Framtiden ser ljus ut

Framtiden ser ljus ut

Framtiden ser ljus ut Det gröna näringslivets attraktionsförmåga är en avgörande faktor för Sveriges framtid. Våra företag skapar jobb och tillväxt, från norr till söder. Med jord, skog, trädgård och landsbygdens miljö som bas producerar vi allt från mat till skogsråvaror. Vi förvaltar naturen och har en djurhållning i världsklass. Men vi behöver bli fler. Därför gör LRF och SLA en gemensam satsning fram till 2018 för att locka fler människor att starta företag och börja arbeta inom det gröna näringslivet Det är flera faktorer som påverkar näringarnas attraktivitet. Möjligheterna att driva lönsamma företag som möter morgondagens efterfrågan på produkter och tjänster är en avgörande del. Vårt gemensamma kommunikationsprojekt tar därför avstamp i en scenarioanalys som beskriver det gröna näringslivets möjligheter och utmaningar med sikte på 2030. Med utgångspunkt i de trender vi kan se idag globalt och på den svenska marknaden kan vi ge en bild av hur affärsmöjligheterna inom det gröna näringslivet ser ut framåt. Scenarioanalysen har tagits fram av strategi- och affärsutvecklingsföretaget Macklean i nära samarbete med en rad experter och entreprenörer från olika delar av samhället. Rapporten lanseras i sin helhet under hösten 2015. Denna skrift innehåller en kort sammanfattning av scenariot och fungerar som ett diskussionsunderlag för dialog med politiker och beslutsfattare kring det gröna näringslivets möjligheter framöver. Vi beskriver också vad som krävs för att samhället ska kunna ta tillvara på möjligheterna. För även om framtiden för det gröna näringslivet ser ljus ut, behövs politiska förändringar för att en positiv utveckling ska kunna realiseras. Med rätt förutsättningar kan företagen utvecklas och skapa ännu fler jobb, god livsmedels- och energiförsörjning, högre tillväxt och långsiktig hållbarhet i hela landet. Anders Källström, vd, LRF Lena-Liisa Tengblad, vd, SLA 2

Global utveckling ger lokala möjligheter år 2030 Efterfrågan på mat ökar Till 2030 växer jordens befolkning med ungefär en miljard människor. Samtidigt växer medelklassen i flera utvecklingsländer markant och nya köpstarka kundgrupper ökar efterfrågan på bland annat mat som produceras i de industrialiserade delarna av världen. Miljökrav och livsmedelssäkerhet kommer att bli allt mer efterfrågat på den internationella marknaden. Den svenska produktionen är väl rustad för att möta den globala efterfrågan på mat som är mer hälsosam och framställd med hänsyn till höga miljö- och klimatkrav. Fågel och fisk Det kommer inte att ske några drastiska förändringar i vad företagare kommer att producera på gårdsnivå inför 2030, men ett område med stor potential är fågelproduktion. Nya oväntade produktionsgrenar som storskalig fiskodling på land och produktion av insekter för foder har stor potential att öka i betydelse och förändrar på sikt produktionslandskapet. Mat en allt viktigare livsstilsmarkör Globaliseringen ökar ytterligare framöver vilket innebär att människors livsstilar och konsumtionsmönster globalt allt mer liknar varandra. Konsumtion är fortsatt ett verktyg för att uttrycka identitet och grupptillhörighet. Kläder, mode och mat är betydelsefulla markörer för att signalera identitet, grupp och status. Jakten på det autentiska Upplevelsekonsumtion ökar i andel av konsumtionen hos grupper som har relativt hög materiell standard. Produkter och tjänster som sparar tid och innebär bekväma lösningar efterfrågas. Många konsumenter vill ha produkter och tjänster som uppfattas som naturliga och autentiska. Den svenska livsmedelsexporten stiger Den svenska livsmedelsindustrin bedöms ha en gynnsam framtid, både när det gäller export av råvaror och förädlade produkter. En del av exporten sker även i form av egna märkesvaror (EMV) till utländska dagligvarukedjor, profilerade mot kundgrupper där miljökrav och/eller hälsa är särskilt viktigt. Här kan de svenska mervärdena komma till sin rätt. Nytt klimat ger nya förutsättningar Klimatförändringarnas effekter blir mer tydliga de kommande åren och fler regioner kommer att drabbas av mer extremt väder och vattenbrist. Effekterna för jordbruket blir att produktionen blir mer instabil och opålitlig. Sannolikt kommer produktionen här i norr att vara mer stabil än i många andra delar av världen vilket är en stor fördel för Sverige. Klimatförändringarna kommer att förbättra möjligheten för jord- och skogsbruket i Sverige och i norra Europa, i och med att odlingssäsongen förlängs. Dock kommer klimatförändringarna att innebära nya utmaningar även i Sverige, på grund av exempelvis stormar, nya skadedjur och mer och häftigare regn vilket kan försvåra åtkomsten till markerna. 3

