www.saco.se/studieval F id t m a r m ets b r A s t su 21 20 r år ke i dem a k ör a f n ade n ark r e t ik 2016 Redaktör Pär Karlsson
Hallå där: Frida Påhlson Det bästa med jobbet som lärare är att varje dag är en utmaning. Att både se sina elever utvecklas och själv kunna ta kliv framåt är givande säger Frida Påhlson som utbildat sig till lärare. Inför höstterminen 2015 sökte 131 300 personer till högskolan. Det är ett av livets viktigaste val. Genom att ta reda på så mycket du kan om olika utbildningar och deras arbetsmarknad underlättar du ditt val och lägger grunden för ett bra arbetsliv. På saco.se/studieval hittar du fler tips och råd inför ditt studieval. Studierna startade på Lärarprogrammet i Linköping där Frida läste till lärare årskurs 4 9 i svenska och svenska som andraspråk. Jag valde utbildningen eftersom jag hade hört mycket bra om den och för att jag också gärna ville flytta till en annan stad. Det bästa med jobbet Det bästa med mitt jobb är att varje dag är en utmaning. Att både se sina elever utvecklas och själv kunna ta kliv framåt är givande säger Frida. Just nu är min drivkraft att få alla mina elever att nå målen i årskurs nio. Vi är en bra bit på väg men det är mycket jobb kvar. Jag är även arbetslagsledare vilket är ett mycket utmanande och utvecklande arbete. I dagsläget har jag inga planer på gå vidare på något annat sätt i min karriär. Utbildningsvalet Jag hade sökt mycket information om olika yrken och utbildningar innan jag bestämde mig för att bli lärare. Arbetsmarknaden visste jag inte så mycket om och lönen visade sig vara bättre än jag trodde. Frida tipsar De råd jag kan ge är att tänka på att du inte måste bestämma dig för vad du ska göra när du söker till en utbildning. Ofta löser sig det mesta på vägen och det är lättare att förstå vad du vill göra när du börjat studera och kommit in på en utbildning. Ta också till vara på tiden på universitetet, den är fantastisk! Omslag: Frida PÅHLSON Foto: Kalle Assbring Text: Pär Karlsson 2
förord Valet av utbildning är ett av de mest betydelsefulla vägvalen du gör i livet. Det är viktigt att låta ditt eget intresse styra och låta hjärtat vara med i valet. Samtidigt är det lika viktigt att ta reda på så mycket det går om arbetsvillkor, karriärmöjligheter och framtidsutsikter. Saco vill inspirera till högskolestudier. Vi vill att så många som möjligt ska kunna hitta en väg fram till sitt drömyrke. Svårigheter att finna information får inte vara ett hinder. Ibland finns fler vägar än du först trodde och ibland krävs uppoffringar i form av tillfälliga anställningar, flytt eller lägre lön. Det viktigaste är att du gör utbildningsvalet medvetet, med öppna ögon och fakta på hand. Då kan du undvika obehagliga överraskningar. Tänk på att en högskoleutbildning är en investering för hela livet. Den ökar chanserna på arbetsmarknaden och ger personlig utveckling. Den ökar också möjligheterna att få ett spännande och utvecklande yrke. Jag vet av egen erfarenhet att det utbildnings- och yrkesval du gör som ung inte säkert gäller under hela yrkeslivet. Hur du trivs och lyckas i arbetslivet beror också på många andra egenskaper. Men en högskoleutbildning är en mycket bra grund att stå på, och att vidareutvecklas ifrån. Även om akademiker har högst sysselsättning och lägst arbetslöshet i jämförelse med andra grupper på arbetsmarknaden kan även en akademiker drabbas av arbetslöshet. Speciellt tufft kan det vara när du ska ta det första steget ut på arbetsmarknaden. Men ju mer du vet om ett yrkes arbetsmarknad och konjunkturkänslighet, desto bättre kan du också förbereda dig för att hantera eller undvika att hamna i arbetslöshet. I Framtidsutsikter har vi valt att koncentrera oss på arbetsmarknaden om fem år. Det är viktigt att se framåt redan när du väljer yrkesbana. Vi hoppas att prognoserna i den här rapporten ska vara ett stöd för den som väljer, men också att de ska inspirera till att ta reda på mer. Göran Arrius Sacos ordförande Framtidsutsikter Arbetsmarknaden för akademiker år 2021 Redaktör Pär Karlsson Redaktör Pär Karlsson och Saco 2016 Tryckeri: Strålfors, 2016 Upplaga: 20 000 ex ISBN: 978-91-88019-18-9 www.saco.se 3
innehåll Förord 3 Inledning 6 Sammanfattande tabell nyexaminerades arbetsmarknad 16 Yrkesområden från A till Ö 18 Agronom och lantmästare 18 Apotekare 19 Arbetsförmedlare 21 Arbetsmiljöingenjör 22 Arbetsterapeut 23 Arkitekt 24 Audionom 27 Beteendevetare 28 Bibliotekarie 29 Biolog och miljövetare 30 Biomedicinare 32 Biomedicinsk analytiker 33 Brandingenjör 34 Civilekonom och ekonom 35 Civilingenjör 38 Datavetare 40 Dietist och nutritionist 41 Djursjukskötare 42 Fysiker och sjukhusfysiker 43 Fysioterapeut 44 Geovetare 46 Hortonom, landskapsingenjör och trädgårdsingenjör 47 Hälsovetare 49 Högskoleingenjör 50 Inredningsarkitekt 52 Jurist 53 Jägmästare och skogsmästare 55 Kemist 56 Kiropraktor 57 Kommunikationsyrken 59 Landskapsarkitekt 60 Logoped 62 Läkare 63 4
För den som funderar över sitt utbildningsval är god kunskap om arbetsmarknaden viktigt. Det handlar om dina framtida möjligheter att få utöva ditt yrke. Lärare i årskurs F 3 och årskurs 4 6 65 Matematiker och statistiker 66 Musei- och kulturmiljöyrken 67 Officer 68 Optiker 70 Personalvetare 71 Planeringsarkitekt 72 Psykolog 74 Receptarie 76 Samhällsvetare 77 Skolledare 79 Socionom 80 Speciallärare och specialpedagog 82 Studie- och yrkesvägledare 83 Systemvetare 84 Tandhygienist 85 Tandläkare 86 Veterinär 88 Yrkeslärare i gymnasieskolan 90 Ämneslärare årskurs 7 9 och i gymnasieskolan 91 Sacos förbund 94 5
