Efterfrågan på fjärrvärme och fjärrkyla ökar. Hur drivs framtidens bil? Fortum 3 2007. Energival. för bostäder

Efterfrågan på fjärrvärme och fjärrkyla ökar Hur drivs framtidens bil? Fortum 3 2007 Energival för bostäder

18 26 5 Nu ska jag fixa till vår lilla stuga... Många människor har en liten hemmafixare inom sig, vilket särskilt märks sommartid: på programmet står kanske reparation av bryggan, utbyggnad av sommarköket, renovering av bostaden eller rent av uppförande av drömhuset. Byggande, inredning och renovering ökar i popularitet år efter år. Kanske är det så att den moderna människan, som sitter dagarna i ända framför datorskärmen, vill åstadkomma något mer konkret på sin fritid? Byggande är temat i detta nummer av Forte. Eftersom cirka en fjärdedel av Sveriges energiförbrukning går åt till bostäder och offentliga byggnader kan man säga att valet av energilösning är ett av de viktigaste besluten som byggare och renoverare fattar. I det här numret berättar vi bland annat om olika uppvärmningsalternativ och saker som man bör tänka på när man överväger olika alternativ. Ett alternativ är att välja flera uppvärmningsmetoder som kompletterar varandra för att få en så totalekonomisk lösning som möjligt. Vi berättar också om den växande efterfrågan på fjärrvärme och fjärrkyla samt livscykeltänkandet med avseende på byggnader. Vare sig det är frågan om energilösningar för företag eller ljussättning av det egna hemmet försöker Fortum hjälpa de som bygger och ofta har bråda dagar. Förutom den personliga rådgivning som vi kan ge kan du få vägledning via vår webbplats www.fortum.se, där du hittar mycket information om energi och energirelaterade tjänster, inklusive tips för byggare och renoverare, som hjälper dig fram till ett lyckat slutresultat. Elpriset är något som återigen diskuteras så här på höstkanten. Kommer elpriset att gå upp och i så fall med hur mycket? Den nya handelsperioden för handeln med utsläppsrätter inleds i början av 2008 och antas medföra en höjning av grossistpriset trots att vattensituationen är god efter sommarens regn. Priserna brukar följa grossistpriset med viss fördröjning. Om det blir frågan om höjningar försöker vi hålla dem på en beskedlig nivå. Fortum följer noggrant utvecklingen på elmarknaden samt konkurrensläget och tar beslut om saken under hösten. 16 Kunderna kan själva påverka sina elkostnader genom att välja den avtalstyp som bäst passar den egna situationen. Man kan exempelvis välja fast pris i två år eller ett rörligt pris, som hela tiden följer grossistpriset. Även miljöaspekterna väger i dag tungt vid valet av avtalstyp och elleverantör. Merparten av Fortums kunder köper miljömärkt el, som produceras helt utan koldioxidutsläpp. Genom att välja miljömärkt el kan du alltså aktivt bidra till att gör något åt klimatförändringen. Vår kundtjänst hjälper gärna till så att du hittar det alternativ som passar dig bäst. Med önskan om en energisk höst Erkki Kari-Koskinen direktör, Fortum Markets 2 FORTE 3/2007

I DETTA NUMMER 14 Aktuellt... 5 I hemmets värme... 8 Uppvärmningslösningen som går i rör...12 Rumstemperaturen som diskussionsämne...14 Kunder frågar Fortum svarar...15 Att värdera ett energisystems livscykel...16 Fortums ansikten: Eva-Katrin Lindman, forsknings- och utvecklingsansvarig...18 Capital Markets Day Ryssland intresserar investerare...20 Miljöbedömning av en ny reaktor i Lovisa...22 Är framtidens bilar laddade?...23 Små gärningar stora resultat...26 20 16 Fortum är ett ledande energiföretag i Norden och Östersjöregionen. Vi producerar, säljer och distribuerar el och värme, erbjuder drift och underhåll av kraftverk samt andra energirelaterade tjänster. Våra huvudprodukter är el, värme och processånga. Vi strävar efter att i all vår verksamhet skapa resultat av toppkvalitet. Vårt mål är att bli kundernas naturliga val av energileverantör i Norden och Östersjöområdet. Fortum Abp:s aktie är noterad på Helsingforsbörsen. 3/2007 Forte är Fortums kundtidning. Chefredaktör: Maria Romantschuk Redaktionschef: Eija Johansson Redaktion: Compositor Oy Layout: Neutron Design Utgivare: Fortum Abp, tel. +358 10 4511, fax +358 10 452 4447 PB 1, 00048 FORTUM, www.fortum.se Tryck: Libris Oy Omslagsbild: Tomi Parkkonen Adresskälla: Tidningens prenumerantregister Adressändringar: fortum@micromedia.fi Tel. +358 9 7598 22215, fax +358 9 7598 2321 ISSN 1459-5346 Produkt- eller företagsnamn som nämns i artiklar är varumärken eller registrerade varumärken för respektive företag. Lämna gärna feedback på adressen www.fortum.fi/feedback.asp FORTE 3/2007 3

AKTUELLT Mer än 100 000 installationer av Energiboxen Under sommaren har AMM-projektet fortsatt att byta ut gamla mätare mot energiboxar samt att kommunicera med kunderna om installationerna. Antalet utbytta mätare ökar för var dag och den nionde augusti hade vi installerat 100 250 mätare! Ett hundratal av dem har även aktiverats för automatisk månadsavläsning vilket innebär att några av kunderna redan under augusti kommer att få sin faktura baserad på den senaste periodens konsumtion. Rekordhög försäljning av fjärrvärme och fjärrkyla Nyförsäljningen av fjärrvärme och fjärrkyla går mycket bra. Takten i nyförsäljning är rekordhög och fortsätter denna trend hela året ut kommer nytillskottet av fjärrvärme under 2007 att motsvara årskonsumtionen i hela Järfälla kommun. Ökningen bekräftar att kunderna vill ha våra produkter eftersom de är enklare, säkrare och renare än alternativen. JM AB avtalar med Fortum Fortum har undertecknat ett ramavtal med JM AB om att ansluta alla fastigheter till fjärrvärme där detta är tekniskt möjligt. Avtalet gäller både bostäder och kommersiella fastigheter. JM är en av Nordens ledande projektutvecklare av bostäder och bostadsområden. Utnämningar i Fortums ledning BILDER: TOMI PARKKONEN Efter en mycket positiv utveckling under detta årtionde är Fortum nu på väg in i en ny fas. För att snabba på utvecklingen har följande utnämningar, som trädde kraft den 1 september, gjorts i koncernens ledningsgrupp: Maria Paatero-Kaarnakari Maria Paatero-Kaarnakari, tidigare direktör för enheten koncernutveckling, har börjat som strategidirektör. Maria Romantschuk, tidigare presschef hos Finlands president, har utnämnts till ny kommunikationsdirektör. Den tidigare befattningshavaren Carola Teir-Lehtinen har utnämnts till direktör för hållbar utveckling. Av Fortums sju affärsområden har fyra fått en ny chef: Matti Ruotsala är ny chef för Fortum Generation. Per Langer, tidigare chef för Portofolio Management and Trading (PMT), är ny chef för Fortum Heat. Pekka Päätiläinen, tidigare direktör för Fortum Generation och Risto Riekko, tidigare direktör för Heat, fortsätter som Senior Advisors tills de går i pension sommaren 2008. Kalle Ahlstedt, tidigare chef för den fysiska portföljförvaltningen, är ny chef för Fortum PMT. Markku Vauhkonen är ny chef för Fortum Service. Enhetens tidigare chef Kim Kronstedt har börjat som koncernens säkerhetschef. Maria Romantschuk 4 FORTE 3/2007

