Framtidsutsikter

Transkript

1 Framtidsutsikter Här finns jobben för akademiker 2023

2 Vi som ger ut den här boken är Saco, Sveriges akademikers centralorganisation, och vi är en facklig paraplyorganisation som driver akademikernas intressen. Våra 23 medlemsförbund är professionella yrkesförbund och det är hos något av dessa som du kan bli medlem som högskolestudent eller nyexaminerad akademiker. Saco och förbunden har tillsammans cirka medlemmar inom mer än 100 olika yrken. I sin dagliga verksamhet hjälper de sina medlemmar bl.a. vid löneförhandlingar och i arbetsrättsliga frågor och har därför den bästa tänkbara kunskapen om både utbildningar och arbetsmarknad för de yrken de representerar. Denna kunskap delar vi med oss av i våra olika studievalsprodukter så att du som ska välja utbildning kan göra ett medvetet studieval och så att du som redan studerar får reda på hur du kan öka dina chanser till din bästa karriär. Den här boken handlar om jobbläget om fem år för ett stort antal högskoleyrken, nämligen de yrken som våra experter, Sacoförbunden, representerar. Om du vill läsa om andra yrken kan du söka efter arbetsmarknadsutsikter hos exempelvis Arbetsförmedlingen och SCB. Längst bak finns också en lista med kontaktuppgifter till Sacoförbunden. Du kan också ställa frågor till Sacoförbunden i vårt frågeforum yrkesexpert.saco.se. L lycka till i framtiden!

3 Förord Valet av utbildning är ett av de mest betydelsefulla vägvalen du gör i livet. Det är viktigt att låta ditt eget intresse styra och låta hjärtat vara med i valet. Samtidigt är det lika viktigt att ta reda på så mycket det går om arbetsvillkor, karriärmöjligheter och framtidsutsikter. Saco vill inspirera till högskolestudier. Vi vill att så många som möjligt ska kunna hitta en väg fram till sitt drömyrke. Svårigheter att finna information får inte vara ett hinder. Ibland finns fler vägar än du först trodde och ibland krävs uppoffringar i form av tillfälliga anställningar, flytt eller lägre lön. Det viktigaste är att du gör utbildningsvalet medvetet, med öppna ögon och fakta på hand. Då kan du undvika obehagliga överraskningar. Tänk på att en högskoleutbildning är en investering för hela livet. Den ökar chanserna på arbetsmarknaden och ger personlig utveckling. Den ökar också möjligheterna att få ett spännande och utvecklande yrke. Jag vet av egen erfarenhet att det utbildnings- och yrkesval du gör som ung inte måste gälla under hela ditt yrkesliv. Hur du trivs och lyckas i arbetslivet beror på många olika saker. Men en högskoleutbildning är en mycket bra grund att stå på och att vidareutvecklas ifrån. Även om akademiker har högst sysselsättning och lägst arbetslöshet i jämförelse med andra grupper på arbetsmarknaden kan även en akademiker drabbas av arbetslöshet. Speciellt tufft kan det vara när du ska ta det första steget ut på arbetsmarknaden. Men ju mer du vet om ett yrkes arbetsmarknad och konjunkturkänslighet, desto bättre kan du också förbereda dig för att hantera eller undvika att hamna i arbetslöshet. I Framtidsutsikter har vi valt att koncentrera oss på arbetsmarknaden om fem år. Det är viktigt att se framåt redan när du väljer yrkesbana. Saco och Sacoförbunden hoppas att prognoserna i den här rapporten ska vara ett stöd till dig som väljer men vill också att de ska inspirera till att ta reda på mer. Göran Arrius Sacos ordförande Framtidsutsikter Här finns jobben för akademiker år 2023 Redaktör: Christian Lövgren Redaktör: Christian Lövgren och Saco 2018 Tryckeri: Strålfors, 2018 Upplaga: ex ISBN:

4 Innehåll Förord 3 Inledning 6 Sammanfattande tabell nyexaminerades arbetsmarknad 16 Yrkesområden från A till Ö 18 l Agronom och lantmästare 18 l Apotekare 19 l Arbetsmiljöingenjör 20 l Arbetsterapeut 21 l Arkitekt 22 l Audionom 24 l Beteendevetare 25 l Bibliotekarie 25 l Biolog 27 l Biomedicinare 28 l Biomedicinsk analytiker 29 l Brandingenjör 29 l Civilekonom och ekonom 30 l Civilingenjör 33 l Data- och Systemvetare 35 l Diakon 36 l Dietist och nutritionist 37 l Djursjukskötare 38 l Fysiker och sjukhusfysiker 38 l Fysioterapeut 39 l Geovetare och naturgeograf 41 l Hortonom, landskapsingenjör och trädgårdsingenjör 41 l Hälsovetare 42 l Högskoleingenjör 43 l Inredningsarkitekt 45 l Jurist 47 l Jägmästare, skogsvetare och skogsmästare 48 l Kemist 49 l Kiropraktor

5 l Kommunikationsyrken 51 l Landskapsarkitekt 52 l Logoped 54 l Läkare 55 l Lärare i fritidshem 56 l Lärare i årskurs F 3 och årskurs l Matematiker och statistiker 58 l Miljöutbildad 59 l Musei- och kulturmiljöyrken 60 l Officer 61 l Optiker 62 l Personalvetare 63 l Planeringsarkitekt 64 l Präst kyrkoherde, komminister 65 l Psykolog 66 l Receptarie 68 l Samhällsvetare 69 l Skolledare 70 l Socionom 72 l Speciallärare och specialpedagog 73 l Studie- och yrkesvägledare 74 l Tandhygienist 75 l Tandläkare 76 l Veterinär 77 l Yrkeslärare i gymnasieskolan 78 l Ämneslärare i årskurs 7 9 och i gymnasieskolan 79 Sacos förbund

