RYSSLAND OCH CENTRALASIEN Sedan 2014 har krisen i Ukraina och Rysslands olagliga annektering av Krim lett till nya ramar för de bilaterala relationerna mellan EU och Ryssland. Under senare år har den oroande utvecklingen inom Ryssland i kombination med Moskvas politik i grannländer som gränsar till EU bidragit till allvarliga spänningar i relationerna mellan EU och Ryssland. Samtidigt fortsätter EU att eftersträva ökade kontakter med Centralasien. För de flesta av de centralasiatiska länderna sker kontakterna med EU inom ramen för partnerskapsoch samarbetsavtal. EU och i synnerhet Europaparlamentet har betonat mänskliga rättigheter, god styrning och social utveckling i regionen. Vissa problem, som energi- och säkerhetsfrågorna, är gemensamma för alla centralasiatiska länder, medan utvecklings- och demokratiseringsnivåerna är mycket skiftande staterna emellan, vilket har gjort att EU har skräddarsytt sina strategier efter detta. RÄTTSLIG GRUND Avdelning V i fördraget om Europeiska unionen: Externa åtgärder. Artiklarna 206 207 (handel) och artiklarna 216 219 (internationella avtal) i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Partnerskaps- och samarbetsavtal (bilaterala relationer), med undantag för Turkmenistan där ett preliminärt handelsavtal har ingåtts. RYSSLAND A. Situationen i landet Fram till krisen i Ukraina ansågs Ryssland vara en strategisk partner för EU och relationen var mångfasetterad med många samarbetsområden, inklusive handel, energi och internationella frågor, såsom terrorismbekämpning, icke-spridning av vapen och fredsprocessen i Mellanöstern. De senaste åren har frågan om det gemensamma grannskapet lett till betydande spänningar i relationen mellan EU och Ryssland. Rysslands olagliga annektering av Krim i mars 2014 och bevisen för att Ryssland sedan dess har stött stridande separatister i östra Ukraina har utlöst en internationell kris. EU har sett över sina bilaterala relationer och ställt in toppmöten mellan EU och Ryssland. Man har även avbrutit visaliberaliseringsprocessen och diskussionerna om ett moderniserat ramavtal mellan EU och Ryssland. När det gäller Ryssland tillämpar EU för närvarande en tvåspårsstrategi, som kombinerar gradvisa sanktioner med försök att finna en diplomatisk lösning på konflikten i östra Ukraina. Parlamentsvalet 2011 och presidentvalet 2012, som Europaparlamentet inte betraktade som fria och rättvisa, gav den ryske presidenten Vladimir Putin och hans parti Förenade Ryssland förnyat mandat. De protester som utbröt i Ryssland efter valet tydde på ett utbrett missnöje och var ett tydligt tecken på regimens förlorade legitimitet hos politiskt aktiva grupperingar i det ryska samhället. Som svar på protesterna antog Ryssland från och med 2012 lagstiftning Faktablad om EU - 2016 1
riktad mot oppositionen och civilsamhället med nya lagar om registrering av icke-statliga organisationer, demonstrationer, internetanvändning, förtal och ärekränkning och högförräderi. Lagstiftningen har sått ytterligare tvivel kring Rysslands vilja att följa demokratiska värderingar. EU är dessutom oroat över rättsstatsprincipen och framför allt korruptionen i Ryssland och landets avtagande respekt för de mänskliga rättigheterna. Parlamentsvalet den 18 september 2016 ändrade inte denna tendens: En håglös kampanj, ett lågt valdeltagande (47,88 procent) och en ny seger för Förenade Ryssland. Efter 18 år av anslutningsförhandlingar anslöt sig Ryssland till Världshandelsorganisationen WTO i augusti 2012. Landets investeringsklimat är dock osäkert och ekonomin är beroende av oljepriset. EU är Rysslands största handelspartner och Ryssland är EU:s tredje största men handeln och de ekonomiska förbindelserna tyngs av ett antal störningsmoment. EU ser Rysslands anslutning till WTO som en positiv möjlighet eftersom organisationen utgör en multilateral och regelstyrd ram för handelsförbindelser och tvistlösningar. I augusti 2014, som svar på ytterligare EU-sanktioner till följd av Rysslands beteende i kriserna i Ukraina, vidtog Ryssland motåtgärder genom att införa ett embargo mot europeiska jordbruks- och livsmedelsprodukter. Ryssland har fortsatt att utöva påtryckningar inte bara på Ukraina utan också på andra länder inom f.d. Sovjetunionen, för att de ska ansluta sig till den ryskledda Euroasiatiska