inledning Lägg tid på ditt högskoleval Ju större konsekvenser ett beslut har för din framtid, desto mer tid bör du lägga ned på det. Saco vill underlätta för dig som ska välja högskoleutbildning att göra ditt val. Vi vill bidra till ett bra underlag och ett välgrundat beslut. I den här skriften får du Sacoförbundens prognoser för utsikterna på arbetsmarknaden för ett stort antal akademikeryrken om fem år. Det finns en mängd olika högskoleutbildningar och inriktningar att välja mellan. Och det är svårt att veta hur arbetsmarknaden kommer att se ut när du är klar med utbildningen. Ju mer du vet om din framtida arbetsmarknad, desto lättare kan du förbereda dig för arbetsmarknaden, redan under studietiden. Den här skriften är ett underlag och en källa till vidare vägledning för dig som ska välja utbildning. Det finns i skriften många tips på andra källor där du kan ta reda på mer. I Framtidsutsikter presenterar Sacoförbunden årligen sina prognoser för hur arbetsmarknaden för ett antal akademikeryrken kommer att se ut på fem års sikt. Sacoförbunden har gjort prognoserna och Saco är redaktör för produkten. Prognoserna är en viktig del i Sacos studievalspaket. Men vi vill också betona att du fattar ditt beslut grundat även på ditt eller dina intressen och det som du är bra på. Verktyg som underlättar studievalet Saco ger ut ett antal olika böcker för studievalet med lite olika ingångar. Välja yrke är en uppslagsbok över högskoleyrken. Texterna är skrivna av Sacos förbund, som är specialister på sina respektive yrkesområden. Här kan du läsa om fler än 150 högskoleyrken - vad man jobbar med, hur man utbildar sig, vad man tjänar och hur arbetsmarknaden ser ut. Missa inte heller studievalsinspirationen Konsten att välja utbildning skriven av studievägledaren Ingmar Andersson. Boken ger inspiration och stöd i valet av högre studier och framtida yrkesliv. Boken är uppbyggd utifrån modellen inåt, utåt, framåt och behandlar de olika stegen i valprocessen. Inåt syftar till dina personliga egenskaper, om att ta reda på var din lust och motivation finns. Utåt handlar om förmågan att orientera sig och sålla i det stora utbudet av utbildningar. Framåt är sammanfattningsvis en förening av dessa och en inspiration till att hitta den väg som är perfekt för just dig. Våra trycksaker kan du beställa ett exemplar av varje bok utan kostnad. Du som arbetar med studievägledning kan 6
kostnadsfritt beställa våra böcker så långt lagret räcker. Läs gärna mer på Sacos webbplats: saco.se/studieval och för en snabbversion av Sacoförbundens prognoser gå till saco.se/framtid. Ett unikt material Materialet i Framtidsutsikter är unikt i sitt slag. Saco Sveriges akademikers centralorganisation är den samlande organisationen för fackligt organiserade akademiker. Varje Sacoförbund har unika kunskaper om arbetsmarknaden inom sina yrkes- och utbildningsområden. Saco består av 23 självständiga fackförbund med den gemensamma nämnaren att de organiserar akademiker, till exempel ekonomer, jurister, arkitekter, läkare, lärare, naturvetare och bibliotekarier. Tillsammans har förbunden 670 000 medlemmar. Sacoförbunden har goda kunskaper om hur utbud och efterfrågan utvecklas på arbetsmarknaden. Det har de fått genom att på olika sätt stödja sina medlemmar i viktiga arbetslivsfrågor, företräda dem i förhandlingar med arbetsgivare och arbeta med professions- och utbildningsfrågor. I denna sammanställning kan du enkelt ta del av Sacoförbundens kunskaper om arbetsmarknaden för ett brett urval av akademikeryrken. Ta reda så mycket som möjligt om arbetsmarknaden för ditt yrke. Då slipper du obehagliga överraskningar. Akademiker på den svenska arbetsmarknaden I Sverige var år 2013 omkring 4,6 miljoner personer i åldersgruppen 16 74 år sysselsatta. Cirka 1,2 miljoner av dem hade minst en treårig högskoleutbildning, enligt Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) från SCB. I den här rapporten kallas den gruppen för akademiker. I gruppen ingår inte personer med kortare eftergymnasial utbildning, till exempel tvåårig högskoleexamen eller personer med examen från Yrkeshögskolan eller en kvalificerad yrkesutbildning. Antalet akademiker har ökat kraftigt under de senaste två decennierna. Figur 1 visar antalet sysselsatta akademiker under perioden 1993 2013. Ökningen tog fart i slutet av 1990-talet när högskolan började expandera kraftigt. Andelen akademiker bland de sysselsatta har ökat under samma period. År 2013 hade omkring en av fyra sysselsatta en akademisk utbildning. Akademikerna arbetar i samtliga sektorer. År 2012 arbetade 54 procent av akademikerna i privat sektor, 11 procent i statlig sektor, 23 procent i kommunal sektor och 12 procent inom landstingen. Akademiker har lättare att få jobb Akademiker har generellt sett lättare att få jobb än personer med kortare utbildning, även om chanserna till jobb också påverkas av många andra faktorer, inklusive personliga egenskaper. Figur 2 visar sysselsättningsgradens utveckling sedan 2006. Sysselsättningsgraden varierar med konjunkturläget. Över 80 procent av akademikerna är sysselsatta, vilket är 7
inledning Figur 1 Antal sysselsatta akademiker i Sverige 16 74 år, 1993 2013 Sysselsatta akademiker Antal Källa RAMS, SCB År Figur 2 Sysselsättningsgrad Utbildningsgrupper, 15 74 år, 2006 2013 Akademiker (minst 3 års eftergymnasial utbildning) Kort eftergymnasial utbildning Sysselsättningsgrad, procent av befolkningen Gymnasial utbildning Förgymnasial utbildning År Källa AKU, SCB Anm: Sysselsättningsgraden visar andelen sysselsatta bland samtliga personer med en viss utbildningsnivå i åldersgruppen. en betydligt högre andel än hos övriga utbildningsgrupper. Akademikernas relativt goda arbetsmarknadssituation framgår också av figur 3 som visar arbetslösheten för de fyra utbildningsgrupperna. Bland akademikerna var 3,8 procent av arbetskraften utan arbete år 2013 jämfört med 8,0 procent 8
Figur 3 Arbetslöshet Utbildningsgrupper, 15 74 år, 2006 2013 Förgymnasial utbildning Arbetslöshet, procent av arbetskraften Gymnasial utbildning Kort eftergymnasial utbildning Akademiker (minst 3 års eftergymnasial utbildning) Källa AKU, SCB År Anm: Arbetslösheten visar andelen arbetslösa av arbetskraften med en viss utbildningsnivå i åldersgruppen. Arbetskraften består av sysselsatta och arbetslösa. för hela arbetsmarknaden i genomsnitt. Arbetslösheten är lägre ju längre utbildning arbetskraften har. Det finns relativt stora skillnader i arbetslöshet mellan personer med olika typer av akademisk utbildning. Arbetslösheten för utbildade inom hälso- och sjukvård var cirka 2 procent år 2013 medan den var omkring 12 procent för utbildade inom konst och media. (Siffrorna baseras på statistik från Arbetsförmedlingen som omfattar personer inskrivna på Arbetsförmedlingen med minst två års eftergymnasial utbildning, det vill säga en bredare grupp.) Det är viktigt att hålla i minnet att arbetsmarknadssituationen även varierar inom respektive inriktning beroende på bland annat specialisering och vilken regional arbetsmarknad personen vill arbeta på. Utbildningar och yrken Inom högskolan finns det yrkesexamina, generella examina och konstnärliga examina. (Nationell referensram för examina, reg nr 12-5202-10, Högskoleverket.) Examina kan vara på olika nivåer beroende på hur mycket en person har specialiserat sig inom sitt område. En högskoleexamen omfattar två års studier, en kandidatexamen tre års studier, en magisterexamen fyra års studier och en masterexamen fem års studier. Yrkesspridning Vissa yrkesexamina leder tydligt fram till ett specifikt yrke. Det gäller särskilt yrken som är reglerade, så kallade legitimationsyrken. Ett exempel är läkarutbildningen som efter fullgjord AT-tjänstgöring leder till legitimation för läkaryrket. Andra legitimationsyrken är psykolog, dietist och 9
