Instruktion för Energikartläggning Avancerad Inledning I excelarket Energikartläggning finns en rad flikar, som ni kan se i nedre kanten av programfönstret. Vi kommer här att gå igenom flikarna från vänster till höger. Cellfärger Vita celler inom färgad ram ska fyllas i av användaren. Grön färg har rubriker till fält som ska fyllas i. Blå färg celler som automatiskt kommer att fyllas i, med hjälp av användarens ifyllda data. Även dessa cellers rubriker är blå. Kort beskrivning av arbetsprocessen Processen går ut på att skaffa sig en bild av energianvändningen genom att: 1. Klarlägga hur mycket energi som har tillförts fastigheten, via avläsning av mätare eller fakturor. a. Elenergi b. Värmeenergi via övriga energislag, t.ex. Olja, Fjärrvärme, Pellets, Flis etc. 2. Registrera användning av el-, och värmeenergi. 3. Studera resultatet: a. Skillnaden mellan tillförd och använd energi, vad beror den på? b. Vilka energianvändare har jag, kan det finnas sätt att minska energianvändningen? 1. Avläsa mätare och räkningar Elenergi Tillförd (Inköpt energi) Värmeenergi 2. Finna och registrera användare av energi 3. Räkna ut skillnaden och analysera Använd Elenergi - - Använd Värmeenergi = = Skillnad Elenergi Skillnad Värmeenergi Figur 1 Arbetsprocess
Om Fastigheten I denna flik fyller ni i data om fastigheten. Källare och Vind besvaras med Ja eller Nej. Grundläggning talar om hur fastighetens grund är konstruerad. Det kan besvaras med t.ex. o Platta, om det är en betongplatta på marken. o Krypgrund, en enkel grundläggning bestående av en grundmur av natursten o Varmkällare o Kallkällare A temp Summan av den invändiga lokalytan för respektive våningsplan, vindsplan och källarplan som värms till mer än 10 C T inne Den inomhustemperatur som lokalen ska hålla. Utetemperatur I fliken Utetemperatur kan man fylla det aktuella årets temperaturer. Utemperaturen är en mycket betydelsefull del i hur mycket energi vår fastighet gör av med ett under ett år. Att tänka på är att all upptänklig statistik idag finns på el-bolagens webbsidor. Där kan man ofta få ut sin energianvändning med en funktion som korrigerar för utetemperaturen under aktuell månad. Fyll bara i värden för de olika månaderna om ni har värden för alla månader, lämna annars detta blankt. Om inga värden fylls i används en genomsnittstemperatur, från cellen Genomsnittstemperatur om värden saknas. Normalårskorrigering sätts till 1, vi utgår då från att året är ett normalår. Graddagar Graddagar är ett mått på utomhustemperaturen. Det använder man för att jämföra en avläst värmeanvändning, med den användning som skulle ha blivit under förutsättning att temperaturen varit normal för perioden. Graddagar beräknas genom att avvikelsen mellan önskad inomhustemperatur och dygnsmedeltemperaturen utomhus beräknas. +20 grader inomhus och en utomhus medeltemperatur under ett dygn på -10 grader ger 30 graddagar. Avvikelsen i graddagar från ett normalår räknas ut, och därefter kan man få ut en Normalårskorrigering, som kan hjälpa till att räkna ut energianvändningen ett normalår. Detta används i Resultatarket. T [ C] Genomsnittstemperaturen för en månad, på din ort eller en närliggande ort, fyll bara i om du har värden från samtliga månader Graddagar Skillnaden i medeltemperatur Inne-Ute, under ett dygn. Dagarna summeras sedan till månader och till sist till ett årsvärde. Graddagar Normalår Statistiskt värde som visar hur många graddagar varje månad har under ett normalår.
