Klientombudsmannens redogörelse år 2011 Ålands landskapsregering Social- och miljöavdelningen Klient- och patientombudsman Marina Karlsson
INNEHÅLLSFÖRTECKNING: 1. KLIENTENS STÄLLNING OCH RÄTTIGHETER... 3 1.1. KLIENTLAGEN... 3 1.2. LAGÄNDRING... 3 1.3. KLIENTLAGEN I KORTHET... 3 2. STATISTIK ÖVER KLIENTÄRENDEN... 4 2.1. ANTAL ÄRENDEN... 4 2.2. KONTAKTORSAK... 4 2.2.1. Rådgivning och information... 4 2.2.2. Missnöje med socialvården i kommunerna... 4 2.2.3. Missnöje med övriga... 6 3. KLIENTOMBUDSMANNENS ÅTGÄRDER... 6 4. ÖVRIG VERKSAMHET... 6 5. NÄRSTÅENDEVÅRD... 7 5.1. STÖDET FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD... 7 5.2 STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD OCH KOMMUNALA ANSLAG... 7 5.3 RÄTTSFALL... 8 5.4. SYNPUNKTER... 8 REFERENSER... 9 2
1. KLIENTENS STÄLLNING OCH RÄTTIGHETER 1.1. Klientlagen Lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (FFS 812/2000) trädde i kraft i riket den 01.01.2001 och på Åland den 01.12.2003 (blankettlag LL 2003:79). Syftet med klientlagen är att främja klientmedverkan och förtroendefulla klientrelationer, samt klientens rätt till god service och gott bemötande inom socialvården. 1.2. Lagändring En lagändring i klientlagen trädde i kraft den 17 maj 2011 ( FFS 491/2011). Ändringen gäller 29, att åklagaren inte får väcka åtal för en gärning som avses i 2 mom., om inte en socialvårdsmyndighet har anmält den till åtal. Andra momentet gäller skyldighet att lämna ut sekretessbelagda uppgifter till socialvårdsmyndigheten. 1.3. Klientlagen i korthet Viktiga punkter från lagen: Klienten har rätt till socialvård av god kvalitet och gott bemötande. Klienten har rätt att få en utredning om olika åtgärdsalternativ och deras verkningar. Ordnandet av socialvård skall basera sig på ett myndighetsbeslut eller ett skriftligt avtal. En service- och vårdplan skall göras upp i samråd med klienten. När socialvård lämnas skall i första hand klientens önskemål och åsikt beaktas och klientens självbestämmanderätt även i övrigt respekteras. En minderårigs klients önskemål och åsikt skall utredas och beaktas på det sätt som klientens ålder och utvecklingsnivå förutsätter. De uppgifter som socialvården behöver skall i första hand ges av klienten själv. Klienten eller den lagliga företrädaren är skyldig att lämna dessa uppgifter. En klient som är missnöjd med den socialvård eller det bemötande han/hon fått kan framställa en anmärkning till den sociala myndigheten. Målet bör vara att klienten betjänas i enlighet med de utgångspunkter klienten själv för fram, inte utifrån behov som hjälparen eller organisationen dikterar. Enligt lagen är klientombudsmannens uppgifter att: ge klienter råd i frågor som gäller tillämpningen av klientlagen bistå klienten i frågor som rör anmärkning informera om klientens rättigheter också i övrigt arbeta för att främja klientens rättigheter och för att de skall bli tillgodosedda, samt följa med hur klienternas rättigheter och ställning utvecklas i landskapet Åland och årligen till landskapsregeringen avge en redogörelse för detta. 3
2. STATISTIK ÖVER KLIENTÄRENDEN 2.1. Antal ärenden Under året har 53 ärenden inkommit. Av dessa har 14 ärenden berört barn/minderåriga. Antal kvinnor och män som kontaktat under åren 2008-2011: 2008 2009 2010 2011 Kvinnor 48 35 37 22 Män 16 10 19 31 2.2. Kontaktorsak 2.2.1. Rådgivning och information Information och rådgivning om klientlagen och/eller sociala förmåner har 17 personer fått, de flesta av dem har varit klienter, men några har varit personal. 2.2.2. Missnöje med socialvården i kommunerna Totalt har 36 ärenden gällt missnöje med socialvården. Några klienter har kontaktat ombudsmannen flera gånger, men med olika ärenden. Någon klient har även haft flera kontaktorsaker t ex utkomststöd och handikappservice. Ombudsmannen utreder inte om det finns fog för missnöjet. En klient som är missnöjd med socialvården och som önskar en utredning, kan anföra ett klagomål till Ålands landskapsregering, blanketter finns inte utan man får skriva en fritt 4
