Beskrivning av kvalitetsparametrar inom gynekologin i Sydöstra sjukvårdsregionen 2008

Beskrivning av kvalitetsparametrar inom gynekologin i Sydöstra sjukvårdsregionen 2008

Innehållsförteckning Beskrivning av kvalitetsparametrar... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Deltagare:... 3 Arbetssätt... 3 Resultat... 3 Inducerade aborter... 4 Adnex... 6 Hysterektomi... 7 Cervixdysplasi... 10 1. Täckningsgrad GCK... 10 2. Antal koniseringar/1000 kvinnor... 10 3. Andel benigna koner... 11 4. Andel koner med höggradig dysplasi... 11 5. Andel normala cytprov 4-6 mån efter konisering... 12 6. Antal nyupptäckta fall av cervixcancer/100 000 kvinnor... 12 Endometriediagnostik... 13 Prolaps... 15 Inkontinens... 19 Bilaga 1. Diagnoser öppenvård 2

Inledning Deltagare: Anna Saland, lasarett Eva Fornell, Universitetssjukhuset i Fatima Taheri Johansson, sjukhus Kristina Wird, Länssjukhuset i Leif Hidmark, Vrinnevisjukhuset i Lena Arvidsson, s sjukhus Peter Lukas, Länssjukhuset Ryhov Tomasz Stypa, Höglandssjukhuset Meg Wigmo, Barn och Kvinnocentrum Östergötland Arbetssätt Gruppen har träffats vid 4 tillfällen, varav en gång i form av 2-dagarsinternat. Data har som tidigare hämtats från Gynopregistret, klinikernas operations- och mottagningsstatistik, journalgenomgång, underlag från patologavdelningarna, Socialstyrelsens statistik samt egna mätningar på klinikerna. Resultat Presentation av nedanstående årsrapport avseende gynekologiska kvalitetsparametrar. Framtagande av en regiongemensam lista för öppenvårdsdiagnoser. Denna lista införs nu på klinikerna. En motsvarande gemensam lista för KVÅ-koder har visat sig vara mer komplex att ta fram, men kan förhoppningsvis presenteras inom kort. Ett separat diagnosblad för aborter och missfall är framtaget. Det kommer att kompletteras med KVÅ-koder. Konsensus avseende gemensamma rutiner för diagnossättning vid PAD-svar inom öppenvård: Vid mottagningsbesöket sätts en symtomdiagnos. När patienten informeras, oavsett om det sker via brev, telefon eller mottagningsbesöks sätts PAD-diagnosen. En stor del av våra data kommer från Gynopregistret. Vi har varit i kontakt med registeransvariga och framfört och fått gehör för specifika förbättringsförslag. Årets rapport är en fortsättning på förra årets. Vi har valt att ej utöka med ytterligare områden inom gynekologin utan istället försökt begränsa redovisade parametrar. Detta, tillsammans med omgjorda och redigerade tabeller och diagram, ger förhoppningsvis en tydligare rapport med möjlighet att följa utvecklingen över tiden. Täckningsgrad i procent alla strängar som man deltager i Gyn Op registret oktober 2007 40 100 100 95 100 82 87,5 100 oktober 2008 98 100 100 95 100 97 96 100 3

Inducerade aborter I förra årets rapport togs kvalitetsparametrarna tillgänglighet, abortmetod, upprepade aborter och komplikationer efter medicinsk abort upp. Tillgängligheten 2007 konstaterades vara mycket god och så gott som samtliga kunde få läkarebesök inom 5 dagar efter telefonkontakt. Under 2008 gjordes en ny mätning som stickprov i september. Den visade också en mycket god tillgänglighet för de allra flesta klinikerna. Vi avser att följa denna parameter även framöver. En gemensam rapportmall för regionen bör utformas. När det gäller abortmetod är vi överens om att hög kvalitet innebär hög andel medicinska aborter. Möjligheten att välja hemabort är en kvalitetsindikator och vi noterar att det nu erbjuds hemaborter på regionens samtliga klinker och antalet ökar för varje år. I börjar man att erbjuda hemaborter from 2009. Upprepade aborter ligger stabilt i regionen och för varje ort. Vi kan inte dra några slutsatser om siffrorna i denna patientgrupp. Komplikationer efter medicinsk abort vore ett intressant kvalitetsmått, men för 2008 har vi inga siffror att jämföra orterna emellan eftersom diagnoslathunden för aborter införs under 2009. Vi ser fram emot nästa års rapport. Andelen 2-stegsaborter förefaller ligga konstant och trender går det inte att uttala sig om eftersom det rör sig om små siffror. Då tillgängligheten är god i regionen kan en hög siffra möjligen återspegla resultat av fosterdiagnostik. Aborter 2006 Link/ Medicinska 564 472 347 195 330 191 187 Kirurgiska 64 48 2-stegs 18 Gjort tidigare abort 286 294 131 76 66 Aborter 2007 Link/ Medicinska 584 548 367 184 366 171 201 Kirurgiska 173 152 64 38 72 64 15 2-stegs 39 47 23 13 30 11 5 Gjort tidigare abort 286 302 131 62 142 81 81 Aborter 2008 Medicinska 425 206 511 344 236 349 189 229 Kirurgiska 88 47 155 68 45 67 57 11 2-stegs 50 14 39 27 16 17 15 16 Gjort tidigare abort 192 102 313 99 91 142 75 79 4