Sverige en stabil handelspartner Den ökade geopolitiska oron på flera håll i världen kan innebära att handelsvägarna förändras och att den öppna världsmarknaden blir allt mer instabil. Följden blir att fler länder fokuserar på att säkra nödvändiga resurser till exempel genom bilaterala avtal. Det kommer att leda till att en stabil produktion och god leveranssäkerhet värderas högre på världsmarknaden. Då svenska produktionsförutsättningar kommer att förbli relativt stabila, har det svenska jordbruket goda möjligheter till export. Sveriges är idag världens tredje största exportör av sågade produkter, och kommer med stor säkerhet att behålla den positionen. Migration utmaning och möjlighet Geopolitisk oro och konflikter leder också till en ökad migration. Stora flyktingströmmar blir en utmaning för många länder. Folkomflyttningen mellan länder innebär dock en möjlighet för nationer där flera branscher har brist på arbetskraft, en utmaning som bland annat skogsoch trädgårdsnäringen har att hantera. Viss ökning av bioenergiproduktion En av de främsta globala utmaningarna inför framtiden kommer att vara att avveckla användningen av fossil energi. Biodrivmedel kommer att vara en av flera lösningar i en övergång. Det leder till en viss ökning av bioenergiproduktionen. Växande efterfrågan på miljövänliga material I takt med att konsumenter blir allt mer miljömedvetna efterfrågar de miljövänliga produkter inom en rad områden. Jord- och skogsbruket har goda möjligheter att tillgodose dessa behov och ersätta fossila och resurskrävande material. För att lyckas med detta krävs dock att de nya miljövänliga produkterna erbjuder minst lika goda eller bättre lösningar än originalen. Konsumenterna kommer inte att acceptera att byta till en produkt som är mindre funktionell eller på andra sätt är mindre attraktiv. Smartare produkter kräver samarbete Det finns potential att göra många produkter baserade på skogsråvara mer intelligenta och funktionella, till exempel förpackningar som berättar när mat är för gammal att äta genom sensorer som mäter detta. På ett liknande sätt finns det en stor potential att skapa mer funktionella och resurseffektiva livsmedel från jordbruket. För att skogsnäringen och jordbruket ska förverkliga den här potentialen krävs ökat samarbete både i den egna värdekedjan och med andra branscher. 4

