Kommande Europeisk lagstiftning banar väg för värmepumpar

Relevanta dokument
Luftvärmare, kylprodukter och högtemperatur processkylaggregat - Förordning 2016/2281 Branschmöte 15 februari 2018 Carlos Lopes, Lina Kinning

Värmepumpar i ett nytt. Vision Monica Axell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Är passivhus lämpliga i fjärrvärmeområden?

Kan framtidens byggnader klara sig utan energiförsörjningssystem?

Lågtemperaturfjärrvärme i nya bostadsområden P i samverkan med Växjö kommun, Växjö Energi AB och Växjö-bostäder AB

ASES. Active Solar Energy Storage. Thule Brahed ERRIN EUSEW Brussels

Varför ett nytt energisystem?

Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu

EuP Directive and Ecodesign

Nenet Norrbottens energikontor. Kjell Skogsberg

Utveckling av energimarknader i EU. politik och framgångsrika medlemsstater

Indikatorer för utvecklingen av de Europeiska energisystemen

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö Pathways to Sustainable European Energy Systems

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

RIEEB-projektet skall öka kunskap och medvetenhet i energieffektivitet i byggnader bland deltagande regioner.

Making electricity clean

hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Vägen till Finnängen Ett energineutralt boende. Sveriges första renoverade plusenergihus. Andreas Molin Ppam.se Sweden AB

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

Framtiden underlag, trendspaning. Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet

Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation

Oljeanvändningen har minskat med en tredjedel

SOLAR LIGHT SOLUTION. Giving you the advantages of sunshine. Ningbo Green Light Energy Technology Co., Ltd.

Yttrande angående rapporten Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader (M2015/2507/Ee)

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning

Utvecklingsvägar för Europas energisystem

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

Geoenergi REGEOCITIES i Karlstad. Jessica Benson & Oskar Räftegård Karlstad

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson

Celsius - konkurrenskraftig och hållbar fjärrvärme och fjärrkyla till Europas städer.

vilken roll kommer vindenergi att spela i det svenska energisystemet? hur många TWh kommer att produceras 2050? och var kommer det att byggas?

Globala energitrender, klimat - och lite vatten

Anna Joelsson Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur

NIBE F1245. Energimärkning. Energy labelling. Wärmemengenzählung TIF

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation

Uppvärmning och Kyla. Carlos Lopes, Energimyndigheten. Baserat på preliminära arbetsdokument från Kommissionen

Varför Vind? GENERAL PRESENTATION

Enerwoods. Världens primärenergianvändning 2007 ( 500 Exajoul)

Jenny Miltell, Smarta elnät ABB gör det möjligt

Stor potential för effektivisering. förnybar energi

Olika uppfattningar om torv och

ENERGIEFFEKTIVA BYGGNADER EFTER NÄRA NOLL?

Handel med Elcertifikat ett stödsystem för fönybar el

Värmepumpsystem för NNE enfamiljshus och flerfamiljshus. Martin Persson SP

Vad driver klimatomställning i svensk energisektor? 1. Hur signifikant är omställningen?

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

Bräcke kommun

PRODUKTBLAD. A Företagets namn Cylinda SIB 5262 KV RF

Ecodesigndirektivet för ventilation. Erik Österlund Teknik- och Miljöchef Svensk Ventilation

Stora värmepumpsystem rätt för både miljö och ekonomi

Bioenergi Sveriges största energislag!

Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att

Energiutredning/Energideklaration

Den framtida elproduktionen

Samlingsrapport energianalys/energideklaration

PRODUKTBLAD. A Företagets namn Cylinda S 6364 KVE RF

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

A VIEW FROM A GAS SYSTEM OPERATOR. Hans Kreisel, Weum/Swedegas Gasdagarna, 16 May 2019

Svarsfil till extra remiss; Förslag till ändringar i BBR(A) och BEN, dnr: 4562/2016

Nationell strategi för lågenergibyggnader. Tomas Berggren

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic

Hållbart Energisystem Smarta Elnät

El alltjämt vanligast för uppvärmning i småhus

Solekonomi. Mot en solekonomi. Avancerad energiproduktion Energieffektiv produktion och/eller låga utsläpp