Procent hemaborter av medicinska aborter 70 60 50 40 30 20 10 0 65 36 41 43 38 39 26 26 25 12 10 4 0 0 0 0 0 0 0 0 2 3 2006 2007 2008 5

Adnex I förra årets rapport var slutsatsen att andelen adnexoperationer som utförs med laparoscopisk teknik bör vara hög. Målvärde > 70 %. I årets rapport ser man tydligt att den andelen ökar, i synnerhet vid kliniker som tidigare legat lågt. Laparascopiska adnexoperationer i procent 100 80 60 40 20 2006 2007 2008 0 2006 är och sammanslagna Extrauterina graviditeter Även andelen laparoscopiska operationer vid extrauterin graviditet ökar. Då antalet patienter vid varje klinik är få, har vi valt att ej räkna ut procent. Varje klinik kan lätt se om man ligger nära målvärdet > 80 % för andelen laparoscopiskt opererade. 2006 Antal Abdominell op 0 13 5 1 4 1 6 Laparoscopi op 2 3 9 8 15 9 7 Methotrexat 1 5 3 0 2 0 0 2007 Antal Abdominell op 11 4 1 2 2 4 Laparoscopi op 3 7 7 4 14 7 4 Methotrexat 11 5 0 5 0 2 2008 Antal Abdominell op 0 2 1 1 3 6 5 Laparoscopi op 3 11 8 10 7 5 3 Methotrexat 1 1 10 0 2 0 0 Man kan för övrigt notera att vissa kliniker har Methotrexat som en etablerad metod, som ökar i användning, medan andra inte har tagit upp metoden. Vi har valt att inte redovisa antalet patienter med extrauterin graviditet där man endast har expekterat. Detta beror på att diagnosen då är osäkrare. 6

Hysterektomi I den första rapporten innehöll detta kapitlet oerhört många tabeller. För att få det mera överskådligt har vi valt att ta bort en del data och tabeller och i stället fokuserat på väsentliga fakta och målvärden. Patienternas åsikter om komplikationer,vårdtid, slutresultat osv utgör fortfarande en viktigt del av detta kapitlet. Hysterectomier/1000 kvinnor i procent 2006 0,6 0,5 1,2 0,5 0,8 1,1 1,0 0,7 2007 1,0 0,7 1,2 0,7 0,9 1,1 1,4 0,7 2008 1,2 0,7 0,8 0,4 1,0 0,8 0,8 1,1 Frekvensen hysterektomier/1000 kvinnor varierar mycket i regionen, antagligen beroende på lokala traditioner. Man kan anta att kliniker med få hysterektomier oftast opererar större livmödrar, vilket i så fall kan avspegla sig i färre vaginala hysterektomier och större peroperativ blödning. Vaginala hysterectomier av totala antalet hysterectomier i procent 2006 4 13 19 6 22 35 37 3 2007 11 0 19 16 17 32 33 10 2008 17 32 18 7 18 37 58 7 Målvärde >25% Peroperativ blödning <500ml Procent 2006 93,6 95,7 89,6 72,7 81,1 78,7 73,1 90,0 2007 97,5 93,3 86,7 85,7 78,4 75,0 76,8 89,7 2008 99 100 79,4 70,4 82,2 78,3 89,5 91,3 Målvärde 95 % < 500ml Postoperativ vårdtid Dygn 2006 3,1 1,0 2,4 2,8 2,3 2,5 3,1 2,6 2007 2,9 1,0 2,2 2,9 2,1 2,8 2,8 2,5 2008 2,2 1,0 1,7 3,0 2,2 2,6 2,2 2,1 7