inledning tandläkare. För dessa yrken måste du ha gått en viss utbildning. Andra yrkesexamina är inte lika tydligt kopplade till ett yrke. Bland de personer som till exempel tog en socionomexamen år 2007/2008 jobbade 62 procent som socialsekreterare och kuratorer, 16 procent som behandlingsassistenter, 6 procent som vård- och omsorgspersonal och 5 procent som drift- och verksamhetschefer år 2009. (Etableringen på arbetsmarknaden 2009 examinerade läsåret 2007/08, Rapport 2011:16 R.) Detsamma gäller för generella examina, från till exempel samhälls- och beteendevetenskapliga utbildningar och utbildningar inom ekonomi. Högskoleutbildade med en examen inom det ekonomiska ämnesområdet finns inom alla näringsgrenar och sektorer på arbetsmarknaden. De vanligaste yrkena 2009 bland de som tog en kandidatexamen i ekonomi 2007/2008 var banktjänsteman och kreditrådgivare (15 procent), revisor med flera (13 procent), bokförings- och redovisningsassistent (9 procent) och övriga företagsekonomer (9 procent). (Etableringen på arbetsmarknaden 2009 examinerade läsåret 2007/08, Rapport 2011:16 R.) Att en utbildning kan leda till ett jobb inom många yrken kallas yrkesspridning. Yrkesspridningen är relativt stor för många akademiska utbildningar. Det gör det på ett sätt lättare att välja utbildning eftersom du inte låser dig till ett särskilt yrke. Yrkesvalet kan göras senare, när du genom utbildningen vet lite mer om Prognoser är kvalificerade gissningar. Bättre än så blir det inte ens när prognoser är som allra bäst. vilka alternativ som finns. En akademisk utbildning ger också en bra grund att utvecklas vidare ifrån under hela det framtida yrkeslivet. Utbildningsspridning flera utbildningsvägar till ett yrke Genom att vända på perspektivet kan vi istället studera utbildningsspridningen, det vill säga vilka olika utbildningar personer som är verksamma inom ett yrke har. Ett bra exempel på en yrkesgrupp med stor utbildningsspridning är systemerare och programmerare. Cirka 12 procent av dem hade 2008 en civilingenjörsutbildning med inriktning mot elektroteknik, teknisk fysik eller data. 12 procent hade motsvarande men kortare ingenjörsutbildning, medan 13 procent hade kortare eller längre eftergymnasial programmerar- och systemvetarutbildning. (Yrkesspridning och utbytbarhet på arbetsmarknaden, Temarapport 2010:4, SCB. Avser anställda i åldern 25 45 år.) Det kan alltså finnas flera utbildningsvägar till det yrke du är intresserad av. Det finns 642 yrken som kräver längre universitets- eller högskoleutbildning (3 4 år eller mer) enligt SCB:s yrkesförteckning. På grund av yrkesspridningen och utbildningsspridningen är det svårt att göra prognoser för alla yrken. Ibland måste vi istället arbeta med yrkesgrupper, som musei- och kulturyrken, eller med utbildningsgrupper, som beteende- och samhällsvetare. I den här rapporten kallar vi dock alla för yrken. 10
Hur blir du forskare eller lärare vid universitet och högskolor? När du har slutfört universitetsstudier på grundnivå och minst ett års studier på avancerad nivå är du behörig till forskarutbildning. Utbildningen på forskarnivå är två eller fyra år och leder till licentiatrespektive doktorsexamen. Doktorsexamen är den högsta akademiska examen i Sverige. Idag har cirka 1 procent av befolkningen en forskarutbildning. Normalt sett krävs en doktorsexamen för att ansvara för undervisningen på universitet och högskolor. Lärarbefattningar som lektor och professor kräver utöver pedagogisk skicklighet minst doktorsexamen. Studenter som är registrerade på grundnivå eller avancerad nivå kan medverka i undervisningen som amanuenser. Det kan också doktorander med anställning eller med utbildningsbidrag göra. De kallas då för assistenter. Fortsatt forskning efter tiden som doktorand kan dels ske som postdoktor eller inom ramen för lektorat och professurer, dels genom andra anställningar som forskare. En stor del av forskningen finansieras genom externa forskningsanslag som söks i hård konkurrens. Prognoser ett bra stöd i ditt val För dig som ska välja en utbildning är det bra att ha en uppfattning om framtidsutsikterna inom de yrken som verkar intressanta för dig. Då kan prognoser vara ett bra stöd. Liten konkurrens om jobben är inte alltid bra. Det kan bero på en sämre arbetsmiljö och lägre löner. Prognoserna i denna sammanställning gäller arbetsmarknaden om fem år, år 2021. En viktig anledning till att vi valt att bedöma utvecklingen på fem års sikt är att bedömningarna ska vara till så stor nytta som möjligt för dig som ganska snart tänker påbörja en akademisk utbildning. De flesta som påbörjar en utbildning det närmaste året kommer att vara klara om ungefär fem år. Prognoserna är uppdelade så att det för varje yrke görs en separat bedömning för nyexaminerade och en för erfarna. Prognoserna har delats in i kategorierna liten konkurrens om jobben, balans och stor konkurrens om jobben. Liten konkurrens om jobben betyder att det om fem år antagligen finns fler jobb än utbildade. Möjligheterna att få jobb är därmed mycket goda. Balans betyder att det om fem år antagligen kommer att råda balans mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft. Möjligheterna att få jobb kommer därmed att vara goda. Stor konkurrens om jobben innebär att det om fem år antagligen kommer att finnas fler utbildade än det kommer att finnas jobb. Det kan därmed vara svårt att få jobb och ännu svårare att få en varaktig tjänst och relevanta arbetsuppgifter. Stor konkurrens om jobben innebär vanligen relativt de andra lägena större risk för arbetslöshet. Balansen mellan utbud och efterfrågan En prognos för arbetsmarknadsläget, det 11