formulerad skrivelse. Man kan också klaga till justitieombudsmannen eller justitiekanslern, närmare information hur man skriver ett klagomål finns på respektive myndighets hemsida. Att anföra ett klagomål är avgiftsfritt. Klienterna i Mariehamn har varit missnöjda med: 2008 2009 2010 2011 Barndagvård - - 1 - Barnskydd 3 2 4 3 Bemötande - 2 4 - Handikappservice 3 4 8 9 Hemvård 1-2 - Missbrukarvård - - - 1 Partiskhet 1 1 1 1 Tystnadsplikt - - 1 2 Utkomststöd 2 3 6 4 Vårdnad/umgänge 1-1 - Äldreomsorg 2 2 2 4 Övrigt - - 1 - Totalt har 21 ärenden gällt missnöje med socialvården i Mariehamn. Barnskyddet har fått kritik för att man inte hållit tystnadsplikten, samt partiskhet. Vad gäller handikappservice har ärendena varit bl.a. långa behandlingstider, färdtjänst, närståendevård och personlig assistens. Utkomststödsärendena har gällt avslag på ansökan om utkomststöd. Ärendena gällande äldreomsorgen har gällt brister i omvårdnad, närståendevård, samt att inredningen och planeringen av det nya Trobergshemmet har brister med tanke på de bekvämlighet och trivsamhet för de boende. Klienterna på landsbygden har varit missnöjda med: 2008 2009 2010 2011 Barndagvård - - - - Barnskydd 4 4 5 3 Bemötande 4 3 1 3 Handikappservice 3 6 6 6 Hemvård - - - - Journalhantering - 1 - Partiskhet 1 3 2 2 Tystnadsplikt - 2-1 Utkomststöd 5 2 5 3 Vårdnad/umgänge 3 1-1 Äldreomsorg 2 4 1 1 5
Övrigt 1 1 - - Totalt har 14 ärenden gällt missnöje med socialvården på landsbygden. Partiskhet gäller barnskydd och vårdnadstvist. Ärenden gällande missnöje med handikappservice har gällt bl.a. lång behandlingstid, självbestämmanderätt, färdtjänst, inte fått beslut och att man fått avslag på ansökt förmån. Missnöjet med utkomststödet har gällt avslag på ansökan och dåligt bemötande. Vad gäller äldreomsorg har det varit fråga om brister i omvårdnaden och dåligt bemötande. 2.2.3. Missnöje med övriga Totalt fem klienter har varit missnöjda med övriga myndigheter. En har varit missnöjd med barnskydd gällande en socialförvaltning i Sverige, två med Ålands omsorgsförbund k.f., ett missnöje gällde personliga assistenter, som inte utfört sina uppgifterna tillfredställande och en klient har varit missnöjd med en firma. 3. KLIENTOMBUDSMANNENS ÅTGÄRDER Till ombudsmannens främsta arbetsuppgifter hör rådgivning och hänvisa klienten till rätt myndighet. Med klientens samtycke tar ombudsmannen även kontakt med en myndighet för att reda ut ett ärende. För en klient kontaktade ombudsmannen andra myndigheter 13 gånger, vilket visar på att ett ärende kan vara mycket problematiskt. Vissa klienter önskar reda ut problemen själva. Antal åtgärder: Ansökan om ekonomiska bidrag 16 Ansökan om socialvårdsförmån 4 Rättelseyrkan till socialnämnden 3 Kontaktat socialvården 22 Kontaktat övriga myndigheter 39 Utredningsmöte med klient/personal 3 4. ÖVRIG VERKSAMHET Ombudsmannen har informerat om sin verksamhet, samt klientlagen för socialnämnder, föreningar och skolor. Ombudsmannen är även sekreterare i Förtroenderådet, som bl.a. verkar för att klienternas och patienternas rättigheter och intressen tas till vara. 6
5. NÄRSTÅENDEVÅRD 5.1. Stödet för närståendevård Stödet för närståendevård är lagstadgad socialservice som kommunen skall anordna inom ramen för sina anslag. Enligt lagen definieras närståendevård att vård av och omsorg om en äldre, handikappad eller sjuk person ordnas i hemförhållanden med hjälp av en anhörig eller någon annan som står den vårdbehövande nära. Stöd för närståendevård är en helhet som omfattar: Behövliga tjänster till den vårdbehövande, vårdarvode, ledighet och tjänster till stöd för närståendevårdarens uppdrag. Kommunen kan bevilja stöd för närståendevård om dessa alla dessa förutsättningar uppfylls: Om en person på grund av nedsatt funktionsförmåga, sjukdom, funktionshinder eller av någon annan motsvarande orsak behöver vård eller omvårdnad hemma. Om en anhörig eller någon annan närstående person till den vårdbehövande är beredd att ansvara för vård och omvårdnad med hjälp av nödvändiga tjänster. Om vårdarens hälsa och funktionsförmåga motsvarar de krav som ställs på närståendevård. Om närvården i kombination med andra nödvändiga social- och hälsovårdstjänster är tillräcklig med tanke på den vårdbehövandes välmående, hälsa och trygghet. Om den vårdbehövandes hem, i fråga om sanitära och andra omständigheter lämpar sig för den vård som ges där. Om beviljandet av stödet anses vara fördelaktigt för den vårdbehövande. 