Patientens åsikt om vårdtidens längd 2006 Procent Lagom 77,1 53,3 91,0 87,1 80,6 90,0 89,6 85,2 För lång 2,9 0 2,0 3,2 2,8 1,7 2,1 0 För kort 20,0 46,7 7,0 9,7 16,7 8,3 8,3 14,8 Patientens åsikt om vårdtidens längd 2007 Procent Lagom 85,4 64,3 83,6 90,9 85,7 83,0 88,4 90,9 För lång 0 0 1,5 0 0 1,9 0 4,5 För kort 14,6 35,7 14,9 9,1 11,4 15,1 11,6 4,5 Patientens åsikt om vårdtidens längd 2008 Procent Lagom 91,2 70 89,7 85,7 86,7 93,8 86,7 70,6 För lång 0 0 0 9,5 0 0 0 0 För kort 8,8 30,0 10,3 4,8 10,0 6,3 13,3 29,4 Vårdtiden sjunker eller är stabilt låg för samtliga kliniker utom för där man ser en lätt ökning av vårdtiden. är 2008 också den enda kliniken där många patienter ansåg att vårdtiden var för lång. Ingen patientrapporterad komplikation Procent 2006 48,6 86,4 58,8 71,9 64,9 69,9 72,5 72,4 2007 58,8 68,8 63,0 70,8 67,6 67,2 63,6 62,5 2008 71,0 81,0 73,2 73,9 66,7 74,3 70,0 63,9 Målvärde >85% Patientrapporterad komplikation som föranlett återinläggning Procent 2006 5,1 4,5 3,9 3,1 2,7 5,5 9,8 3,4 2007 11,8 0 2,7 4,2 10,8 3,4 2,3 4,2 2008 2,9 4,8 0 0 3,3 5,7 10,0 2,8 Målvärde <5% Tabellen för läkarbedömd komplikationsfrekvens är borttagen i väntan på generella direktiv för komplikationsbedömning i gyn.op-registret. 8

Antibiotikabehandlad infektion postoperativt Målvärde < 8 % 30 25 20 15 10 5 0 24 26 22 0 6 5 10 10 2 8 9 3 25 19 16 14 11 10 14 7 141314 7 2006 2007 2008 Målvärde < 8 % Samtliga antibiotikabehandlade infektioner postoperativt räknas ihop, dvs vi särskiljer inte om det rör sig om UVI, sårinfektion eller annan infektion. Resultat 7-12 mån postop, patientbedömt. Nöjd och mycket nöjd 2006 85,0 100 92,7 100 94,1 92,9 93,4 92,6 2007 89,5 100 94,2 93,3 92,8 94,5 91,3 100 Målvärde >90% 9

Cervixdysplasi 1. Täckningsgrad GCK Målvärde >85% (= EU norm) Som i förra rapporten har vi valt att redovisa länsvis via Nationella kvalitetsregistret för GCK, dvs screeningintervallet + 6 mån. Täckningsgrad GCK i procent Målvärde >85% 95 90 85 80 län s län Östergötland 75 2006 2007 2. Antal koniseringar/1000 kvinnor Under 2006 och 2007 såg man stor spridning mellan klinikerna med i topp där det var dubbelt så vanligt med konisering. Vid eftergranskning med journalgenomgång förklaras detta av att under dessa 2 år gjorde konisering av patienter från som behövde narkos för ingreppet. 2008 koniserades alla spatienter dock på hemmaplan och koniseringsfrekvensen ligger då ganska jämt fördelat mellan klinikerna på ca 1,5/1000 kvinnor. Antal koniseringar / 1000 kvinnor 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 2006 2007 2008 10

3. Andel benigna koner Målvärde<10% Även här ser man i förra rapporten från 2006 en stor spridning mellan klinikerna. Trenden för 2007 och 2008 är en generell sänkning och utjämning av nivån som nu ligger mellan 6-16%. Enskilda kliniker kan svänga kraftigt år från år vilket dock troligtvis är tillfälligheter. Andel benigna koner 25 20 15 10 5 0 2006 2007 2008 4. Andel koner med höggradig dysplasi Målvärde >70% Andel koner med höggradig dysplasi 100 80 60 40 20 0 2006 2007 2008 11