Klarljuskampanjen vann silvermedalj i Cannes Fortums klarljuskampanj i Finland belönades med ett Silverlejon på reklamfestivalen i Cannes. Den modifierade abribus-tavlan (abribus-tavla är en upplyst reklamskylt som ofta används på busshållsplatser) belönades i kategorin för utomhusreklam bland totalt 5 758 tävlande bidrag. Klarljuskampanjen, som ordnades för andra gången i december 2006, sammanfattar grundtanken i Fortums marknadskommunikation: Låt den goda energin cirkulera. Kampanjen planerades av reklambyrå SEK & Grey och genomfördes genom att man lät ytan för affischen i skylten vara tom. På det sättet gav lysrören inne i tavlan samma effekt som en klarljuslampa. Cannes Lions-tävlingen är branschens största och mest ansedda reklamtävling med över 25 000 tävlingsbidrag i nio olika kategorier. Investering i kärnkraft planeras i Sverige Fortums intressebolag Oskarshamns Kraftgrupp (OKG) har beslutat att undersöka möjligheterna till att öka effekten i enhet 2 i Oskarshamns kärnkraftverk till år 2011. Under hösten kommer OKG att lämna in tillståndsansökningar om ökad effekt till miljödomstolen och Statens Kärnkraftinspektion. Regeringen godkände förra hösten en effektökning på 250 megawatt i enhet 3 i Oskarshamn. Fortum äger 43 procent av OKG. Ökningen av kärnkraftskapaciteten är en del av ett investeringsprogram för en elproduktion helt utan utsläpp, säger direktör Tapio Kuula. Statsminister Fredrik Reinfeldt har sagt att regeringen hellre ökar effekten i de befintliga tio kärnkraftverken än bygger nya. Power på Parketten! Som en del av Fortums sponsrings- och välgörenhetsprogram arrangerade Fortum söndagen den 2 september dansevenemanget Power på Parketten! i samarbete med Esbo stad. På evenemanget uppträdde bland annat schlagerstjärnor Anne Mattila och Kari Tapio. Fortum stöder även andra dans- och musikevenemang som hålls på service- och vårdhem för åldringar i Esbo. Fortum och Esbo stad tror att samarbetet mellan företag och den offentliga sektorn för att förbättra medborgarnas livskvalitet kommer att öka. BILD: SEK & GREY OY OCH CRASH MEDIA OY FORTE 3/2007 5

AKTUELLT Avreglerade elmarknader skapas i EU Elmarknaden är på väg att utvidgas från dagens nordiska till en nordeuropeisk. EU:s inre elmarknad har utvecklats i över tio år vilket gjort att också privatkunder kommer att kunna välja elleverantörer inom hela EU-området. Avregleringen av marknaden ska görs med hjälp av så kallad market coupling, som innebär att regionala marknader kopplas samman. Ett ramavtal om avregleringen mellan stamnätsbolag och elbörser gjordes hösten 2006. Utöver gemensamma energipriser ska även användningen av distributionsnät fastställas. Dessutom ska man kartlägga eventuella begränsningar och flaskhalsar i distributionskapaciteten samt de eventuella nya prisområden som avregleringen skapar. Systemet kommer att träda i kraft före årsskiftet. I samband med att marknaderna avregleras tror man att prisnivåerna blir mer lika. Elpriserna har traditionellt varit högre i Centraleuropa än i Norden. När avregleringen är genomförd minskar vattenkraftens relativa betydelse, vilket i sin tur kan minska prisvariationerna som beror på hur stora vattenmagasinen är. Fortum sätter upp strängare mål för koldioxidutsläpp Fortum har fastställt nya och strängare mål för koldioxidutsläpp från sin el- och värmeproduktion. Det nya målet för elproduktionen är att fram till 2020 minska de specifika koldioxidutsläppen till mindre än 80g/kWh räknat som genomsnittsnivån under en femårsperiod. Tidigare målet var 120g/kWh. För värmeproduktionen är Fortums mål att minska utsläppen inom varje fjärrvärmeområde med åtminstone 10 procent från 2006 till 2020. Fortums långsiktiga mål är att utsläppsnivåerna även i fortsättningen ska vara bland branschens lägsta inom EU. Utanför EU vill Fortum öka kraftverkens energieffektivitet och därmed minska de specifika utsläppen. Ny elkabel ger Stockholm city säkrare ström Fortum har driftsatt en ny elkabel till centrala Stockholm. Den nya kabeln går till transformatorstation Brunkeberg som förser stora delar av Stockholm city med el. Den nya kabeln får samtidigt en ny placering för att sprida riskerna om något skulle hända med de andra två kablar som förser Brunkeberg med el. Nytt kraftvärmeverk i Esbo, Finland Fortum har beslutat att bygga ett nytt kraftvärmeverk i Finnå i Esbo i anslutning till det nuvarande kraftverket. Verket kommer att vara klart för produktion före utgången av 2009. Efterfrågan på fjärrvärme har ökat kraftigt i områdena Esbo, Grankulla och Kyrkslätt. För att klara behovet behövs ytterligare kapacitet. Den årliga fjärrvärmeproduktionen på det nya kraftvärmeverket motsvarar värmebehovet hos 85 000 villor och elproduktionen motsvarar elbehovet hos 10 000 eluppvärmda villor. Som bränsle i kraftverket kommer man att använda naturgas och det nya verket har ett giltigt miljötillstånd. Tack vare det nya kraftvärmeverket kommer användningen av kol och olja i fjärrvärmeproduktionen att minska. 6 FORTE 3/2007