6 Inledning Lägg tid på ditt högskoleval Ju större konsekvenser ett beslut har för din framtid, desto mer tid bör du lägga ned på det. Saco vill underlätta för dig som ska välja högskoleutbildning. Vi vill bidra till ett bra underlag och ett välgrundat beslut. I den här skriften får du Sacoförbundens prognoser för utsikterna på arbetsmarknaden för ett stort antal akademikeryrken om fem år. Det finns en mängd olika högskoleutbildningar och inriktningar att välja mellan, och det är svårt att veta hur arbetsmarknaden kommer att se ut när du är klar med din utbildning. Men ju mer du vet om din framtida arbetsmarknad, desto lättare kan du förbereda dig för arbetsmarknaden redan under studietiden. Den här skriften är ett underlag och en källa till vidare vägledning för dig som ska välja utbildning. Här presenterar vi årligen prognoser för hur arbetsmarknaden kommer att se ut på fem års sikt, för ett antal akademikeryrken. Sacoförbunden har gjort prognoserna och Saco är redaktör. Prognoserna är en viktig del i Sacos studievalspaket. Men vi vill också betona att du ska fatta ditt beslut utifrån ditt eller dina intressen och det som du är bra på. Verktyg som underlättar studievalet Saco ger ut ett antal böcker för studievalet med lite olika innehåll. Välja yrke är en uppslagsbok över högskoleyrken. Här kan du läsa om fler än 150 högskoleyrken vad man jobbar med, hur man utbildar sig, vad man tjänar och hur arbetsmarknaden ser ut. Texterna är skrivna av Sacos förbund som är specialister på sina respektive yrkesområden. Missa inte heller studievalsinspirationen Konsten att välja utbildning. Här får du inspiration och stöd i valet av högre studier och framtida yrkesliv. Boken är uppbyggd utifrån modellen inåt, utåt, framåt och behandlar de olika stegen i valprocessen. Inåt syftar till dina personliga egenskaper, om att ta reda på var din lust och motivation finns. Utåt handlar om förmågan att orientera sig och sålla i det stora utbudet av utbildningar. Framåt är sammanfattningsvis en förening av dessa och en inspiration till att hitta den väg som är perfekt för just dig. Boken är skriven av studievägledaren Ingmar Andersson. Våra trycksaker kan du beställa i ett exemplar av varje utan kostnad. Du som arbetar med studievägledning kan kostnadsfritt beställa våra böcker så långt lagret räcker. Läs gärna mer på Sacos webbplats: saco. se/studieval och för en snabbversion av Sacoförbundens yrkesprognoser, gå till saco. se/framtid. Ett unikt material Materialet i Framtidsutsikter är unikt i sitt slag. Saco Sveriges akademikers centralorganisation är den samlande organisationen för fackligt organiserade akademiker. Varje Sacoförbund har unika kunskaper om arbetsmarknaden inom sina yrkes- och utbildningsområden. Saco består av 23 självständiga fackförbund med den gemensamma nämnaren att de organiserar akademiker, till exempel ekonomer, jurister, arkitekter, läkare, lärare, naturvetare och bibliotekarier. Tillsammans har förbunden medlemmar. 6

7 Figur 1: Antal sysselsatta akademiker i Sverige år, perioden Källa: SCB, Saco. Sacoförbunden har goda kunskaper om hur utbudet och efterfrågan utvecklas på arbetsmarknaden. Det har de fått genom att på olika sätt stödja sina medlemmar i viktiga arbetslivsfrågor, företräda dem i förhandlingar med arbetsgivare och arbeta med professions- och utbildningsfrågor. I denna skrift kan du enkelt ta del av Sacoförbundens kunskaper om arbetsmarknaden för ett brett urval av akademikeryrken. Akademiker på den svenska arbetsmarknaden I Sverige var år 2017 omkring 5 miljoner personer i åldersgruppen år sysselsatta. Cirka 1,4 miljoner av dem hade minst en treårig högskoleutbildning enligt Statistiska centralbyrån (SCB). I den här rapporten kalllar vi den gruppen för akademiker. I gruppen ingår inte personer med kortare eftergymnasial utbildning, till exempel tvåårig högskoleexamen eller personer med examen från yrkeshögskolan eller en kvalificerad yrkesutbildning. Antalet akademiker har ökat kraftigt under de senaste två decennierna, främst på grund av en kraftig utbyggnad av högskolan i slutet av 1990-talet. Figur 1 visar antalet sysselsatta akademiker under perioden Omkring en av fyra sysselsatta har idag en akademisk utbildning. Akademikerna arbetar i samtliga sektorer: År 2016 arbetade 55 procent av akademikerna i privat sektor, 11 procent i statlig sektor, 23 procent i kommunal sektor och 11 procent inom landstingen. Akademiker har lättare att få jobb Akademiker har generellt sett lättare att få jobb än personer med kortare utbildning. Men chanserna till jobb påverkas av många andra faktorer, inklusive personliga egenskaper. Figur 2 visar sysselsättningsgradens 7

8 Inledning Figur 2: Sysselsättningsgrad. Utbildningsgrupper, år, perioden Källa: SCB, Saco egna beräkningar. Anm: Sysselsättningsgraden visar andelen sysselsatta bland samtliga personer med en viss utbildningsnivå i åldersgruppen. utveckling sedan Sysselsättningsgraden, eller hur många som har jobb, varierar med konjunkturläget. Över 80 procent av akademikerna är sysselsatta. Det är en betydligt högre andel än hos övriga utbildningsgrupper. Akademikernas relativt goda arbetsmarknadssituation ser vi också i figur 3 som visar arbetslösheten för de fyra utbildningsgrupperna. Bland akademikerna var 2,9 procent av arbetskraften utan arbete år 2017 jämfört med 7,5 procent för hela arbetsmarknaden i genomsnitt. Arbetslösheten är lägre ju längre utbildning arbetskraften har. Det finns relativt stora skillnader i arbetslöshet mellan personer med olika typer av akademisk utbildning. Arbetslösheten för utbildade inom hälso- och sjukvård var cirka 1,6 procent år 2017 medan den var omkring 6,5 procent för utbildade inom konst och media. (Siffrorna baseras på statistik från Arbetsförmedlingen som omfattar personer inskrivna på Arbetsförmedlingen med minst två års eftergymnasial utbildning, det vill säga en bredare grupp.) Arbetsmarknadssituationen varierar även inom de olika inriktningarna beroende på bland annat specialisering och var i landet personen vill arbeta. Utbildningar och yrken Inom högskolan finns det yrkesexamina, generella examina och konstnärliga examina. Examina kan vara på olika nivåer beroende på hur mycket en person har specialiserat sig inom sitt område. Generella respektive konstnärliga examina är högskoleexamen som omfattar två års studier. En kandidatexamen är på tre år, en magisterexamen fyra 8