ekonomiska unionen, som bildats med Vitryssland, Kazakstan, Armenien och Kirgizistan. Rysslands samarbetsinsatser för att E3+3-länderna (även kallade P5+1-länderna) skulle ingå kärnavtalet med Iran i juli 2015 väckte förhoppningar om större samarbete på global nivå. Rysslands plötsliga, starka och direkta inblandning i konflikten i Syrien sedan september 2015 i syfte att stödja president Bashar Al-Assad, har dock lett till ytterligare meningsskiljaktigheter med västvärlden. Det ryska flygvapnet har attackerat många olika rebellstyrkor, inte bara Islamiska staten och dess allierade, vilket den USA-ledda koalitionen gör. Den 15 mars 2016 drog Ryssland tillbaka en del av sina trupper och sin utrustning från Syrien men Ryssland fortsätter, tillsammans med Iran, att otvetydigt stödja den syriska regimen (se landets ståndpunkter i FN:s säkerhetsråd avseende det internationella fördömandet av de urskillningslösa bombningarna i september 2016 av Aleppos civila områden). B. Gällande avtal och avtal under förhandling Den rättsliga grunden för dagens förbindelser mellan EU och Ryssland utgörs av 1997 års partnerskaps- och samarbetsavtal. Avtalet gällde ursprungligen för tio år och har därefter förlängts automatiskt varje år. I avtalet anges de huvudsakliga gemensamma målen, den institutionella ramen för bilaterala kontakter (däribland regelbundna samråd om de mänskliga rättigheterna och presidenttoppmöten vartannat år, vilka för närvarande är lagda på is). Det innehåller också en uppmaning till insatser och dialog på en rad områden. Vid toppmötet i Sankt Petersburg i maj 2003 stärkte EU och Ryssland sitt samarbete genom att införa fyra gemensamma områden, baserade på gemensamma värderingar och intressen: ett område för ekonomi, ett område för frihet, säkerhet och rättvisa, ett område för yttre säkerhet och ett område för forskning, utbildning och kultur. Partnerskap för modernisering infördes 2010. I juli 2008 inleddes förhandlingar om ett nytt avtal som skulle gälla väsentliga och rättsligt bindande åtaganden på områden som politisk dialog, rättvisa, frihet, säkerhet, ekonomiskt samarbete, forskning, utbildning, kultur, handel, investeringar och energi. Rysslands intervention i Krim ledde dock till att dessa samtal avbröts. På liknande sätt har Rysslands intervention i Ukraina spolierat ansträngningarna för att underteckna ett uppdaterat avtal om enklare viseringsförfaranden, vilket krävde en politisk överenskommelse efter det att förhandlingarna slutförts 2011. Viseringsliberalisering skulle kräva förbättringar av säkerheten Faktablad om EU - 2016 2
kring dokument, gränsförvaltning, effektivt genomförande av återtagandeavtalet samt ryska reformer beträffande de mänskliga rättigheterna och rättssäkerheten. 2014 beslutade Europeiska rådet att frysa samarbetet med Ryssland (med undantag för gränsöverskridande samarbete) och EU:s finansiering till Ryssland genom internationella finansinstitut C. Europaparlamentets roll Enligt Lissabonfördraget måste parlamentet samtycka till ett nytt avtal, i likhet med vad som gällde för det förra partnerskaps- och samarbetsavtalet. För mer detaljerade avtal (som ett avtal om enklare viseringar) krävs det också samtycke från parlamentet. Parlamentet definierar visserligen inte direkt några strategiska behov eller handlingsprogram men fattar tillsammans med rådet beslut om målen och prioriteringarna för EU:s finansiella stöd, däribland det europeiska grannskapsinstrumentet, genom vilket EU:s regionala samarbete med Ryssland finansieras. Parlamentet har dessutom rätt att granska dokument som styr genomförandet av detta instrument innan de antas (ett förfarande som kallas demokratisk kontroll). Antagna ståndpunkter (resolutioner) Parlamentet har antagit en rad resolutioner om Ukraina, i vilka man tydligt fördömde Rysslands olagliga annektering av Krim och Rysslands roll för att destabilisera landets östra del. I juni 2015 antog parlamentet ett betänkande om läget avseende förbindelserna mellan EU och Ryssland. Före den nuvarande krisen ville parlamentet se ett nytt och heltäckande avtal med Ryssland som bygger på gemensamma värderingar och intressen. I flera initiativbetänkanden har dock parlamentet också uttryckt stark oro över situationen för de mänskliga rättigheterna, rättsstatsprincipen och demokratins