FORTUMS DELÅRSRAPPORT JANUARI-JUNI 2007: Fortsatt goda resultat De två första kvartalen 2007 kännetecknades av varmt väder, vilket minskade efterfrågan på både el och värme. En stor tillgång till vatten i kombination med låga priser på utsläppsrätter för koldioxid höll nere det nordiska spotpriset. Trots det hårda marknadsläget lyckades Fortum förbättra sitt resultat jämfört med föregående år. Bolagets finansiella ställning är fortsatt stark. Nettokassaflödet från den verksamheten förbättrades till 1 070 (786) miljoner euro. Under januari-juni 2007 ökade Fortums jämförbara rörelseresultat till 810 (772) miljoner euro. Resultatet före skatt steg med 23 % till 962 (779) miljoner euro. Resultatet per aktie var 0,85 (0,64) euro, vilket är 33 % högre än året innan. Segmenten under första halvåret Det jämförbara rörelseresultatet för segmentet Kraftproduktion ökade med 45 miljoner euro, vilket var 9 % mer jämfört med föregående år. Det jämförbara rörelseresultatet för segmentet Värme ökade med 7 % och var 12 miljoner euro högre än året innan. Det här berodde i första hand på förvärvet av Fortum Esbo (E.ON Finland). Det jämförbara rörelseresultatet för segmentet Distribution minskade med 2 % jämfört med föregående år. Segmentet Markets klara förbättring under det andra kvartalet räckte inte till för ett positivt jämförbart rörelseresultat för det första halvåret. Andra kvartalet Fortums omsättning för perioden april-juni uppgick till 959 (948) miljoner euro. Rörelseresultatet var 327 (312) miljoner euro. Det jämförbara rörelseresultatet ökade med 12 miljoner euro till 298 (286) miljoner euro. Trots att det genomsnittliga spotpriset på Nord Pool var 49 % lägre än året innan var det kraftpris som segmentet Kraftproduktion erhöll i Norden högre än föregående år, tack vare bättre säkringspriser. Under det andra kvartalet uppgick det genomsnittliga priset på producerad kraft i Norden för segmentet Kraftproduktion till 36,0 (34,7) euro, vilket var 4 % högre än under motsvarande period i fjol. Det jämförbara rörelseresultatet för segmentet Värme kvarstod i stort sett på samma nivå som förra året. Omsättningen för segmentet Markets var mindre under det andra kvartalet än under motsvarande period året innan, huvudsakligen på grund av det varma vädret. Prognos för resten av året Den marknadsfaktor som främst påverkar Fortums resultat är grossistpriset på el i Norden. Centrala faktorer för utvecklingen av grossistpriset är den nordiska vattensituationen, priserna på utsläppsrätter och bränslepriserna. Segmentet Kraftproduktions erhållna pris på producerad kraft påverkades dessutom av bland annat säkringsgraden, säkringspriset, spotpriset, användningen och optimeringen av Fortums flexibla produktionsportfölj, till och med på timbasis, samt valutaförändringarna. Koncernens finansiella ställning är fortsatt stark, och med en flexibel och miljövänlig produktionsportfölj fortsätter Fortum att vara väl positionerat för 2007 och 2008. Energieffektivt byggande försäljningstrumf på bostadsmarknaden Finlands miljöministerium har, liksom tidigare bland annat Sverige, antagit en förordning om energideklaration. Med hjälp av den kan konsumenterna jämföra byggnaders energieffektivitet och enkelt se hur mycket energi olika bostäder förbrukar. Byggnader spelar en viktig roll i minskningen av växthusutsläpp fastigheter genererar 30 procent av Finlands växthusutsläpp och står för 40 procent av energiförbrukningen. Förordningen om energideklaration träder i kraft i början av 2008 och gäller alla nya och nästan alla befintliga byggnader. Gamla villor och fastigheter med högst sex rum behöver inte energideklareras. FORTE 3/2007 7

I hemmets värme Bostaden kan bli behagligt varm, oavsett om den värms av el, trä eller bergvärme. Varje system har sina för- och nackdelar. TEXT: TIIA TERONEN BILDER TOPI SAARI, TOMI PARKKONEN 8 FORTE 3/2007

Ungefär halva elräkningen som vi nordbor betalar går till uppvärmning av bostaden. Den andra halvan går till uppvärmningen av vatten och hushållsel. När byggtekniker utvecklas och byggföreskrifterna blir tuffare så behöver man inte värma upp lika mycket som tidigare. Samtidigt använder hushållen mer lampor och hushållsmaskiner, vilket ökar förbrukningen av hushållsel. Även hushållsel blir till sist värme, men inte alltid nyttovärme. Torktumlare, digitalbox och många andra apparater kan istället ofta öka kylningsbehovet, säger Kimmo Rautiainen, expert på Motiva. Motiva är ett finskt företag som främjar energieffektivitet och utnyttjandet av förnybara energikällor. Rautiainen har ansvaret över energianvändandet i bostäder. Energieffektivitet betyder inte att man måste bo sämre. El har god nyttoeffekt Genom att ändra sina vanor en aning, till exempel genom att stänga av tv:n helt när man inte tittar på den gör att det går att minska sin energiförbrukning med 15-20 procent. Vilket uppvärmningssystem som är förmånligast eller mest pålitligt kan Rautiainen inte uppskatta på rakt arm. Samtliga system har både för- och nackdelar. Uppvärmningsalternativ i jämförelse Både i Sverige och i Finland var olja den vanligaste värmekällan fram till 1970-talets oljekris. Därefter blev elvärmen populär och hade som mest en andel på 80 procent. I Norge, där det finns mycket vattenkraft, värms nästan alla hus med el. I Sverige och i Finland har fjärrvärme, bergvärme FORTE 3/2007 9

pumpar och biobränslen blivit populära. Bland biobränslen är det främst pellets som håller på att ersätta det traditionella vedträet. Sverige är föregångare: vissa beräkningar visar att användningen av pellets är över 20 gånger vanligare i Sverige än i Finland. 90 procent av pellets som produceras i Finland exporteras. Nästan alla flerfamiljshus i Sverige och i Finland värms med fjärrvärme. När det gäller villor så är fjärrvärme inte lika vanlig eftersom fjärrvärmenätet inte har byggts ut till alla villaområden. Annars går det att använda vilka uppvärmningssystem som helst. Hur ska man då välja ut det rätta systemet till sitt hus? Elvärme kan antingen vara vattenburen eller torr. Det finns två sätt att sprida elvärmen: antingen finns det värmeslingor under golvet eller värmeelement på väggen. Fördelarna med elvärme är att investeringen är låg, att den kan ställas in exakt, att användningen inte skapar några problem och att den knappt behöver någon service alls. Och eftersom el blir värme först i rummet så är nyttoeffekten god, säger Kimmo Rautiainen. Det blir dock rätt så dyrt med elenergi och prisbilden ser osäkert ut. Elvärme passar bäst för hus som är under 150 kvadratmeter stora och välisolerade, eller i fritidshus som används periodvis, fortsätter han. Om bostaden är större än 200 kvadratmeter så kan bergvärme vara ett kostnadseffektivare alternativ. Tidigare system krävde ett omfattande horisontellt rörsystem under marken, men moderna system har oftast bara en borrbrunn. En värmepump är som en kylmaskin som fungerar som ett kylskåp, men tvärtom, beskriver Rautiainen. Systemet kyler mark och tar tillvara värmen som sedan används i Förbränningen av biobränslen skapar måttliga koldioxidutsläpp. uppvärmningen av huset. Om huset har vattenburen golvvärme räcker det att det utgående vattnet från värmepumpen har en temperatur på cirka 30 grader. Har man element måste vattnet ha en temperatur på cirka 50-60 grader eftersom ytan som värmer upp utrymmet är mindre. Man glömmer ofta bort det faktum att även bergvärme i själva verket är en form av elvärme eftersom bergvärmepumpen drivs med el. Det handlar om elvärme som har en verkningsgrad på 300 procent. Det innebär att bergvärme producerar tre gånger mer värme än vad den förbrukar Kimmo Rautiainen understryker att varje uppvärmningssystem kan utformas så att det fungerar väl och är bekvämt för de boende. el. Bergvärmepumpen kostar cirka 140 000 kronor, vilket är tre gånger mer än vad det kostar att skaffa ett direktverkande elsystem, säger Rautiainen. Man kommer långt med trä Om olika värmesystem ska jämföras ur miljösynpunkt står pellets på toppen av listan: förbränningen av trä skapar mycket lite skadliga koldioxidutsläpp. Pellets har en jämn kvalitet och bra verkningsgrad. Ett pelletvärmesystem kräver dock mer service än många andra värmesystem, till exempel måste man regelbundet rensa bort aska. Det är dock ett enkelt system att använda. Anskaffningspriset är rätt så högt, vilket innebär att systemet blir mest lönsamt i lite 10 FORTE 3/2007