9 Figur 3: Arbetslöshet. Utbildningsgrupper, år, perioden Källa: AKU, SCB. Anm: Arbetslösheten visar andelen arbetslösa av arbetskraften med en viss utbildningsnivå i åldersgruppen. Arbetskraften består av sysselsatta och arbetslösa. år och en masterexamen omfattar fem års studier. En yrkesexamen omfattar i regel tre till fem års studier. Både programstudier och kursstudier kan leda till en examen. Så länge du uppfyller examenskraven kan du själv kombinera fristående kurser och sätta samman din egen examen. Det finns vissa undantag, exempelvis lärarexamen som kräver programstudier och huvudområden som endast ges inom program. Examensbeviset består av ett diplom och en förteckning över de kurser som ingår i din examen. Yrkesspridning och olika typer av examina Vissa yrkesexamina leder fram till ett specifikt yrke, och det gäller särskilt yrken som kräver en legitimation. Ett exempel är läkarutbildningen som leder till legitimation för läkaryrket när du har gjort din AT-tjänstgöring. Andra legitimationsyrken är psykolog, dietist och tandläkare. För dessa yrken måste du ha gått en viss utbildning för att kunna arbeta inom området. Andra yrkesexamina är inte lika tydligt kopplade till ett yrke. Om du tar exempelvis en socionomexamen är det vanligaste att jobba som socialsekreterare eller kurator men du kan även arbeta som behandlingsassistent, vård- och omsorgspersonal eller drift- och verksamhetschef. En generell examen leder inte till ett specifikt yrke, men en examen är viktig för att vara anställningsbar inom ett yrke och gångbar på arbetsmarknaden Ett exempel är examen inom ekonomi där du kan jobba inom alla 9

10 Inledning näringsgrenar och sektorer på arbetsmarknaden. De vanligaste yrkena bland dem som tar en kandidatexamen i ekonomi är inom företagstjänster såsom revision, rådgivning, redovisning, IT inklusive managementkonsult, media, reklam och PR. Att en utbildning kan leda till ett jobb inom många yrken kallas yrkesspridning, och yrkesspridningen är relativt stor för många akademiska utbildningar. Det kan underlätta för dig att välja utbildning eftersom du inte låser dig till ett särskilt yrke. Yrkesvalet kan istället göras senare när du genom utbildningen vet lite mer om vilka alternativ som finns. En akademisk utbildning ger också en bra grund för att utvecklas vidare under hela ditt framtida yrkesliv. Hur blir du forskare eller lärare vid universitet och högskolor? När du har slutfört universitetsstudier på grundnivå och minst ett års studier på avancerad nivå är du behörig till forskarutbildning. Utbildningen på forskarnivå är två eller fyra år och leder till licentiat- respektive doktorsexamen. Doktorsexamen är den högsta akademiska examen i Sverige. Idag har cirka 1 procent av befolkningen en forskarutbildning. Normalt sett krävs en doktorsexamen för att man ska få ansvara för undervisningen på universitet och högskolor. Lärarbefattningar såsom lektor och professor kräver både pedagogisk skicklighet och minst doktorsexamen. Studenter som är registrerade på grundnivå eller avancerad nivå kan medverka i undervisningen som amanuenser. Det kan också doktorander med anställning eller med utbildningsbidrag göra. De kallas då för assistenter. Efter tiden som doktorand kan man forska vidare, dels som postdoktor eller inom ramen för lektorat och professurer, dels genom andra anställningar som forskare. En stor del av forskningen finansieras genom externa forskningsanslag som söks i hård. Sacos prognoser ett bra stöd i ditt val För dig som ska välja en utbildning är det bra att ha en uppfattning om framtidsutsikterna för de yrken som verkar intressanta för dig. Då kan prognoser vara ett bra stöd. Prognoserna i denna sammanställning gäller arbetsmarknaden om fem år, år Tanken med det är att bedömningarna ska vara till så stor nytta som möjligt för dig som ganska snart tänker påbörja en akademisk utbildning, för det är troligt att du kommer att vara klar om ungefär fem år. Prognoserna för varje yrke är uppdelade med en separat bedömning för nyexaminerade och en för erfarna. Prognoserna har delats in i följande kategorier: liten om jobben, balans och stor om jobben. l Liten om jobben betyder att det om fem år antagligen finns fler jobb än utbildade. Möjligheterna att få jobb är därmed mycket goda. l Balans betyder att det om fem år antagligen kommer att råda balans mellan utbudet och efterfrågan på arbetskraft. Möjligheterna att få jobb kommer därmed att vara goda. l Stor om jobben innebär att det om fem år antagligen kommer att finnas fler utbildade än jobb. Då kan det vara svårt att få jobb och ännu svårare att få en varaktig tjänst och relevanta arbetsuppgifter. Stor om jobben brukar innebära att det är större risk för arbetslöshet, jämfört med de andra lägena. 10

11 Balansen mellan utbud och efterfrågan En prognos för arbetsmarknadsläget handlar om balansen mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft för ett visst yrke i framtiden. Den är summan av en lång rad antaganden och bedömningar. En del antaganden gäller utbudet av arbetskraft inom yrket, alltså antalet som vill och kan arbeta inom ett yrke vid ett givet tillfälle. Andra antaganden handlar om tillgången på arbete för ett visst yrke, det vi kallar efterfrågan på arbetskraft. kan betyda ett ökat behov av personal inom vård och omsorg l ändrade konsumtionsmönster och trender, till exempel om det plötsligt blir stor efterfrågan på en viss typ av varor eller tjänster l konjunkturens utveckling, både nationellt och globalt l politiska prioriteringar och beslut l tekniska innovationer Utbudet av arbetskraft inom ett visst yrke påverkas bland annat av: l hur många som examineras; antalet examinerade beror på både antalet personer i en viss generation, studenternas utbildningsval och antalet platser på utbildningarna l hur många som går i pension l vad de som redan har utbildat sig väljer att arbeta med, och det beror till stor del på arbetsmarknadens villkor (lön, arbetsmiljö, utvecklingsmöjligheter med mera) l migration, både in- och utvandring l regler om vilka kompetenser som krävs för att få utöva ett yrke. Allra tydligast är detta för yrken med legitimationskrav, till exempel läkaryrket. Efterfrågan på arbetskraft inom ett visst yrke påverkas bland annat av: l nya sätt att organisera arbete, exempelvis genom globalisering, digitalisering och automatisering. När det handlar om efterfrågan på arbetskraft för ett visst yrke ska du också vara medveten om att olika utbildningar kan leda fram till samma jobb. Det betyder att olika utbildningsgrupper inom yrket kan ha olika arbetsmarknadsutsikter. Dessutom finns skillnader i både kvalitet och inriktning mellan olika utbildningar och lärosäten. Olika arbetsmarknadsläge på delarbetsmarknader Det kan finnas flera förklaringar till att arbetsmarknadsläget varierar inom ett och samma yrke. Det kan bland annat bero på vilken inriktning av yrket det gäller. Några exempel är lärare med olika ämnesinriktning eller civilingenjörer med olika inriktning. Dessutom kan arbetsmarknadsläget variera i olika delar av landet, och det kan vara lättare eller svårare att hitta ett jobb i storstäderna än ute i landet. När det är stor variation inom yrket beskriver vi det i prognosen. l befolkningens åldersmässiga sammansättning; fler födda kan på sikt innebära ökat behov av till exempel lärare, och fler äldre 11