ställning i Ryssland, vilket också bekräftades vid det senaste valet. Den 4 februari och den 13 maj 2016 fördömde parlamentet i skarpa ordalag de aldrig tidigare skådade nivåerna av kränkningar av de mänskliga rättigheterna för befolkningen i Krim, särskilt tatarerna. Europaparlamentet har konsekvent betonat att försämringen av människorättssituationen i Ryssland är särskilt oroande. Lagar mot propaganda för hbtq-personer och mot frivilligorganisationer som får medel från källor utanför Ryssland är de bästa exemplen. Förtrycket av oppositionsmedlemmar ökar, inbegripet offentliga hot och olösta mord på ledare. En stark desinformationskampanj pågår, både inom och utanför Ryssland. Samarbete med det ryska parlamentet Tidigare möttes ledamöter av Europaparlamentet och det ryska parlamentet årligen i den parlamentariska kommittén för samarbete mellan EU och Ryssland, även i arbetsgrupper, för att diskutera aktuella frågor. Det senaste mötet i den parlamentariska kommittén för samarbete ägde rum i januari 2014. Sedan dess har verksamhet som inbegriper det ryska parlamentet lagts på is. Europaparlamentets delegation till den parlamentariska kommittén för samarbete mellan EU och Ryssland fortsätter att mötas regelbundet för att diskutera viktiga frågor med företrädare för andra organ (såsom Europeiska utrikestjänsten) och civilsamhället. Valövervakning och demokratifrämjande Ryssland har inte bjudit in parlamentet att övervaka några val sedan 1999 och parlamentet bedriver ingen annan liknande verksamhet i landet. Faktablad om EU - 2016 3
CENTRALASIEN A. Situationen i regionen Centralasien är inte en homogen region i politiskt eller ekonomiskt hänseende. Även om parlamentet räknar in Mongoliet i regionen är landet på många sätt avvikande i fråga om historia, geografi och politik. Kazakstan och Mongoliet har den högsta ekonomiska tillväxten bland den högsta i världen och strävar efter närmare förbindelser med EU. Kirgizistan och Mongoliet skiljer sig politiskt från de andra länderna eftersom deras demokratier är de mest utvecklade. Samtliga länder i Centralasien bedriver en utrikespolitik med flera riktningar, där man försöker att balansera banden till Ryssland, Kina och västvärlden. Turkmenistans permanenta neutralitet är till och med erkänt av FN. Med undantag för Kazakstan och Turkmenistan har länderna mycket begränsade handelsförbindelser med EU. Kazakstan är en av grundarna av tullunionen med Ryssland och Vitryssland. I maj 2014 undertecknade dessa länder inrättandet av Euroasiatiska unionen (tillsammans med Armenien), som trädde i kraft den 1 januari 2015. Kirgizistan anslöt sig i maj 2015. Förutom Mongoliet präglas samtliga centralasiatiska republiker, inte minst Turkmenistan och Uzbekistan, av stora brister i fråga om de mänskliga rättigheterna och många grundläggande friheter saknas helt. Länderna riskerar också att möta växande muslimska extremistiska rörelser samtidigt som de ofta har dåliga relationer till varandra på grund av tvister om gränser och resurser. Uzbekistans president Islam Karimov dog den 2 september 2016 och ett val ska hållas den 4 december 2016, men detta förväntas inte leda till någon genomgripande förändring i landet. B. Gällande avtal och avtal under förhandling EU:s strategi för Centralasien från 2007 sågs över 2012 och i Juni 2015. Strategin innehåller grundläggande riktlinjer för det framtida samarbetet med regionen och bygger på tidigare EUavtal, stödprogram och initiativ. Syftet är att uppnå stabilitet och välfärd genom att främja öppna samhällen, rättsstatliga principer, demokratisering och mer samarbete inom energisäkerhet och energidiversifiering. Kazakstans och Turkmenistans kolvätetillgångar kan visa sig vara viktiga för EU i framtiden. En viktig aspekt för många stater är tillbakadragandet av den internationella säkerhetsstyrkan från Afghanistan, som slutfördes i december 2014, men 13 000 soldater från Förenta staterna och Nato kommer dock att vara kvar i landet. En ny sektorsinriktad säkerhetsdialog på hög nivå inleddes 2013 för att diskutera de eventuella följderna av tillbakadragandet. Mongoliet undertecknade ett partnerskaps- och samarbetsavtal med EU i maj 2013, som EU-medlemsstaternas parlament ännu håller på att ratificera. Ett nytt förstärkt partnerskaps- och samarbetsavtal med