inledning vill säga balansen mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft för ett visst yrke, är summan av en lång rad antaganden och bedömningar. För det första handlar det om antaganden om utbudet av arbetskraft inom yrket, alltså antalet som vill och kan arbeta inom ett yrke vid ett givet tillfälle. För det andra handlar det om antaganden om tillgången på arbete för ett visst yrke, det vi kallar efterfrågan på arbetskraft. Utbudet av arbetskraft inom ett visst yrke påverkas bland annat av: Hur många som examineras. Antalet examinerade beror på både antalet personer i en viss generation, studenternas utbildningsval och antalet platser på utbildningarna. Hur många som går i pension. Vad de som redan har utbildat sig väljer att arbeta med. Det beror till stor del på arbetsmarknadens villkor (lön, arbetsmiljö, utvecklingsmöjligheter med mera). Migration, både in- och utvandring. Regler om vilka kompetenser som krävs för att få utöva ett yrke. Allra tydligast är detta för yrken med legitimationskrav, till exempel läkaryrket. Efterfrågan på arbetskraft inom ett visst yrke påverkas bland annat av: Befolkningens åldersmässiga sammansättning. Fler födda kan på sikt innebära ökat behov av till exempel lärare. Fler äldre kan enligt samma logik betyda ett ökat behov av vård och omsorg. Ändrade konsumtionsmönster och trender, till exempel om det plötsligt blir stor efterfrågan på en viss typ av varor eller tjänster. Konjunkturens utveckling, både nationellt och globalt. Politiska prioriteringar och beslut. Tekniska innovationer. Nya sätt att organisera arbete. Ett bra exempel är den intensiva globaliseringsprocess som under de senaste årtiondena bland annat har inneburit att arbetsuppgifter har flyttats från Sverige, samtidigt som andra har kommit till eller ökat i betydelse. När det handlar om efterfrågan på arbetskraft för ett visst yrke gäller det också att vara medveten om att det inom många yrken finns olika utbildningar som kan leda fram till samma jobb. Det betyder att arbetsmarknadsutsikterna för olika utbildningsgrupper inom yrket kan skilja sig åt. Det är även viktigt att vara medveten om att det finns skillnader i både kvalitet och inriktning mellan olika utbildningar och mellan olika lärosäten. Olika arbetsmarknadsläge på olika delarbetsmarknader Det kan finnas flera förklaringar till att arbetsmarknadsläget varierar inom ett och samma yrke. Det kan bland annat bero på vilken inriktning av yrket det gäller. Som exempel kan nämnas lärare med olika ämnesinriktning eller civilingenjörer med olika inriktning. En annan anledning till variation kan vara regionala skillnader i arbetsmarknadsläget. Det 12
Figur 4 Arbetsmarknadsläge Prognos och verkligt utfall Liten konkurrens om jobben Balans Stor konkurrens om jobben Nu Prognos Verkligt utfall Framtiden kan vara lättare eller svårare att hitta ett jobb i storstäderna än ute i landet till exempel. När det är stor variation inom yrket kommer förhållandena att beskrivas i prognosen. Osäkerhetsmått i prognosen Prognoser är kvalificerade gissningar. Bättre än så blir det faktiskt inte ens när prognoser är som allra bäst. Det finns många faktorer som inte går att räkna med i en prognos. Till exempel vet vi inte hur det allmänna konjunkturläget kommer att utvecklas. Samtidigt vet vi att i vissa lägen är konjunkturläget den enskilt viktigaste faktorn. Generellt gäller att privat sektor alltid är mer känslig för konjunktursvängningar än offentlig sektor. När konjunkturen svänger kan situationen på arbetsmarknaden förändras mycket snabbt. Förutom konjunkturläget finns en lång rad andra faktorer som också är svåra eller omöjliga att förutse på fem års sikt. Arbetsmarknaden kan till exempel påverkas av förändrade konsumtionsmönster. Nya lagar, regelverk eller politiska prioriteringar kan plötsligt och dramatiskt ändra förutsättningarna på arbetsmarknaden. I figur 4 illustreras hur verklighetens arbetsmarknadsläge ibland skiljer sig från den långsiktiga trend som prognosen försöker förutsäga. Den räta linjen är prognosen, medan verklighetens arbets- 13
inledning marknadslägen (den böljande kurvan), både kan vara bättre och sämre än det som prognosen förutsagt. Prognosen bygger på faktakunskap om ett antal kända faktorer och antaganden om det som är okänt. I praktiken har de okända faktorerna ofta stor betydelse för hur det verkligen blir ett visst år. Eftersom prognoser ibland slår fel är det viktigt att vara uppmärksam på de antaganden som kan vara särskilt osäkra. Det finns också alltid anledning att fråga: Hur stor risk är det att prognosen slår fel? Vilka är de viktigaste osäkerhetsfaktorerna? Balans om jobben innebär att det är en sund och väl fungerande arbetsmarknad. Möjligheterna att få jobb är goda. En del av prognoserna i Framtidsutsikter förutspår stora förändringar av arbetsmarknadsläget fem år framåt i tiden. När vi förutspår stora förändringar av situationen på arbetsmarknaden finns det naturligtvis också anledning att ställa frågor om förändringens orsaker: Vad är det som kommer att göra situationen så annorlunda och hur rimligt är det? För att underlätta för dig som läsare är därför bedömningarna i Framtidsutsikter utrustade med ett osäkerhetsmått. Måttet är en rimlighetsbedömning, som uppgiftslämnarna i Framtidsutsikter svarar för. Uppgiftslämnarna har uppskattat prognosernas osäkerhet på en skala mellan ett och fem. Ett på skalan innebär en mycket låg grad av osäkerhet och fem innebär en mycket hög grad av osäkerhet. Viktigt är att understryka att även om en prognos bedöms ha mycket låg osäkerhet innebär det inte att prognosen är säker. Alla prognoser bygger på antaganden, och om förutsättningarna ändras kan prognosen slå fel. Prognoser bör därför alltid ifrågasättas. Arbetsmarknadens kännetecken Vid sidan om osäkerhetsmåttet kan den som vill veta mer om de arbetsmarknadsmässiga riskerna för ett visst yrke ha stor nytta av information om hur utvecklingen historiskt har sett ut på arbetsmarknaden för det yrket. Uppgifter om vad som har hänt i samband med tidigare lågkonjunkturer kan ofta ge en god bild av vad som är rimligt att förvänta sig vid en framtida nedgång. Uppgiftslämnarna i den här skriften har därför beskrivit hur arbetsmarknaden har sett ut tidigare. Det kanske viktigaste är om arbetsmarknaden har kännetecknats av stora eller små skillnader i arbetslöshet mellan hög och lågkonjunktur, det vill säga om konjunkturläget påverkar chanserna att få jobb i stor eller i liten utsträckning. Liten konkurrens om jobben är inte alltid bra Det är viktigt att vara medveten om att en situation med liten konkurrens om jobben inte självklart är det samma som att utvecklingsmöjligheterna, arbetsmiljön och löneläget kommer att vara bra. Ibland beror ett arbetsmarknadsläge med liten konkurrens om jobben, eller brist på arbetskraft, nämligen på att det finns 14