5.2 Stöd för närståendevård och kommunala anslag I riksdagens justitieombudsmans berättelse för år 2010 konstaterar BJO Sakslin att kommunens ansvar för att ordna social- och hälsovårdstjänster förutsätter att man i kommunen utreder behovet av tjänster även då kommunen inte enligt lagen har en ovillkorlig skyldighet att ordna tjänster åt alla personer som uppfyller förutsättningarna. I fråga om de tjänster och ekonomiska stödformer som baserar sig på socialvårdslagen, däribland stödet för närståendevård, sker den behovsprövning som ingår i kommunens allmänna skyldighet att ordna tjänster i första hand i samband med behandlingen av kommunens budget, varvid tillsynen över budgetens laglighet sker genom kommunalbesvär. Då det organ (tjänsteinnehavare) som svarar för socialvården fattar enskilda beslut inom ramen för de anslag som beviljats i budgeten, ska organet bedöma klienternas individuella behov av de tjänster de ansöker om. Ifall de anslag som reserverats inte räcker till alla som uppfyller förutsättningarna för stödet, kan kommunen vid behov fördela anslagen och ordna tjänsterna enligt en prioritetsordning som kommunen fastställt. 7
Beslutsfattaren ska iaktta kravet i grundlagens 6 om att ingen utan godtagbart skäl får särbehandlas bl.a. på grund av hälsotillstånd, handikapp eller någon annan orsak som gäller hans person. BJO Sakslin anser att Då man bedömer frågan om kommunen uppfyllt sin skyldighet att ordna närståendevård, ska avseende fästas vid det tidigare antalet ansökningar och stödbeslut samt de övriga tjänster och förmåner som ersätter eller kompletterar närståendevårdsstödet och som kommunen budgeterat för. Den skyldighet som ålagts det allmänna att se till att de grundläggande rättigheterna tillgodoses innebär en skyldighet att försäkra sig om att kommuninvånarnas rätt till tillräckliga socialtjänster förverkligas. Detta förutsätter att ansvariga myndigheten följer upp situationen och utvärderar om tjänsterna motsvarar det uppskattade behovet och de reserverade anslagen. Då anslag reserveras måste också behovet av brådskande tjänster tryggas. 5.3 Rättsfall Ombudsmannen har från Ålands Förvaltningsdomstol begärt beslut på besvär som gäller stöd för närståendevård och där förvaltningsdomstolen upphävt det överklagade beslutet och återförvisat ärendet till socialnämnden. Totalt fyra ärenden uppfyller dessa krav under år 2011. I ett av besluten framkommer att ärendet är andra gången till Ålands Förvaltningsdomstol för behandling. Från det att klienten ansökt om närståendevård, fått avslag av tjänstemannen, ansökt om rättelse till socialnämnden och fått svar på sitt besvär från förvaltningsdomstolen har det gått en lång tid. Att behöva göra det en andra gång är orimligt, enligt ombudsmannens uppfattning. 5.4. Synpunkter Det finns stora skillnader i informationen om närståendevård på de olika kommunernas hemsidor. Det är svårt att få en uppfattning om t.ex. arvodenas storlek. Att arvodena varierar mellan kommunerna kan konstateras. Grunderna för att få närståendevård varierar också. Detta är inte ett problem som gäller bara på Åland. Nätverket för närståendevård i Finland omfattar tio organisationer. De har gett ett utlåtande i april 2009 om bl.a. : Antalet kommunala stödtagare bör utökas till att motsvara det reella behovet inom kommunen. Kommunerna bör anlita enhetliga mätinstrument, med vilka tjänstemännen kan bedöma den vårdbehövande personens funktionsförmåga och närståendevårdarens egna resurser. Arvodesklasserna skall vara lika stora i alla kommuner över hela landet. 8
REFERENSER Lagar: Finlex. Uppdaterad lagstiftning. Lag om närståendevård. 937/2005. Finlex. Uppdaterad lagstiftning. Lagen om klientens ställning och rättigheter. 812/2000. Finlex. Lag om ändring av 29 i lagen om klientens ställning och rättigheter FFS 491/2011 Ålands lagsamling 2008. Landskapslag (1995:101) om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om socialvård. Handböcker: Social- och hälsovårdsministeriets handböcker 2003:3. Klientens ställning och rättigheter inom socialvården. Social- och hälsovårdsministeriets handböcker 2005:31. Stödet för närståendevård. Handbok för kommunala beslutsfattare. Hemsidor: Justitiekanslerns hemsida. http://www.justitiekanslern.fi Justitieombudsmannens hemsida. http://www.ombudsman.fi Nätverket för närståendevård i Finland. http://www.omaishoidonverkosto.fi/materiaali/natverkets_stallningstagende.pdf Social och hälsovårdsministeriet. http://www.stm.fi Socialporten. http://www.sosiaaliportti.fi/sv-fi/handbok-for-handikappservice/ 9