Bygganden som system om energihushållning i ett helhetsperspektiv. Leif Gustavsson Växjö 6 april 2009

Till vem, till vad och hur mycket? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik & Automation

Klimatneutrala Västsverige

Hur främjas den lokala ekonomin av kooperativt ägd vindkraft? Lokalekonomidagarna, 5 maj 2014

Vattenkraften har en centrala roll i kraftsystemet

Solkraft & Plusenergi

Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel

Pressträff 7 feb 2017 Absolicon Solar Collector AB (publ) ABSOLICON JOAKIM BYSTRÖM

Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien Effektiv energianvändning g Gustav Melin, VD.

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA maj /10/2014

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Välja nytt värmesystem Det är inte enkelt att välja nytt värmesystem. Det finns många alternativ att välja på och det är osäkert hur höga de framtida

Växjö

Energiläget 2018 En översikt

Framtiden på värmemarknaden

Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion

Energiförsörjning Storsjö Strand

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning

Det gröna Göteborg Hållbara system & innovationer. Bernt Svensén Affärsdriven miljöutveckling Business Region Göteborg AB

Morgondagens energisystem i Europa utmaningar och möjligheter

Basindustrin finns i hela landet

Varför räkna med primärenergi? Louise Trygg

Köparens krav på bränsleflis?

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Värmepumpens verkningsgrad

Går det att klara nära nollenergikrav vid ombyggnad av flerbostadshus?

KTH Sustainability Research Day 100 procent förnybar elproduktion: Från omöjligt till main stream

Arbetstillfällen

Samlingsrapport energianalys

IEA Task 41 Solar Energy and Architecture IEA SHC Solar Cooling and Heating programme

Samlingsrapport energianalys

Global och europeisk utblick. Klimatmål, utsläpp och utbyggnad av förnybar energi

Transkript:

Kommande Europeisk lagstiftning banar väg för värmepumpar Martin Forsén, SVEP

A World in Change In Search of Solutions

Utmaningar Säkra energitillgången Koldioxidfri elproduktion Förnybar elproduktion vind- and vattenkraft solceller Kärnkraft och Carbon capture and storage (CCS)

Utmaningar Vägtransport Plug-in hybrid cars Biobränslen

Den 3:e Industriella Revolutionen Trygg energiförsörjning Energieffektivisering Minskning av utsläpp av växthusgaser

Övergripande politiska målsättningar EU:s Energipaket från mars 2008 20-20-20 2020 20% användning av förnybar energi 20% ökad energieffektivitet 20% reduktion av utsläpp av växthusgaser

Tillgängliga verktyg och verktyg under utveckling Energieffektivitet energy performance of buildings Directive (under revision) energy labelling Directive (under revision) ECO-Design Directive (under development) ECO-labelling Directive (existing) Förnybar energi RES-Directive (existing) Växthusgaser Kyoto (Köpenhamn December 2009, Mexico 2010) Emissions trading system

RES-Directive Energy from renewable energy sources 20 % renewable energy in EU as a whole 10 % fixed target for the transport sector Heat pumps in RES Aerothermal, geothermal and hydrothermal heat energy captured by heat pumps shall be taken into account for the purposes of paragraph 1(b) provided that the final energy output significantly exceeds the primary energy input required to drive the heat pumps.

10000 R407C (R32/R125/R134A) (0.23/0.25/0.52) h, log(p) - diagram Based on REFPROP 6.01 from NIST Excel programming by J. Claesson, KTH, Energy Technology, 2000 Renewable energy provided by heat pumps 60 C 80 C 0.004 m³/kg 40 C 1000 20 C Pressure, kpa [= 0.01 bar] -20 C 0 C 100 Renewable energy -40 C -60 C Coefficient of performance (COP) = 10 50 100 150 200 250 300 350 400 450 500 550 Martin Forsén, Oslo Martin 2009-06-05 Forsén, 2010-11-23 Enthalpy [kj/kg]