12 Inledning Figur 4 Arbetsmarknadsläge. Prognos och verkligt utfall Prognoser är kvalificerade gissningar Alla prognoser är kvalificerade gissningar. Bättre än så blir det faktiskt inte ens när prognoserna är som allra bäst. Det finns många faktorer som inte går att räkna med i en prognos. Figur 4 illustrerar hur verklighetens arbetsmarknadsläge ibland skiljer sig från den långsiktiga trend som prognosen försöker förutsäga. Den räta linjen är prognosen, medan verklighetens arbetsmarknadslägen (den böljande kurvan), kan vara både bättre och sämre än det som prognosen förutsagt. Prognosen bygger på faktakunskap om ett antal kända faktorer och på antaganden om det som är okänt. I praktiken har de okända faktorerna ofta stor betydelse för hur det verkligen blir ett visst år. Eftersom prognoser ibland slår fel är det viktigt att vara uppmärksam på de antaganden som kan vara särskilt osäkra. Det finns också alltid anledning att fundera på ett par saker: Hur stor risk är det att prognosen slår fel? Vilka är de viktigaste osäkerhetsfaktorerna? I en del av prognoserna i Framtidsutsikter förutspår vi stora förändringar av arbetsmarknadsläget fem år framåt i tiden. Då finns det naturligtvis också anledning att ställa frågor om förändringens orsaker: Vad är det som kommer att göra situationen så annorlunda och hur rimligt är det? För att underlätta för dig som läsare är därför bedömningarna utrustade med ett osäkerhetsmått. Måttet är en rimlighetsbedömning som uppgiftslämnarna i Framtidsutsikter svarar för, alltså de olika Sacoförbunden. 12

13 Förbunden har uppskattat prognosernas osäkerhet på en skala mellan 1 och 5. Värdet 1 på skalan innebär en mycket låg grad av osäkerhet och 5 innebär en mycket hög grad av osäkerhet. Men även om en prognos bedöms ha mycket låg osäkerhet är den inte säker. Alla prognoser bygger på antaganden, och om förutsättningarna ändras kan prognosen slå fel. Du bör därför alltid ifrågasätta prognoser. Arbetsmarknadens kännetecken Du som vill veta mer om arbetsmarknaden för ett visst yrke kan också ha stor nytta av information om den historiska utvecklingen. Uppgifter om vad som har hänt i samband med tidigare lågkonjunkturer kan ofta ge en god bild av vad som är rimligt att förvänta sig vid en framtida nedgång. Sacoförbunden har därför i den här skriften beskrivit hur arbetsmarknaden har sett ut tidigare. Det kanske viktigaste är om arbetsmarknaden har kännetecknats av stora eller små skillnader i arbetslöshet mellan högoch lågkonjunktur, det vill säga om konjunkturläget gör det mycket svårare eller lättare att få jobb. Liten om jobben är inte alltid bra En situation med liten om jobben innebär inte självklart att utvecklingsmöjligheterna, arbetsmiljön och löneläget kommer att vara bra. Ett arbetsmarknadsläge med liten om jobben, eller brist på arbetskraft, kan nämligen bero på att det finns problem inom dessa eller andra områden. När du ser signaler om att det kommer att finnas mycket gott om jobb bör du fråga: Varför? Det kan finnas många skäl till att det är liten om jobben. Men försök ta reda på mer när det beror på att få väljer att utbilda sig inom ett visst yrkesområde eller när de som utbildat sig väljer att söka sig till andra områden. Du ska också vara medveten om att brist på arbetskraft kan påverka arbetsförhållandena inom yrket, oavsett vilken orsaken är. Liten om jobben kan innebära ökad övertid, ökad stress och mindre möjligheter att ta raster för dem som är verksamma inom yrket. Brist på arbetskraft leder ibland också till ökade sjukskrivningar eller till att kompetent personal söker sig bort, i kombination med andra missförhållanden. Sacoförbunden kan ge bra information om villkor och arbetsförhållanden inom sina respektive utbildnings- och yrkesområden. Efter varje yrkesprognos står det vilket eller vilka Sacoförbund som du kan kontakta för att ta reda på mer om ett yrke. Din utbildning är en investering En akademisk utbildning eller högskoleutbildning är en stor investering, i både tid och pengar. Detta är något som många inte ens reflekterar över. Det är viktigt att få avkastning på sin utbildningsinvestering, men för olika människor innebär det olika saker. För någon handlar det om att få lära sig nya saker och tänka i nya banor, för någon annan handlar det om att få ägna sig åt sitt drömyrke och för en tredje handlar det om trygghet eller att få en bra lön. Alla som funderar över ett utbildningsval bör fråga sig hur mycket utbildningen egentligen är värd. Värdet är naturligtvis individuellt men frågan är ändå lika viktig. Att svara på frågan är en viktig del i att fatta ett klokt utbildningsbeslut. Du som funderar över ditt utbildningsval behöver god kunskap om arbetsmarknaden eftersom det handlar om dina framtida möj- 13