Trivsel med hjälp av sparlåga Golvvärme under badrummets kalla kakelgolv är lockande. Det är även mysigt att ha många lampor tända speciellt här i Norden med lång och mörk höst och vinter. Det kan också vara lockande med en platt tv, även om den förbrukar lite mer energi än en bildrörs-tv. Ingen fara. Det går att spara energi utan att avstå från bekvämligheter som den nya tekniken medger. En glödlampa ger endast en tiondel ljus av den energin som den förbrukar, resten försvinner i luften som värme. En lågenergilampa har en verkningsgrad på 50 procent. Eller om man tänker tvärtom: en kilowattimme räcker till att få en lågenergilampa att lysa i 111 timmar, medan med en vanlig glödlampa bara lyser i 25 timmar. Dessutom ska man komma ihåg att en 15 watts lågenergilampa ger lika mycket ljus som en 75 watts vanlig glödlampa. Har du en halogenlampa så är det värt att kolla om det går att använda ett LED-ljus istället. I jämförelse med halogenlampan förbrukar LED-lampan endast en bråkdel så mycket energi. Vid matlagning är det bäst att välja en kastrull som är lika stor som plattan och som har en plan botten. Det är mest effektivt att värma upp små portioner mat i en mikrovågsugn. Ett tjockt lager is i frysen kan fördubbla energiförbrukningen. Frysens idealtemperatur är -18 grader och för kylskåpet gäller +5 grader. Varje extra grad kyla ökar energiförbrukningen med fem procent. Samma princip, fast tvärtom, gäller för värmen i bostaden: minskas rumstemperaturen med en grad sjunker uppvärmningskostnaderna med fem procent. Temperaturen i rummen kan justeras med hjälp av termostater på elementen. I vardagsrummet är den ideala temperaturen 20-22 grader, i sovrummet räcker 18-20 grader. När du reser och är borta en längre tid kan du skruva ner temperaturen till så lågt som 15 grader. För att behålla värmen i bostaden är det viktigt att fönster och dörrar är väl isolerade: om det strömmar in sval luft utifrån arbetar termostaten för högtryck hela tiden. Även gardinerna spelar en viktig roll. De förhindrar att värme försvinner ut genom fönsterglasen. Cirka en tredjedel av vattnet som vi nordbor använder går åt när vi tvättar oss, cirka en fjärdedel spolas ner i toaletten och resten går åt i tvätt- och diskmaskinen samt till matlagningen. Det är allmänt känt att det är mer energisnålt att duscha än att bada. Andra knep som spar energi är att alltid köra välfyllda disk- och tvättmaskiner. 90-95 procent av tvättmaskinens energibehov går åt att värma upp vattnet. Därför lönar det sig att sortera tvätten och välja hög temperatur endast för tvätt som kräver det för att bli ren. Källor: Energimyndigheten och Helsinkiläisen ympäristöopas (Miljöguide för Helsingforsbon) större hus, säger Rautiainen. Pellets tillverkas av såg- eller hyvelspån och kan transporteras till fastigheten med lastbil, på samma sätt som eldningsolja. Oljans betydelse i uppvärmningen minskar kraftigt. I Sverige minskade oljeuppvärmning med 32 procent under 2004-2005 och i Finland monteras oljepannor i endast en procent av nya småhus. - Största fördelen med oljeuppvärmningen är att de nya apparaterna har hög kvalitet och hög verkningsgrad. Genom att skaffa nya justeringssystem till sin gamla elpanna och förbrännare kan man spara hundratals liter olja per år. Ur miljösynpunkt är biobränsle och oljeeldning två motpoler. I framtiden kan det vara möjligt att ersätta oljan med flytande biobränslen och solvärmesystem som kan användas ihop med ett oljeuppvärmningssystem blir vanligare, tror Rautiainen. Vid sidan om biobränslen är även fjärrvärme miljövänligt. - Fjärrvärme är miljövänligt speciellt när den produceras på kraftvärmeverk som producerar både el och värme oavsett bränsle men särskilt när verket kan använda förnybara bränslen, säger Rautiainen. Han tillägger att det mest miljövänliga för en villa som värms med el eller bergvärme är att ha en värmelagrande kamin som eldas med ved när det är riktigt kallt ute och det råder brist på el. För att klara att lagra värme ett dygn måste ugnen ha 2 000 3 000 kilo sten. En mindre mängd sten innebär att kaminen sprider värmen för fort i rummet. Energiförbrukningen från A till G Kimmo Rautiainen understryker att varje uppvärmningssystem kan utformas så att det fungerar väl och är bekvämt för de boende. Det går att bygga ett energieffektivt hus oavsett vilka byggmaterial som används. Sten är ett mycket lufttätt material och därför måste ett trähus byggas mer grundligt. Oavsett material är det viktigt att huset blir lufttätt och isoleras väl. Ventilationen måste ordnas med hjälp av maskiner. Hus som byggdes på 1970-talet kallas för flaskhus eftersom de ofta saknar ventilation. Innan dess var det otäta väggar och skorstenar som såg till att ventilationen fungerade. Upp till 95 procent av nya hus har ett återvinningssystem som värmer upp den friska inkommande luften med den varma utgående luften, säger Rautiainen. Ett annat modernt uppvärmningssystem är en luftvärmepump som tar värme från uteluften och transporterar den in i bostaden. Systemet kan huvudsakligen användas som en kompletterande värmekälla, eftersom luftvärmepumpen inte kan producera värme när det är kallare än -15 grader. Inom de närmaste åren blir det lättare att jämföra fastigheters energiförbrukning när varje fastighet ska ha en energideklaration enligt EU-direktivet. Bostadsfastigheter kommer att få en energideklaration på skalan A till G på samma sätt som för hushållsmaskiner. FORTE 3/2007 11

