLLER ING NING STYRDOKUMENT Förtroendevalda VAD och NÄR Ytterst är det kommunallagen som reglerar vad förtroendevalda har för skyldigheter och befogenheter, liksom vad de får och inte får delegera. Det handlar om de strategiska frågorna VAD och NÄR och om målinriktning, omfattning och kvalitet. Värdegrunden och Utvecklingsstrategin beskriver detta i konkreta termer så att kommunens invånare vet vad de kan förvänta sig av de förtroendevalda och av den verksamhet som medborgarna gemensamt finansierar. Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige är det högsta beslutande organet i en kommun och har det övergripande ansvaret för ekonomi och kvalitativa frågor. Förutom att besluta i stora och viktiga principiella frågor fastställer kommunfullmäktige mål och riktlinjer för hela verksamheten. Dessutom är det ett forum för politisk debatt. Medarbetarna ansvarar för det kvantitativa och kvalitativa innehållet i uppdragen inom givna ekonomiska ramar. I ansvaret ingår att tidigt signalera om uppdragen av någon orsak inte kan fullföljas. Vidare ansvarar medarbetarna för att Tranås kommuns ledstjärna tillämpas och efterlevs. Koncernledningsgrupp Koncernledningsgruppen styr, leder och samordnar arbetet med att förverkliga kommunens värdegrund, utvecklingsstrategi och policys. Gruppen leds av kommunchefen samt medarbetare i ledande ställning i kommunen och dess bolag kommunkoncernen. Utvecklings- och förändringsarbetet drivs av koncernledningsgruppen. Nämnder Nämnderna och kommunstyrelsen fullgör, på uppdrag av kommunfullmäktige, kommunens uppgifter inom de olika specialområdena. Rollen som förtroendevald Förtroendevalda ger direktiv, motiverar och säkerställer att beslutade uppdrag fullföljs genom uppföljning, utvärdering och kontroll. Vidare ser de till att uppdragen redovisas ur kvantitativt och kvalitativt perspektiv inom angiven tidsram. I rollen som förtroendevald ingår att föra en kontinuerlig dialog med verksamhetsansvariga för respektive område. De förtroendevalda handhar i huvudsak övergripande och strategiska frågor i ett längre tidsperspektiv, medan verksamhetsansvariga och deras medarbetare överlåts att lösa detaljerna. Medarbetare HUR och VEM Medarbetarna ansvarar för det praktiska arbetet och verkställer beslut. Det åligger dem att beskriva HUR uppdraget ska utföras och VEM/VILKA som ska genomföra det. De har ett professionellt förhållningssätt till uppdragen och utarbetar välunderbyggda underlag för beslut och uppföljning, utvärdering och kontroll. Vad Hur Politisk nivå Kommunalfullmäktige Kommunstyrelse Nämnd När Verksamhetsnivå Vem Det är var och ens ansvar att bidra till en förtroendefull dialog på alla nivåer för att förvalta medborgarnas förtroende. RESPEKT ANSVAR KREATIVITET TYDLIGHET 6