5. Andel normala cytprov 4-6 mån efter konisering Målvärde >90% Andel normala cytprover i procent 4-6 månader efter konisering 120 100 80 83 79 73 96 95 91 94 98 92 78 80 85 60 40 20 0 2006 2007 Uppgift saknas 2006 från och 2007 från, och 6. Antal nyupptäckta fall av cervixcancer/100 000 kvinnor län s län Östergötland 2006 11,91 9,76 9,52 2007 12,55 6,67 8,29 Nya nationella riktlinjer avseende utredning och behandling av cervixdysplasi kommer inom kort i ny ARG-rapport. Det blir spännande att följa utvecklingen avseende den svåra balansen att undvika onödig konisering utan att förbise eller fördröja behandling av höggradig dysplasi. 12

Endometriediagnostik För att bättre belysa hur endometriediagnostiken görs i vårt upptagningsområde, har vi försökt att även få uppgifter ifrån våra privatpraktiserande gynekologer. Det har dock varit svårt att få fram heltäckande siffror varför det får anstå tills vidare. Fraktionerad abrasio Antal 400 350 300 250 200 150 100 50 0 2006 2007 2008 Endometriebiopsier antal 2006 129 81 153 125 85 64 177 210 2007 127 91 143 122 145 63 191 104 2008 111 78 111 121 137 47 191 92 Endometriebiopsier per 1000 kvinnor 2006 1,6 1,9 1,8 1,8 1,8 0,9 3,5 2,6 2007 1,5 2,1 1,7 1,7 3,1 0,9 3,8 2,5 2008 1,3 1,8 1,3 1,7 2,9 0,7 3,8 2,2 Det är positivt att se att i samtliga sjukvårdsområden minskar antalet fraktionerade abrasio. Däremot har inte antalet endometriebiopsier generellt ökat vilket möjligen avspeglar att vi tidigare har gjort "onödigt" många skrapningar. 13

Antalet diagnostiska hysteroskopier ligger påtagligt högt på några ställen. Beror detta på att det görs för få hysterosonografier? Möjligen ska även detta mätas fortsättningsvis. Antal diagnostiska hysteroskopier (ULC02) 2006 48 6 11 42 38 31 47 2007 1 48 3 19 48 73 17 17 2008 17 31 44 14 51 36 16 13 Antal hysteroskopier med resektion (LCB25) 2006 75 3 35 12 10 15 2007 0 101 2 57 33 8 19 13 2008 33 57 8 39 35 8 12 12 Under 2006 och 2007 gjordes alla s hysteroskopier i. Under 2008 gjordes ca 50% av s hysteroskopier i. 14

Prolaps Antal prolapsop/1000 kvinnor 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 2006 2007 2008 Antalet prolapsoperationer per 1000 kvinnor varierar i regionen. I Östergötland har under mätperioden skett ett patientflöde mellan orterna då man opererat varandras patienter. Andel implantat % 2006 50 4 16 4 16 3 2 7 2007 52 1 20 1 21 0 10 19 2008 59 4 27 7 32 7 26 9 Implantatinlägg används ffa vid operation av prolapsrecidiv. Användandet av implantat ökar. Riksgenomsnittet för implantatanvändning vid prolapskirurgi är i dag 13,4%. Icke resorberbara implantat används i 90% av fallen. Generellt sett är operation av cystocelerecidiv vanligast, 16 %. Av dessa opereras 64 % med implantat. 15

Vårdtid Dygn 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 2006 2007 2008 Vårdtid utskriven 2006 Op-dagen 10 86,3 3,1 1,4 0 25,2 0 2,4 Dagen efter op 30 13,7 49 20,3 40,2 31,5 20 25,6 Vårdtid utskriven 2007 Op-dagen 0 85,3 1,8 2,0 0 48,2 1,7 3,1 Dagen efter op 36,1 14,7 64,7 36,7 60,2 18,1 46,7 36,9 Vårdtid utskriven 2008 Op-dagen 0 77,7 6,6 1,7 3,0 29,7 29,4 9,2 Dagen efter op 48,6 22,3 67,8 42,0 73,3 31,1 45,6 49,2 Målvärde Mer än 70% utskrivna inom 24 timmar Vårdtiderna varierar kraftigt i regionen. Vår målsättning bör vara att operera fler patienter poliklinikst. 16

