Kornhamnstorg Typhon 17 GAMLA STAN 2016, STOCKHOLM ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING SR 1198 Text: Emmy Kauppinen Foto: Emmy Kauppinen
Omslagsbild: Utsnitt från Vädersolstavlan över på Kornhamnstorg och Kvienäbben. Stadsmuseet Box 15025 104 65 Stockholm Rapportförfattare: Emmy Kauppinen Fotograf: Emmy Kauppinen Ritningar: Emmy Kauppinen ISBN: 978-91-87287-67-1 Publicering: 2016 C Stadsmuseet 1
Innehåll 1 Inledning... 3 2 Administrativa uppgifter... 3 3 Sammanfattning... 4 4 Bakgrund... 4 Kornhamnstorg... 4 5 Tidigare undersökningar... 5 SR... 6 6 Undersökningsresultat... 7 7 Referenser... 8 Otryckta källor... 8 Litteratur... 8 2
Figur 1. Undersökningsområdet markerat på registerkartan. 1 Inledning FVB Sverige har på uppdrag av AB Fortum Värme grävt ett 30 m långt, 1,5 m brett och ca 1,5 m djupt schakt vid nedläggningen av fjärrvärme i Stora Nygatan och Kornhamnstorg, se fig 2. Stadsmuseet utförde schaktövervakning mellan den 12 och 18 januari 2016, arkeologisk personal var Emmy Kauppinen. 2 Administrativa uppgifter Stadsdel: Gamla stan Kvarter: Typhon Adress: Stora Nygatan Typ av undersökning: Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll Uppdragsgivare: FVB Sverige AB Länsstyrelsens beslut dnr: 43111-29431-2015 SSM dnr: 4.4/3468/2015 Undersökningsperiod: 2016-01-12 till 2016-01-18 Dokumentation: Dokumentationen förvaras i SSM:s arkiv. Projekt ledare: Emmy Kauppinen Arkeologisk personal: Emmy Kauppinen Foto: Emmy Kauppinen Ritningar: Emmy Kauppinen 3
3 Sammanfattning Schaktningen förekom endast i tidigare grävda rörgravarfyllda med makadam och äldre fyllningsmassor. På ca 1,6 m under dagens gatunivå, utanför fastigheten Typhon 17, påträffades del av en äldre kullerstensgata. Denna gata låg i gatans riktning ca 2 m utanför fastigheten. Då denna gata låg under maxdjupet av schaktet, vilket var på 1,5 m under dagens gatunivå, påverkades inte gatan och finns därmed bevarad. I övrigt påträffades inget av arkeologiskt intresse. Figur 2. Schaktets läge och utbredning i Kornhamnstorg utanför kvarteret Typhon. Det blåa fältet markerar schaktet och det röda fältet den kullestensbeläggning som påträffades i schaktbotten. 4 Bakgrund Kornhamnstorg Kornhamnstorg var som namnet avslöjar till en början en hamn för korn, ett dåtida samlingsnamn för spannmål. Till denna hamn kom minder fartyg från Mälaren och skärgården framförallt lastade med spannmål och järn (Dahlbäck, 1987, s. 76). Vid nuvarande Funckensgränd, fanns under 1500-talet den s.k. Kivenäbben en hög, näst inpå tresidig, timrad byggnad som var ett tillfälligt försvarsverk vilken kan ses på Vädersolstavlan, se bilden på framsidan. Denna byggnad revs efter ca 30 år för att ge plats åt nya befästningar (Hansson, 1976, s. 118) (Dahlbäck, 1987, s. 44). Schaktningen för fjärrvärmen gjordes mellan det som var gränd 34-36 enligt Hanssons karta över stadens stadsmurar (ifrån Thomes karta 1626), se fig 3 (Hansson, 1976, s. 19). 4
Figur 3. Hanssons karta över stadens stadsmurar samt grändnummer enligt Thome 1626. Bokstäverna på Kornhamnstorg har följande betydelse, f står för Kivenäbbar som stod på torget mellan 1520 och 1523, k för skansen västantill under åren 1543 till 1553. 5 Tidigare undersökningar Figur 4. Tidigare undersökningar i närområdet taget ur SR-registret. 5
SR 1176 Schaktningarna för fjärrvärme i norra delen av Lilla Nygatan, Gamla stan i Stockholm utfördes under perioden augusti 2010 till april 2011. Inga orörda kulturlager eller andra lämningar påträffades då schaktningen gjordes till största del i äldre rörgrav för gas (fjärrvärmen lades ovanpå gasledningen). 1079 Under 2001 renoverades VA-ledning och totalt upptogs 14 schakt längs med Lilla Nygatan från Kåkbrinken i norr till Kornhamnstorg i söder. I schakt 13, på Kornhamnstorg mitt framför fastigheten Cerberus, framkom en kullerstensbeläggning på +2,0 m.ö.h. därunder fanns ett ca 0,30 m tjockt brandlager. I schakt 14 vid korsningen Kornhamnstorg/Stora Nygatan påträffades ett raseringslager med stora mängder brända sädesslag. Under detta lager fanns en kullerstensgatan belägen på 1,65 m.ö.h. Detta lager kan troligen dateras till den stora stadsbranden 1625. Stenbeläggningarna daterades till 1600-talets första hälft och senare. 885 1981 grävdes ett 2 x 2 m stort ledningsschakt schakt. 