& MÅSTYR L & KVALITET Styrdokument All uppföljning och planering ska ske mot styrdokument. Det finns tre nivåer för styrdokument. På kommunfullmäktigenivå formuleras målen i huvudsak som något att sträva mot: en vision, framtidsbild, etc. På nämndsnivå formuleras målen i huvudsak som förväntad produktivitet och effektivitet, d.v.s. vad som ska uppnås avseende volym och kvalitet per insatt resurs. I verksamhetsorganisa tionen formuleras i huvudsak produktionsmål (i första hand resurser och aktiviteter) för verksamheten med en direkt koppling till effektmålen. För att säkerställa en bred förankring bland förtroendevalda och medarbetare finns det ett par grundregler som gäller vid utformning/upprättande av styrdokument. Dokumenten ska präglas av: enkelhet, tydlighet och kommunicerbarhet en tydlig uppdelning mellan politisk nivå och verksamhetsnivå att de är förenliga med överordnade dokument att de är konkreta Styrdokument fastställda av kommunfullmäktige Strategi Strategier bidrar till att bygga upp den profil som verksamheten ska ha. Utvecklingsstrategin är det mest översiktliga och överordnade dokumentet. Det pekar ut vägval och långsiktiga mål och ger ledning och anger prioriteringar. Enligt kommunallagen ska kommunfullmäktige besluta om mål och riktlinjer för verksamheten. Dessa ska fastställas så snart som möjligt efter det att den nya kommunfullmäktigeförsamlingen tillträtt. Övergripande mål och riktlinjer fastställs i utvecklingsstrategin, som är ett politiskt dokument. Snarare än att spegla inställningen i enskilda frågor är det ett strategiskt grunddokument för mandatperioden och anger förhållningssätt i vissa principiella frågor. Kommunstyrelsen ansvarar för uppföljning och tar initiativ till förändringar under mandatperioden. Policy Vissa ställningstaganden, som inte vilar på samma strategiska grund som övergripande mål och riktlinjer, men som speglar en politisk ambition och är av stor vikt och övergripande karaktär, ska också fastställas av kommunfullmäktige. Dessa benämns policyer och utgör viktiga komplement till de övergripande mål och riktlinjer som kommunfullmäktige fastställt. En policy kännetecknas av att den i huvudsak riktar sig internt och att den utvecklar eller förtydligar de ambitioner som övergripande mål och riktlinjer uttrycker. Förslag till policyer upprättas av kommunstyrelsen på uppdrag av kommunfullmäktige och fastställs av fullmäktige. Kommunstyrelse och nämnder ansvarar för uppföljning och tar initiativ till förändringar. Styrdokument fastställda av nämnd eller kommunstyrelse Program och riktlinjer Program och riktlinjer är politiska styrinstrument. De mål och riktlinjer som kommunfullmäktige fastställer är i huvudsak av övergripande karaktär. Därför upprättar nämnder och kommunstyrelsen program och riktlinjer som på ett konkret sätt anger VAD som ska åstadkommas och NÄR i tiden det ska ske. Program och riktlinjer fungerar som uppdrag/beställning till verksamhetsorganisationen och fastställs av respektive nämnd efter hörande av kommunstyrelsen. Kommunstyrelsens viktigaste roll i detta sammanhang är att försäkra sig om att nämndernas program och riktlinjer innehåller vad som krävs för att fullgöra de uppdrag som kommunfullmäktige beslutat i strategier och policyer. Kommunstyrelsen kan också fastställa egna program och riktlinjer. 7

NING STYRDOKUMENT Styrdokument fastställda av verksamhetsorganisationen Planer och regler När förvaltningschefen får ett uppdrag i form av program och riktlinjer från en nämnd innehåller dessa en redovisning av VAD som ska uppnås och NÄR i tiden detta ska ske. Förvaltningschefen upprättar planer och regler för att beskriva HUR detta ska uppnås och VEM som ska utföra det. Planer och regler innehåller beskrivning med koppling till styrtal och nyckeltal. Handböcker, rutiner och checklistor Verksamheten fastställer hur processerna ska genomföras samt upprättar handböcker, rutiner och checklistor för att kvalitetssäkra och systematisera det dagliga arbetet. RESPEKT ANSVAR KREATIVITET TYDLIGHET 8