problem inom dessa eller andra områden. Varje signal om att det kommer att finnas mycket gott om jobb bör väcka frågan: Varför? Skälen till att det uppstår ett läge med liten konkurrens om jobben kan vara många. När det beror på att få väljer att utbilda sig inom ett visst yrkesområde eller när de som utbildat sig väljer att söka sig till andra områden finns stor anledning att ta reda på mer. Förutom att det är angeläget att ta reda på orsakerna, är det också viktigt att vara medveten om att en situation med brist på arbetskraft, oavsett orsak, kan påverka arbetsförhållandena inom yrket. När det är liten konkurrens om jobben kan det innebära ökad övertid, ökad stress och mindre möjligheter att ta raster för de som är verksamma inom yrket. Brist på arbetskraft, i kombination med andra missförhållanden, är ibland också orsak till ökade sjukskrivningar eller att kompetent personal söker sig bort. Sacoförbunden kan ge bra information om villkor och arbetsförhållanden inom sina respektive utbildnings- och yrkesområden. Din utbildning är en investering Att skaffa sig en akademisk utbildning är en stor investering, i både tid och pengar. Detta är något som många inte ens reflekterar över. Det är viktigt att få avkastning på sin utbildningsinvestering, men för olika människor innebär det olika saker. Ibland innebär en liten konkurrens om jobben att det kan finnas problem inom yrket. För någon handlar det om att få lära sig nya saker och tänka i nya banor, för någon annan handlar det om att få ägna sig åt sitt drömyrke och för en tredje handlar det om trygghet eller att få en bra lön. Alla som funderar över ett utbildningsval bör fråga sig hur mycket utbildningen egentligen är värd. Värdet är naturligtvis individuellt, men frågan är ändå lika viktig. Att svara på frågan är ett viktigt led i att fatta ett klokt utbildningsbeslut. För den som funderar över sitt utbildningsval är god kunskap om arbetsmarknaden alltid viktigt eftersom det handlar om de framtida möjligheterna att få utöva sitt yrke. För detta kan prognoserna i denna skrift vara till nytta. Om framtidsprognosen för ens drömyrke ser dyster ut är frågan om vad utbildningen är värd särskilt viktig. Då handlar det om att väga nackdelar och risker till exempel perioder av arbetslöshet, flytt till annan ort, deltidsjobb, kortare anställningar och låg lön mot utbildningens möjligheter och fördelar. Det är alltid klokt att fundera på vad som är viktigast och tänka över olika alternativa vägar att nå sina mål.
inledning Tabell 1: Nyexaminerades arbetsmarknader år 2021 Tabell 1 sammanfattar Sacoförbundens prognoser för de nyexaminerades arbetsmarknader om fem år det vill säga år 2021. I tabellen används rubrikerna liten konkurrens om jobben, balans och stor konkurrens om jobben: Med liten konkurrens om jobben menas att det om fem år antagligen finns fler jobb än utbildade. Liten konkurrens om jobben innebär att arbetsgivarna har rekryteringsproblem och möjligheterna att få jobb är därmed mycket goda. Med balans menas att det om fem år antagligen kommer att råda balans mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft. Balans innebär att det kommer att finns ungefär lika många utbildade som det finns arbeten. Möjligheterna att få jobb kommer därmed att vara goda. Med stor konkurrens om jobben menas att det om fem år antagligen kommer att finnas fler utbildade än det kommer att finnas jobb. Det kan vara svårt att få jobb och ännu svårare att få en varaktig tjänst och relevanta arbetsuppgifter. Stor konkurrens om jobben innebär vanligen risk för arbetslöshet. Liten konkurrens om jobben Arbetsmiljöingenjör (3) Arbetsterapeut (2) Arkitekt (3) Audionom (2) Biomedicinsk analytiker (2) Datavetare (3) Djursjukskötare (3) Fysioterapeut (3) Inredningsarkitekt (2) Kemist (5) Lärare F 3 och 4 6 (2) Matematiker och statistiker (3) Officer (3) Optiker (4) Planeringsarkitekt (1) Receptarie (2) Skolledare (1) Socionom (2) Speciallärare och specialpedagog (3) Tandhygienist (2) Yrkeslärare i gymnasieskolan (2) Ämneslärare 7 9 och gymnasieskolan (3) Siffran inom parantes är måttet på hur osäker prognosen är. går från skalan 1 till 5. 1 på skalan innebär en låg osäkerhet prognosen är relativt säker. 5 på skalan innebär en hög osäkerhet och det är många faktorer som kan göra att prognosen inte slår in. 16
Balans Agronom och lantmästare (4) Apotekare (4) Arbetsförmedlare (3) Bibliotekarie (2) Biomedicinare (5) Brandingenjör (3) Civilekonom och ekonom (2) Civilingenjör (3) Dietist och nutritionist (3) Fysiker och sjukhusfysiker (4) Geovetare (4) Hortonom, landskapsingenjör och trädgårdsingenjör (4) Högskoleingenjör (3) Jurist (4) Jägmästare och skogsmästare (4) Kiropraktor (1) Landskapsarkitekt (2) Logoped (2) Läkare (3) Psykolog (3) Studie- och yrkesvägledare (4) Systemvetare (4) Tandläkare (4) Veterinär (4) Stor konkurrens om jobben Beteendevetare (3) Biolog och miljövetare (4) Hälsovetare (3) Kommunikationsyrken (3) Musei- och kulturmiljöyrken (1) Personalvetare (3) Samhällsvetare (4) 17
a Sacoförbundens yrkesprognoser från A till Ö Här presenteras förbundens yrkesprognoser för ett urval av akademikeryrken i alfabetisk ordning. Du kan också gå in på den digitala av Framtidsutsikter. Här hittar du alla yrkesprognoser i en förkortad form, Du hittar mer information inför studievalet, olika yrken, var och hur du kan arbeta, utbildningar och behörighet, löner med mera i boken Välja yrke och på www.saco.se/studieval Du kan beställa eller ladda ned Sacos olika studievalsböcker på www.saco.se/studievalsbocker Agronom och lantmästare idag: balans 2021: balans balans Prognos för erfarna till år 2021: balans Naturvetare inom lantbruk spänner över ett antal olika utbildningar och ämnesområden. Agronom och lantmästare är två vanliga utbildningar som i sig har olika inriktningar. Lantbruk, livsmedelsproduktion, djurhållning, djurs omvårdnad är några olika inriktningar. Det finns cirka 3 500 agronomer och 3 000 lantmästare i Sverige idag. Idag kännetecknas arbetsmarknaden för agronomer och lantmästare av balans. Det gäller både nyexaminerade och erfarna. Prognos för nyexaminerade och erfarna På fem års sikt är prognosen fortsatt balans. Kompetenserna behövs för att lösa många av de utmaningar samhället står inför. Behovet av en hållbar livsmedelsproduktion, bioenergi, ett bra djurskydd, biologisk mångfald, en levande landsbygd och öppna landskap är bara några exempel. Vi kan också förvänta oss en del pensionsavgångar och ett tillräckligt stort tillskott av nyexaminerade. Arbetsmarknadsläget för agronomer och lantmästare varierar inte mycket eftersom kompetensen efterfrågas inom 18