UppvärmningslösningEN går i SOM rör TEXT: TIIA TERONEN, COMPOSITOR OY ILLUSTRATION: TOPI SAARI Att många boenden inte ens tänker på hur bostaden värms upp beskriver bäst hur bra fjärrvärmen fungerar Hagalund i Esbo är en av de orter i Norden som har haft fjärrvärme längst: fjärrvärmecentralen som levererar värme till området blev klart redan 1953. Esbo El, som under en period blev E.ON och numera ägs av Fortum, började storskalig fjärrvärmeproduktion 1967. Då fanns cirka 80 000 kunder. I dag är antalet kunder tre gånger så stort. Fortum har cirka 100 mil fjärrvärmeledningar i Finland. Även stora delar av Stockholm och mellersta Sverige värms upp med fjärrvärme och den byggs ut även i Polen, säger Jari Kuivalainen, fjärrvärmedirektör på Fortum i Finland. Han berättar att en stor del av kunderna inte ens känner till att bostaden värms upp med fjärrvärme. Fjärrvärmens fördelar för de boende är att det alltid kommer varmt vatten ur duschen, att värmen sprider sig jämnt i bostaden och att man inte behöver rensa skorsten eller beställa olja. När allt fungerar så smidigt är det förstås lätt att glömma hela uppvärmningsfrågan. Separat eller ihop med el Fjärrvärme produceras i två olika typer av kraftverk. Den ena typen kallas kraftvärmeverk och producerar både el och fjärrvärme. Det bildas het ånga i turbinen som producerar el. Ångan kyls ned med fjärrvärmevattnet och sedan återanvänds vattnet i uppvärmningen av fastigheter. Det handlar om energieffektivitet. Av samma bränsle kan man få ut mer än dubbelt så mycket energi, säger Jarmo Jokisalo, Fortums fjärrvärmechef. Den andra typen av kraftverk kallas värmeverk och ger värme av kol, torv eller flis. I Sverige omvandlar Fortum i stor utsträckning avfall till el och värme. När Fortum bygger ny kapacitet prioriteras biobränsleteknik, säger Jari Kuivanen. Han försvarar i viss mån även kol som bränsle, eftersom kolpriset historiskt varit stabilt vilket gett kunden en långsiktigt stabil prissättning. När värmen har producerats skickas det varma vattnet genom underjordiska ledningar till fastigheterna som är anknutna till fjärrvärmenätet. På vintern är vattnet 115-120 grader varmt men på sommaren Genom att samproducera el och värme får man dubbelt så mycket energi av samma mängd bränsle. behöver temperaturen inte vara högre än 70 grader. Genom att justera värmen efter årstiden optimeras spillet men en del av värmen försvinner till naturen. Ett spill på 6-9 procent är godtagbart enligt Kuivanen. Optimering handlar även om att ledningarna bör läggas så nära markytan som möjligt, och sedan gå in i fastigheten som är ansluten till fjärrvärmenätet. När ledningarna ligger nära markytan blir det vissa estetiska olägenheter. Till exempel kan snön smälta på marken ovanför ledningen. Men det blir för dyrt att minska TEKSTI: AULI PACKALÉN KUVAT: TOMI PARKKONEN 12 FORTE 3/2007

Kyla från fjärran Med fjärrkyla kyls över sju miljoner kvadratmeter kontorslokaler, köpcentrum, sjukhus och konsertlokaler i Stockholm. Även kyla kan levereras till fastigheter genom rörledningar, på samma sätt som fjärrvärme. Fjärrkyla produceras antingen med hjälp av kallt sjö- eller havsvatten eller som spillkyla från produktionen av fjärrvärme. Det sexgradiga fjärrkylavattnet skickas i ledningar under marken till kunderna och växlas i en undercentral till fastighetens egna ledningssystem, på samma sätt som fjärrvärme. Detta vatten kyler sedan ner ventilationsluften. När fjärrkylavattnet gjort sitt jobb leds vattnet tillbaka till Fortums anläggning nu tio grader varmare. Vi startade affärsverksamheten med fjärrkyla 1994 och i dag kyler vi ner över sju miljoner kvadratmeter lokaler i Stockholm, säger produktchef Jenny Dahlberg på Fortum. När det så kallade Hornsbergsprojektet blir klart kan vi leverera fjärrkyla till ytterligare 2,5 miljoner kvadratmeter, vilket motsvarar cirka 200 kontorsfastigheter. En av de intressantaste faserna i projektet är det 40 000 kvadratmeter stora bergrum som nu byggs i Hornsberg på Kungsholmen i Stockholm och beräknas bli klart 2009. Där ska kallt fjärrkylavatten lagras under natten då konsumtionen är låg och det finns överkapacitet i produktionen. Under eftermiddagens högkonsumtion levereras det lagrade kylvattnet till fjärrkylanätet. Detta gör att den befintliga produktionsanläggningen kan utnyttjas i dubbel bemärkelse: kylan lagras under natten och levereras på dagen när det finns behov av kyla. Jenny Dahlberg tror att efterfrågan på fjärrkyla kommer att öka även i andra länder under de närmaste åren. Fastigheternas egna kylmaskiner och aggregat förbrukar mycket el och skapar därmed koldioxidutsläpp. Även fjärrkyla måste delvis produceras med hjälp av el när det är mycket varmt ute, men 80 procent av fjärrkylan kommer från sjö- och havsvatten. Om 25 procent av fastigheterna i Europa skulle kylas med fjärrkyla istället för lokala kylsystem skulle man uppnå 5-10 procent av utsläppsmålet som Europa har beslutat om i Kyotoprotokollet. spillvärmet till lägre än fem procent. Ledningarna skulle i så fall behöva läggas djupare i marken och isoleras bättre. Kostnaderna skulle bli 1,5-2 gånger dyrare, beräknar Kuivanen. Gott anseende Att underhålla fjärrvärmenätet är en av de största utmaningarna för ett fjärrvärmebolag. Om värmen uteblir kan det i värsta fall bli en säkerhetsrisk när det är riktigt kallt ute. Fjärrvärmevattnet strömmar i ett stålrör som har isolerats och ligger i ett plaströr. Stålröret underhålls med hjälp av vattenkemi och röret håller i princip för evigt. Om röret till exempel får en spricka på vintern täcks den tillfälligt med ett band och vattnet kan fortsätta att strömma i ledningen. Själva reparationen görs först när vädret blivit nollgradigt, säger Jarmo Jokisalo. Dessutom har fjärrvärmenätet byggts som en ring. Om det blir fel på huvudproduktionsanläggningen så kan man mata in värme från andra anläggningar. Den pålitliga distributionen är säkert en av anledningarna till fjärrvärmens popularitet. Ett annat skäl är miljöaspekterna: när el och värme samproduceras i ett kraftvärmeverk går det åt cirka en tredjedel mindre bränsle jämfört med separat produktion av värme och el. En gång i tiden hade varje fastighet en egen värmecentral. Nu när värmeproduktionen har centraliserats kan även tekniker som tar bort rökgaser utnyttjas centralt. Man kan satsa resurser i reningen av rökgaserna på ett helt annat sätt, säger Jari Kuivanen. Vad betalar kunden för? Fortums rättesnöre i prissättningen av fjärrvärmen är långsiktighet. Att ansluta sin bostad till fjärrvärmenätet ska vara ett konkurrenskraftigt alternativ jämfört med andra uppvärmningsmetoder och kostnaderna måste vara förutsebara. I Sverige strävar Fortum efter en marknadsbaserad prissättning som alltid ska vara konkurrenskraftig med de bästa alternativen på marknaden. En mycket stor nyförsäljning under senare år indikerar också att kunderna uppfattar prissättningen som konkurrenskraftig. I Finland betalar kunden en energi- och grundavgift för fjärrvärmen. Grundavgiften täcker alla fasta kostnader, till exempel utbyggnaden och underhållet av nätet. Energiavgiften baseras på energipriset och på tekniken med vilken värme produceras. Det blir billigare att producera fjärrvärme på ett kraftvärmeverk än på en anläggning som bara producerar värme. Detta är förklaringen till lokala variationer på fjärrvärmepriset, säger Jari Kuivanen. Dessutom måste nya kunder betala en anslutningsavgift som täcker 50 procent av investeringarna som görs i fjärrvärmenätet. Anslutningsavgiften betalas tillbaka om kunden vill säga upp sitt fjärrvärmeabonnemang. Det finns en föreställning om att det är svårt att byta ut fjärrvärmen om man inte skulle vilja ha den längre, men det är faktiskt enkelt att göra, säger Kuivanen och tillägger: Det är dock sällsynt att man säger upp sitt fjärrvärmeabonnemang. Ingen av våra kunder har sagt upp sitt abonnemang - det enda som har hänt är att kunden har tillfälligt sagt upp abonnemanget under tiden fastigheten har byggts om. Fortum bygger nya fjärrvärmeledningar på flera mil varje år. I stora fastigheter är fjärrvärme nästan en självklarhet. När det gäller glesbygder med småhus blir det ofta dyrt att bygga ut fjärrvärmen. Men var man än bygger nya ledningar ställs höga krav på kvaliteten. När ledningarna har byggts ordentligt håller de länge och underhållskostnaderna blir låga, säger Kuivanen. FORTE 3/2007 13