Vilka politiska förändringar krävs för att ta tillvara på möjligheterna? Ovanstående beskrivning av globala förändringar och marknadens efterfrågan år 2030 visar att möjligheterna för det gröna näringslivet är goda. Företagen inom jord, skog och trädgård kan leverera en stor del av de produkter och tjänster som marknaden kommer att efterfråga i framtiden. För att möjligheterna ska kunna förvandlas till bra affärer som skapar lönsamhet, jobb och tillväxt krävs dock bättre politiska förutsättningar. Här är några exempel: Se potentialen i det gröna näringslivet och landsbygdens företagande och agera därefter Det måste finnas samma förutsättningar att bo och verka på landsbygden som i städerna. Det behövs en väl utvecklad infrastruktur (transporter, vägar, IT och telefoni), lokal service, skolor och omsorg för att människor ska kunna bo och driva företag på landsbygden. Det gröna näringslivet har stora tillväxtmöjligheter framåt. Idag har den svenska jorden och skogen en viktig roll för sysselsättningen, inte bara på landsbygden. 240 000 företag inom dessa näringar står idag för fem procent av den totala sysselsättningen. En ökad produktion av varor eller tjänster från jordbruket genererar 2,5 gånger värdet av ursprungsprodukten i andra delar av samhället. En tillväxt i jordbruket skapar också 20 till 25 procent flera jobb än genomsnittet för samma tillväxt i andra sektorer. Skogsråvaran möjliggör en industriell tillverkning av flerfamiljshus i trä, vilket skulle innebära att det skapas jobb och bostäder runt om i Sverige. Regeringen beskrev i budgetpropositionen hösten 2014 att den ser en långsiktig livsmedelsstrategi som en viktig pusselbit för att öka livsmedelsproduktionen i Sverige, stödja svensk och miljöinriktad matkonsumtion och skapa sysselsättning på svensk landsbygd. LRF och SLA anser att Konkurrenskraftsutredningen bör utgöra basen i den nationella livsmedelsstrategin. Vi hoppas också att ett samhällsmål om 60 procents ökning av livsmedelsproduktionen till 2030 inrättas. 5

Säkerställ ett bra företagarklimat Trots stora möjligheter brottas många företagare med vikande lönsamhet idag, speciellt inom animaliesektorn. Marginalerna är små. Den ekonomiska situationen är många gånger skör på grund av stora fluktuationer på marknaderna ofta i kombination med höga kostnader. Den internationella och nationella konkurrensen är tuff. Regelverken är krångliga, kostsamma och ibland motstridiga. Reglerna är inte heller konkurrensneutrala i förhållande till andra EU-länder. Samhällets ansvar för att skapa ett gott företagarklimat är splittrat på ett antal departement och myndigheter. Varje gård har i genomsnitt 400 branschrelaterade lagkrav att leva upp till. Mängden kontroller och regelverk är i sig ett problem eftersom det skapar oklarheter och osäkerhet. Myndigheternas arbete måste genomföras av kompetenta inspektörer och genomsyras av en positiv inställning till företagen. Det måste bli lätt att göra rätt. Företagare ska inte belastas med onödig byråkrati, krångliga regler och långa handläggningstider. Skogen central för omställningen Skogen som förnybar resurs har en central roll i den pågående klimatomställningen och en hållbar samhällsutveckling. För att uppnå detta krävs ett aktivt brukande av skogen som ger god avkastning. En helhetssyn behövs för att hela fastighetens klimatnytta ska kunna optimeras över flera generationer. Forsknings- och utvecklingsinsatser kommer att krävas inom bland annat: trädslag, provenienser, skötsel, skogsskydd, intensivodling, körskador, bränsleförbrukning, etc. Genom en samlad politik för biobaserad ekonomi, där aktivt brukande av våra skogar ingår, får vi stora mängder förnybar råvara som ger möjligheter för industriinvesteringar, jobb och ökade exportinkomster. Industrins lönsamhet är tydligt beroende av att råvara av rätt kvalitet finns tillgänglig i närområdet. Genom tillämpning av traditionella skogsskötselmetoder kan virkesproduktionen och koldioxidupptaget öka, utan att ge negativa effekter på andra miljömål. Det behövs forskning, utveckling och innovation För att konkurrera på en marknad krävs ständig förnyelse av produkter, metoder, processer och organisationssätt. Utveckling inom forskningen och implementering av forskningsresultaten är nödvändig för ökad produktivitet och lönsamhet inom det gröna näringslivet. LRF och SLA anser att forskning och innovation bör initieras utifrån företagens behov. För att teori ska kunna omvandlas till praktik på ett effektivt sätt behövs infrastruktur för kommunikation mellan forskare, rådgivare och företagare. Såväl EU som OECD har uppmärksammat behovet av ett system för kompetensutveckling och innovation inom jordbrukssektorn. Säkerställ tillgång till finansiering för satsande företag Tillväxt och ägarskiften kräver finansiering. Medelåldern i näringarna ökar och nya företagare behövs. Majoriteten av gårdarna kommer att behöva skifta ägare inom de närmaste 15-20 åren. På många håll i landet är det svårt att köpa mark till marknadspris och få en lönsam verksamhet. Behovet av kapital är därför stort, och det behövs också mer kunskap om riskreducerande affärsmodeller. Det behövs bättre system för att möjliggöra nyföretagande och dessa behöver vara anpassade efter kapitalbehovet. Finansiärer som ALMI behöver kunskap om lant- och skogsbruksföretagande för att kunna bidra till en god utveckling. 6