Kazakstan undertecknades den 21 december 2015. Det ska ännu ratificeras men har tillämpats provisoriskt sedan den 1 maj 2016. Partnerskaps- och samarbetsavtalet från 1998 med Turkmenistan kan komma att godkännas av Europaparlamentet i slutet av 2016 eller i början av 2017, under förutsättning att det samtidigt inrättas ett system för att övervaka framstegen avseende mänskliga rättigheter. Centralasiatiska stater får finansiering via instrumentet för utvecklingssamarbete (DCI) enligt följande: 1 028 miljoner euro för 2014 2020 (en ökning från 750 miljoner euro för 2007 2013), vilket omfattar både bilateralt stöd och regionala program (360 miljoner euro). Stödet fokuserar på utbildning, regional säkerhet, hållbar förvaltning av naturresurser och samhällsekonomisk Faktablad om EU - 2016 4
utveckling. Kazakstan har nyligen avancerat från de bilaterala delarna i DCI men får fortsatt tillgång till de regionala programmen. Turkmenistan kommer troligtvis att avancera under de kommande åren. I samtliga stater finns det europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter förutom i Uzbekistan och Turkmenistan där civilsamhällets organisationer är alltför få, dåligt organiserade och hårt kontrollerade. C. Europaparlamentets roll Antagna ståndpunkter (resolutioner) Parlamentet gav sitt stöd till EU:s strategi för Centralasien 2007 och översynen av denna, men uttryckte en önskan om att den skulle vara mer fokuserad. Parlamentet har beträffande Kazakstan betonat vikten av att komma överens om ett förstärkt partnerskaps- och samarbetsavtal och därmed välkomnat landets anslutning till WTO i juli 2015 och av att åtgärda kränkningarna av de mänskliga rättigheterna. Parlamentet har också sagt att det ska tillämpa principen mer ger mer beträffande de politiska och samhällsekonomiska reformerna. Parlamentet antog 2010 en resolution som stöd för Kirgizistan efter våldsamma oroligheter i landets södra del. I januari 2015 uttryckte Europaparlamentet oro över Kirgizistans utformning av lagar mot propaganda för hbti-personer. Vad gäller Tadzjikistan samtyckte parlamentet till att ingå partnerskaps- och samarbetsavtalet 2009 men uppmanade landet att förbättra läget avseende mänskliga rättigheter, korruption, hälsa och utbildning. Parlamentet har upprepade gånger uttryckt sin oro över den bristfälliga situationen för de mänskliga rättigheterna i Turkmenistan. Parlamentet har fördömt utnyttjandet av tvångsarbete i Uzbekistan och begärt att läget avseende mänskliga rättigheter övervakas. Mongoliets president Elbegdorj talade i Europaparlamentets kammare i juni 2015. Parlamentets uttalande om Mongoliet har huvudsakligen gällt ekonomiska frågor men också landets behov av utveckling och humanitärt stöd i samband med extrema väderförhållanden. I april 2016 stod Mongoliet värd för det nionde mötet i det parlamentariska partnerskapet mellan Asien och Europa. Interparlamentariskt samarbete Parlamentariska samarbetsutskott med samtliga centralasiatiska länder sammanträder varje år. Ledamöterna granskar genomförandet av partnerskaps- och samarbetsavtalen med betoning på människorättsfrågor, politiskt våld, ekonomiskt samarbete och utvecklingssamarbete samt valförfaranden. Trots att det inte finns något parlamentariskt samarbetsutskott med Mongoliet och Turkmenistan, eftersom det inte finns något gällande partnerskaps- och samarbetsavtal, hålls det ändå interparlamentariska sammanträden. Valövervakning och demokratifrämjande På grund av skillnader i den politiska utvecklingen i Centralasien och ytterst skiftande nivåer i demokratiska framsteg har parlamentet inte konsekvent övervakat val som hållits i området. I Tadzjikistan och Kirgizistan har OSSE/ODHIR, inklusive Europaparlamentets delegationer, övervakat parlamentsvalen under 2015. Slutsatserna blev negativa för Tadzjikistan och uppmuntrande för Kirgizistan. Faktablad om EU - 2016 5
Kazakstan har vid några tillfällen bjudit in parlamentet att övervaka val i landet. OSSE/ ODHIR har varje gång uppdagat betydande oegentligheter. En delegation från Europaparlamentet övervakade Mongoliets parlamentsval i juni 2016. Landet håller på att utveckla verklig demokrati. Parlamentet har aldrig bjudits in att övervaka val i Uzbekistan eller Turkmenistan. Fernando Garcés de los Fayos 09/2016 Faktablad om EU - 2016 6