& MÅSTYR L & KVALITET Styrning Mål för kvalitet och ekonomi Styrning innebär att leda en verksamhet mot uppsatta mål utan att i detalj fastställa hur vägen dit ska se ut. Tranås kommun arbetar med balanserad styrning vilket innebär att kund-, utveckling-, kvalitet-, medarbetar- och ekonomiperspektiv ska sammanflätas i styrningen. Mål ska sättas utifrån att de kan uppnås med tilldelade resurser. Styrkort Tranås kommunkoncern har valt styrkort som modell för målstyrning. Styrkorten innehåller strategi, vision, framgångsfaktorer, övergripande aktiviteter och styrtal (mål). Kommunfullmäktige, styrelser och nämnder upprättar styrkort för sina åtaganden. Styrkorten upprättas för en mandatperiod i taget. I styrkorten får förvaltningen den politiska beställningen på vad som är viktigast att fokusera på under mandatperioden. Kommunfullmäktiges beställning framgår av utvecklingsstrategin. Den bryts ned till specifika styrtal (mål) för fullmäktige, styrelser, nämnder och verksamheter. Styrtalen ska vara mätbara och påverkbara under mandatperioden och ska främst fokusera på kvalitet. Varje chef upprättar därefter tillsammans med medarbetarna styrkort för sin verksamhet. Verksamheternas styrtal bryts ner i aktiviteter där medarbetarna utses som ansvariga. För att få den röda tråden och se sambandet mellan styrtalen i fullmäktige och medarbetarnas aktiviteter är visualisering en förutsättning för att alla förtroendevalda och medarbetare ska förstå sina roller och delta i utvecklingen. Visualiseringen sker i ett styr- och ledningssystem. Ekonomi Kommunallagens krav på en god ekonomisk hushållning över tid ligger till grund för hur ekonomin ska hanteras. Detta är viktigt eftersom det är det som skapar utvecklingsmöjligheter och utrymme för kvalitetsförbättringar. Tranås kommun tillämpar tvåårsbudget vilket innebär att budget för år 2015 beslutas i fullmäktige under 2013 detta för att skapa möjlighet att arbeta långsiktigt med ekonomi. Varje nämnd får även ta med över- och underskott till nästkommande år och har möjlighet att redovisa en budget i balans inom en tvåårsperiod. Målet är att varje nämnd redovisar en procent i överskott vilket ska motsvara en budget för oförutsedda kostnader. Nämnden har ansvar för att besluta vad som krävs för att nå en budget i balans medan verksamheterna tar ansvar för hur detta ska ske. Resursfördelningssystem Vid fördelning av resurser är utgångspunkten föregående års budget. Justeringar görs därefter för: löne- och kostnadsökningar befolkningsutveckling justering för att nå kommunfullmäktiges resultatmål politiska prioriteringar Uppföljning Med uppföljning och utvärdering avses regelmässig, kontinuerlig insamling av data som registreras och sammanställs. Den kontinuerliga uppföljningens syfte är att återkoppla till den politiska nivån om hur det går och om målen nås. Uppföljningen ska därför ge signaler som kan komma att innebära förändringar i kommande mål och budget. Styrtal och ekonomi följs upp fem gånger per år och redovisas i kommunfullmäktige, styrelser och nämnder samt på kommunens hemsida och i central samverkan. Utöver detta följer kommunfullmäktige och kommunstyrelsen årligen upp nämndernas aktiviteter för att nå styrtalen. Särskilda möten med förtroendevalda och medarbetare sker även vad gäller ekonomisk uppföljning och framtagande av budget. Systematiskt kvalitetsarbete Utvärdering av kvalitetsarbetet sker med hjälp av olika kvalitetsjämförelser, riskanalyser, avvikelsehantering och undersökningar som görs externt och internt. Dessa bildar underlag för det systematiska kvalitetsarbetet och arbetet med ständiga förbättringar samt ger en indikation på framtida styrtal i verksamheten. En sammanställning av kvalitetsjämförelser och nyckeltal avseende kommunens verksamheter presenteras i en årlig rapport för förtroendevalda, medarbetare, kunder och medborgare. 9

NING STYRDOKUMENT Synpunkts- och klagomålshantering För att kunna bedöma om verksamheterna fungerar på ett önskvärt sätt är det viktigt att få in synpunkter från kunderna. Synpunktshanteringen syftar till att utveckla och förbättra kommunens verksamheter. Synpunkter på verksamheterna kan lämnas via kommunens hemsida. Verksamheterna följer upp och besvarar synpunkterna kontinuerligt. Årligen sker en sammanställning av inkomna synpunkter. Internkontroll - Kvalitetskontrollplan Det främsta syftet med internkontroll är att uppnå effektivitet och säkerhet i kommunorganisationen i frågor som rör verksamhet, ekonomi och tillämpning av lagar och föreskrifter. Kommunens internkontrollarbete styrs utifrån antaget internkontrollreglemente som kallas Kvalitetskontrollplan. Aktiviteter beslutas och följs upp årligen för varje nämnd och verksamhet enligt reglementet. Enligt kommunallagen är det nämnderna som ska se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheterna bedrivs på ett i övrigt tillfredställande sätt. Revision Granskningen av kommunens verksamheter avseende kvalitet och ekonomi sker både externt och internt. Externa revisorer granskar mål och resultat två gånger per år i samband med delårs- och årsbokslut. Interna revisorer (lekmannarevisorer) granskar kommunens verksamheter löpande genom samtal och riktade granskningar för att kontrollera att verksamheten arbetar med och levererar i enlighet med kommunfullmäktiges beställning och mål. Revisionen ska även försäkra sig om att verksamheten arbetar effektivt och utvärdera om det finns en tillräcklig intern kontroll. RESPEKT ANSVAR KREATIVITET TYDLIGHET 10

TRANÅS KOMMUN Tranås kommun 573 82 Tranås www.tranas.se tfn 0140-681 00 fax 0140-176 50