KUNDEN TYCKER TILL Rumstemperaturen som diskussionsämne Vi frågade vad som engagerar hyresgäster och sysselsätter fastighetsskötare i bostadsbolag i Finland och i Sverige. God boendemiljö som mål TEXT: SAMI LAAKSO, COMPOSITOR OY BILD: TOMI PARKKONEN Fastighetsservice Matinkylän Huolto sköter omkring 200 bostadsbolag med närmare 7 000 bostäder och över 10 000 boende i Esbo. VD Mikko Peltokorpi uppskattar att förbrukningen av värme och vatten står för omkring 40 procent av bostadsbolagens genomsnittliga underhållskostnader medan elkostnaderna, exklusive hushållsel, står för 3 4 procent. Uppvärmningen diskuteras även bland de boende och sysselsätter fastighetsskötarna. Matinkylän Huoltos arbete underlättas av att alla fastigheter, med undantag för några eluppvärmda små radhus, är anslutna till fjärrvärmenätet. Fjärrvärme är definitivt den enklaste och billigaste uppvärmningsformen i ett så här pass tättbebyggt område. Nackdelen är att bostadsbolagen är hänvisade till en stor fjärrvärmeleverantör. Lagstiftningen ska se till att prissättningen hålls på en rimlig nivå, säger Peltokorpi. De äldsta husen har fyrtio år på nacken. Även om fjärrvärme hör till de mer bekymmersfria värmelösningarna har det ändå gjorts vissa investeringar i fastigheternas värmesystem. Vi har satsat mycket på optimering av energianvändningen, bland annat genom att byta ut värmeväxlare, reglage och ventiler samt genom att förbättra placeringen av värmeelementen, räknar Peltokorpi upp. Många investeringar har gett energibesparingar, medan en 14 FORTE 3/2007

del av åtgärderna, till exempel förbättringarna i bostädernas ventilation, till och med kunnat höja elräkningen. Peltokorpi påpekar att det primära målet är att skapa en god och hälsosam boendemiljö och att man inte enbart ser till de ekonomiska aspekterna. Enligt rekommendationer ska rumstemperaturen ligga kring 20 21 grader. Särskilt äldre föredrar lite högre rumstemperatur och är beredda att betala för det. Uppfyller fastighetsskötaren ägarnas önskemål? I slutänden blir det nog så, även om man inte kan vara alla till lags. Fastighetsskötaren ska ta upp olika saker och vara initiativrik, men det är bostadsbolagets styrelse eller bolagsstämman som tar alla beslut och påverkar förutsättningarna för verksamheten, poängterar Mikko Peltokorpi, som utsågs till årets fastighetsskötare 1997. Billigare uppvärmningsalternativ Stockholms stads bostadsbolag AB Familjebostäder äger, förvaltar och hyr ut lägenheter och lokaler. Bolaget uppvisar imponerande siffror för sin verksamhet: dess omkring 22 500 lägenheter utgör hem för över 41 000 personer. Dessutom har bolaget 2 344 lokaler med en totalyta på över 180 000 kvadratmeter. Underhållsbehovet är stort eftersom merparten av de cirka 2 000 fastigheterna är byggda på 1940- och 1950-talen, men de äldsta härstammar ända från 1890-talet. Ingvar Andréasson, chef för teknikavdelningen, berättar att det är rörledningarna som har varit i störst behov av reparationer de senaste åren. Bland annat har badrummen förnyats i 10 000 lägenheter. Ett annat stort projekt har varit renoveringen av fastigheternas värmesystem. Största delen av fastigheterna har tidigare haft egna oljeuppvärmningssystem, men sedan 1960-talet pågår ett arbete med att ansluta dem till fjärrvärmenätet. 1996 tecknade vi ett avtal som lägger över ansvaret för fastigheternas värmesystem på Fortum. Bolaget har systematiskt anslutit samtliga fastigheter till fjärrvärmenätet med undantag för ett fåtal mindre hus. Investeringarna i fjärrvärmecentraler uppgår till över 50 miljoner kronor, men i gengäld har fastigheterna välfungerande värmesystem under en lång tid framöver, säger Ingvar Andréasson. Han nämner det lägre priset som en klar fördel med fjärrvärme jämfört med oljevärme. Andra fördelar är miljövänligheten och en bekymmersfri drift. Hur kan man hitta en rumstemperatur som alla boende är nöjda med? Vi strävar efter att hålla en temperatur på 21 grader, men med tiotusentals hyresgäster finns det alltid några som skulle föredra en lite högre temperatur. En temperaturhöjning på några grader innebär dock höjda boendekostnader, och det leder i sin tur till klagomål från andra hyresgäster. Vi har som mål att 80 procent av hyresgästerna ska vara nöjda med sitt boende. Till skillnad från bostäderna kan vi däremot variera temperaturerna i verksamhetslokalerna med några grader enligt hyresgästernas önskemål, säger Andréasson. Undvik stand by-el KUNDEN: Det pratas ofta om hur mycket el olika elektroniska apparater förbrukar när de står i stand by-läge. Spelar det någon roll för förbrukningen om de är helt avstängda eller står i stand by-läge? FORTUM: Det har blivit vanligare att låta elektroniska apparater stå i stand by-läge i hemmen och det finns allt fler apparater som förbrukar el, även när de inte är på. Stand by-förbrukning kan tyckas vara ett mindre problem om det endast gäller en apparat, men om det är flera laddare som ständigt drar el (som till exempel laddare för mobiltelefon, bordsdammsugare, eltandborste och rakapparat) samt dessutom hushållsapparater och andra hemelektroniska apparater, kan det utgöra tiotals procent av hushållets totala kostnad för hushållsel. I praktiken kan det betyda en extra kostnad på cirka 500 kronor per år. Som jämförelse förbrukar en vanlig digitalbox cirka 40 watt el per dygn när den är på och cirka 15 watt i stand by-läge. Om man beräknar att varje hushåll förbrukar cirka 5-10 procent el onödigt blir det en hel del när det multipliceras med antalet hushåll i Sverige. Tänkvärt är också, att under sin livstid förbrukar tv-mottagare, inspelningsapparater, digitalbox och stereoapparater fyra gånger så mycket el i stand by-läge som när de är på. Det finns också apparater som saknar strömbrytare som gör dem helt strömlösa. Ett enkelt råd är att koppla alla elektroniska apparater till ett grenuttag med strömbrytare. Då är det enkelt att genom en knapptryckning göra flera apparater strömlösa samtidigt. FORTE 3/2007 15