Normalårskorrigering Kvoten mellan graddagarna under aktuellt år och gradddagarna ett normalår. Används för att korrigera ett år till ett normalår vilket gör det lättare att jämföra värden från olika år. Tmedel [ C] Årsmedeltemperatur El I denna flik fyller man i de avläsningar av elmätaren som gjorts varje månad under ett år. Att tänka på är att all upptänklig statistik över er energianvändning i dag finns på ert el-bolags webbsidor! När man har klart för sig hur mycket el man har förbrukat under ett år, går det att jämföra det värdet med det vi kan få fram när vi har summerat alla apparater i lokalen, som drar ström. Mer om detta längre fram i dokumentet. Belysning För kolumnen Bel.typ, se separat avsnitt nedan. Räkna antalet armaturer i anläggningen. Summera varje armaturtyp för sig. Kontrollera hur många lampor/lysrör varje armaturtyp har, och avläs hur mycket Effekt (hur många watt) varje ljuskälla drar från elnätet. Förluster beror på Belysningstyp. Lysrör behöver tändanordningar som drar ström, detta kallas förluster. Se avsnittet Bel.typ nedan. Fyll sedan i förluster enligt instruktionsruta i arket. Är du osäker, fyll i värdet 1 i kolumnen förluster, ett värde större eller lika med 1 måste alltid fyllas i! Brinntid och Nyttjandedagar fylls i. Om det är svårt att uppskatta detta, finns några typexempel för olika fastighetstyper angivna ovanför kolumnerna. Bel.typ Belysningen kan vara av olika typer vilket kan anges i kolumnen Bel.typ: Två typer av lysrör brukar vara vanliga: o En äldre typ kallad T8 (kallas ibland T26) vilka har en diameter på 26 mm. o Senare generationen lysrör T5 (ibland T16) vilka har en diameter om 16 mm. T5 kan endast användas i modernare armaturer med s.k. HF-don, se nedanstående förklaring. Två typer av lysrörsarmaturer är vanliga: o Äldre (konventionella) armaturer, med magnetiska driftdon. De känns igen på att de blinkar/flimrar vid tändning, och att de har glimtändare, som behöver bytas då och då. Figur 2 Glimtändare
o Armaturer med elektriska driftdon (HF-don) är en modernare lösning. HF-don ger ett flimmerfritt ljus, tänder lysrör utan blinkningar och förlänger lysrörens livslängd. De ger dessutom lägre el-förluster, och är på det sättet mer energieffektiva. Glödlampa och Halogenlampa, den klassiska glödlampan då en glödtråd ger ljus. Lysrörslampa, lysrör i miniformat, ibland med rören synliga. Ibland hopträngda i en glasglob, likt en glödlampa. LED-lampa, den senaste lamptypen där lysdioder ger ljus. Finns i samma form som glödlampor och lysrör. Kvicksilverlampor (utebelysning). Motorvärmare Fyll i denna flik om ni har motorvärmare vid er anläggning. Park.plats, fyll i vilken parkeringsplats det gäller, i fall ni har flera att välja på. Säkring A Säkringar har till uppgift att bryta strömmen när den blir för stor. Storleken på brytströmmen anges i Ampere (A). o Säkringar av klassisk porslinstyp har en färgad indikator, vilken man kan avläsa genom ett glas i säkringshuven. Grön indikator betyder 6 A, brytström. Röd indikator betyder 10 A brytström. o Automatsäkringar har ett reglage där man kan återställa säkringen. Här ar brytströmmen skriven på säkringen följt av ett A. Stolpantal, antal uttag per stolpe noteras. Fyll i hur många timmar ni uppskattar att motorvärmarna nyttjas per dag, i genomsnitt. Fyll också i hur många dagar om år motorvärmarna nyttjas i genomsnitt. Typiskt utnyttjande i Jämtland är 100 dagar per år vilket framgår av texten ovanför kolumnerna. Kyla Om er anläggning har kylaggregat fyller ni i denna flik. Kylaggregat kyler t.ex. underlaget till konstfrusen is. Aggregat, vilket aggregat det gäller om ni har flera. I, U och cos φ, betyder ström, spänning och fasvinkel. Detta brukar framgå i aggregatets manual, eller på en märkplåt på aggregatet. t är drifttiden i timmar på ett år. Kontrollera i manualen hur ni avläser detta för ert kylaggregat. Om detta inte går att göra får ni uppskatta hur många timmar aggregatet går under ett år. COP är förhållandet mellan inmatad elenergi och hur mycket kylenergi aggregatet producerar. Om du hittar någons sådan uppgift om aggregatet fylls det i denna kolumn.