Ingen patientrapporterad komplikation Procent 2006 40,0 77,6 73,7 74,0 72,8 77,9 67,3 73,2 2007 69,0 82,2 68,2 80,3 80,0 76,8 75,0 78,6 2008 58,6 78,2 74,4 73,7 77,2 72,9 83,9 73,2 Målvärde >85% Patientrapporterad komplikation som föranlett återinläggning Procent 2006 0 4,8 4,2 1,3 0 1,9 0 0 2007 3,4 1,9 4,5 0 3,3 1,8 3,1 3,6 2008 10,3 3,0 2,6 1,3 2,5 4,2 0 2,4 Målvärde <5% Peroperativ antibiotikaprofylax Procent 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 84 75 64 71 77 68 41 33 41 35 41 34 34 2932 31 30 29 913 16 73 65 48 2006 2007 2008 Gruppens uppfattning är att antibiotikaprofylax endast är indicerad vid hysterectomier på prolapsindikationer och operationer med implantat. Vissa kliniker tycks använda onödigt mycket antibiotikaprofylax. 17

Antibiotikabehandlad infektion postoperativt Målvärde < 8 % Procent 35 30 25 20 15 10 5 0 22 3 31 6 7 9 20 18 14 13 15 16 13 9 11 8 11 8 7 4 6 3 6 7 2006 2007 2008 Andelen antibiotikabehandlade postoperativa infektioner varierar. Kortare vårdtider och minskad användning av KAD postoperativt bör kunna sänka infektionsfrekvensen. Resultat 7-12 mån postop, patientbedömt. Nöjd och mycket nöjd 2006 84,7 76,5 81,9 78,6 81,5 69,4 91,1 86,5 2007 77,0 84,4 78,6 80,2 80,3 80,3 81,7 78,4 Målvärde >90% 18

Inkontinens Vid samtliga kliniker finns inkontinenssköterska eller uroterapeut på gynmottagningen. Tillgängligheten i regionen för inkontinensoperation är god och väntetiderna är i stort sett borta. Rutinerna för vem som gör preoperativ utredning varierar. I län görs i stort sett alla utredningar på kvinnoklinikerna medan det i Östergötland finns ett väl utbyggt samarbete med inkontinensansvariga sköterskor i primärvård. Dessa gör en preliminär bedömning och basal utredning och initierar konservativ behandling. I gynopregistret samlar alla kliniker i regionen sedan mitten av 2006 data om de patienter som opereras för ansträngningsinkontinens och blandinkontinens. För dem som lider av trängningsinkontinens finns ingen registrering. Denna patientgrupp är stor och har ett svårt socialt handikappande tillstånd och kontinuerligt vårdbehov. En framtida uppgift för gruppen kan vara att utifrån öppenvårdsregister börja kartlägga även dessa kvinnors vägar i vården. Andelen inkontinensoperationer per 1000 kvinnor varierar mellan klinikerna. Anledningarna till detta är svåra att överblicka. Utifrån de lokala och nationella incidenssiffrorna för inkontinens finns det sannolikt många kvinnor som skulle vara hjälpta av en operation men som av olika anledningar inte kommer dithän. Inkontinensoperationen är i sin nuvarande form inte bara värdefull för individens livskvalitet utan även på längre sikt en vinst för samhället på grund av sänkta kostnader för inkontinenshjälpmedel. s inkontinensoperationer har gjorts i med undantag för enstaka patienter med interkurrent sjukdom eller planerat komplext ingrepp som ansetts behöva inneliggande vård. Inkontinensoperationer/1000 kvinnor (antal op) 2006 0,04 (3) 1,91 (82) 0,3 (23) 0,5 (35) 0,1 (7) 1,1 (75) 0,5 (24) 1,3 (54) 2007 0,06 (5) 2,61 (112) 0,6 (49) 0,6 (41) 0,5 (23) 1,1 (80) 0,7 (36) 0,8 (33) 2008 0,04 (3) 3,69 (158) 0,8 (66) 1,2 (84) 0,5 (23) 1,2 (83) 0,7(36) 0,9 (38) Ur gynopregistret har vi valt vissa parametrar som kommer att följas under de närmaste åren. Ytterligare parametrar har registreras men i flera fall är in-data osäkra. Gemensamma kriterier för vad som skall kallas för komplikation har skapats under 2008 och kommer från mitten av 2009 att finnas inbyggt i gynopregistret. Postoperativ vårdtid Dygn 2006 1,0 0,0 0,6 0,5 0,3 0,2 0,7 0,4 2007 2,4 0,0 0,4 0,4 0,4 0,1 0,8 0,2 2008 1,0 0,0 0,2 0,2 0,2 0,2 0,6 0,3 19