14 Inledning ligheter att få utöva ditt yrke. Då kan du ha nytta av Sacoförbundens prognoser i denna skrift. Om framtidsprognosen för ditt drömyrke ser dyster ut är det särskilt viktigt att tänka igenom vad utbildningen är värd. Då handlar det om att väga nackdelar och risker till exempel perioder av arbetslöshet, flytt till annan ort, deltidsjobb, kortare anställningar och låg lön mot utbildningens möjligheter och fördelar. Det är alltid klokt att fundera på vad som är viktigast och tänka över olika alternativa vägar att nå sina mål. Livslön En av Sacos viktigaste frågor är att utbildning ska löna sig. Därför har vi sedan 1960-talet räknat på akademikers livslöner. Begreppet livslön omfattar alla faktorer som påverkar din samlade lön eller dina inkomster, från första till sista året på arbetsmarknaden. Din livslön påverkas av många olika beslut; de val du gör i gymnasiet påverkar vilken utbildning du kan välja i högskolan och det påverkar i sin tur möjligheterna att få ett jobb som ger goda inkomstmöjligheter. Sverige är en kunskapsdriven nation och behovet av välutbildad arbetskraft är stort inom både den privata och den offentliga sektorn. Därför är det mycket bekymmersamt att 4 av 10 högskoleutbildningar betalar sig sämre än en gymnasieutbildning, sett till livslönen. Det finns naturligtvis många olika skäl till att man väljer en viss akademisk utbildning och yrkesinriktning. Men det är ett stort ekonomiskt åtagande att studera vidare på universitet och högskola, med tanke på eventuella studieskulder och den inkomst man missar under studieåren. riär som du sedan gör när du börjar arbeta, och i slutändan kommer de att påverka din pension. Även vilken sektor du väljer att göra karriär inom spelar stor roll för livslönen. I offentlig sektor kommer lönen antagligen att vara relativt sett lägre än i privat sektor. De som arbetar i offentlig sektor under hela sitt yrkesliv kan därmed få lägre livslön än personer som arbetar i privat sektor. Tidpunkten för när man fattar sina beslut har också betydelse för livslönen. Den som tidigt inträder på arbetsmarknaden efter studierna hinner samla på sig mer lön under karriären än den som kommer in senare på arbetsmarknaden. Dessutom spelar konjunkturläget in. I en lågkonjunktur är löneutvecklingen lägre och de som kommer in i ett sådant läge riskerar att hamna på en lägre inkomstbana än andra. Ett beslut att byta jobb, sektor eller bransch kan då bidra till att man hamnar på en högre inkomstbana och därmed får högre livslön. Som du ser är det många variabler och faktorer som kommer att påverka din löneutveckling. En del variabler kan du påverka själv, andra är det externa krafter som styr. Men för att hjälpa till lite med beslutet har Saco tagit fram ett verktyg som kan hjälpa dig att se livslönen i just din bransch. Se mer på Kostnaderna och den uteblivna lönen spelar därför en viktig roll för den lönekar- 14

15 Varför facket och varför just ett Sacoförbund? Medlemskap i facket är ett sätt att bidra till att stärka anställningsvillkoren på svensk arbetsmarknad. Det är genom kollektivets styrka som du kan få tillgång till de individuella förmåner Saco och Sacoförbunden har förhandlat fram. Varför vara med i ett Sacoförbund som student? Som student är det viktigt att förbereda sig inför arbetslivet och det kan våra 23 Sacoförbund hjälpa dig med. Vilka förmåner som ingår varierar beroende på vilken utbildning och därmed vilket förbund det gäller. Hos förbund med en extra stark yrkeskoppling kan det handla om tillgång till värdefullt kunskapsmaterial, konferenser och nätverk och hos andra om karriärcoachning, CV-hjälp och möjlighet att träna inför anställningsintervjun. Dessutom håller förbundet dig uppdaterad om aktuella frågor i din blivande profession. Det kostar oftast bara någon tia i månaden att vara studerandemedlem, i vissa fall är det till och med gratis. Fackligt medlemskap under studietiden ger dig massor av förmåner till nästan ingen kostnad Varför vara med i ett Sacoförbund som anställd? Du får råd och stöd av specialister på ditt utbildningsområde. Förbunden har också jurister med stor erfarenhet av arbetsrättsliga problem. En timmes rådgivning med en privat arbetsrättjurist kostar ofta mer än en hel årsavgift till fackförbundet. Inkomstförsäkring extra pengar om du blir arbetslös. Försäkringen kompletterar a- kassan och ger ett rejält extra skydd vid ofrivillig arbetslöshet. Vägledning genom hela din karriär, stöd i frågor kring din ansökan, anställningsintervjuer, löneanspråk och allmänna villkor. En av de billigaste a-kassorna: Sacoförbundens gemensamma a-kassa AEA (Akademikernas Erkända A-kassa) har lägre avgifter än de flesta andra a-kassor eftersom arbetslösheten hos deras medlemmar är lägre än hos andra. Spännande seminarier och nätverk, där du får chansen att knyta kontakt med yrkesverksamma inom ditt område. Stöd vid utlandsarbete: rådgivning om anställningsvillkor, avtal, löner och levnadsvillkor i olika länder. Pension och försäkringar med förmånliga villkor Medlemserbjudanden och förmåner: medlemstidning och olika rabatter, som exempelvis billigare försäkringar. Varför ska du välja just ett Sacoförbund? Sacoförbunden är experter inom sina utbildningsområden och kan därför ge dig det bästa stödet i att förbereda dig inför din framtida karriär. De har bäst koll på högskoleyrken och akademikernas behov. De är moderna fackförbund som fokuserar på frågor som är av intresse för dig i din yrkesroll och de är politiskt oberoende. Sacoförbundens kontaktuppgifter hittar du på sidan 82. Sacoförbunden är experter på sina yrken 15

16 Inledning Tabell 1: Nyexaminerades arbetsmarknader år 2023 l Med liten om jobben menas att det om fem år antagligen finns fler jobb än utbildade. Liten om jobben innebär att arbetsgivarna har rekryteringsproblem och möjligheterna att få jobb är därmed mycket goda. l Med balans menas att det om fem år antagligen kommer att råda balans mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft. Balans innebär att det kommer att finnas ungefär lika många utbildade som det finns arbeten. Möjligheterna att få jobb kommer därmed att vara goda. l Med stor om jobben menas att det om fem år antagligen kommer att finnas fler utbildade än jobb. Det kan vara svårt att få jobb och ännu svårare att få en varaktig tjänst och relevanta arbetsuppgifter. Stor om jobben innebär vanligen risk för arbetslöshet. Liten om jobben Apotekare (3) Arbetsmiljöingenjör (3) Arbetsterapeut (2) Arkitekt (byggnadsverk) (2) Audionom (3) Bibliotekarie (2) Biomedicinsk analytiker (2) Data- och systemvetare (4) Diakon (2) Dietist och nutritionist (3) Djursjukskötare (3) Fysioterapeut (2) Inredningsarkitekt (2) Kemist (4) Lärare i fritidshem (2) Lärare i årskurs F 3 och årskurs 4 6 (2) Matematiker och statistiker (3) Officer (2) Optiker (4) Planeringsarkitekt (2) Präst (1) Psykolog (2) Receptarie (2) Skolledare (1) Socionom (1) Speciallärare och specialpedagog (2) Studie- och yrkesvägledare (3) Tandhygienist (2) Yrkeslärare i gymnasieskolan (2) Ämneslärare årskurs 7 9 och i gymnasieskolan (2) Siffran inom parentes är måttet på hur osäker prognosen är. går från 1 till 5. Värdet 1 på skalan innebär en låg osäkerhet, alltså att prognosen är relativt säker. Värdet 5 på skalan innebär en hög osäkerhet och det är många faktorer som kan göra att prognosen inte slår in. 16