VärmeP Värmepumpar tar tillvara energin i t.ex. luft, vatten eller mark, för att med hjälp av elenergi producera värme på ett effektivt sätt. Kontrollera om värmepumpen kan visa hur mycket elenergi den har förbrukat och hur mycket värme energi den avgett. Läs av värdena en gång i månaden och fyll i tabellen. Pumpar Om er anläggning använder sig av pumpar fyller ni i dem här. Märkplåt eller manual ger er de efterfrågade värdena. 1-fas pumpar använder endast en aktiv strömledare (faser), detta är främst aktuellt vid mycket små pumpar. 3-fas pumpar använder tre aktiva strömledare (faser), detta används oftast då pumparna är större och kräver mer energi. U h, I f, cos φ, betyder spänning, ström och fasvinkel. T är drifttiden i timmar på ett år. P märk är pumpens märkeffekt. Övrig El Fyll i denna flik i övriga elförbrukare i er anläggning. Det kan vara elradiatorer (elelement) t.ex. På varje rad fyller man i objekt som är av samma typ, och anger antalet, märkeffekten (P) som finns angiven på objektet. Drifttiden i timmar per år anges i kolumnen t. Titta gärna på exemplen! Värme Här fyller man i tillförd värmeenergi under ett år. Värmeenergi kan vara av olika slag, t.ex: Fjärrvärme Värmepump, tar sitt data från fliken VärmeP. Pelletsförbränning Flisförbränning Olja El Gratisvärme Längst ned på fliken finns avsnittet Gratisvärme. Där summeras värmetillskott från Människor, Solinstrålning och Huhållsel (Belysning och Övrig el.) Det är endast data om personer, som är nödvändiga att fylla i här: Normalt antal personer i byggnaden Antal timmar/dag de är närvarande Antalet Dagar/år de är närvarande
Varmvatten I denna flik beräknas Energiåtgången för tillverkning av varmvatten. För att få grepp på varmvattenförbrukningen bör man ha en lämplig vattenmätare. Kostnaden för en sådan kan röra sig om ett tusen kronor exkl. installation. Om kallvattenmätare finns kan en schablonberäkning vara att 40 % av vattenförbrukningen är varmvatten. Tänk på att Solenergi kan vara ett sätt att värma vatten! Ventilation Ventilation är något som vi behöver ha i en fastighet. En tillförsel av syre och frisk luft är nödvändigt för en bra inomhusmiljö. Ventilationen ger dock upphov till energiförluster då varmare inomhusluft ersätts med kallare utomhusluft. Modern ventilation kan återvinna värme från varmluften som lämnar lokalen. Detta sker i en värmeväxlare. Inkommande luft kan, vid behov, renas/filtreras och värmas upp. Typer av ventilation Med mekanisk ventilation menas ventilation där fläktar på något sätt ingår för att sköta ventilationen i lokalen. Självdrag brukar man benämna ventilation där ventilationen sker utan fläktar. Principen bygger på att varmluft stiger uppåt, den kan då ledas bort via kanaler som slutar på taket, medan kall luft utifrån kan tas in i rummen. Självdraget fungerar sämre under sommaren då utomhustemperaturen inte är så mycket kallare än inomhus temperaturen. Självdrag är det vanligaste ventilationssättet på byggnader uppförda innan 1970-talet. Benämningar och förkortningar för ventilation FF Frånluft. Luft som lämnar lokalen. TF Tilluft. Luft som kommer till lokalen. FA Frånluftsaggregat. Aggregat som ser till att luft fläktas ut från lokalen. VA Luftbehandlingsaggregat. Aggregat som kan sköta både tilluft och frånluft. FXA Ventilationsaggregat med värmeåtervinning. Vad ska fyllas i? I kolumnerna