a olika branscher och sektorer i hela landet. Arbetsmarknaden kännetecknas av medelstora skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Vi kan förvänta oss att vissa satsningar kommer att utebli under en lågkonjunktur, men effekten brukar inte vara dramatisk. uppskattas till 4 för både nyexaminerade och erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Osäkerheten beror framför allt på att vi inte vet hur svensk jordbruks- och livsmedelsproduktion kommer att klara den internationella konkurrensen. Tekniska genombrott och nya krav på miljö och kvalitet kan också komma att få stor betydelse för utfallet. En annan faktor som bidrar till osäkerheten i prognosen är problem med livsmedelsförsörjning på sikt globalt och de allt högre livsmedelspriserna, vilket kan leda till att Sveriges livsmedelsproduktion ökar. Naturvetarna, www.naturvetarna.se Agronomförbundet, www.agronomforbundet.se Apotekare idag: balans 2021: balans liten konkurrens Prognos för erfarna till år 2021: liten konkurrens Apotekare är legitimerade och har en femårig universitetsutbildning. De finns i hela kedjan från det att ett läkemedel forskas fram till det att det används av patienter. Apotekarens breda arbetsmarknad inbegriper läkemedelsföretag, apotek, myndigheter, landsting och universitet. Apotekare är med andra ord hela samhällets läkemedelsexperter. Det finns idag över 3 000 yrkesverksamma apotekare. Arbetslösheten bland apotekare kan variera relativt mycket mellan olika delar av landet och beroende på i vilken bransch du vill jobba. De allra flesta tjänster finns idag på apotek. Antalet apotek har ökat stort efter omregleringen av apoteksmarknaden 2009. De flesta apotekstjänster finns på orter utanför storstäderna. Antalet landstingsanställda apotekare, som arbetar till exempel på sjukhus, ökar stadigt. Det finns också flera myndigheter där apotekare arbetar, bland annat på Läkemedelsverket och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket. Apotekarutbildningen är forskningsförberedande. Att forska inom läkemedelsindustri eller på lärosäten är därmed också en möjlig 19
a yrkesväg. Inom läkemedelsföretag kan apotekare jobba på många olika avdelningar, till exempel med myndighetskontakter, kvalitetsinriktade tjänster eller marknadsföring och försäljning. Trenden är dock att många läkemedelsföretag drar ned på sin verksamhet, vilket gör att det kan vara relativt svårt att få jobb inom läkemedelsindustrin idag, särskilt för nyexaminerade apotekare. Prognos för nyexaminerade och erfarna Under de närmaste fem åren förväntas det vara balans på arbetsmarknaden för nyexaminerade apotekare. Det kan dock se olika ut beroende på att förutsättningarna för att hitta ett jobb kan skilja sig så mycket åt mellan olika delar av landet. Vad gäller erfarna apotekare råder sannolikt liten konkurrens om jobben om fem år. Arbetsmarknaden påverkas av politiska beslut, som kan påverka apotekens och landstingens arbetstillfällen i hög utsträckning. Bland annat driver Sveriges Farmaceuter frågan om att dra fördel av apotekares kompetens på apotek, sjukhus och kommuner i högre utsträckning. Antalet äldre personer, som ofta använder många olika läkemedel, ökar och användandet av läkemedel påverkas inte nämnvärt av hög- eller lågkonjunkturer. Delarbetsmarknader Andelen arbetslösa apotekare ligger på cirka 5 procent, vilket kan se ut som en hög siffra i sammanhanget. Det finns sannolikt flera orsaker till den relativt höga arbetslösheten. Om vi tittar på olika delar av landet, främst utanför storstäder, är dock arbetslöshetssiffrorna lägre. uppskattas till 4 för nyexaminerade och 4 för erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Osäkerheten beror på att det ser så olika ut i olika delar av landet, att den omreglerade apoteksmarknaden fortfarande inte har satt sig och på politiska beslut som kan påverka apotekares arbetsmarknad i relativt hög utsträckning. Sveriges Farmaceuter, www.sverigesfarmaceuter.se Läkemedelsbranschen är en relativt stabil bransch. Arbetsmarknaden kännetecknas av små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. 20
a Arbetsförmedlare idag: stor konkurrens 2021: balans balans Prognos för erfarna till år 2021: balans Arbetsförmedlaren arbetar på Arbetsförmedlingen och fungerar som en länk mellan arbetssökande och arbetsgivare. Arbetsförmedlaren är expert på arbetsmarknaden och arbetar med att förmedla arbeten eller platser och medverkar till att arbetssökande får jobb. Aktiva arbetsgivarkontakter är grunden för allt förmedlingsarbete och en effektiv matchning av arbetsgivare och arbetssökande är en förutsättning för att uppnå målen och bidra till ökad sysselsättning. Arbetsförmedlarna har också en myndighetsutövande roll. I detta ligger att tillämpa de lagar och förordningar som styr verksamheten, att fatta beslut och att genomföra åtgärder. Kärnan i arbetet är att göra arbetsmarknadspolitiska bedömningar och att tidigt identifiera kunders behov. En överväldigande majoritet av arbetsförmedlarna är anställda vid Arbetsförmedlingen. Många nyexaminerade intresserar sig för att arbeta som arbetsförmedlare. För att kunna anställas som arbetsförmedlare på Arbetsförmedlingen krävs högskoleutbildning om lägst 180 högskolepoäng. Tillgången på nyexaminerad arbetskraft är idag större än efterfrågan. Arbetsmarknaden för nyexaminerade präglas därför av stor konkurrens om jobben. För erfarna arbetsförmedlare råder däremot balans på arbetsmarknaden idag. De flesta arbetsförmedlare som har rekryterats till myndigheten de senaste åren är beteendevetare, socionomer, arbetsterapeuter, studie- och yrkesvägledare, personalvetare eller samhällsvetare. Prognos för nyexaminerade På fem års sikt förväntas ökade pensionsavgångar, eftersom medelåldern bland dagens arbetsförmedlare är hög. Det bidrar till att det på fem års sikt väntas råda balans på arbetsmarknaden för nyexaminerade som är intresserade av att arbeta som arbetsförmedlare. Prognos för erfarna På fem års sikt förväntas det råda balans på arbetsmarknaden även för de erfarna som är intresserade av att arbeta som arbetsförmedlare. Till detta bidrar bland annat ökade pensionsavgångar de kommande åren. Delarbetsmarknader Senaste året har det blivit svårare att rekrytera till storstadsområden, främst Stockholm. Arbetsmarknaden kännetecknas av medelstora skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Arbetsförmedlarnas egen arbetsmarknad är i hög grad beroende av politiska beslut och av utvecklingen på 21