17 Balans Agronom och lantmästare (3) Biolog (5) Biomedicinare (4) Brandingenjör (3) Civilekonom och ekonom (2) Civilingenjör (3) Fysiker och sjukhusfysiker (4) Geovetare och naturgeograf (4) Hortonom, landskapsingenjör och trädgårdsingenjör (5) Högskoleingenjör (3) Jurist (3) Jägmästare, skogsvetare och skogsmästare (3) Kiropraktor (1) Landskapsarkitekt (2) Logoped (2) Läkare (3) Miljöutbildad (5) Personalvetare (3) Tandläkare (4) Veterinär (4) Stor om jobben Beteendevetare (3) Hälsovetare (3) Kommunikationsyrken (2) Musei- och kulturmiljöyrken (1) Samhällsvetare (4) 17

18 A Sacoförbundens yrkesprognoser från A till Ö Här presenterar vi Sacoförbundens yrkesprognoser för ett urval av akademikeryrken i alfabetisk ordning. Du kan också gå in på den digitala versionen av Framtidsutsikter. Här hittar du alla yrkesprognoser i förkortad form: Du hittar också mer information inför studievalet på Där får du hjälp att ta kontroll över ditt liv och göra ett medvetet studieval. Du kan också dyka direkt in i våra fakta om yrken, framtidsutsikter och lön. Sacoförbunden är experter på högskoleyrken och står för innehållet. Du kan beställa eller ladda ner alla Sacos olika studievalsböcker. Agronom och lantmästare balans balans l Arbetsmarknaden för erfarna idag: balans l Prognos för erfarna till år 2023: balans Agronomer och lantmästare är naturvetare med yrkesexamen inom området lantbruk. De är inriktade på odling, livsmedelsproduktion, djurhållning och utveckling av lantbruksföretag och landsbygd. Det finns cirka agronomer och lantmästare på den svenska arbetsmarknaden. Idag kännetecknas arbetsmarknaden för agronomer och lantmästare av balans när det gäller utbud och efterfrågan på utbildade. Det gäller både nyexaminerade och erfarna. Enligt SCB:s Arbetskraftsbaro- metern anser ett ökat antal arbetsgivare att det är brist på dem. När det gäller lantmästare är 36 procent av de sysselsatta 60 år eller äldre, så under de närmaste fem åren kommer många att gå i pension. Arbetslösheten är låg och mycket få av Naturvetarnas medlemmar inom området får ersättning från Akademikernas a-kassa. Prognos för nyexaminerade och erfarna På fem års sikt är prognosen fortsatt balans. De ökade pensionsavgångarna bland lantmästare kommer troligen att kunna kompenseras genom ett inflöde av kompetens från andra utbildningar. Lantbrukskompetens behövs för att lösa många av de utmaningar som samhället står inför. Behovet av en hållbar livsmedelsproduktion, bioenergi, ett bra djurskydd, biologisk mångfald, en levande landsbygd och öppna landskap är bara några exempel. 18

19 A Historik Arbetsmarknadsläget för agronomer och lantmästare är stabilt. Kompetensen efterfrågas inom olika branscher och sektorer i hela landet, en från andra utbildningar är begränsad inom lantbrukssektorn och antalet examinerade förändras lite från år till år. Det är också medelstora skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. uppskattas till 3 för både nyexaminerade och erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Osäkerheten beror framför allt på att vi inte vet hur svensk jordbruks- och livsmedelsproduktion kommer att klara den internationella en. Tekniska genombrott och nya krav på miljö och kvalitet kan också komma att få stor betydelse för utfallet. En annan faktor som bidrar till osäkerheten i prognosen är problem med livsmedelsförsörjning på sikt globalt och de allt högre livsmedelspriserna, vilket kan leda till att Sveriges livsmedelsproduktion ökar. Naturvetarna, Agronomförbundet Apotekare liten liten l Arbetsmarknaden för erfarna idag: liten l Prognos för erfarna till år 2023: liten Apotekare är legitimerade och har en femårig universitetsutbildning. De finns i hela kedjan från det att ett läkemedel forskas fram till det att det används av patienter. Apotekaren har en bred arbetsmarknad och kan jobba på läkemedelsföretag, apotek, myndigheter, landsting, sjukhus och universitet. Apotekare är med andra ord hela samhällets läkemedelsexperter. Det finns idag över yrkesverksamma apotekare. Arbetslösheten bland apotekare kan variera relativt mycket mellan olika delar av landet och olika branscher. Ungefär hälften av alla apotekare arbetar på apotek och för nyexaminerade är det vanligt att arbeta på apotek under den första tiden. Det har tillkommit många fler apotek efter omregleringen av apoteksmarknaden Antalet landstingsanställda apotekare, som till exempel arbetar på sjukhus, ökar stadigt. Det finns också flera myndigheter där apotekare arbetar, bland annat Läkemedelsverket och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket. Apotekarutbildningen är forskningsförberedande. Att forska inom läkemedelsindustri eller på lärosäten är därmed också en möjlig yrkesväg. Inom läkemedelsföretag kan apotekare jobba på många olika avdelningar, till exempel med myndighetskontakter, kvalitetsinriktade tjänster eller marknadsföring och försäljning. 19