Objekt och Namn fylls beteckningar på ventilationsutrustning i. Namnen består ofta av beteckningar som känns igen från förkortningarna i föregående avsnitt: FF, TF, FA, VA. Under Objekt fylls namnet på ett sammansatt Ventilationsaggregat i, t.ex VA1, Luftbehandlingsaggregat 1). Under Apparat fylls namnet på enskilda funktioner hos ett aggregat i, t.ex. FF1 (Frånluft 1). Läckage Luftläckage genom en byggnads skal påverkar byggnadens energianvändning. Faktorer som påverkar är byggnadens otäthet, var otätheterna finns och det omgivande klimatet, t.ex. temperatur och vind. Ofta tänker man kanske bara att läckage sker vid otäta fönster, men det finns normalt läckage på fler ställen i byggnadens skal. För att få fram läckaget får man använda schablonformler eller be fackfolk göra mätningar av lokalen.
Transmission Transmission genom byggnadsdelar sker framför allt genom värmeledning, men även genom värmestrålning och konvektion. Hur stor värmeförlust transmissionen ger, beror dels på hur väl isolerad byggnaden är, dels på skillnaden mellan ute-, och innetemperatur. I denna flik fyller man i vilka material byggnaden består av, och vilken tjocklek de har. Tabeller över olika material finns i arket. Om byggnaden innehåller materiel som inte finns upptagna går det att försöka söka på Internet. Dörrar och fönster är viktiga att fylla i då energiläckaget här kan vara stort. U-värde ett mått på värmeförlust Värmeförlusten anges i U-värde. Värmeeffekten som passerar genom fönstret eller dörren mäts upp och sätts i relation till provföremålets yta och till temperaturskillnaden mellan in- och utsida. För att minimera energiförlusterna ska U-värdet vara så lågt som möjligt Fönsters U-värde är ett mått på hur bra kombinationen av glas, karm och båge isolerar. Ju lägre U- värde desto bättre isolerar fönstret. Även för dörrar används U-värde för att beskriva hur väl de isolerar. År 2014 innebär ett U-värde på 0,9 eller mindre att fönstret har Energiklass A; det är ett energisnålt fönster. Transmittansvärde Ett annat viktigt värde för ett fönster är transmittansvärdet. Detta värde anger hur bra ett fönster släpper igenom ljus och värme utifrån. Energimyndigheten rekommenderar att minst 52 procent av den inkommande solenergin bör släppas in genom ett fönster för att det ska räknas som energieffektivt, liksom 63 procent av dagsljuset. Res I Resultatfliken ska du inte fylla i någonting; allting är en summering av de uppgifter ni har samlat in på de andra flikarna. Överst finns data om byggnaden, insamlat från första fliken. Siffrorna för tillförd energi kommer från flikarna Värme och El, de summeras ihop till en total energiaanvändning. Vi samlar sedan all användning av energi som vi har hittat. Raden Ej Uppmätta, visar skillnaden mellan den energianvändning vi har noterat från elmätare och värmeenergimätare, och den energi våra funna energianvändare nyttjar. Fundera ett slag; vad beror denna skillnad på? Det är normalt att få en liten skillnad här, men det är alltid bra att fundera igenom om ni har glömt att ta upp någon/några energianvändare! Energiprestanda talar om hur stor användningen av energi är per kvadratmeter. Detta är ett mått man kan använda som jämförelse med andra anläggningar som liknar vår. Se över vilka energianvändare som kräver mest energi? Reflektera, gå tillbaka till respektive flik och fundera.