a arbetsmarknaden i stort. Deras arbetsmarknad kännetecknas av medelstora skillnader i arbetslöshet mellan hög- och lågkonjunktur och deras arbetsmarknad följer inte konjunkturcykeln utan vid lågkonjunktur behövs fler arbetsförmedlare och vid högkonjunktur behövs färre. uppskattas till 3 för nyexaminerade och 3 för erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Prognosen förutsätter en relativt stabil konjunktur och att pensionsavgångarna sker som förväntat. Akademikerförbundet SSR www.akademssr.se/student Jusek, www.jusek.se/student SRAT, www.srat.se Arbetsmiljöingenjör idag: liten konkurrens 2021: liten konkurrens liten konkurrens Prognos för erfarna till år 2021: liten konkurrens För att bli arbetsmiljöingenjör läser du som naturvetare ett magisterprogram i arbetsmiljö och hälsa. Många arbetsmiljöingenjörer arbetar som konsulter på teknikkonsultföretag eller inom företagshälsovården och en del arbetar också som arbetsmiljöinspektörer på Arbetsmiljöverket. Det finns uppskattningsvis cirka 500 arbetsmiljöingenjörer på arbetsmarknaden i nuläget. Idag kännetecknas arbetsmarknaden för arbetsmiljöingenjörer av liten konkurrens för såväl nyexaminerade som yrkeserfarna. Prognos för nyexaminerade och erfarna På fem års sikt är prognosen fortsatt liten konkurrens. Det sker stora pensionsavgångar och eftersom det inte utbildas tillräckligt många arbetsmiljöingenjörer är prognosen att det kommer att vara fortsatt liten konkurrens om jobben för såväl nyexaminerade som yrkeserfarna. En sak som försvårar prognosen något är att en karriärväg för arbetsmiljöingenjörer, att arbeta som arbetsmiljöinspektör på Arbetsmiljöverket, har varierat under senare år. Först minskades antalet arbetsmiljöinspektörer under flera år, men sedan började antalet att öka igen. Allt tyder på att Arbetsmiljöverket kommer att anställa fler inspektörer även under de närmaste åren. Bland annat på grund av att den psykosociala arbetsmiljön för tjänstemän är utsatt och att Arbetsmiljöverket behöver trappa upp sitt arbete kring arbetsmiljöproblemen i samhället. Den privata sektorns behov av arbetsmiljöingenjörer lär inte heller minska framöver. Där behövs de bland annat för sin kunskap om arbetsmiljölagstiftning och för att införa arbetsmiljölednings- 22
a system och certifieringssystem, Företagshälsovården runtom i Sverige måste även rekrytera arbetsmiljöingenjörer eftersom pensionsavgångarna kommer att vara stora de närmaste åren. Antalet examinerade motsvarar inte efterfrågan. Delarbetsmarknader Arbetsmiljöingenjörer efterfrågas över hela landet. Arbetsmarknaden kännetecknas av små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Det är främst politiska beslut, oberoende av konjunktur, som kan påverka framförallt efterfrågan på arbetsmiljöinspektörer. Prognosen osäkerhet uppskattas till 3 för både nyexaminerade och erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket hög osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Naturvetarna, www.naturvetarna.se Arbetsterapeut idag: liten konkurrens 2021: liten konkurrens liten konkurrens Prognos för erfarna till år 2021: liten konkurrens Bostad, arbete och fritid arbetsterapeuten arbetar med helheten. Arbetsterapeutens jobb ser olika ut beroende på vilka önskemål, förutsättningar och behov en person har. Arbetsterapeuten ser till hela människan. Det kan handla om att ta tillvara och utveckla fysiska, psykiska och sociala funktioner, vanor, roller, färdigheter och förmågor, eller att anpassa miljön runt personen. Arbetsterapeuten arbetar med patienter och klienter individuellt och i grupp, ofta i team med andra yrkesgrupper. Totalt finns det drygt 14 000 legitimerade arbetsterapeuter. Arbetslösheten bland arbetsterapeuter är mycket låg och tenderar att fortsätta sjunka. Det finns inga större svårigheter för en legitimerad arbetsterapeut att få jobb idag, särskilt om du kan flytta dit jobben finns. Sveriges Arbetsterapeuter får regelbundna signaler från landsting och kommuner om att de inte kan tillsätta lediga tjänster på grund av att de inte har fått några sökande till tjänsterna. Det kan dock vara större konkurrens på de orter där arbetsterapeuter utbildas. På dessa orter är det svårare för nyexaminerade att få en fast anställning på heltid. 23
a Prognos för nyexaminerade och erfarna På fem års sikt förväntas det vara liten konkurrens om jobben för både nyexaminerade och erfarna arbetsterapeuter. Många arbetsterapeuter arbetar med äldre. Den demografiska utvecklingen innebär ett kraftigt ökat antal äldre i befolkningen efter år 2021. Det kommer att påverka behovet av arbetsterapeutiska insatser i framtiden. Det finns också ett ökat behov och intresse för rehabiliteringsinsatser i samhället. Statens satsning på rehabilitering för att bryta sjukfrånvaro och främja återgång i arbete påverkar efterfrågan på arbetsterapeuter. Arbetsterapeuternas arbetsmarknad förändras i snabb takt och kompetensen efterfrågas inom nya områden, till exempel företagshälsovården och skolan. Arbetsmarknaden kännetecknas av små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. En anledning till detta är att majoriteten av arbetsterapeuterna arbetar inom den offentligt finansierade vården och omsorgen. uppskattas till 2 för nyexaminerade och 2 för erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Den ökade efterfrågan på nyexaminerade arbetsterapeuter beror i stor utsträckning på om politikerna kommer att prioritera rehabilitering och förebyggande insatser. På sikt kommer efterfrågan på arbetsterapeuter att öka snabbare än vad utbildningsorterna hinner utbilda. Sveriges Arbetsterapeuter, www.arbetsterapeuterna.se Arkitekt idag: liten konkurrens 2021: liten konkurrens liten konkurrens Prognos för erfarna till år 2021: liten konkurrens Arkitektens uppgift är att gestalta byggnader och miljöer i städer, samhällen och på landsbygden utifrån en rumslig sammanvägning av flera olika krav, behov och förutsättningar: sociala, ekologiska, estetiska, tekniska och ekonomiska. De flesta arkitekter arbetar med gestaltning och projektering av byggnader, men det finns också arkitekter som inriktar sig på fastighetsutveckling, planering, byggledning, förvaltning, utredning, innovation och forskning. Arkitekterna har idag praktiskt taget full sysselsättning och Sveriges Arkitekter ser även ett inflöde av arbetskraft från andra länder. Enligt statistik från arbetslöshetskassan AEA var 0,8 procent arbetssökande i juni 2016. Antalet medlemmar med arkitektexamen ökade med 1,6 procent, vilket motsvarar en tredjedel av årsintaget, samtidigt som pensionsavgångarna 24