20 A Prognos för nyexaminerade och erfarna Under de närmaste fem åren förväntas det vara liten på arbetsmarknaden för nyexaminerade apotekare. Detta kan dock variera mellan olika branscher och det är i allmänhet lättare för en nyexaminerad apotekare att få jobb på apotek. Förutsättningarna för att enkelt hitta ett jobb kan också skilja sig mellan olika delar av landet. För erfarna apotekare är det sannolikt liten om jobben om fem år. Arbetsmarknaden påverkas av politiska beslut som kan påverka apotekens och landstingens arbetstillfällen i hög utsträckning. Bland annat driver Sveriges Farmaceuter frågan om att dra fördel av apotekares kompetens på apotek, sjukhus och kommuner i högre utsträckning. Antalet äldre personer ökar, och äldre använder ofta många olika läkemedel. Användandet av läkemedel påverkas inte nämnvärt av hög- eller lågkonjunkturer. Historik Arbetsmarknaden för apotekare är relativt stabil. Så har det varit i många år med relativt små skillnader i arbetslöshet mellan hög- och lågkonjunktur. Delarbetsmarknader Arbetsmarknadsläget kan variera beroende på bransch och olika delar av landet. I allmänhet är det enklast för nyexaminerade apotekare att få arbete på apotek. Samtidigt växer svensk läkemedelsindustri och inte minst ökar antalet små, nischade bolag där apotekare har goda förutsättningar att arbeta. Landstingen är också en växande arbetsmarknad för apotekare där man bland annat kan arbeta på sjukhusens kliniker och mottagningar. Förutsättningarna för apotekare att få jobb i hela landet är goda, inte minst eftersom apotek och sjukhus finns på landsbygden såväl som i storstäder. Allra flest arbetstillfällen finns i Stockholm, Göteborg och Malmö där även de flesta läkemedelsföretagen finns. uppskattas till 3 för nyexaminerade och 3 för erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Osäkerheten beror på att efterfrågan av arbetskraft är olika i olika delar av landet, på hur apoteksmarknaden och läkemedelsindustrin utvecklas framöver och på politiska beslut som kan påverka apotekares arbetsmarknad i relativt hög utsträckning. Sveriges Farmaceuter, Arbetsmiljöingenjör liten liten l Arbetsmarknaden för erfarna idag: liten l Prognos för erfarna till år 2023: liten Naturvetare blir idag arbetsmiljöingenjörer genom att läsa ett magisterprogram i arbetsmiljö och hälsa. Många arbetsmiljöingenjörer arbetar som konsulter på teknikkonsultföretag eller inom företagshälsovården och en del arbetar som arbetsmiljöinspektörer på Arbetsmiljöverket. Det finns knappt akademiker utbildade inom arbetsmiljö på arbetsmarknaden i nuläget. 20

21 A Idag kännetecknas arbetsmarknaden för arbetsmiljöingenjörer av liten om jobben för såväl nyexaminerade som yrkeserfarna. Prognos för nyexaminerade och erfarna På fem års sikt är prognosen fortsatt liten på grund av en ökad efterfrågan, stora pensionsavgångar och få nyexaminerade. Den ökande ohälsan i arbetslivet driver på efterfrågan på arbetsmiljökompetens. Företagshälsovården räknar med att behöva rekrytera på grund av stora pensionsavgångar. I dagsläget ser det också ut som att Arbetsmiljöverket kommer att expandera under de kommande åren. Myndigheten har uttalat ett mål om att ha 300 inspektörer anställda 2030 och rekryterar nu återigen efter en tid av nedskärningar. Historik Arbetsmarknaden kännetecknas av små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Det är främst politiska beslut, oberoende av konjunktur, som påverkar efterfrågan på arbetsmiljöingenjörer och arbetsmiljöinspektörer. Prognosen osäkerhet uppskattas till 3 för både nyexaminerade och erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket hög osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Naturvetarna Arbetsterapeut liten liten l Arbetsmarknaden för erfarna idag: liten l Prognos för erfarna till år 2023: liten Bostad, arbete och fritid arbetsterapeuten arbetar med helheten. Arbetsterapeutens jobb ser olika ut beroende på vilka önskemål, förutsättningar och behov en person har. Arbetsterapeuten ser till hela människan. Det kan handla om att ta tillvara och utveckla fysiska, psykiska och sociala funktioner, vanor, roller, färdigheter och förmågor eller att anpassa miljön runt personen. Arbetsterapeuten arbetar med patienter och klienter individuellt och i grupp, ofta i team med andra yrkesgrupper. Totalt finns det drygt legitimerade arbetsterapeuter. Arbetslösheten bland arbetsterapeuter är mycket låg och tenderar att fortsätta sjunka. Det finns inga större svårigheter för en legitimerad arbetsterapeut att få jobb idag, särskilt för den som kan flytta dit jobben finns. Arbetsförmedlingen har arbetsterapeuter på listan över bristyrken inom hälso- och sjukvård (se Var finns jobben? Bedömning för 2018). Sveriges Arbetsterapeuter får regelbundna signaler om att landsting och kommuner inte kan tillsätta lediga tjänster på grund av att de inte har fått några sökande. Det kan dock vara större på de orter där arbetsterapeuter utbildas. På dessa orter är det svårare för nyexaminerade att få en fast anställning på heltid. 21

22 A Prognos för nyexaminerade och erfarna På fem års sikt förväntas det vara liten om jobben för både nyexaminerade och erfarna arbetsterapeuter. Många arbetsterapeuter arbetar med äldre. Den demografiska utvecklingen innebär många fler äldre i befolkningen. Det kommer att påverka behovet av arbetsterapeutiska insatser i framtiden. Det finns också ett ökat behov av och intresse för rehabiliteringsinsatser i samhället. Statens satsning på rehabilitering för att bryta sjukfrånvaro och främja återgång i arbete påverkar efterfrågan på arbetsterapeuter. Arbetsterapeuternas arbetsmarknad förändras i snabb takt och kompetensen efterfrågas inom nya områden, till exempel företagshälsovården och skolan. Historik Arbetsmarknaden kännetecknas av små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. En anledning till detta är att majoriteten av arbetsterapeuterna arbetar inom den offentligt finansierade vården och omsorgen. uppskattas till 2 för nyexaminerade och 2 för erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Den ökade efterfrågan på nyexaminerade arbetsterapeuter beror i stor utsträckning på om politikerna kommer att prioritera rehabilitering och förebyggande insatser. På sikt kommer efterfrågan på arbetsterapeuter att öka snabbare än vad utbildningsorterna hinner utbilda. Sveriges Arbetsterapeuter Arkitekt (byggnadsverk) liten balans l Arbetsmarknaden för erfarna idag: liten l Prognos för erfarna till år 2023: balans Arkitekter arbetar med att rita byggnader och miljöer. De tar fram fungerande helhetslösningar utifrån en sammanvägning av en rad olika önskemål och behov samt sociala, ekologiska, estetiska, tekniska och ekonomiska krav. De flesta arkitekter arbetar med att gestalta (rita) eller projektera (förbereda) byggnadsprojekt, men det finns också arkitekter som inriktar sig på andra delar av samhällsbyggandet såsom fastighetsutveckling, samhällsplanering, byggledning, förvaltning, utredning, innovation och forskning. Den största gruppen arkitekter är anställda i arkitekt- och konsultföretag eller har egna företag. Arkitekter arbetar också i kommuner och statliga myndigheter och i bygg- och byggherreföretag. Arkitekter arbetar i huvudsak med digitala verktyg för ritningar och modeller. Det finns idag cirka yrkesverksamma arkitekter. Sammantaget råder idag liten för både erfarna och nyexaminerade arkitekter. Arkitekterna har idag praktiskt taget full sysselsättning och Sveriges Arkitekter ser även ett inflöde av arbetskraft från andra länder. Efterfrågan på arkitekter är idag god, men bland de svarande företagen i Sveriges Arkitekters arvodes- och sysselsättningsenkät planerar färre företag i dagsläget att öka antalet anställda jämfört med i fjol. En större andel planerar istället att låta antalet anställda vara oförändrat. Arbetslösheten är mycket låg men något ökande. Enligt statis- 22