KUNDEN TYCKER TILL Av alla de beslut som påverkar byggnadens energiförbrukning tas två tredjedelar under projekteringsfasen. Det lönar sig dock att kontrollera byggnadens energisystem under hela dess livscykel, vilket förutsätter ett nära samarbete mellan olika parter. Att värdera ett energisystems livscykel TEXT: COMPOSITOR/MAIJA PIIROINEN BILDER: TOMI PARKKONEN Bostäder och offentliga byggnader står för över en tredjedel av Finlands totala energiförbrukning nästan dubbelt så mycket som trafiken. Det är alltså viktigt att planera energisystemen för nya bostäder och kontorsfastigheter, men det blir också avgörande hur de används och utvecklas under årens lopp. Matti Malmberg, vd för YIT Kiinteistötekniikka Oy i Finland (YIT Fastighetsteknik), jobbar med dessa frågor varje dag. Fastighetsteknik handlar bland annat om byggnadens el-, ventilations-, värme-, kyl-, säkerhets- och vattensystem, men även styrning och optimering av systemen med hjälp av automation. Faktorer som miljövänlighet och säkerhet blir allt viktigare för kunden. Det finns många faktorer som på olika sätt påverkar hur energieffektiv och miljövänlig byggnaden är under sin livscykel. Ventilationen har en avgö rande roll för energieffektiviteten eftersom den med hjälp av automation bland annat påverkar hur el-, värme- och kylsystemen fungerar. Tekniken möter mänskliga behov Regelverk, olika tekniska lösningar, projektering och mänskliga behov - både fastighetsägare och de boende - styr valet av energilösningar. Energilösningar för byggnader har utvecklats mycket under årens lopp, beroende på de boendes ändrade vanor och krav. Ventilation och olika kylsystem har blivit allt vanligare och trenden går mot allt bekvämare bostäder och lokaler, säger Malmberg. Att alltid se framåt och att anpassa sig till nya bekvämligheter är naturligt för människan. Det är mycket svårt att avstå från det man redan har. Medvetenheten om miljön har dock ökat även om man samtidigt vill ha kvar alla bekvämligheter. YIT ser fastighetens funktion och kostnadseffektivitet i längre perspektiv. - Både energieffektivitet och miljövänlighet måste ses som en enda lång process där de olika delarna påverkar och balanserar varandra. Att enbart koncentrera sig på en sak och dess kostnader är kortsiktigt tänkande. Vem ansvarar för effektiviteten? Projekteringen och byggandet är traditionellt en mycket splittrad process där de olika aktörerna har sina egna väl invanda modeller och lösningar, säger Malmberg. När man söker fungerande och långsiktiga lösningar för byggnadens effektivitet och miljövänlighet krävs under projekteringen och byggandet en ny typ av samarbete mellan olika aktörer, till exempel mellan ägaren och de boende. I dag kan fastighetsägare, de boende och de som underhåller fastigheten ha mycket delade 16 FORTE 3/2007