a motsvarade resterande två tredjedelar. De privata företagen har god beläggning och konkurrerar både om erfaren och nyutbildad arbetskraft samtidigt som marginalerna är små. Det skapar en underliggande press på löneökningar som kan komma att leda till vissa strukturförändringar i branschen fram till 2021. Den underliggande efterfrågan på företagens tjänster drivs i år främst av en alltmer akut bostadsbrist i Sverige, men även av hållbarhetsfrågor i vid mening. Sveriges Arkitekters omvärldsanalys pekar på att digitalisering, urbanisering, klimatomställning och globalisering är trender som stärker efterfrågan på gestaltning och planering av framtidens hållbara livsmiljöer. Studenterna behöver bra och moderna verktyg att möta framtidens behov med och arbetsgivarna måste satsa på innovation och kompetensutveckling för att behålla sin konkurrenskraft. Inte minst för att möta ökande krav på specialisering och nya specialistområden som facilitering av medborgardialoger eller innovationsledning. Den främsta osäkerheten inför framtiden gäller om den ekonomiska politiken förmår skapa jobb och inkomster som håller uppe köpkraften på bostadsmarknaden. Det internationella politiska landskapets omvandling mot ökad protektionism kan också ändra förutsättningarna för ett frihandelsberoende land som Sverige. En viktig förutsättning är också att samhällets behov av investeringar i klimatsmart, social och kulturell infrastruktur för en hållbar livsmiljö hittar finansiering. Sveriges Arkitekter anser att utbildningarna nu bör öka sin antagningsvolym. Utbildningarna behöver också breddas så att de möter samhälls- och branschutmaningarna offensivt. Det finns många möjligheter och läget skulle kunna bli en brytpunkt för en större strukturomvandling. Prognos för nyexaminerade Sveriges Arkitekter bedömer att ökningen av antalet arkitekter på marknaden inte motsvarar tillväxten. Det pekar mot liten konkurrens 2021. Även åldersstrukturen bland de yrkesverksamma arkitekterna, digitaliseringen av arbetslivet och den ökade betoningen av kreativa, fingerfärdiga och sociala yrken det förväntas ge, talar för fortsatt liten konkurrens om arkitektjobben 2021. Prognos för erfarna Enligt det traditionella synsättet tar det i snitt två år för en nyexaminerad arkitekt att gå från att vara medverkande till att bli handläggare med eget ansvar för projekt, och åtta år för att förstå kärnverksamheten och bli uppdragsansvarig. Ett ofta hårt fokus på debiterbar tid i företagen leder överlag till långa karriärvägar och en långsam kompetensutveckling för enskilda medarbetare. Därför råder det ständig stor brist på erfarna arkitekter med bred erfarenhet eller specialistkompetens inom något aktuellt område. Sveriges Arkitekter arbetar sedan drygt tio år tillbaka med att underlätta för medarbetare att utveckla sin generella kompetens via ett särskilt kompetensutvecklingsprogram. Det har ökat de äldre medarbetarnas karriärmöjligheter 25
a och konkurrenskraft. Jämfört med äldre kolleger har unga länge haft fördelen att de kan de digitala verktygen, men år 2021 kommer det att vara få arkitekter som inte behärskar de digitala redskapen. Utvecklingen av de digitala verktygen går in i en ny fas där även förmågan att utveckla verktygen efterfrågas. Dels utifrån ett affärsperspektiv, dels i nya tillämpningar, till exempel för informationsinsamling i stora projekt. Detta kan tänkas gynna de äldre eftersom det är svårt att tillägna sig affärskunskapen redan på utbildningen. En förutsättning för detta kan tänkas vara ökad tillgång till vidareutbildning inom digitala verktyg. Delarbetsmarknader Arkitekternas arbetsmarknad kan delas upp på privata och offentliga arbetsgivare. Den offentliga sektorn sysselsätter som arbetsgivare 20 procent av arkitekterna, men totalt sett utgör uppdragen åt offentlig sektor omkring 50 procent av intäkterna. Det sätter sin prägel på arkitektyrket som det allmänna och gemensamma intressets tjänsteperson. Arbetsmarknaden kan också delas upp geografiskt. Åtta av tio arkitekter arbetar i de tre storstadsregionerna och av dem arbetar fem i Stockholm. En prognos för bostadsbyggandet från Boverket förutspår dessutom att klyftan mellan stad och landsbygd förstärks till 2025. Men arkitekter som arbetar utanför storstäderna kan ta bredare roller. Arkitekternas arbetsmarknad kan också beskrivas utifrån specialisering i processen: utredning i tidiga skeden, gestaltning, planering, projektering, byggledning eller förvaltning. Till exempel arbetar alltfler arkitekter för fastighetsutvecklingsföretag, där de kombinerar sin utbildning med ekonomi och ledarskap. En mindre del av arkitekternas arbetsmarknad idag utgörs av tillämpningar för andra samhällssektorer som it-tjänster och materialindustri. Men inom denna delmarknad finns samtidigt den största potentialen. Arbetsmarknaden för arkitekter har historiskt sett inte påverkats så mycket av samhällets hög- och lågkonjunkturer sedan början på 1990-talet. Då avskaffades räntesubventioner och en tidigare politik där samhällsbyggandet användes för att reglera konjunkturer, vilket ledde till förstärkta svängningar. Arkitekternas arbetsmarknad har sedan dess och de senaste 25 åren vuxit stadigt med omkring 2 procent per år. uppskattas till 3 för nyexaminerade och 2 för erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Den huvudsakliga orsaken till osäkerheten är den internationella konjunkturen, men också om arkitektutbildningarna och företagen förmår möta branschens och samhällets utmaningar tillräckligt offensivt. Sveriges Arkitekter, www.arkitekt.se/ medlem/student/bli-arkitekt/ 26