23 A tik från Akademikernas arbetslöshetskassa (AEA) var 1,3 procent av deras arkitektmedlemmar arbetssökande i september År 2017 examinerades drygt 200 arkitekter. Det är idag fler som nyexamineras än som går i pension. Prognos för nyexaminerade Prognosen är balans för nyexaminerade På fem års sikt bedömer Arbetsförmedlingen att arkitekter kommer ha goda möjligheter till arbete. Pensionsavgångarna väntas inte bli lika stora under prognosperioden eftersom det är små årskullar som närmar sig pension under prognosperioden. Det är också många arkitekter som väljer att jobba vidare efter pensionsåldern. Sammantaget väntas examinationen fortsatt bli större än pensionsavgången, vilket innebär att tillgången på arkitekter fortsätter öka. Dagsaktuella digitaliseringskunskaper spelar en allt större roll på arbetsmarknaden, vilket kan stärka nyexaminerade studenters attraktivitet på arbetsmarknaden. Prognos för erfarna Prognosen är balans för erfarna På fem års sikt bedömer Arbetsförmedlingen att arkitekter kommer ha goda möjligheter till arbete. Karriärvägarna är långa, och därför råder det ständig brist på erfarna arkitekter med bred erfarenhet eller specialistkompetens inom något aktuellt område. Men denna arbetsmodell utmanas nu av de digitala verktygen och den nya situationen på arbetsmarknaden i stort där allt fler arbetar med design i olika former. Delarbetsmarknader Arkitekternas arbetsmarknad kan delas upp i privata och offentliga arbetsgivare. Den offentliga sektorn sysselsätter som arbetsgivare cirka 20 procent av arkitekterna, men totalt sett utgör uppdragen åt offentlig sektor omkring 50 procent av intäkterna. Arbets- marknaden kan också delas upp geografiskt. Ungefär åtta av tio arkitekter arbetar i de tre storstadsregionerna och av dem arbetar fem i Stockholm. Arkitekter som arbetar utanför storstäderna kan ta bredare roller. Arkitekternas arbetsmarknad kan också beskrivas utifrån specialisering i processen: utredning i tidiga skeden, gestaltning, planering, projektering, byggledning eller förvaltning. Till exempel arbetar allt fler arkitekter för fastighetsutvecklingsföretag, där de kombinerar sin utbildning med ekonomi och ledarskap. En mindre del av arkitekternas arbetsmarknad idag utgörs av arbete i andra samhällssektorer såsom IT-tjänster och materialindustri, men inom denna delmarknad finns samtidigt en stor potential. Konjunkturkänslighet och historiska svängningar Arbetsmarknaden för arkitekter präglas av medelstora skillnader i arbetslöshet mellan hög- och lågkonjunktur. Å ena sidan är samhällsbyggnadssektorn konjunktur- och politikberoende. Å andra sidan har arkitekternas arbetsmarknad vuxit stadigt under de senaste 25 åren till följd av bostads- och lokalbrist och eftersom arkitektens kompetens har efterfrågats på fler områden än tidigare. Den allmänna ekonomiska utvecklingen pekar mot någon form av lågkonjunktur under prognosperioden. uppskattas till 3 för nyexaminerade och erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Den huvudsakliga orsaken till osäkerheten är den internationella konjunkturen, men även den ekonomiska politiken påverkar förmågan att skapa jobb och inkomster som håller uppe köpkraften på bostadsmarknaden. Det offentligas förmåga att hålla uppe sina 23

24 A investeringar i anläggningar och offentlig service har stor betydelse. En tendens mot ökad protektionism kan ändra förutsättningarna för ett frihandelsberoende land såsom Sverige. Sveriges Arkitekters omvärldsanalys pekar på att digitalisering, urbanisering, klimatomställning och globalisering är trender som stärker efterfrågan på gestaltning och planering av framtidens hållbara livsmiljöer. Sveriges Arkitekter Audionom liten liten l Arbetsmarknaden för erfarna idag: liten l Prognos för erfarna till år 2023: liten Audionomen arbetar självständigt med diagnostisering och rehabilitering av personer med skadad eller nedsatt hörsel. Audionomer ingår även i multiprofessionella team som arbetar med habilitering och rehabilitering av hörselskadade barn och vuxna. Bra förutsättningar är intresse för teknik, medicin, pedagogik, ljud och människor. Det finns idag cirka legitimerade audionomer i Sverige. Prognos för nyexaminerade och erfarna Arbetsmarknadsläget bedöms inte förändras under prognosperioden. Konkurrensen om jobben kommer troligen att vara liten även år Vår bedömning är att efterfrågan på hörselvård kommer att fortsätta öka. De främsta anledningarna till denna ökning är att de åldersgrupper som har störst behov av hjälp med sin hörsel kommer att utgöra en större andel av befolkningen. Den tekniska och medicinska utvecklingen gör också att fler människor rehabiliteras. Ett ökat intresse för att forska påverkar antalet audionomer i den kliniska verksamheten. Sannolikt kommer antalet privata aktörer att öka, till följd av politiska beslut. I regioner där vårdval införs ökar efterfrågan på audionomer och även närliggande regioner påverkas av detta. Men det tenderar att vara svårare att få jobb på utbildningsorterna. Historik Arbetsmarknaden kännetecknas av små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. uppskattas till 3 för nyexaminerade och 3 för erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. SRAT, Efterfrågan är stor genom en allmänt ökad efterfrågan på hörselvård. Efterfrågan på arbetskraft skiljer sig åt i olika delar av landet och det är bra att vara beredd att flytta dit jobben finns. De privata aktörerna på arbetsmarknaden har snabbt blivit fler, på grund av politiska beslut om införandet av vårdval. 24