Andel, patienter utskrivna operationsdagen Dygn 2006 33,3 96,3 39,1 54,3 71,4 84,0 33,3 70,4 2007 0 100 67,3 64,1 63,6 90,5 35,3 81,8 2008 0 98,1 81,5 83,3 78,3 82,4 61,8 76,3 Här framgår att man genom ändamålsenlig organisation av vården kan uppnå hög andel patienter som inte behöver inneliggande vård. Riksgenomsnittet för utskrivning operationsdagen ligger på 75%. Ingen patientrapporterad komplikation Procent 2006 48,6 86,4 58,8 71,9 64,9 69,9 72,5 72,4 2007 58,8 68,8 63,0 70,8 67,6 67,2 63,6 62,5 2008 71,0 81,0 73,2 73,9 66,7 74,3 70,0 63,9 Målvärde >90% Patientupplevd komplikation i form av smärta är i litteraturen vanligare vid transobturatoriska metoder. Här kan metodvalet spela in. Patientrapporterad komplikation som föranlett återinläggning Procent 2006 0 2,6 4,3 0 0 2,8 4,2 6,8 2007 0 0 0 10,5 5,3 0 9,1 3,1 2008 0 1,6 0 4,5 0 1,7 0 0 Målvärde <3% 20

Antibiotikabehandlad infektion postoperativt Procent 16 14 12 10 8 6 4 2 0 0 0 0 8 1 6 14 13 9 9 3 2 0 00 11 5 5 8 7 6 5 4 4 2006 2007 2008 Målvärde < 8 % Andelen infektioner är fortsatt låg Resultat 7-12 mån postop, patientbedömt. Nöjd och mycket nöjd 2006 0 84,5 76,1 81,3 99,7 79,7 71,4 79,6 2007 0 85,8 80,5 92,0 81,9 80,4 83,9 74,0 Målvärde > 90% 21

Diagnoser öppenvård Kod Diagnoser öppenvård Kod Abortrådgivning Z64.0 Hyperemesis O21.0 Blödning i tidig gravidetet, fö om abort se lathund O20.9 Hyperprolaktinemi E22.1 Blödningsrubbningar Infektioner amenorre N91.2 övre gyn N73.9 metroragi, menometrorragi N92.1 postop. T81.4+Y83.9 menorragi N92.0 postpartum O85.9 oligomenorre N91.5 cervicit UNS N72.9 postmenopausblödning N95.0 nedre gyn N76.8 Bröstproblem bartolinit N75.1 obststrik-laktationsproblem O92.7 Infertilitet N97.9 galaktorre N64.3 Inkontinens Buksmärtor ansträngningsinkont. N39.3 utan misstänkt gyn.genes R10.4 trängnings el blandinkont. N39.4 med misstänkt gyn.genes N94.9 Klimakteriebesvär N95.1 under graviditet O26.8B Kontroll Cancer postop benign sjd Z09.0? opdiagnos cervicis uteri C53.9 efter cancerbehandling Z08.0 corporis uteri C54.9 UNS(ex. lichen, myom, cysta Z09.9+sjd-diagnos ovarii C56.9 Lichen sclerosus L90.0 vulva C51.9 Malign tumör i anamnesen Z85.9 Cervixpolyp N84.1 Malign tumör-hereditet Z80.9 Missfal,l se lathund Cysta ovarii UNS N83.2 Mola O01.9 Cytologprovskontroll Myoma uteri D25.9 lätt dysplasi cervix Z09.0+N87.9 Oklar resistens i buk R19.0 måttlig dysplasi cervix grav dysplasi/cis Z08.0+D06.9 Onormalt fynd med ultraljud R93.5 Dysmenorre N94.6 PCO E28.2 Dyspareuni N94.1 PMS N94.3 Dysplasi UNS Post.op blödning T81.0+Y83.8 cervix N87.9 Preventivmedelsrådgivning Z30.0 vagina N89.3 Prolaps UNS N81.9 vulva N90.3 Ulceration av prolapsring N89.8 Endometrios UNS N80.9 Samtal Z76.8 Endometriehyperplasi Senilatrofisk vaginit N95.2 enkel N85.0 Telefonrådgivning Z71.9 komplex utan atypier N85.1 Trängningar R30.1 komplex med atypier D39.0 Urinretention R33.9 Extrauterin graviditet UNS O00.9 Urinvägsinfektion N39.0 Främmande kropp i vagina T19.2+W44.9 under graviditet O23.4 Graviditet normal Z34.9 Vulvabesvär UNS N90.8 Gyn undersökning-frisk Z01.4 Våldtäkt/sex. ofredande T74.2+Y05.9 Hirsutism L68.0 Överstimuleringssyndrom N98.1