RES-Directive E RES = - or E RES = Q usable (1 1/SPF) Requirement stated in the RES Directive 1,15 > SPF > 1.15 * 1/ η SPF > 2.63 (presently) η= 0,438 (European average efficiency in electricity generation, stated by Eurostat)

Political tools available and under development Addressing the use of renewable energy RES-Directive (existing) Addressing energy efficiency energy performance of buildings Directive (recently revised) energy labelling Directive (existing) ECO-Design Directive (under development) ECO-labelling Directive (existing) Addressing GHG-emissions Kyoto Emissions trading system (under revision)

Energy performance of buildings Directive Published recast of the Directive, May 2010 All new buildings finalised after December 31, 2020 must be of Nearly Zero Energy Standard Minimum performance requirements on new buildings Minimum performance requirements on existing buildings subject to major renovation Minimum requirements on all heat generators to be installed in buildings Energy performance certificates for buildings are to be available at the point of sale National plan on refurbishment of existing buildings to meet Neraly Zero Energy

NNE - Prioritering 1. Mycket energieffektivt klimatskal 2. Mycket energieffektiva installationer 3. En stor andel förnybar energi

Definition: omfattande renovering Direktivets definition: Med omfattande renovering avses antingen Då totalkostnaden för renovering överstiger 25% av byggnadens värde Då minst 25% av klimatskalets area renoveras

Utkast Förslag energikrav Befintliga byggnader Icke elvärmda [kwh/m 2, år] elvärmda [kwh/m 2, år] Klimatzon I II III I II III Bostäder 105 90 75 70 55 40 Lokaler 100 85 70 70 55 40 Lokaler 50 40 30 30 25 20 Högsta tillägg Kraven motsvarar ca 70% av nuvarande värden för energianvändning Etappmål: 40% av alla byggnader som genomgår omfattande renovering ska nå ovanstående krav 2015

Utkast Förslag energikrav nya byggnader Icke elvärmda [kwh/m 2, år] elvärmda [kwh/m 2, år] Klimatzon I II III I II III Bostäder 75 65 55 50 40 30 Lokaler 70 60 50 50 40 30 Lokaler 35 30 25 25 20 15 Högsta tillägg Kraven motsvarar ungefär en halvering av nuvarande krav Etappmål: 25% av alla nya byggnader ska nå ovanstående krav 2015

Political tools available and under development Addressing the use of renewable energy RES-Directive (existing) Addressing energy efficiency energy performance of buildings Directive (existing) energy labelling Directive (existing) ECO-Design Directive (under development) ECO-labelling Directive (existing) Addressing GHG-emissions Kyoto Emissions trading system (under revision)

Overall aim Promote more energy efficient products Extend energy labelling scheme Improve customer information Ban inefficient products from the European market

Framework Directive for setting of requirements on efficiency Examples of prioritised product groups Boilers Water heaters Computers Imaging equipment Televisions Stand-by Battery charges Residential room conditioners Domestic freezers Dishwashers/washing machines Laundry dryers Vacuum cleaners Electric motors Circulators Energy using products Directive

Energy using products Directive Lot 1 boilers Oil-, gas- and electric boilers, heat pumps, solar thermal and combinations thereof (http://www.ecoboiler.org) Lot 2 Water heaters Lot 10 Room air-conditioners (RAC), Local air-conditioners (LAC), Comfort fans http://ec.europa.eu/energy/efficiency/ecodesign/eco_design_en.htm

Implications of a cross technology label Improved consumer information Enables straight forward performance comparisons Systems approach necessary Definition of system boundaries Primary energy efficiency Annual performance rating

Primary energy efficiency System boundaries Primary energy Purchased energy End use energy Extraction Refinement Transportation Powergeneration

Main parameters considered for performance calculation Primary energy factor (electricity) Three climate zones COP at various operating conditions Two heat distribution systems (radiators, underfloor heating) Buffer tank losses Type of distribution pumps (varying efficiency) Control systems Night set back Does not address green house gas emissions (http://www.ecoboiler.org)