0,30 m under dagens gatunivå påträffades och brun sand, därunder mörkgrå fyllning med tegelskärv och bruk. 1427 Vid schaktningen år 2000, för omläggning av V/A, påträffadese anläggningar och kulturlager under brand- och raseringslagren efter 1625 års stadsbrand till äldre senmedeltida. Flera av kullerstensbeläggningarna kan vara rester av äldre tvärgränder. De motsvarar gränderna 43, 44 och 45 på Hanssons karta (Hansson 1956 s 19), se fig 3. Det är inte första gången nu försvunna tvärgränder kommit i dagen i Stora Nygatan. I ett schakt i Stora Nygatan vid Skräddare gränd, som grävdes 1990, framkom flera äldre gränder. Dessa gränder motsvarar nummer 47 och 48 och visade bland annat att kvarteret Cybele 6, 7 och 8 tidigare bestått av två långsmala kvarter med en avskiljande gränd. Där den yngsta anläggningen var kullerstensgatan från 1630-talet, tillika den äldsta nivån av Stora Nygatan. 1346 Under 2000 byttes rörledning i vägbanan utanför fastigheten Typhon 17. Vid undersökningen framkom delvis orörda kulturlager från en nivå av ca +2,4 m.ö.h. (dagens gatunivå ligger på +3,4 m.ö.h.). Vid undersökningen tillvaratogs bl.a. yngre rödgods, fragment av ett westerwaldkrus samt kinesiskt porslin, vilket snarast tyder på en datering till 1700-tal. 900 Schaktningen för den tillfälliga el-stationen 1986 påträffades ostörda kulturlager på +1,50 m.ö.h. Raseringslager med stortegel samt myllager med träflis dock inga konstruktioner. Fynd av 1600-talskaraktär samt enstaka fynd från 1500-talet. 918 1988 byttes VA-ledning och ett källarvalv av tegel schaktades fram. Tegel och bruk tyder på att valvet är från 1600-talet. En gatubeläggning påträffades 2 m under nuvarande gata. Det gjordes även fynd av medeltida typ. 114 Gatukontoret grävde 1959 ett 48 m långt, 2 m brett och ca 1,5 m djupt schakt vid kvarteret Deucalion. I schaktväggens profil noterades olika lager med sand-grus med inblandning av 6
tegelskärv, bruk, trä, ibland fin vit sand, samt trärester, matjord med olika blandningar. Vid ett tillfälle samling av tegel och bruk, en trolig murrest. Det framkom även fynd av keramik. I schaktet påträffades en stenskodd grop. Stenarna var av malmrik bergart, mellan stenarna låg kol och trä. Gropen var ca 1,0 x 0,8 m stor och låg ca 1,3 m under gatunivån. Schaktet grävdes ej till sterilt åsgrus. 62 1975 grävdes ett 3 m brett schakt längs hela kv. Deucalion i Stora Nygatan fram till korsningen Triewaldsgränd. Då påträffades ca 0,5 m under trottoarnivå tre huggna sandstenar, eventuellt blomknopp, volut och kapitäl samt fragment av lerkärl. Endast 5 m av schaktet är markerat på grundkartan. 6 Undersökningsresultat Schaktningen genomfördes enbart i tidigare rörgravar. Strax under asfalten fanns ett 0,5 m till 1 m tjockt lager av grov makadam. Därunder moderna fyllnadsmassor. Vid schaktbotten, på 1,5 m under dagens gatunivå, påträffades ett raseringslager med bl.a. stortegel, murbruk, sot och grus. Ca 2 meter från fastigheten Typhon 17, 1,6 m under dagens gatunivå (ca +1,8 m.ö.h.), påträffades en äldre kullerstensbeläggning, troligen en gata, se fig 2 och fig 5. Figur 5. Kullerstensbeläggningen som påträffades på +1,8 m.ö.h. De två större stenarna utgör troliga kantstenar och kan visa på gatans yttre gräns mot Kornhamnstorg. Ovanpå kullerstensbeläggningen fanns ett raseringsplager av bl.a. stortegel, grus och sot, vilket ses i nedersta högra hörnet. Foto: Emmy Kauppinen SSM DIG029175 7
Genom rektifieringen av Hanssons karta med schaktets läge, se fig 6, tydliggörs det att stenbeläggningen i schaktet inte är del av en äldre gränd. Då kullerstensbeläggningen befann sig under schaktets max djup på 1,5 m och därmed inte berördes av schaktningen så utfördes ingen närmare undersökning av den troliga gatan. Kullerstensbeläggningen finns kvar in situ. Figur 6. Schaktet inritat på Hanssons karta över gränderna baserad på Thomes indelning av gränder i Gamla stan 1626. Här ses tydligt att kullerstensbeläggningen inte är del av en äldre gränd utan befinner sig i Kornhamnstorg. 7 Referenser Otryckta källor SR = Stadsarkeologiskt register. Finns på Stockholms stadsmuseum. Se även Hasselmo 1981. Litteratur Dahlbäck, G. 1987. I medeltidens Stockholm. Stockholmia förlag Monografier 81. Stockholm Hansson, H. 1976. Stockholms stadsmurar. Monografier utgivna av Stockholms kommunalförvaltning Nr 18. Stockholm Wändesjö, J. 2007. Lilla Nygatan. Arkeologisk förundersökning 2001. Stockholms stadsmuseum. Stockholm 8