intressen om olika frågor som handlar om fastighetsskötsel. - När en byggnad projekteras går det att beräkna 60-80 procent av de totala kostnaderna under byggnadens livscykel. Därför är det viktigt att de olika aktörerna har ett effektivt samarbete under projekteringsfasen och att man hittar metoder för att samordna de olika intressena, säger Malmberg. EU:s nya direktiv om energieffektivitet, som träder i kraft i början av nästa år, har en harmoniserande effekt vid valet av energisystem, oavsett vilka intressen de olika aktörerna har. Direktivet anger riktlinjerna för energiförbrukningen i olika typer av fastigheter och blir en viktig faktor när fastigheten värderas. Anpassningen till direktivet började för cirka tre åren sedan. Utvecklingen kan också styras med hjälp av eventuella nya skatter. Finansiärerna har dock alltid det sista ordet. Nya energieffektiva lösningar Det finns många nya energieffektiva lösningar att välja när man bygger ett nytt hus. Som värmekälla kan användas jord, luft, sol, berg, vind och havsvatten och dessutom kan moderna ventilationssystem återanvända värmen mer effektivt än tidigare. Utöver tekniska lösningar påverkas byggnaders energieffektivitet av bland annat materialvalen och placeringen på tomten. Med hjälp av olika tekniska lösningar kan man redan under projekteringen påverka kostnaderna med cirka 30-50 procent. En intressant faktor som kommer att minska energiförbrukningen avsevärt är led-tekniken för ljusarmatur. Det kommer inte att dröja länge innan vi ler åt vanliga glödlampor, på samma sätt som vi i dag ler åt farfars oljelampa, tror Malmberg. Homogen debattatmosfär i framtiden Malmberg tror att ett mer systematiskt livscykeltänkande kommer att få fotfäste i framtiden, vilket kommer att påverka byggnaders energieffektivitet positivt och även ge positiva effekter för samhället i stort. En förutsättning för att utvecklingen ska gå åt det här hållet är att det blir en tydlig debatt om dessa frågor och att den leder till praktiska och produktiva lösningar. Man måste klart precisera fördelarna med effektiva energilösningar så att alla som projekterar och bygger nya byggnader enkelt kan utnyttja dem, säger Malmberg. YIT har valt Fortum Smart Fortum Smart är en lösning för förvaltning av företagets elanskaffning. Tack vare aktivt samarbete mellan YIT och Fortum kan man dämpa effekterna som prisvariationerna orsakar. Man kan även sprida riskerna som uppkommer när el ska köpas vid olika tidpunkter och utnyttja variationerna på marknaden. Med andra ord: Fortum följer och analyserar de nordiska elmarknaderna åt YIT YIT har en personlig portföljförvaltare på Fortum Fortum sköter rutinerna kring fakturahantering och ändringar av konsumtionsmål El som levereras till YIT produceras miljövänligt med vattenkraft Mycket kan göras redan nu Även om utvecklingen i byggandet går mot mera individuella lösningar krävs det samtidigt bättre samarbete när det gäller projektering och konkreta lösningar. - Det är lättare att dra nytta av de senaste tekniska lösningarna i byggandet av nya bostäder eftersom volymerna är stora, men i byggandet av kontorsfastigheter används ofta skräddarsydda lösningar. Samhällsutvecklingen och lagstiftningen främjar utvecklingen av energieffektiva lösningar. Betydande spareffekter kan dock uppnås omedelbart genom att kontrollera och använda befintliga system mer effektivt. - Med dagens teknik går det att göra besparingar på tiotals procent för fastigheter där man inte aktivt jobbar med underhåll eller fastighetsautomation. En klar majoritet av fastigheterna är sådana. Genom att aktivt börja kontrollera och utveckla de tekniska systemen i fastigheten så att de fungerar effektivare blir det snabbt avsevärda besparingar. Nyinvesteringar behövs först senare. Gamla fastigheter har en besparingspotential som brukar räcka i upp till fem år när besparingsåtgärderna genomförs gradvis. Investeringar i ny teknik som görs därefter betalar sig normalt tillbaka efter 3-5 år, säger Malmberg. BYGGNADENS LIVSCYKEL Investeringar Det hävdas att byggnadens värme-, vatten-, ventilations- och elsystem utgör 100 procent av byggkostnaderna. I praktiken uppgår kostnaderna endast till cirka 20 procent av totalkostnaderna, driften inkluderad. Investeringar, som utförs av specialiserade konsulter och entreprenörer, är dock alltid de mest synbara delarna av verksamheten. Avgörande för ett lyckat slutresultat är en skarvfri integrering av de olika delområdena. Projekteringsfasen är den mest avgörande fasen. Bra planering säkerställer att halva jobbet redan är gjort. Det behövs omfattande kompetens för att projektera en ny fastighet. När samma personer håller i trådarna både när fastigheten projekteras och byggs, skapas en bra grund för de olika besluten som måste fattas under byggfasen. Driftfasen innebär att byggnadens driftkostnader börjar löpa. Cirka en tredjedel är energikostnader uppvärmning på vintern och kylning på sommaren. I stor utsträckning går det att påverka driftkostnaderna och göra stora besparingar genom att styra driften med hjälp av fastighetsautomation. Service under garantitid och efter den handlar om förebyggande underhåll för att byggnaden ska fungera som planerat enligt villkoren som förhållandena, säkerheten och energieffektiviteten ställer. Det handlar mycket om finjustering när en ny byggnad tas i bruk och justeringarna ska göras separat i varje rum. Denna fas brukar ta cirka två år. Reparationer handlar om att reparera skadade delar och även större enheter genom att byta delar. Förnyelsefasen är en ofrånkomlig fas som kommer efter en längre tids drift av byggnaden, oavsett hur bra fastigheten har underhållits. När det är dags att förnya tekniska system kommer man att bedöma vilka system som ska ersättas för att hålla kvalitetsnivån när det gäller funktionalitet och kostnaderna. Allt behöver inte ersättas helt utan även delrenoveringar är möjliga. FORTE 3/2007 17

FORTUMS ANSIKTEN TEXT: WESA LEHTO BILD: BOSSE KINNÅS Allt större del av Eva-Katrin Lindmans jobb som forsknings- och utvecklingsansvarig handlar om att utveckla nya lösningar som förbättrar miljön. Bland annat håller hon på med ett världsunikt projekt som går ut på att delvis ersätta kol som bränsle. Att få utveckla nya miljövänliga lösningar måste vara ett tacksamt jobb i dessa tider när alla pratar om miljön. Jag har verkligen ett toppenjobb. Det känns mycket meningsfullt, men även utmanande, att utveckla ny teknik som i stor utsträckning kommer att förbättra miljön, säger Eva-Katrin Lindman, forsknings- och utvecklingsansvarig på Fortum Värme i Stockholm. Klimatförändringen har verkligen satt forskning och utveckling på agendan. Tidigare gick mitt jobb huvudsakligen ut på att utveckla tekniker som förbättrade lönsamheten. Visst är det viktigt även idag, men nu är det ett helt annat fokus på klimatfrågorna. Eva-Katrin har jobbat på Fortum i 18 år. Hon är civilingenjör i kemi, kemisk teknologi och apparatteknik. Hon har bland annat arbetat som driftchef på Värtaverket, ett kraftvärmeverk i Stockholm som producerar både fjärrvärme och el. I sin nuvarande befattning har hon jobbat sedan 2003. Världsunikt projekt Det pågår många intressanta forsknings- och utvecklingsprojekt på Värtaverket. Ett världsunikt projekt handlar om att använda lignin som bränsle. Träd består av fibrer och lignin. Av fibrerna görs pappersmassa och lignin innehåller mycket energi. Vi har utvecklat en ny teknik som gör det möjligt att blanda lignin med kol, som används som bränsle på Värtaverket. Vi har testat detta under våren och resultaten ser mycket lovande ut. Jag tror att 20-25 procent av bränslet på Värtaverket kan vara lignin i framtiden. Våra tester har väckt stort uppmärksamhet i världen. Om lignin kan ersätta en betydande del av kolen som bränsle så leder det till en stor miljöförbättring. Lignin är ett förnyelsebart och mycket rent bränsle. Ett annat intressant projekt handlar om koldioxidavskiljning från rökgaserna. En demonstrationsanläggning installeras nu på Värtaverket. Den kommer att driftsättas i höst när eldningssäsongen kommer igång. Målet Betydelsen av samarbete ökar inom energibranschen. är att den nya tekniken ska ta bort 95 procent av koldioxidemissionerna. Tekniken går ut på att efter trycksatt förbränning tvätta bort koldioxid ur rökgaserna med hjälp av kaliumkarbonat. Resultat från testperioden ska värderas under fjärde kvartalet i år. Miljövänlig även privat Mycket av Eva-Katrins jobb kretsar kring miljön och hon tycker att det är viktigt att försöka leva miljövänligt även i privatlivet. Jag cyklar till och från jobbet varje dag. Det blir cirka 3 mil dagligen. Jag cyklar även på vintern, om nu inte vädret är alltför dåligt. Och sanningen är faktiskt att jag tar mig snabbare till jobbet med cykeln än med bilen. I rusningstrafik kan jag cykla förbi alla stillastående bilköer. Eva-Katrin bor i en villa strax söder om Stockholm som dock inte har fjärrvärme ännu. Tyvärr inte, eftersom fjärrvärmenätet inte går Toppen 18 FORTE 3/2007