Proposed label by SVEP Climate zone Different temperature levels Heat pump capacity Rated by the manufacturer Achieved rating under varying conditions

Ecodesign minimum efficiency requirements Commission proposal Boilers with a maximum heat output of 10 kw Seasonal energy efficiency > 56 % per 1 Jan. 2011 Seasonal energy efficiency > 64 % per 1 Jan. 2013 Boilers with a maximum heat output of 70 kw Seasonal energy efficiency > 56 % per 1 Jan. 2011 Seasonal energy efficiency > 75 % per 1 Jan. 2013

Implications of the Ecodesign requirements 1 January 2013 Electric boilers will not be allowed on the market Probable exemption; sparepart part of a product Stand alone conventional non-condensing gas- and oil boilers will be limited if allowed at all Condensing boilers in combination with solar thermal are expected to increase on the market Heat pumps will increase their market share Heat pumps will achieve a high rating on the energy label

Historisk utveckling på värmemarknaden Fast bränsle Olja Elektricitet Biobränsle Värmepumpar Kraftvärme (Sol) (Micro CHP)

Värmepumpförsäljning i Sverige 1994-2009 160 000 Fler än 850 000 värmepumpar installerade sedan år 2000 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 Vätska-vatten Frånluft-vatten Luft-luft Luft-Vatten 40 000 20 000 0 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009

Försäljningsutveckling biobranschen 2006-2009 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 Vedpannor Pelletspannor Pelletsbrännare 10 000 5 000 0 2006 2007 2008 2009

Från Kattunge till Vildkatt

Fortum Fjärrvärme Fjärrvärmens miljöbelastning Utgör ca 1/8 av oljeeldning och värmepumpar 44 % av fjärrvärmen Är producerad av fossila Bränslen och värmepumpar 22 % fossila bränslen 20 % från värmepumpar

Utdrag ur Fortums kundinformation till befintliga fjärrvärmekunder

Världens största värmepumpanläggning Hammarbyverket 7 Värmepumpar total värmeeffekt 225 MW 2 biopannor för spetslast Beskrivning från Sveriges miljöteknikråd

Tänk om de har rätt? Har vi valt fel väg?

Hur har värmepumparna påverkat energianvändningen i Sverige? 1990-2010 Från knappt 10 % - 50 % av alla småhus Har i huvudsak ersatt oljeeldning och elvärme

Konsekvenser av ökad användning av värmepumpar 1990-2008 40 35 Leveranser av eldningsolja Leveranser av eldningsolja - 72 %!!!!! 30 25 TWh 20 15 10 5 0 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 Källa: Svenska Petroliuminstitutet, SPI

Konsekvenser av ökad användning av värmepumpar 1990-2008 Användning av el för uppvärmningsändamål 35,0 30,0 El för uppvärmning TWh El för uppvärmning TWh - 27 %!!! 25,0 20,0 TWh 15,0 10,0 5,0 0,0 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 Källa: Energiläget i siffror 2009, Energimyndigheten

Konsekvenser av ökad användning av värmepumpar 1990-2008 Utsläpp av växthusgaser från byggnader 7 000 El & Värme i bostäder - 76 %!!! 1000 ton koldioxidekvivalenter 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 Källa: Naturvårdsverket

Goda framtidsutsikter för svensk energiförsörjning Energimyndighetens Långsiktsprognos 2008 Sverige betydande nettoexportör av koldioxidfri el 2030 (25 TWh) Orsaker El från kraftvärme Vindkraft Endast liten ökning av elanvändningen

Värmepumpmarknaden 2009 44% av alla vpinstallationer 2009 bidrog till minskad elanvändning Mer än 15% Av alla vpinstallationer har ersatt biobränsle

Aktuella driftkostnader för uppvärmning 250,00 200,00 Värmepump (SPF 3,2) öre/kwh 150,00 100,00 50,00 Direktverkande el Oljepanna 85% 0,00 Pellets 85% jan-09 nov sep jul maj mar jan-09 nov sep jul maj mar jan-08 nov sep jul maj mar jan-07