Utbildningskedjan behöver möta framtidens behov och attrahera fler människor Idag levererar utbildningskedjan inte fullt ut den kompetens som behövs inom det gröna näringslivet och utbildningarna inom gröna näringarna har för svag attraktionskraft. Med utbildningskedjan syftas på naturbruksgymnasierna, yrkeshögskolan, högskolan och universiteten, främst SLU, som är de gröna näringarnas sektoruniversitet. Möjligheterna att jobba, utvecklas och göra karriär inom det gröna näringslivet bör belysas i större utsträckning än idag. LRF och SLA anser att utbildningarna bör kopplas närmare det gröna näringslivets produktion och marknad samt ha ett tydligare fokus på företagsledningsfrågor och praktisk erfarenhet. Utbildningssystemet måste behovsanpassas och bland annat förbereda studenterna bli duktiga företagsledare. LRF och SLA ställer sig bakom Konkurrenskraftsutredningen ståndpunkt att kompetensförsörjning inom det gröna näringslivet behöver underlättas även för yrkesbytare. Det behövs förbättrade möjligheter till tillträde till yrkeshögskolan och det behöver bli lättare att få högskolekompetens och praktisk kunskap under studier på naturbruksgymnasiet. Det behövs en analys av svenska kunskaps- och innovationssystemet inom jordbruks- och trädgårdssektorn, där även SLU:s framtida roll analyseras. LRF och SLA ser också ett utökat behov av praktik på arbetsplatser och naturliga instegsanställningar i branschen såsom lärlingsanställningar, yrkesintroduktionsanställningar eller liknande. Det behöver bli mer kostnadseffektivt och enklare att anställa - inte dyrare och svårare För att skapa jobb och tillväxt behöver det bli mer kostnadseffektivt och enklare att anställa och driva företag, detta gäller inte minst för företagen i det gröna näringslivet. Sänkta arbetsgivaravgifter är en viktig åtgärd för att skapa möjligheter till utveckling och nyanställningar. Ungdomsrabatten på arbetsgivaravgiften har gett många nya jobb till unga, men är på väg att avskaffas. LRF och SLA anser att ungdomsrabatten på arbetsgivaravgiften ska vara kvar. När ungdomsrabatten tas bort försämras möjligheten för unga människor att komma in på arbetsmarknaden. Inom det gröna näringslivet finns ett stort behov av medarbetare med olika typer av kompetenser och erfarenheter. Många jobb kräver ingen längre utbildning eller arbetslivserfarenhet, medan andra kräver yrkes- eller universitetsutbildning. Det behöver också bli enklare att anlita utländsk arbetskraft, eftersom många företag inom de gröna näringslivet idag har svårt att hitta inhemsk arbetskraft. Utan arbetskraft hämmas utvecklingen och tillväxten i företagen. Det gröna näringslivet är i starkt behov av flexibla arbetstidsregler och säsongs- och visstidsanställningar, av det enkla skälet att företagen inom jord, skog och trädgård är beroende av naturens växlingar och de förhållanden som klimatet erbjuder. Det vore förödande för branschen om dessa möjligheter försämrades. 7

Lantbrukarnas Riksförbund www.lrf.se Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet www.sla-arbetsgivarna.org 8