Användning av pellets i Sverige 2009 Totalt levererat på Svenska marknaden Varav uppskattad nettoimport av pellets Källa: PIR 1 918 000 ton 342 177 ton All denna pellets räcker till att värma upp 313 000 villor Beräkningsförutsättningar: Energiinnehåll pellets 4 800 kwh/ton Årsverkningsgrad vid pelletsförbränning 85% Årsvärmebehov/villa 25 000 kwh

Alternativ användning av pellets Totalt levererat på Svenska marknaden Varav uppskattad nettoimport av pellets Källa: PIR 1 918 000 ton 342 177 ton Alternativ 1 All pellets används för att producera el som driver värmepumpar All pellets räcker då till att värma upp Beräkningsförutsättningar: Energiinnehåll pellets 4 800 kwh/ton Elverkningsgrad för elproduktion 35% Eldistributionsförluster 7% Årsvärmefaktor värmepump 3,2 Årsvärmebehov/villa 25 000 kwh 383 000 villor 22 % fler

Alternativ användning av pellets Totalt levererat på Svenska marknaden Varav uppskattad nettoimport av pellets Källa: PIR 1 918 000 ton 342 177 ton Alternativ 2 Hur mycket pellets behövs för att producera el som driver värmepumpar i 313 000 villor Resultat 1 565 188 ton 352 812 ton pellets blir över Beräkningsförutsättningar: Energiinnehåll pellets 4 800 kwh/ton Elverkningsgrad för elproduktion 35% Eldistributionsförluster 7% Årsvärmefaktor värmepump 3,2 Årsvärmebehov/villa 25 000 kwh Sverige nettoexportör av pellets

Alternativ användning av pellets Totalt levererat på Svenska marknaden Varav uppskattad nettoimport av pellets Källa: PIR 1 918 000 ton 342 177 ton Alternativ 3 All pellets används för att producera el Elen används för att värma 313 000 villor med värmepump Hur mycket el blir över? Resultat: 0,55 TWh el blir över och kan exporteras Beräkningsförutsättningar: Energiinnehåll pellets 4 800 kwh/ton Elverkningsgrad för elproduktion 35% Eldistributionsförluster 7% Årsvärmefaktor värmepump 3,2 Årsvärmebehov/villa 25 000 kwh

Primärenergieffektivitet Primary energy Purchased energy End use energy Extraction Refinement Transportation Powergeneration

Primärenergieffektivitet Utvinning & Transport Omvandling & Transport Distribution & Transport Summerat 5-2 Omvandling I byggnad Primärenergieffektivitet 5 4 3 2 1 0 Oljepanna 0,91 0,94 0,995 0,85 0,74 0,63 Värmepump 0,61 2,8 1,71 Pelletspanna 0,98 0,89 0,97 0,84 0,7 0,59 Fjärrvärme 0,88 0,95 0,84 Källa: STEM, Effektivare primärenergianvändning ER 2006:32

Fälmätningar från Fraunhofer Institut Medelvärde årsvärmefaktor för bergvärmepumpar Test results from Frauenhofer Institute Installations finalised 2006-2007

Enfamiljshus Ternitz (Österrike) 240m² Uppvärmd yta 11 kw Ytjordvärmepump Direktexpansion Årsvärmefaktor 5,3

Kommersiell byggnad, Les Mureaux, Paris, Frankrike Kontorsbyggnad Conditioned area: 4.400 m² 1 Grundattenvärmepump (290 kw th ) Användning uppvärmning + frikyla

Kommersiell byggnad, Les Mureaux, Paris, Frankrike Golvslingor för uppvärmning + kyla Årsvärmefaktor uppvärmning: 4.1 Årsköldfaktor kyla: 8.2

Utmaningar för framtiden Köldmedium Tappvarmvatten Samarbete med byggbranschen

Värmepumpar bidrar till Ökad användning av förnybar energi Ca 14 TWh, årlig ökningstakt just nu 1,5 TWh Ökad energieffektivitet Minskade koldioxidutsläpp

Tack för uppmärksamheten